Horsakistan

Akt 674                                                                2010-06-09

Ödesgudinnan slog till i Torekov

- Kajak, det kan bli en trist sommar och höst.
-Sugus, tänker du väder eller nytt arrendebråk kring Skogvaktarbostället på
Hallands Väderö? Vi var ju där senast i Akt 662. Om Carl Persson och tänkt
övergång till vandrarhem berörde vi i Akt 591, i september 2009.
- Jag saknar Sugut och Sugin. De tänker nog stanna vid Vångaberget året ut.
- Jo, det är kanske bättre fotboll där, med Treby, än på Torevi, samarbetet med
Båstads GIF till trots. Det var en tid sedan vi kraxade om fotboll. Då var det
bara uppåt. Upp i division 4 var det i Akt 145, den 2/10 2006, och sedan vidare
till division 3 i Akt 364, den 10/10 2007. Därefter bar det bara utför. Trist. Jag
förstår såväl våra döttrar.
- Alla fotbolls-Akterna fanns med i Martin Paulsson-Akten, Akt 627, den 11/1.
- Division 3, 2008. Nu är läget kritiskt. Idag på nedflyttningsplats, från division 5
till division 6, på grund av att  Förslöv klarade oavgjort, 1-1, mot Grevie.
- Nio poäng på tio möten. Två vinster och fem förluster samt tre x.
- Märkliga lag, en del. Torekov IK heter numera Torekov IK / Båstad GIF.
annnat lag heter Fortuna FF.
- Fortuna?
- Lyckans-, slumpens- och ödets gudinna. Hjälp från Högre Makt. Segrade den 2/6
på Torevi med 3-1. Tala om flopp vid flipperspel, fortuna. Stålkulor. Någonting för
Råå-a gäng? Och nu senast, 5/6, förlust borta mot Landora med 4-1.
- Landora? Måste vara ett Landskrona-lag med färg.
- Det finns andra lag i serien från Landskrona, som heter FK  Besa och BK  Fram.
- De står på möteslistan i juni, 13/6 och 19/6. Landskrona, en ödesort? Kanske
borde Henke Larsson bli permanentboende i Torekov-huset, Akt 625, den 6/1.
Henke kan uppenbart Landskronas fotbollstaktik, alla kategorier.
- Med tanke på tänkbara resultat är det säkrast att hålla sig i skogen.
- Således inte som i Akt 501,den 10/8 2008.
- Nej, som nedan.
- Mötet på Torevi den 6/6. Reservlaget mot Munka Ljungby.
- Resultatet?
- Jag såg inte målen.

Akt 673                                                                2010-06-07

Ingen teg att förringa i Torekov

- Lugar, om jag säger lyckan i Åhus och lyckan i Panadés, vad säger du då?
- Lugin, jag tror du tänker snara in mig .Jag säger därför ohälsa och missär.
- Du tror att jag är ute efter den lycka som upplevs genom bruk av nikotin och alkohol?
- Det kan jag inte utestänga. Jag vet vad du tror om mig. Men jag vet att en gång i tiden
var varje liten lycka i Åhus utnyttjad för tobaksodling och i spanska Panadés är än i dag
varje lycka bevuxen med vinrankor – om än aldrig så små odlingstäppor. Vart vill du
komma?
- Lyckan att få smaka den första färskpotatisen.
- Absolut lycka. Men nu är du där igen. Potatis ger starksprit. Nubbe till sill och päror.
Åhus och Absolut. Inte sant?
- Nej, det var ingen rännsnara i den lyckan. Vodka fås via säd, absolut. Jag är ute efter
en jämförelse. Jag vill med några bilder visa att liksom varje lycka, stor som liten, i Åhus
gav tobak och i Panadés ges druvor så syns varje öppen markbit runt Torekov ge päror.
- Du menar att bland sand, sten och grus sågs, och ses, en ranka, två tobaksplantor eller
tre stånd potatis. Men vakta på, vinodlingen är på frammarsch i hela Skåne. Och sillen
syns klara sig undan rödmärkning.
- Ja du. Sill, nubbe, nya päror samt ett gott vin till desserten och en cigarr bakefter.
- Absolut lycka, det tror jag även några bland folket skulle drista sig till att säga.
- Färskpotatis eller nypotatis? Minns du Akt XCIV från den 28/5 2006?
- Den hänvisningen fanns redan i Akt 655, från Hallands Väderö, den 3/4 2010.

