Korparna på Kallskärslid. Akt 247. Facklig röra?
Akt 247 2007-02-27
Facklig röra?
- Kajak, du beklagade din fackliga röra. Nu verkar det som hjälp är på väg, från våra korpvänner på Aspö.
- Sugus, du vet att jag alltid varit mitt fack troget. Ordning och reda.
- Jag syftade på ordningen i ditt pennskrin, din schatull, sjömanskista
och alla andra lådor och fack som du omger dig med.
- Hur kan Aspökorparna veta bot på slika tillkortakommanden?
- Du vet, de har bland de sina, de som är involverade i kustförsvaret
KA 2, på såväl Kungsholmsfort som vid Drottningskär på Aspö.
Direkt kopplade till "Korp dö Fortifikationen".
- "Corps de Fortification". Det är franska. Vart vill de komma?
- Systematik. Kodning. Som böcker i ett bibliotek. Du fick en serie
bilder som åskådliggör metoden och systematiken. Exempelvis två
hammare i figur 1. Båda är handverktyg, båda är kulhammare men av olika storlekar.
- De systematiseras således enligt följande:
1.a. Handredskap, hammare, kul
1.b.Handredskap, hammare, mindre kul.
- Tydligen så. Då går du vidare.
- Ok, 2, 3, 4 och 5 är alla sprutor.
2. Spruta, brand, motor, vatten, slang.
3. Spruta, olja, hand, pip.
4. Spruta, brand, hand, vatten, pip
- Ja, den handdrivna oljesprutan, figur 3, har ett ospecificerbart
stort användningsområde. Kan ställa till kris i ett av dina fack.
- Den får hänga synlig på en servicetavla.
5. blir Spruta, kul, luftkyld, 7,62 mm, 750 skott/min.
- Jag tror du har kopplat greppet.
- Om lykta betyder sken i 3600 blir de båda lamporna följande:
6. Lampa, lykta, fotogen, häng, balans,
och 7. blir Lampa, lykta, fotogen, häng, släng, balans.
Jag tror jag gårdirekt på mina ägodelar. Var vill du hamna:
i A. Korp, handredskap, hacka, dubbelsidig,
B. Korp, handvapen, kastvapen, knivslipad
eller C. Korp, fågel, corvus, corax, honkön?
- Det där med slipad lät tilltalande.
- Då må det få bli så.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 246. Uppåt väggarna ...
Bilder: 1. och 2. Skjulet vid hamnen i Torekov (Foto: Gunin 2006).
Bilderna visa del av gavelvägg mot öster (mot hamnen) med namnbrädor.
Bild 3., samma hörn som på bild 2., från 1942, ur S.D.S. 2/8 2004. På bilden
är Petter Bruce omgiven av damer, gissningsvis döttrar till Ossian Elgström,
en av hans konstnärsvänner /-fiender. Akt 239 (18/2), på bild 4, finns Bruce
sida vid sida med gallionsfiguren ovan, då utanför sjöfartsmuseet.
Akt 246 2007-02-27
Uppåt väggarna ...
- Gunin, skall komma från annat håll. Hjälp mig.
- Logut, vi har ju flugit museet runt och är tillbaka i Skjulet . Vi kan nu
titta lite till på östgavelns namnbrädor.
- Lite till?
- Ja, vissa av namnbrädorna har funnit med på bilder i tidigare akter.
- Det minns jag. Bild 2 i Akterna 243 (23/2), 213 (29/1) och 212 från
den 28/.
- Du glömde Akt 196 från 26/12.
- Du är den glömske. Samma bild var med i en av de senare akterna.
- Vad minns du om namnbrädorna?
- "Harstene", med flagginramat porträtt, var en tremastad skonare från
New York, som förliste vid Väderön 1881. Besättningen bärgades.
- "Thorwaldsen" var ett tyskt emigrantfartyg från Stettin som strandade
vid Väderön 1872, när hon var på hemväg från New York med stycke-
gods. Besättningen klarade sig.
- "California" förliste vid Väderön 1913, hon var skonert av Halmstad
och hennes besättning bärgades.
- "Ida" var en med blytackor lastad finsk skonert som Väderön kom i
vägen för. Det var 1875 och besättningen bärgades.
- Även "Olga" var hemmahörande i Finland, likaledes skonert och lika
oförmögen att missa Väderön 1875. Även hennes besättning bärgades.
- "David" däremot var galeas, från Halmstad och strandade vid kusten
norr om Torekov år 1900.
- "David"?
- För att se hennes namnbräda får du titta på Akt 212 (28/1). Där ser du
även "Svea". Hon var en galeas från Torekov och förliste 1929 vid
hemmakusten. De två besättningarna blev omhändertagna.
- "David" hon, "Svea" hon. Är du ambivalent?
- Nej, jag är ingen guden Janus. Det är bara så, att fartyg är alltid "hon".
även om det är en "han", till namnet.
- Jag frågar inte varför. Jag vet att jag får ett pinsamt taffligt svar.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 245. Blåögdhet eller oskuldens vita färg.
Bilder: 1. M/S "Argonaut" i Torekovs hamn, juni 1971 2. M/S "Argonaut"
i Planas hamn, september 1971. 3-4. Pråm på Rhen. 5- 6. Bilder från Bremen, "Orkesterdjuren". 7-8. Loreleiklippan i Rhenkröken. 9. Sluss i Rhen, nära Basel. (Foto: Kajak 1971)
Akt 245 2007-02-24
Blåögdhet eller oskuldens vita färg
- Kajak, läste du om grodan i Akt 229, den 12/2 2007?
- Sugus, jag har självfallet träffat honom tidigare, personligen.
- Minns du kaninerna, i liknande ärende, på 1970-talet?
- Ja, vi har ett gammalt meddelande om detta, från korparna på
Lorelie-klippan, vid Rhenkröken i Hessen-Nassau.
- Vad var det som hände, och hur slutade det hela?
- Slutet har vi inte sett. Det började med golfbanebråket, inför en
utvidgning av mängden golfbanor på Bjärehalvön. Utbyggnad av
Torekovsbanan och banan i Boarp. Ny bana vid Hansagård och
Salomonhög samt Åkagården och vid Norrvikens Trädgårdar.
Kanske ytterligare någon öster om Båstad. Några kaninfamiljer
såg ett hot i detta och fundrade på ?den stora flykten?.
- De tänkte sig till Hallands Väderö, naturreservatet, den "omöjliga
platsen" för golfbanor.
- Att ta sig till hamnen Torekov var inget större problem. Väl där såg
de väderöbåten Britta stäv mot stäv med en båt vid namn "Argo-
naut". De trodde väderötrafiken äntligen skaffat en stor och rejäl båt
i stål. Båda var blåmålade. En stor och bred landgång gjorde embar-
keringen lätt och mängden ställen att gömma sig på var legio. De
tyckte det var märkligt att fartyget lättade mitt i natten, men reflek-
terade inte vidare utan lät havets vågor vagga in sömnen. De vaknade
av mistluren från en av färjorna mellan Helsingborg och Helsingör.
Nu insåg de sitt kollektiva misstag, men inte fullt ut dess konsekven-
ser. "Argonaut", som var lastad med sten, var på resa till Tyskland.
Stenen skulle vara till strandskoning utmed floden Elbe. Styrmannen
tog kompassriktning mot Kiel, via Nord-Östersjökanalen nådde de
Elbe. Vid Brunsbütte, kunde de, trots utmattning genom brist på mat,
i skydd av mörkret komma över på en flodbåt, som låg parallellför-
töjd under natten. Ur askan i elden skulle nog någon sagt. Nu bar det
in i en ny kanal nära Otterndorf, ner till Bremerhavn och ut på
Weser och till Bremen. Vid kajen i denna stad lyckades de ta sig i
land. Men en staty i staden fick dem att åter söka sig ombord. De
tyckte djuren betedde sig, av konfigureringen att döma, omänskligt
töntigt. Nu fick de inte någon ny chans att lämna flodbåten förrän de
kom till hamnen Port de-Bouc invid Marseille vid Medelhavet.
Resan dit gick via kanaler och floder, sjöar och slussar. Floder som
Rhen, Aare och Rhône, kanaler som Dortmond-Ems, Mittelland,
Vingeanhe och Canal de Berry.
- Hur klarade de mathållningen?
- Vatten genom regn. Mat stal de från en stor fet skeppskatt, som
krävde mycket mat. Han var för lat och ovig för att förhindra stöl-
den. Han fick ständigt ny mat.
- Vad hände vid Medelhavets blå vatten?
- Jo, i hamnen låg "Argonaut". Visserligen vitmålad och något
större. Men i alla fall "Argonaut". De smög sig på nytt ombord.
Nu kan vi inte anklaga dem för att skrovet skapat blåögdhet, nu
får vi ta till oskuldens vita färg.
- Vart gick nu resan?
- Medelhavets "Argonaut" gick i tradtrafik mellan Frankrikes
och Spaniens Medelhavskuster. Snart nog befann sig fartyget
med last och fripassagerare i Spanien, i Castellon de la Plana.
Kaninerna hittade snart ett stort fint gräsområde med lite skog-
lig inramning. Mycket vackert och tilltalande. De grävde
snabbt gångar och bon under en diskret placerad byggnad i en
skogsglänta. De insåg att någon återresa till Torekov inte var
tänkbar. Lika bra att gilla läget och etablera sig permanent.
- Lyckades de?
- Förmodligen. Visserligen visade det sig att det stora gröna
fältet var en golfbana och huset över deras huvud, bon och
gångar var en scoutstuga.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 244. Från mörker till ljuset.
Bilder: Överst vykort från Sandhamn c:a 1910 (Albert Ekman)
Därunder till vänster två foto av Olof Krumlindetavlor, till höger
foto av Wilhelm von Gegerfetltavla. Därunder ett foto från Söndre
skog 2005 (Gunin), samt STF-vykort från Sandhamn, c:a 1910-tal.
Sist ur artikel i S.D.S foto av W. von Gegerfelts villa på Hallands Väderö.
Akt 244 2007-02-23
Från mörker till ljuset
- Lugar, vad mörkt det var.
- Lugin, har du tittat in i din själ eller i din hjärna?
- Tångakärret. Har du redan glömt.
- Jag såg inte det jag trodde jag skulle se. Vi får återkomma när vårljuset strilar ner.
- Vårljus eller ljus överhuvud taget är viktigt. Särskilt för konstnärer.
- Rätt så. Tänk på Österlen och Skagen. Lite av samma så kallat
platsunikt ljus kan vi tillskriva Hallands Väderö.
- Vi har sett många konstnärer jaga motiv här under olika årstider.
Logut och Gunin har talat om marinmålare i samband med sitt snack
om ekvrak. Då har väl vi rätt att tala om den betydligt större mäng-
den av konstnärer som motivjagat vrakek.
- Vi måste naturligtvis nämna den på Väderön under några år boen-
de Wilhelm von Gegerfelt. Han hade eget hus nära vårt Kallskärslid.