Akt 672                                                                2010-06-05

Urbanisering av Torekov

- Logut, Marin har varit på tur söder över med Marun . . .
- Vad säger du Login, har de varit i Spanien?
- Nej, nej. De har varit runt Heden, söder om Torekov. De har tittat
till får och Högländare. Och sett lilla Elvira från Malmö.
- Ok. Om jag visar dig en bild som denna, vad säger du då?

- En fin restaurering av ett gammalt svin- och hönshus. Detta har tidigare
framgått, den 20/4 2007, i Akt 275 och påpekats i Akt 443.
- Om jag visar denna bild, vad säger du då?



- Urbanisering. Hur bebyggelsen mer och mer tränger undan folkets modernäring.
Jag kan visa bilder på hur det small i berget för ledningars dragning. Det får bli
framöver. Ni vill jag visa en bild av vad som återstår av kulturarbetet.



- Odlingen verkar verkligen vara i slutsvängen. Ser ut som sparris.
- Det hade kanske gått lika illa, eller lyckosamt, om det varit selleri.
- Det talas om 97 hus och kanske ytterligare ett 79-tal.
- Räcker det till?
- Husen eller de presumtiva köparna?
- Reningsverket.

- Som sagts ovan, vi återkommer bland all sten och asfalt.

Akt 671                                                                2010-05-31

Morsdag i Torekov

- Marun, vad säger du om ja säger den 30 maj?
- Marin, då säger jag Morsdag.
- Om jag säger den 20 december 2007?
- Israel och Moses.
- Om jag säger den 15 november 2007?
- Leopold.
- Men om jag som alternativ till de två dagarna under 2007 säger
Akt 400 och Akt 381?
- Jag försöker med symbios, när exempelvis olika djurarter lever i
nära samverkan till varandras inbördes nytta. Den gången, vill jag
minnas, var det kohäger och tjur i Spanien. Vart vill du komma?
- Till ängarna, gamla soptippen, vid reningsverket söder om Torekov,
där det sedan några år finns Högländare som strosar runt och betar.
- Det vet jag. De har förekommit i tidigare Akter, som 296 och 572.
- Men inga kalvar, som i Akt 296, var där och firade sina mödrar
denna Morsdag. Däremot var folktösen Elvira, som är ett år, åtta
månader och från Malmö, i Torekov för att gosa med sin ”Momo”.
- ”Momo”, är hennes mormor förmodar jag. Och ?
- Hon uppmanade vid ett möte med Högländarna att de borde inta
en mer symbiotisk hållning till biotopens häckande talgoxar. Inte enbart
namnet ”oxe” borde vara gemensamt. Pälsen borde kunna leverera mat.
- Det är tveksamt om talgoxens larvföda kan trivas i en oxpäls. Och vad
skulle talgoxarna serva oxarna med?
- Plocka loppor ur pälsen, kanske.
- Låt oss i alla fall se på talgoxens orädda närvaro i beteshagen.













- Konstigt, men talgoxarna och Högländarna verkar inte ens talas vid.
- Men som vi nämnde ovan gjorde Elvira det.



- Vad skall vi tro om nyttan? Lite senare försökte Elvira övertyga ett lamm om
vikten att visa aktning mot och lyda sin fårmamma, även efter morsdag.
- Såg ut som om hon ville buga och tacka.

Akt 670                                                                2010-05-28

Flerflaggning i Torekov

- Urus, i väntan på vidare tankar lägger jag ut en bild för att påminna om
Hoppet af Länna, en balans mot Rolf af Halmstad, och en bild för vidare-
flaggning.
- Gunin, vad menar du med vidare? Rör det sig om någon sorts fortsättning
eller någonting som skall tenderar att breda ut sig?
- Välj själv. I tidsperspektiv kom Fram af Brantevik, Akt 225, efter Rolf och
Hoppet. En tendens till utvidgning får du i Akt 235, där alla tre nämns.
På bilden nedan ser du Hoppet, förtöjd vid den då nybyggda vågbrytaren,
piren, i Torekov. Kajutan skulle räddas till museum innan resten av fartyget
lämnades till bråkning och upphuggning. På Batterivallen syns flaggmasten,
mesanmasten, från Rolf.

 - Flaggningen då?
- Vidare blir det väl om du får se två båtar, tillkomna senare än Sjöfartsmuseet, så att
säga fortfarande är i livet, som flaggar samtidigt i en och samma bild.