Vi har nyttjat honom som eminent fotograf.
- Vi kan nämna Olof Krumlinde . Vi kan också nämna Petter Bruce
och Henry Johansson, från Akt 232 (14/2) och Akt 239 (18/2). De
båda målade inte bara marint utan även klippor, hav och träd.
- Hilding Linnqvist har målat väderöekar, liksom Martin Åberg.
- Tor Hörlin såg vi måla här på Ön, när han bodde i gamla lots-
stugan.
- Vi skall kanske inte glömma Alfred Wahlberg och Bernt Lindholm,
som var synliga i Gegerfelts villa tillsammans med Olof Jernberg.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 243. Från semla till spätta.
Bilder: 1. Osignerat vykort (1930-tal). Frams akterdäck, Nordlysets ratt &
Rolfs namnbräda. Enbart en fiskebod, Alfred Lundins. Två skutor i hamnen,
Alfa (v) och Alma (h). Tre väderöbåtar: Måsen, Neptun och Tärnan
Segelsnipa med sprisegel. Tullbåten bemannad.
2. Interiör från Skjulet, vykort (Foto: A/B Almquist & Cöster, sent 50-tal)
3. Vykort över Museet med flaggspel, batterivallen och lotsstugan. ”Träpe-
laren” som syns till vänster om museets skrov är nacken till roderstocken
från den under sent 1930-tal upphuggna fregatten Norrköping. (Jfr bild 2. i
Akt 232, 14/2). Toppflaggan är inte längre ”Bruces” (Akt 223 7/2).
4. Vykortsdetalj på ratten (Foto: G. Brink).
5 – 7. Mesanmast och ankarspel (Foto: Gunin 2005).
Akt 243 2007-02-23
Från semla till spätta
- Logut, via Hoppet kom vi fram till Rolf.
- Gunin, i Akt 224 (8/2) och Akt 225 (9/2) sa vi nog inte riktigt så.
Rolf kom först fram, men sin mesanmast längst bak. Fram kom sist.
- Det är något tveksamt, Den kongelige grønlandske handel, KGH,
som grundades 1774, hade danskt monopol på frakter till Grönland.
- Fram till 1950. Företaget finns idag i Godthåb och heter Kalaalit
Niuerfiat Grønlandsk Handel (KNI).
- Må så vara. Monopolföretagets sista segelfartyg hette Nordlyset.
Hon var bark och ett av de många fartyg som, i likhet med Rolf, slu-
tade sina dagar vid upphuggningsstranden söder om Torekov.
- Från Nordlyset togs tillvara, för det tilltänkta sjöfartsmuseet, bl.a.
en skeppsratt och en bramstång.
- Jaha, bramstången som nu är rå på Rolfs mesanmast och ratten som
är i tjänst på akterdäcket från Fram.
- Det är någontingt likt ”hönan och ägget”.
- Ja, först Fram, sen på plats, var ratten. Först fram sist upp, vad av-
ser stången.
- Nordlyset har en dominerande plats, med hela sin akterspegel, i
Skjulet, på dess långsida.
- På översta bilden till Akt 212 (28/1) kan du se hur namnet verkli-
gen lyser.
- På motsvarande bild till Akt 223 (7/2) ser du, före sjöfartsmuseets
tillkomst, hur bramstången fyller sin funktion.
- På Nordlysets akterspegel, bild 2 ovan, sitter två mindre namnbrä-
dor.
- Ja, Karla*Marie och Vesterø* Læsø.
- De kommer från en sentida haverist, hemmahörande på Læsø, Ves-
terøhavn. Hon gick på nedanför Dagshög, söder om Torekov. Hon
var lastad med levande fisk. Flatfisk. Tala om säljubel. Dagshög ser
du i Akt 198 (4/1).
- Samma grundstötningsområde som för Porfyr i Akt 220 (5/2). Men
sälarna var inte så talrika vid den tiden. Kanske bidrog haveriet till
sälarnas kraftiga uppgång.
- På batterivallens utsida, mitt för mesanmasten finns ett ankarspel.
Denna modernare variant av gångspel (capstan) kommer från nämn-
da Læsøhaverist.
- Mellan vallen och mesanmasten finns en ”riktig” capstan, med en
modern ”kompassros” inbränd.
- Vi återkommer, från ett annan håll.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 242. Med härmande grenar, under ekars djupa grönska.
Bilder: Miljöer från Tångakärrets inre och omgivande vegetation.
1. Tångakärrseken 1948. Vykortsunderlag Hervid Vallin.
2. Bok (v) och ek (h) i Tångakärret c:a 1910. Vykortsunderlag Alb. Ekman.
3. Tångakärrsek under våren, c:a 1910. Vykortsunderlag Albert Ekman.
4.- 6. En ny generation träd (exv. vildapel, fågelkörs, rönn, lind, fläder, ask
och hassel) försöker ersätta vrak- och mumiebeteendet som eken har lämnat
tomrum för (foto: Gunin 2006).
Akt 242 2007-02-21
Med härmande grenar, under ekars djupa grönska
- Lugar, då är vi, det känns nästan som jag genomgått en eklut, vid
slutpunkten för din tuffa och ekhårda irrfärd.
- Lugin, var tacksam för denna ytterst översiktliga orienteringsrunda.
Nu ankommer det på dig själv att studera vidare och fördjupa dina
kunskaper om ekars djupa grönska, om du inte är ett groddlöst ollon.