- Ok, en bild från Akt 214.

Akt 669                                                                2010-05-23

Torekov, på tröskeln till sommaren.

- Logut, är det helt ok med övervakningskameran, Korpens öga, nu?
- Du tänker, Login, förmodar jag, på Akt 663, från den 5/5. Den är på
plats och registrerande. Jag kan redovisa bilder från den 21/5, som jag
fått och analyserat. Det handlar, den utdragna vintern till trots, om fart
och fläkt inom såväl växt som djurlivet. Mycket lust när tackor och lamm
tog över Heden vid Torekov.






Intressant att se beteenden från enskilda individer. En tacka gick ner på knä och kysste
marken, i tacksamhet över att vara på känd Torekov-mark. En annan individ lät fåfängan
ta överhand. Med ”Hjärtafloen” som catwalk uppvisade hon en variant av vårens pälsmode.
En något märkligt rufsig stil.

 

Som framgår av bilden ovan är triften i full blomning. Samma gäller slånbuskarna,
violerna och maskrosorna, för att bara nämna några få representanter från växtriket.

Akt 668                                                                2010-05-20

Bjud på flaggning i Torekov

 - Urus, en massa färggranna flaggor i förra Akten.
- Jo du Gunin. Inte bara en färglek. De har betytt mycket och har betydelse.
- Om Flaggmasten, mesanmasten, som ursprungligen kom från barken
Rolf af Halmstad har du ju skrivit en del om i tidigare Akter.
- Ja, jag lägger in en färgbild där en Aktredovisning finns.
En bild från jubileumsåret 1994.

- Ja, jag ser att foten till nya Barfothastången, under tillverkning har kommit med. Jag
kan bidra med en bild om flaggornas betydelse.



- En Akt som kanske bör framhållas före de andra är Akt 223, den 2/7 2007, som visar
Flaggmasten 1932, året innan Hoppet af Lännas bidrag till museet kom på plats.
- Du, titta fram till Akt 224. Du ser en  sjöbuss, mästerlotsen Edvard de la Motte,
framför museet. - Jag kan lämna ett nytt lotsbidrag, från 1932, när enbart ratten
och roderhuset från Rolf af Halmstad kompletterade mesanmasten.

 - Innan vi går vidare med detaljer så kommer en bild från invigningen av Flaggmasten 1932.
Det var, vill jag minnas, söndagen den 14 april kl. 14.00.  Det var stor tillströmning av folk,
fyrmästare J. Romare höll tal, som unisont följdes av ”Du gamla du fria”. S:a Thoraflaggan
gick i topp och kvällsfest följde. Bilden i Akt 223 visar en hel bild av Petter Bruces
S:a Thoraflagga. Skeppet i toppen syns tydligare på bild i Akt 137.

 - Vi återkommer, som blivit sagt, med fler detaljer kring Flaggmasten. Exv. att folk kan
köpa flaggning för att fira vänner och bekanta. Vem som flaggar och för vem anslås på
masten.

Akt 667                                                                2010-05-16

Vinande kraft i Torekov

- Urus, från Ydre Hall till Näset . Var det så du sa vinden blåste i Akt 665?
- Vinden vet jag inte, Gunin. Men Signalmasten för stormvarningar levde ut
sitt liv på Gibraltarklippan. Drog gissningsvis sin sista vindsuck 1953.
- Vi såg Signalmasten och dess servicebyggnad under ett år på 1940-talet
i Akt 651, det sista kortet. Även Flaggmasten finns med på ifrågavarande bild.
- Eftersom det var ett kort i svart-vitt kommer här ett i färg, även det ett
40-talsalster.



- Här har vi också Flaggmasten i fullt spel. Vi må återkomma till flaggspel i kommande
Akter.
- Och kolla in Varmbadhuset, men rödmålade fasader. Stående panel utan på den gamla
liggande. Fortfarande takpapp, men inte ribbat. Så det röda tegeltaket som vi såg i Akt 649
och Akt 651 kom senare än fasadrenoveringen. Men allt nu borta i förnyelsen, under åren 
1996-97, till det ursprungliga, typ bild 6 i Akt 660. Så jag har inte glömt bort badhuset helt.
- Men glöm det nu, och låt oss avsluta Signalmasten.
- Ok, en lite tidigare bild.

 - Låt mig visa lite hur folk idag mäter vind, vindhastighet och vindstyrka i en salig
begreppsförvirring, som de må leva med. Här lite bilder som du själv får forska vidare
kring.

 - Vadå forska vidare? Jag har kolliderat i luften en gång med en ballongsond.
- Jo, exempelvis hur hastighet blir kraft. Många sätter likhetstecken mellan vindhastighet
och vindkraft, ibland även vindenergi och vindeffekt. I kraftbegreppen skall ju finnas en
definierad massa. I energibegreppet skall denna massa flyttas. Och i effektbegreppet skall
det dessutom ske under en viss tidsenhet.
- Jag får väl snacka med Beaufort. Till dess får det bli en massa. En uppgift om en massa
Akter om Näset.

Akt 666                                                                2010-05-12

Folkvandring på Hallands Väderö från Torekov

- Marun, vad säger du om jag säger år 375 till år 800?
- Självfallet Marin, folkvandringstiden.
- Om jag säger torsdagen den 13 maj 2010?
- Kristi himmelfärds dag.
- En persons vidarevandring är knappast en folkvandring.
- Då säger jag Ottevandring på Hallands Väderö.
- Vi har ju upplevt många folkvandringar på vår Ö . . .

 . . . och det är inte utan att vi frågar oss varför.
- Häda inte en kyrkans gärning. Det finns en högt sansad motivering. Skådande. Det är så
jag skulle kunnat bli religiös, om det inre var för detta med vår asatro. Det är vi, vi fåglar
som inspirerar. Och kanske en och annan liten ört eller halvt förmultnad vrakek, som en
gång var Gunins älsklingsobjekt i många Akter.
- Konstigt. På Internet och i NST stod att läsa: ”Ottevandring med fågelkändis på Hallands
Väderö”. Jag undrar vilken av våra fåglar som är kändis? Måste väl vara Kajak, eller hur?
En korp i alla fall. Kanske du, rent utav.
- Du, kom ner bland träden. Det finns många fågelarter på Ön. Det är en av Öns verkliga
tillgångar. Låt oss se några bilder.

 - Du, skarvar. Är du galen? Om det faktiskt är så, då hoppas jag det är växtvärlden som
lockar. Tänk på Ronja Rövardottar och prakten av vitsippor. Kolla i vår tidigare Akt 464
och Akt 470.

 - Du, andas ut. Släpp prestigen. Fågelkändisen på Ottevandringen med Torekovs
Församling är en ur folket, en mycket duktig ornitolog vid namn Lars Svensson.
- Oj då. Jag misstänker att det är mitt krax som är ljudillustration för korpar till den
aktuella boken Fågelsång.

Akt 665                                                                2010-05-11

Kulingvarning i Torekov?

- Gunin, hur är det med din hågkomstresurs, ditt minne?
- Urus, du menar kompletterande bilder om Signalmasten i Torekov?
- Ja, jag tror mig minnas att det var vad du talade om i förra Akten. Att masten fått
en ny plats under några år på 1930-talet. På Ydre Hall. Batterivallen behövdes för en
Flaggmast.
- Då gör jag som så, att jag friskar upp ditt minne med några ursprungliga bilder och
avrundar med Ydre Hall. Kommande Akt får reserveras för Gibraltat-läget. Från 30-
talet till 50-talet.

 Bild tagen från dagens ”Nocken”, dvs från öster mot väster

- Du Gunin, innan vi bryter lägger jag ut en översiktsbild som är tagen från kyrkans
tornlucka av Albert Ekman.

Akt 664                                                                2010-05-09

Orkanvarning i Torekov?

- Gunin, jag tänkte till.
- Om Varmbadhuset?
- Nej, det blev Flaggmasten. Mesanmasten från Rolf af Halmstad, som var i Torekov för upphuggning.
Den som sattes på Batterivallen 1932.
- Det har du  redan kraxat om.
- Det var fel. Rolf var ett barkskepp. Inte som jag påstod, en galeas. En bark har som sista mast,
dvs längst akterut en mesanmast utan någon råstång. Så idag vid museet är Flaggmasten en
bastard, dvs en riggtyp som aldrig funnits till havs. 
- Är det inte mer fel än så, så må det vara dig förlåtet. Flaggspelet lär återkomma.

Akt 663                                                                2010-05-05

Bobrist i Torekov?