- Det verkar som ekens majestätiska dominans är på väg ut. Andra
träslag försöker härma vrakekens fotochica tilldragelseformer. Det
syns både här runt Tångakärrets ytterkanter och nedanför Kallskärs-
lid.
- Inne i Söndre skog är det mer regel än undantag att träden, oavsett
art, avslutar sin tid som mångårig mumie.
- En av en naturparks stora fördelar, att så sker. Undrar om hela Bjäre-
halvön skall bli naturvårdsområde av samma art.
- Varför tror du det?
- I dagens Nordvästra Skånes Tidningar skriver man på Båstadsidan
att det blir förbjudet att bränna kvistar, grenar och ris på egen tomt.
- Du menar att förbuskningen kommer att få Bjärehalvön att likna ett
jättestort Tångakärret.
- Jag tror att en styrka av Highland Cattle, våra vänner bland gräs- och
buskröjarna kan fixa: ”Jag trivs bäst i öppna landskap”.
- Det gjorde de i Akt 134 m.fl., 2006-08-31.
- Misslyckas kossorna, finns det folk, som är villiga att betala för att få Bjärehalvön ”fritt”.
- Var finns dessa generösa varelser?
- De kallas visst för ”golfbaneexploatörer”.
- Vi tände idéer i våras, Akterna kring LVIX 15/3 06.
- De känns helt utblåsta nu. Solstickan, good bye.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 241. Fasta - enbart yttre anständighet
Bilder: Två vykort med Skjulet och batterivallen vid Torekovs hamn.
1. 1960-tal med Conditori i ”Miramar” (Foto: AB H. Lindenhag).
2. 1930-tal med telefonstolpar i gatorna (Foto: G. Brink).
3. ”Oello”-namnbrädan i Skjulet (ovanför takstolarnas underram, takfall S).
4. Hetvägg / Semla / Fastlagsbulle / Fettisdagsbulle.
5. Bräckt korv med makaroner och spagetti (Foto: 3-5 Gunin).
Akt 241 2007-02-20
Fasta - enbart yttre anständighet
- Logut, tänk dig, när vi nu är tillbaka från Hovs Hallar, åter vid Skjulet
i Torekov, att vi färdas tillbaka från 1924 till 1872.
- Gunin, tio år tidigare än det tragiska året 1882, när fem fartyg inom
loppet av två dygn blev vrak vid Torekovs stränder enligt vår Akt 213
och Akt 230 (29/1 respektive 13/2 07).
- I januari 1882 var tragiken nog värre, då omkom 11 sjömän, samtliga
besättningsmän, när den tyska briggen ”Oello” från Memel förliste vid
Hallands Väderös västsida under en kraftig storm. Dåvarande skogvak-
taren på Väderön, Peter Gustav Nilsson, lär ha varit vittne, dock utan
några resurser för att kunna bistå, till besättningens hopplösa kamp för
sin räddning.
- Den dag som idag är vill vi kanske hellre tänka tyskt på något gläd-
och gott. Tänka från ”heisse wecken” till hetvägg, eller om du så vill,
semla, fastlagsbulle eller fettisdagsbulle.
- Glädjande? Tänk på konung Adolf Fredrik, han åt
ihjäl sig på en hetvägg 1771.
- Han fick en infarkt under intagandet av en hetvägg. En ren slump.
- Kajak har berättat att han kommit åt semlor vid grannfastigheten till
Skjulet en gång i tiden.
- Kan stämma, där var konditori, och även kiosk, under några år. Jag
vill för egen del klart deklarera att jag inmundigar med större tillfred-
ställelse korv och spagetti än sötsliskiga gräddbakelser.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna vid Kallskärslid. Akt 240. Av vinden formade ekars marker.
Bilder: Fyra vykort från Hallands Väderö.
1. Vindpinad ek vid Lilla Sandhamn, c:a 1905 (Foto: Albert Ekman).
2. Samma ek, samma vindpina, c:a 1910 (Foto: Albert Ekman)
3. Vindpinad skogslind vid Ravnahult. I bakgrunden den år 1805 anlagda
med stengärdsgård omslutna Planteringshagen. Plantskola för inplantering
av tall på Väderön, under senare delen av 1800-talet (Foto: G. Brink, 1920).
4. G. Brinks foto (1920-tal) av eken ovan.
Akt 240 2007-02-19
Av vinden formade ekars marker
- Lugar, då är vi här vid Lilla Sandhamn, jag förvirrad.
- Lugin, varför förvirrad? Vindstyrkan är bara 1 Beaufort och från
SV. Det bör du klara, även om du upplever att vinden sveper genom
din hjärna, från öra till öra.
- Förvirringen är tvåfaldig, din blåsning förutan. Dels när jag beser en
fotochic ek här, som jag inte kan se. Dels att den synen för minnet till
en skogslind, som jag inte heller kan se, nära Planteringshagen vid
Ravnahult.
- Kanske det likväl var blåsningen som väckte minnet. Formen på dessa
gamla kändisars kronor beror på vinden.
- Det vet jag. De förhärskande västvindarna får blad, kvistar och grenar
att torka på vindsidan, medan slumrande knoppar slår ut på läsidan.
- Detta såg du redan på Sandhamnseken i Akt 209, den 23/1 07.
- Det är förvirrande att skogslindarna tar efter. Leker eker.
- Ekar. En ek, flera ekar. Singularis och pluralis.
- Vadå flera? Jag sa nyss att jag inte ens såg en. Vad heter det?
- Någon. Du såg inte någon. Hade du gjort det, heter det synvilla.
- Jag såg en synvilla. Om det går att se en synvilla. I den ek jag inte
kunde se, såg jag prinsessan Madeleine uppkrupen på en gren.
- Pundhuvud, hittar du med in i Tångakärret?
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 239. Målande dramatik.
Bilder: 1. och 2. Målningar av ”Tärnan” (Barkskepp som förliste vid Hovs
Hallar, 1924-12-18, i tät dimma nära Röde Hall (Besättningen räddad).
Tavlorna i privat ägo (2007)
3. Foto av ”Tärnan” (Foto från baksidan av en tredje, osignerad, Tärnantavla
med angivande av okänt fotograf).
4. Vykort. Foto: Kjell Toremalm.
5. Foto ur privat samling.
Akt 239 2007-02-18
Målande dramatik
- Gunin, ”Tärnan” var och är ett populärt motiv för konstnärer. Det
finns minst ett fyrklöverfullt antal tavlor bara på Bjärehalvön.
Förlagan har antingen varit en av någon utförd tavla eller ett
”vandringsfotografi”.
- Logut, hur är det med Petter Bruces och Henry Johanssons tavlor?
- De två konstnärerna kände varandra mycket väl, diskuterade ofta
måleri och snideri, men även sjömännens äventyrliga liv ombord på
segelfartygen under inledningen av 1900-talet.
- Men Henry Johansson hade inte varit sjöman eller varit på fartyg i
någon annan funktion?
- Nej, Henry var 55 år yngre än Petter, som föddes 1867. Jag tror Petter
inspirerade Henry både till måleri, snideri och till att bygga flaskskepp,
liksom till verksamheten att transportera vetenskapsmän och tuister till
Hallands Väderö. Petter lärde honom gå oskadd ur sådana ”näradöden-
upplevelser”, som inte bekom Petter ett dugg, att under de långa jorden-
runtdiskussionerna, dricka te, där råvaran te ofta förväxlades med tugg-
tobak.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 238. Dimridå?
Bilder: Fem kort från i stort sett samma perspektiv vid Hovs Hallar, Bjärehalvön i Skåne.
1. Vykort med haveristen Tärnan bortom ett klipparti (Foto: G. Brink 1925)
2. Som 1. från längre håll. (Foto: A/B Almquist & Cöst 1925)
3. Som 2. sedan haveristen skrotats. (Foto: Atelier Sölling 1928)
4. Som 2, haveristen vi 0 (Foto: Axel Eliassons Konstförlag 1925)
5. Samma Hovs Hallar motiv juli 2005 (Foto: Gunin)
Akt 238 2007-02-18
Dimridå?
- Gunin, släkten har hör av sig från Hovs Hallar. De svär sig fria från
att ligga bakom testet om ”Tärnan”.
- Logut, tror du på det?
- Nja, de sände ett pris för ”prestationen” att ha löst gåtan.
- Något ätbart?
- Några bilder, vykort och ett av dina egna, som visar vyer från Hovs
Haller med och utan den strandade stålbarken ”Tärnan”, som gick på
vid Röde Hall i december 1924.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 237. Ut ur dimman.
Akt 237 2007-02-17
Ut ur dimman
- Logut, du visste med en gång att det gällde ”Tärnan”.
- Ja, Gunin. Grundstötningen 1924 ägde rum mindre än 1 km från mitt
födelsebo. Vi såg en tidig decembermorgon hur hon kom in från dim-
man och gick på, mindre än en kabellängd väster om Röde Hall.
- Hur gick det för besättningen?
- De sjösatte sina två livbåtar och rodde österut längs kusten. De trodde
att de gått på vid Hallands Väderö, innanför Orskär, och ville försöka
nå fyren med hjälp av dess knallskott. De såg i den för ögonblicket
uppkomna lättnaden, i dimbältet, ett fönsterljus, som de hoppades var
fyren. De lämnade båtarna och vandrade mot ljuset.
- De blev inte lite snopna när de fann att de befann sig i Kattvik.
- Besättningen blev väl omhändertagen av ortsbefolkningen och blev
så småningom inbokade på hotell Kattegatt i Torekov.
- Vad hände med ”Tärnan”?
- Hon blev vrak och skars ner på platsen. Hon var byggd i järn och stål.
Hon var på 1700 ton, byggd i England 1875 som Casle-Home av Mary-
port, och var sedan dess i olika länders fartygsregister. Vid haveritill-
fället, en vecka före julafton, var hon på väg hem till Karlskrona i bar-
last, för att besättningen skulle få fira jul bland de sina.
- Det verkar ju i och sig sympatiskt.
- Mer om ”Tärnans” öden och äventyr efter grundstötningen, en nog så
spännande läsning, hittar du i årsboken Bjärebygden 1976, från Bjäre
Härads Hembygdsförening.
- Den artikeln minns jag nu, när du påpekar den. Den är förtjänstfullt
skriven av Filip Kilian, stor kännare av Bjärekusten.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 236. Alea iacta est ...
Bilder: Tre vykort (1930-tal) över Hovs Hallar, ytterst på Bjärehalvön.
1. Flygfotovykort (Liljeqvist A/B Flygtrafik).
2. Vykort med Röde Hall mellan ”raukarna” (foto: Bernt Johansson).
3. Vykort med Röde Hall till höger i bild (foto: Atelier Sölling).
Anm: De röda O:na är redaktionellt inlagda i efterhand.
Akt 236 2007-02-17
Alea iacta est ...
- Logut, det har kommit några vykort, som jag misstänker, från våra
kusiner vid Hovs Hallar. De är visserligen undertecknade Sternidae.