- Logut, är det du som ansvarar för övervakningskameran, nu när Gunin fastnat i Urus minneslucka?
- Förmodar, Login, att du avser kameran från Akt 156, den 25/10 2006, som går under namnet
Korpens öga.
- Just den. Jag ansvarar ju för utlägg av viss information från Korpens öga. Är den igång?
- Jag startade upp kameran den2 maj, på försök och test, där objektivet låstes på en fågelholk.
- Hände någonting?



- Den fångade en rödstjärtshona, som kom i full speed mot holken.
- Vet du varför?
- Ditlockad av en rödstjärtshanne, inne i holken, visade det sig.

 - Det var ju romantiskt. Arten är ju holkälskare.
- Plötsligt lämnade de i hast holken. Först honan, sedan hannen.

 - Konstigt. Vet du varför?
- Det dök från ovan ner en blåmes med ett tillhygge i näbbet. Hotfullt.



- Djärv av en liten mes.
- Han var faktiskt inte ensam. Honan var i holken under rödstjärtsbesöket. Så förstå om
mesen var något mer än förbannad.
- Vad hände nu då?

 - Honan tittade lugnt ut, men blev förundrad över varför hannen jagade efter en rödstjärt.
- Var det ett svartsjukedrama under uppsegling?
- Möjligen, möjligen.
- Vet du inte?
- Du förstår att när meshannen försvann dök det upp en pilfink som flörtade med meshonan
i holken. Hur det hela avrundades vet jag inte. Kamerans energisystem havererade.
Solcellerna hade inte klarat Vinterklimatet. Vi får väl se vad det blir för ungar i holken i år.
Förra året blev det pilfinkar.

Akt 662                                                                2010-05-02

Må ingen ondska nå Torekov

- Kajak, enligt Akt 658, den 21/4, skulle vi återkomma om tjuren Göte och kossan Göta.
Några av de kreatur som under årens lopp ansvarat för kalvproduktionen på Skogvaktar-
bostället på Hallands Väderö.
- Jo Sugus, på plats här, så att säga.

 - För att bli så här glad och yster samt kunna växa till sig ordentligt krävdes lite mer
än gott bete på Väderön. Kalvarna behövde lite extra kraftfoder.
- Levererades med båt från Torekov, från A.B. S. P. Johanssons Foder och Spannmål,
ut till bryggan vid Svinahallen. Ryggbörda resterande väg upp till bostället.
- Svinahallen, borde det inte vara Kohallen?
- Alla dessa hallar, faktiskt inte. Vi återkommer till varför i en kommande Akt. Nu blir
det en bild från bryggan vid Svinahallen. Kallas i dag vanligtvis Kapellhamnsbryggan.

 - Du, Kajak, jag petar in en bild från senare tiders koupplevelser på Väderön. Kossor
på sommarbete.

 - Det är inte helt riskfritt med bilder. Du minns ”på hjul till jul” i nr Akt 658. Hur grisar
kan råka illa ut. Någon har med ilska funnit den bild i Akt 391, där folk sitter och kränger
i sig helstekt spädgris. Tala om kvalificerad plumphet.
- Du, det var i Spanien. I Segovia, där det är en stor frestelse och turistattraktion.
- Måtte inte krogarna i Torekov ta efter. Må de nöja sig med spanska namn och tapas.

Akt 661                                                                2010-04-29

Oskuldsfullt i Torekov

- Kajak, läste du i förra Akten om Urus och Gunins myckna krax om vindkraft?
- Jo du Sugus. Och jag tänker nog som du. Vi kan också visa på vindliga möjligheter.
På såväl Skogvaktarbostället som vid fyrvaktarbostäderna har det förekommit energi-
omvandling med vindens hjälp. Vi kan visa en bild nu, vindsnurran på skogvaktar-
bostaden. Fyrpersonalens utrustning må vi återkomma till.

- Idag saknas sådana ting på Hallands Väderö. Jag har från och till sett sådana på segelbåtarna
som anlöpt Väderön, även om det syns bli vanligare med solceller.
- Men i Sverige i övrigt är det illa ställt. Där växer stora vindkraftverk upp som svampar ut jorden.
Ibland i stora mängder. I Piteås renbetesland skall det bli en vindkraftspark på över 1100 snurror.
Renarna kommer att bli galna och kungsörnarna massakrerade. Tänk dig 500 snurror här på Väderön.
Och allt detta i tron att vindkraften märkbart skall kunna påverka energitillgången i form av elkraft.
Jag trodde folket kunde matematik och fysik. Förmodligen ett politiskt ”gruppknäpp”. Inte helt
ovanligt.
- Ja, småskalighet är en sak, storskalighet ett vansinne. Ett makabert naturoffer.