- Gunin, det är väl en utmaning, att vi skall lista ut vad de är ute efter,
med tanke på vad vi just nu håller på med.
- De tycks ha glömt, efter alla dina år på Hallands Väderö, att du är
född på Hovs Hallar. De trodde kanske att de röda cirklarna skulle hyp-
notisera bort dig.
- Rubriken fick mig att tänka på Albert Einstein.
- Varför? Korten uppvisar att otal stenar.
- Jag vill minnas att det var 1924 som han började fundera på: ”Der
Herrgott würfelt nicht” / ”God does not play dice”.
- Hurså, ”Gud spelar inte tärning”?
- Dels årtalet, dels Einsteins tankar, om det i Guds värld finns frihet för
en skeppare, på en bark, att agera när naturkrafterna sätter åt honom.
- Du anar svaret?
- Jag vet. De får svaret med nästa akt.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 235. I Roslagens famn ...
Till Er korpar på Kallskärslid på Hallands Väderö: ”En senkommen, men
hjärtlig semesterhälsning från Roslagen, något bland det vackraste som går
att uppleva”. Lev väl. Korparna på Blå Jungfrun.
Akt 235 2007-02-15
I Roslagens famn ...
- Gunin, det har inkommit ett kommunikationselement från våra korp-
vänner på Blå Jungfrun.
- Men Logut, de kom ju aldrig på besök till Hallands Väderö i somras,
efter vårt besök på deras ö i Kalmarsund. Du vet, enligt Akt 165, från
den 12/11 06 och Akt 113 från den 21/7.
- De förklarar varför. Vid tidpunkten ifråga blåste friska sydliga vindar.
De satte passaren i Blå Jungfrun och slog en cirkel med radien lika med
avståndet, självfallet fågelvägen, till Hallands Väderö. I norr gick cir-
keln vid Blidö, nära Högmarsö.
- Jaha, de flög på semester till Roslagen i stället för till Skåne. Det var
verklig tacksamhet.
- De kommer i sommar istället. De hade det fantastiskt i Roslagen.
Vackert som i Tusen och en natt. God mat, intressanta miljöer.
- Är de ute för att tråka oss?
- Nej, faktiskt inte. Det var någonting om Länna i Roslagen och Bran-
tevik i Skåne.
- Se där. Den gemensamma nämnaren är Sjöfartsmuseet i Torekov.
Länna är ”Hoppet” och Brantevik är ”Fram”. Hur förklarars detta?
- Jo, från Blidö gjorde de en sväng till Rimbo och Norrtälje och kom då
över både Högmarsö och Länna. Vid återflyget till Blidö, från Norr-
tälje, tog de omvägen över Kapellskär.
- Var det en förväxling med Kappelhamnsskären vid Hallands Väderö?
- Nej, det var någonting mystiskt med Ålandsfärjorna. Men det blev
tydligen ingenting med det. De stannade istället ett tag på Rådmansö.
- Får jag be om en sammanfattning.
- På Högmarsö kom de i kontakt med namnet Carl Bernard Söderholm
och på Rådmansö var det en vacker trädgård, som hade en koppling till
Brantevik. Fråga mig inte hur.
- Du, det du säger cirklar kring vår Akt 215 från den 1/1 2007, inled-
ningen till hur Sjöfartsmuseet i Torekov kom till. Om vi nu inte vill
vänta till i sommar och få mer förklaring från Blå Jungfrukorparna, vad
gör vi då?
- De lämnade en antydan, två uppkopplingar.
- Får jag se. http://www.roslagsanor.com och http://gardener.blogg.se
- Får jag se igen.
- Nej, du får koppla upp.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 234. Genom sol och vatten.
Akt 234 2007-02-15
Genom sol och vatten
- Lugar, min förvirring började redan vid upptakten från Hälledammen.
- Lugin, jag trodde den var medfödd.
- Detta att gå bakåt i tiden när jag flög framåt innebar, i min orutin, att vid Sandhamn hade jag bara kommit till förra årets midsommartid.
Jag föll drömskt in i strilande ljus, tät vegetation, sköna liljor i Oadam-
men samt badande och solande människor i Sandhamnsviken.
- Slappna av, vi är snart nog där igen.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 233. I förvirrande ekars marker.
Bilder: Äldre vykort (1.-3.) från Sandhamn, Hallands Väderö.
Jfr: Akt 209-211, februari 2007, vad avser nedersta eken till höger.
1. Sandhamnseken (h). Foto: Albert Ekman (1910-tal).
2. Sandhamnseken (h). Foto: G. Brink (1920-tal).
3. Sandhamnseken (fotograferad från v-eken i föregående foto).
Foto: Wilhelm von Gegerfelt / Albert Ekman (1910-tal).
4. Ensamma eken vid Sandhamn. Foto: STF Olof Thaning (1940-tal).
Akt 233 2007-02-15
I förvirrande ekars marker
- Lugin, att flyga framåt och tänka bakåt är mentalt jobbigt.
-Lugar, jag tycker det är jobbigare att navigera till föremål som inte
längre finns. Alla dessa gamla Sandhamnsekar. Vilka stod var, varför
och hur länge, synnerligen förvirrande.
- Min tanke var inte reellt iakttagande utan emotionellt. Att se hur dessa
vrakekar i ett visst utveclingsskede, efter 600-årsdagen, blir som konst-
verk i sig själv. Nonfigurativa mästerverk, rent av surrealistiska.
- Tänker du hänga på Gunin och Logut, som visar målningar på ekvrak?
- Jag skall se vad Login har i sina gömmor på biblioteket. Medge att
gamla ekar är effektfulla som motiv, både för konstnärer och foto-
grafer.
- Ibland är de förvirrande lika. Skåda Wilhelm von Gegerfelts produk-
tion. Fotograf eller konstnär. Fotokonstnär. Konstfotograf låter skumt.
- Innan du tappar både tid och rum, vill jag meddela att vi tar vägen
över Lilla Sandhamn till Tångakärret.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Dacapo som kom, och kom av sig.
Bilder:
1.Foto av målning av torekovskonstnären och sjömannen Petter Bruce.
Målningen visar Carl Enock (v) och Castilian (h) efter stormen den 12 maj
1882. På bilden syn även Barfothastången, Lotsstugan, stejlegång för tork-
ning av nät, S:a Thora sten.Till höger om Castilian skymtar Fattighuset.
2. Foto av målning av torekovsbon Henry Johansson (köpman, väderötra-
fiken, väderövärd och campingbas). Målningen visar motiv från upphugg-
ningsplatsen för skrotade fartyg, mellan Skälavik och Pauli hamn utmed
Torekovs södra allmänning, Strandmalen. Aktuellt objekt är fregatten
Norrköping, 1939. 3. Hänvisning till kommande akter.
4. Konstnär Petter Bruce (1867-1958) Foto: Jörgen Faxe / Kjell Toremalm .
5. Konstnär Henry Johansson (1912- 1980). Foto: Einar Elvertsson / ? .
6. Ägarna till konstverken enligt bild 1 och 2 (Se vidare Akt XLIX 28/2 06).
7. Vykort (1950-tal) som visar Sjöfartsmuseet, med flaggning på mesan-
masten, sett från Skjulet (Foto: A/B Almquist & Cöstner).
Akt 232 2007-02-14
Dacapo som kom, och kom av sig.
- Gunin, då är det således den 13 maj 1882. Vad händer?
- Logut, vi har upplevt att under den 12 maj 1882 gick tre stora fartyg
till vrak på kustavsnitt nära Torekov. En torekovsyngling och ett antal
besättningsmän förolyckades.
- En storm med dramatiska inslag. Inte minst i belysning av att ytterli-
gare ett fartyg, med namnet ”Dacapo”, förliste tidigt på morgonen den
13 maj, en bit norr om Torekov.
- ”Dacapo”, förväntade sig torekovsborna ytterligare tre nya vrakaspi-
ranter under dagen?
- Jag tror de undanbad sig detta, den kommande bönen om en släckt fyr
på Hallands Väderö till trots.
- Den vi reciterade i Akt 196, den 16/12 06.
- Men det blev en till. Några timmar senare, likaledes norr om Torekov,
strandade den tyska briggen ”Hermann”, vars besättning på åtta man
lyckligt blev räddade med livräddningsapparat från Torekov.
- ”Dacapo” var en norsk brigg, under befäl av kapten J. Andersson,
hemmahörande i Grimstad. Hon var på resa till från tyska Memel med
last av bjälkar och plank till Lowestoft på engelska ostkusten.
- Det var den haverist där besättningen lyckades ta sig i land med hjälp
av sina två egna livbåtar.
- ”Hermann”, hemmahörande i Stettin, var på resa till tyska Svine-
münde med stenkol från Sunderland i England, under befäl av kapten
C. Ebert.
- Två fasansfulla dygn, med fem haveristers namnbräder till åmin-
nelse i Skjulet, var till ända. Men Skjulet fick kompletteringar, detta
olycksaliga år, 1882, såväl före som efter dessa dagar i maj.
- Fotografier från dessa händelser finns knappast.
- Den första svensktillverkade kameran är daterad 1867.
- Men Konfucius sa en gång: ”En målning är en dikt eller ett drama
utan ord”. Och en dikt var det förvisso inte, men väl ett drama. Ett
antal målningar finns.
- Om det förekom ord i den svåra stormen, under de fasansfulla
nätterna, som var hörbara, var det nog skrik av fasa eller vädjande
böner.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 231. Vuxen i lugnt vatten.
Bilder: 1. Hjördis o Arne Tengvall (1970-tal) 2. Åke Lindau (1960-tal)
3. Wilhelm von Gegerfelt (1900-tal) 4. Hervid Vallin (1940-tal)
5. Sixten Gustafsson (1950-tal) 6. Albert Ekman (1910-tal)
Jfr: Akt LXII, 16/3 06, bild 1 Albert Ekman (1910-tal), bild 2 K. Gustavs-
son (1990-tal). Akt 217, 3/2 07), bild 3 Wilhelm von Gegerfelt / Albert Ek-
man / Pål Romare (1900-tal), bild 4 Gunin (2005).
Akt 231 2007-02-13
Vuxen i lugnt vatten
- Lugin, då pausar vi här ett tag, innan vi flyger till Tångakärret. Dit
flyger vi, inget ”hoppa kråka” längre.
- Ska bli intressant, Lugar, att få uppleva Hälledammen i vår, om det
fortsätter att regna samtidigt som det blir, förhoppningsvis, tidig vår.
- Jag tror faktiskt att antalet vykort, om än inte totalsumman av alla
amatörfoton, med eken här är störst vad gäller ekar som Hallands
Väderömotiv.
- Du, i och med digitalkameran har antalet amatörfotografer ökat dras-
tiskt. Sandhamnseken har inte upplevt den boomen. Hälledammen och
resterna av ekarna här har tid på sig att hinna fatt Sandhamnsekarna.
- Vilka ekar blir framtidsmotiven?