 - Ja våra vänner bland fåglarna, som besökte Spanien 2007, har berättat om storskaliga
tragedier.
- Men även vackra vyer.

- Vi återkommer när vårdepressionen klingat ut.

Akt 660                                                                2010-04-28

Kraftlös hoppfullhet i Torekov

- Urus, är du helt vinddriven?
- Tro inte, Gunin, att jag tänker i tomma tankar. Jag har glanat av och kalfatrat de bilder du pekade
ut i Akt 649, den 24 mars, i andra bilden om Varmbadhuset i Torekov. Full tankeverksamhet om hu
behållarna fylldes med saltvatten från havet inför uppvärmningen i pannan. Om jag minns mer än jag
gör är däremot motstridigt. Du ifrågasätter om jag är helt ute och reser, är vinddriven. Låt mig hänga
upp mig på detta och beakta Akten 649:s första bild.

- Ja, det är samma bild. Och?
- Ett antal ting kring vind och kraft. Varmbadhusets ursprungliga vattenförrådstunnor av trä blev utbytta
mot betongringar. Det var 1918, tror jag, nr 2 på bilden, och samtidigt gjordes försök att pumpa upp
saltvatten  med en vinddriven pump. Förmodligen ingen succés, enbart stativet stod kvar efter några år
som nr 1 på bilden. Fisknät, upphängda på stejlar, kunde däremot med framgång torkas i vinden. En
anordning för att signalera sjöfarten om risk för hård vind eller storm är signalmasten, med tillhörande
vidjeflätade utrustning, visas som nr 8.
- Att nr 9 är en båt med mast för vindsegling begriper även jag. Vad jag inte begriper är varför du åter
blåser bort från Varmbadhuset. Sviker minnet?
- Ok, vi tar upp signalmasten, flaggning, segel och nät i kommande Akter. Vi tittat i stället på en bild
som  tyder på att någon typ av motordriven pump nyttjats. Kanske någon länspump, en dubbelverkande
plungepump, från ett uttjänat fartyg. Badhuset byggdes delvis av gammalt fartygsvirke.

- Motordriven? Ja, det verkar ha slutat att blåsa. Ingen signal uppe i masten.
- När den eldrivna vattenringpumpen kom blev betongringarna utbytta mot hydroforer av stål. Det var
under 1970-talet. Samtidigt kom kommunalt färskvatten och ny värmepanna. Träbadkaren hade bytts ut
mot gjutjärnskar redan 1933. Jag återkommer om byte av fasader, fönster och tak.

- Vattenintaget före vind, diesel och el? Om nu inte vinden fungerade.
- Vinden har fungerat och nyttjats till mycket, som vi påpekat tidigare. Kolla bilden här:

 - Ja, ja. Men länspumpar på båtar och möllor för kvarnverksamhet är ju någonting helt annat.
- Vi har visat på vinddriven vattenpump i Vattenriket och handdriven pump i slottet Chenanceau. Kanske
nyttjades en enkelverkande handriven sug- och lyftpump med svänghjul i Torekov. I Holland pumpar möl-
lorna vatten. Det går att bära vatten i hinkar.
- Ok, vi slutar för tillfället med en bild, där alla synliga tankar är borta, innan du förirrar dig allför långt ut
i världen eller i tunga arbetsuppgifter.

Akt 659                                                                2010-04-25

Prinsessa på ärten i Torekov

- Marin, kan det vara ejdrarnas fel?

 - Vad syftar du på, Marun? Upplever du brist på musslor?
- Nej. Jag tänker på sagan om ”Prinsessan på ärten”. H. C.Andersens prinsessa från
1919, som sov på tjugo madrasser och tjugo bolstrar med ejderdun i.
- Och hon kunde likväl inte sova eftersom det låg en ärta underst. Vilket skulle bevisade
att hon var en äkta prinsessa. Vad är du ute efter?
- Misstänkt saknad på Strandmalen, Heden, söder om Torekov.

 - Ejdrar, ärtor eller prinsessor?
- Det har förekommit Akter om prinsessan Madeleines vistelser i Torekov i förening med
Jonas. Om parets vandringar på Strandmalen tillsammans med en Jack Russelhund.
- Jag minns faktiskt en sådan Akt. Det är nr. 574 från den 19/7 2009.  Vart vill du komma?
- Enligt vanligtvis tillförlitliga källor har prinsessan och Jonas gått åt varsitt håll.
- Men då möts de så småningom, när vägarna strålar samman. De kan ju inte flyga.
- Jo. Prinsessan har flugit, eller flytt, till USA.
- Du misstänker att ejdrarna fixat dun som gjort att prinsessan somnat trots alla ärtor i
världen. Prinsessäktheten kan ha råkat i tveksamhet, menar du? Nej, det är uteslutet.
Ejdrar är, om jag så får säga, renhåriga. Jag tror snarare att det är Jonas som blivit upp-
skärrad av ”prinsessymbolen”.
- Du menar den som säger ”Att vinna en prinsessas hand är att eftersträva det högsta
tillståndet, en situation bemängd med fara där aspiranten dödas eller upphöjs till ett högre
och ädlare tillstånd, liksom i psykiska och andliga aspirationer och strävanden”.
- Högsta tillståndet, det låter som Åreskutan. Men risk att dödas, det är väl att ta i.
Under 1425 meter.
- Vår risk är att vi inte mer får se prinsessan vandrandes på Heden mer. Tragiskt.
- Verkligen trakiskt kan det bli även för en stackars ejder. Enligt Akt 521.

Akt 658                                                                2010-04-21

Torekovs idoga på Hallands Väderö

- Kajak, innan vi går vidare med hästens olika arbetsuppgifter vill jag se
smågrisarna.
- Helt klart Sugus. Hästarna arbetade för allas bästa, för föda och husrum.
- Jag medhåller dig inte helt. Vi får kanske se bilder där hästarna transporterar
grisarna till deras vidare öden och äventyr. Kanske inte enbart angenäma.
- Antyder du ”på hjul till jul”?
- För att inte bli part i vare sig målet eller måltiden kommer bilderna utan
kommentarer.

 - Som vi ser av den sista bilden har vi anledning att återkomma om uppfödning även av
kalvar. Bland annat via extravaganta insatser av kossan Göta och tjuren Göte.

Akt 657                                                                2010-04-15

Idoga Torekovs-bor på Hallands Väderö

- Kajak, medan Gunin håller på att lodbroka Urus minne om Varmbadhuset i Torekov
kan du minnas fram skogvaktarna på Hallands Väderö. Elva sa du senast att de var.
- Jo du Sugus, som i ett fotbollslag. Vi konstaterade att först ut var Lave Nilsson, skol-
läraren från Farhult. Det var 1858. Efter honom, 1867, kom Peter Gustav Nilsson, som
i sin tur följdes av Jöns Petter Nilsson 1872. Osäkert årtal, men efterföljare fick han i
Johan Fredrik Kallenberg 1888, som i sin tur blev avlöst av Albert Hugo Ekman, under
perioden 1891 – 1896.
- Ekman, samme Ekman som vi sett som krögare, fotograf och lemonadtillverkare.
- Jo då. Hans namn har flyktat förbi i många av våra Akter. Och lär återkomma. Hans
efterföljare, 1897, på Skogvaktabostället blev Sven Olof Andersson-Malmros till 1903
då Emanuel Mårtensson tog över dörrnycklarna fram till 1922. Per Hagberg blev i
funktionen från 1923 till 1926 då, som vi tidigare sagt, NilsStefansson kom till Ön, och
stannade till 1934 för att lämna över till Georg Wargren, som 1949 kunde hälsa sin efter-
trädare, den siste skogvaktaren, Viking Lundström, välkommen. Behovet av skogvaktare
upphörde 1959.
- Synnerligen idogt folk.
- Helt säkert, Urus träffade dem alla. Vi kan ju som beröm matcha dem, på tal om lag,
med representanter från djurriket, hästarna, dessa idoga dragare och folktjänare.
- Vi har haft mycket häst i våra Akter, från den 28 maj 2006 till den 3 april 2010, i bl.a.
XCIV, XCVII, 120, 183, 184, 220, 309, 316, 352, 404, 423, 598, 608, 611, 626 och 655.
- I den mån dessa hästar hade anknytning till Väderön var det, med undantag av 655,
turister. Hästar som var här på Ön för att vila, bada och äta upp sig. Jag visar nu hästar
som jobbat på Ön för sin föda. Därför blir det, beaktande föda, bilder från höbärgning
som får inleda. Senarekan vi kanske återkomma med hästar bland betor, ved och lite
annat.

Akt 656                                                                2010-04-09

Torekovsbor som bodde på Hallands Väderö

- Kajak, någon tyckte vi dolde någonting i senaste Akten.
- Inkorrekt Sugus. Vi dolde ingenting. Vi lät skogvaktarfolket mylla ner potatis. Lite långsökt
att tolka detta som ett försök att dölja någonting. Allt kommer ju till synes snabbt nog igen.
Med eller utan plast, blir det blast. Kolla tredje bilden nedan.
- Det var nog Skogvaktarbostället det gällde. Vi visade fel byggnad. Vi visade den Ekologiska
Stationen, som uppfördes 1915. Vi skall väl återkomma till den?
- Ja. Vi har sett Skogvaktarbostället i tidigare Akter. En bild från 2007, som visar bostället som
ett övergångsställe fanns i Akt 591, den 3/9 2009. Da capo här.

 - Lämpligt då att du visar bilden nedan, en bild från 1915, eftersom du nämnde detta årtal.

- Skogvaktartanken väcktes i Torekov vid pass medio 1800, för att komma tillrätta med
en del  oreda på Hallands Väderö. Bland annat alltför många utforslade får, vedstöld, utsocknes
betesdjur m.m. Anställning och löneförmåner låg klara på sockenstämman inför hösten 1857,
efter hörande av Kongl. Maj:ts befallningshavare i Kristianstad, Biskopsämbetet i Lund och Rikets
Kammarkollegium.
- Idag måste folk betala för att åka till Väderön, skogvaktaren fick kanske lön?
- Inge lön att bli miljonär på. Han fick fri brukningsrätt till 10 tunnland att själv inhägna och fri
betesrätt på delar av Ön med undantag för får och gäss. Förutom tillsyn skulle han vara behjälplig
med allahanda skogssysslor.
- Ville någon arbeta under dessa villkor på en ö som kunde bli avskuren vid storm och vintertid
genom is?
- Trängsel i dörren. Åtta sökande, med mycket varierande bakgrunder. Men ingen torekovsbo.
Tjänsten gick till en skollärare från Farhult, född 1826. Han tillträdde 1858 och upprätthöll befatt-
ningen fram till 1866 då han flyttade till Söndrum.
- Du hade någon mer bild av bostället?
- Ja vi kan visa en östfasad från sent 1920-tal. Då var Per Hagberg skogvaktare. Han hade
den befattningen från 1923 till 1926 då hans efterträdare, Nils Stefansson, flyttade in. Nils i
sin tur lämnade över till Georg Wargren och sonen Lorentz 1934. Dessa två uthärdade till
1949. Vi kan visa deras östfasad från 1940-talet.





- Det finns luckor.
- Ja, husen är inte sammanbyggda.
- Jag menar i listan över skogvaktarna. Urun kände dem alla och påstår att de var elva
till antalet.
- Ok, i nästa Akt får du alla namnen, några bilder till och någon kringfakta. En redan nu.

Akt 655                                                                2010-04-03

Torekov och JonasAlströmer vis á vi Hallands Väderö

- Kajak, om jag säger Jonas Alströmer, vad säger du då?
- Ja du Sugus, jag kan säga 1685 till 1761. Jag kan också säga Akt XCIV, från den 28 maj 2006.
Jag kan säga att han troligen införde potatisen till Sverige, Torekov och Hallands Väderö.
Kanske misstänker jag att du är ute i anledning av vår Akt 650, från den 25/3.
- Kajak, du är klok som en gammal kyrkråtta. Vi har ju sagt en del tidigare om potatis på Bjärelandet.
Bland annat kraxat om det är färskpotatis eller nypotatis som kommer ur jorden i slutet av maj.
Och om potatis som är odlad under plast är frilandspotatis och mycket annant skitprat och om gödsel.
- Du menar att det är tid nu att tala om den tid när potatis var potatis, specifikt på Hallands Väderö.
- Du är klok som en gammal kyrkråtta. Det sa jag kanske. Men nog var det mer jordnära när det 
odlades potatis på Hallands Väderö, på Skogvaktarboställets inägor. Tala om kultur.
- Jag säger inte emot dig. Vi kan ju visa några bilder från 1940-talet. Senare får vi återkomma om 
mer kring Skogvaktarbostället, skogvaktarna och livet på Hallands Väderö.
- Vi har ju visat något om detta i tidigare Akter, men vi föredrar att återkomma.