- Vi är ju på väg till Tångakärret. Tillgänglighetet där har förbättrats,
liksom amatörernas kameror, vidvinklighet och zoom. Där har vi nog
den kommande motivvolymen vad gäller ekar.
- När vi flyger framåt mot Tångakärret, flyger vi tillbaka i tiden, i varje
fall tills vi kommer till Sandhamn.
- Ok, låt mig uppleva vad som händer.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 239. Bärgade i grymt vatten.
Bilder: 1.Skjulet vid tidigt 1900-tal enligt foto av Wilhelm von Gegerfelt.
Skjulet har här planktak. Namnbrädan vid takets dropplist kommer från en
emigrantångare, Thorvaldsen, som förliste vid Hallands Väderö 1873.
Namnbrädan finns i dag inne i Skjulet, gavelvägg öst. Bild 2 Akt 213 och
bild 2 Akt 212 (28/1 07).
2. Bild 3 från Akt 213, 29/1 07. (Lugin 2007).
3. Bild av dagens Skjulet (Lugin 2006). Skjulet har idag taktegelpannor
efter många år med takpappstäckning (Bild 1 Akt 212 28/1 07).
4. När kameran inte existerade, eller inte var tillgänglig, kunde konstnä-
rerna göra intressanta iakttagelser. Oljemålningen av okänd konstnär an-
ses föreställa haveristen Carl Enock af Cimbrishamn, 1882.
Akt 230 2007-02-13
Bärgade i grymt vatten
- Gunin, låt oss återvända till den 12 maj 1882.
- Ok, Logut. Det var stormnatten, då fem fartyg blev vrak vid kusten
runt Torekov. Vi kommenterade förlisningen av det första fartyget,
”Carl Enock af Cimbrishamn”. Det var Akt 213, 29/1 07.
- När väl besättning och bärgare pustat ut kom nästa haverist, draggan-
des mot Ydre Halls klippor. Vid 17-tiden gick hon på, den av kapten
A. Torberntsson förda Mollösundsskonerten ”Castilian”. Hon kom i
barlast från Vorstrecht, under seglats till Hudiksvall, när hon tvingades
söka lä under Hallands Väderö. Men ”Carl Enocks” öde upprepades,
hon blev vrak innanför Svarteskär, norr om Ydre Hall.
- En båt, under ledning av lotsen Karl Romare, gick ut från hamnen i
Torekov. Principen var att i lä av haveristen, via en lina fastgjord i land
och i haveristens rigg, skulle besättningen läktras iland med båten.
- Samma princip som vid räddningen av den förlista engelske fullrig-
garens besättning vid Slättaröds allmänning 1848, enligt vår Akt 220
den 5/2 07.
- Ja, men 1882 var stormen tuffare och lyckan ogynnsammare. Läk-
tingsbåten kom akter om haveristen och kantrade i en brottsjö.
- Det var i den olyckan, i olyckan, som en medverkande yngling från
Torekov förolyckades och omkom.
- De övriga klarade av att rädda sig iland, tillsammans med de två besättningsmän från haveristen, som de lyckats få ombord.
- De övriga sex av haveristbesättningen försökte komma iland med
hjälp av en av fartygets egna livbåtar. Vid denna ytterst strapatsrika
och riskabla sjösättning och läktring omkom två besättningsmän.
- Denna med framgång begränsade räddningsauktionen var inte helt
avslutad förrän nästa haverist anmälde sig.
- Med full kraft från vind, bränningar och brottsjöar förliste skonerten
”Georg Washington”, bara ett stenkast från ”Castilian”, vid Ydre Hall.
- Det norska fartyget med presidentnamn, under befäl av kapten H. J.
Mörck och hemmahörande i Tönsberg, kom lastad med is från Dram-
men och var på resa till Horsens.
- Men stormen från Hallands Väderö ville annorlunda, och vräkte upp
henne på klipporna, lät en första brottsjö kasta riggen över bord och en
andra brottsjö bryta fartyget i två delar.
- Besättningen sökte sin räddning på taket till kajutan.
- Livräddarna ändrade taktik. Nu sändes en raket över kajutan. Den liv-
lina den bar med sig lyckades besättningen fånga upp och fastgöra i rig-
gen. Vid detta läge av räddningsoperationen spolades två man över
bord och kajutans tak slogs loss.
- Med hjälp av räddningslinan lyckades de övriga i besättningen ta sig
mot yttersta spetsen av Ydre Hall, där de togs emot av en ”hand i hand”
kopplad kedja av livräddare, med lotsen John Romare som ankare.
- De övriga fartygen?
- Nu fick Torekovsborna några timmars lugn i stormen, vad avsåg
haverister.
- Då passar vi på att ta lunch. Återkommer kl. 01.30 den 13 maj 1882.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid.Akt 229. Golfboll ingenting för Grodan Boll.
Akt 229 2007-02-12
Golfboll ingenting för Grodan Boll?
- Lugar, jag glömde informera dig om, när du letade lunch i Kappel-
hamnskärret, efter besöket i Ulagapskärret, träffade jag på en groda.
Han hade rymt till Hallands Väderö från en ängsgrav i Påarp.
- Lugin, varför detta drastiska beteende?
- Han var ängslig för att han och familjen skulle bli nertrampade om
det blev en golfbana där. Stora planeringar var ju på gång.
- Men politikermajoriteten i Båstad så nej, nej och åter nej.
- Det kände grodan till, och det gjorde att han var på väg att fixa till
en återfärd till Påarp och den älskade vattensamlingen där. Men så
”ramlade himlen ner”, som han sa, när budskapet om tankar på nya
ansökningar offentliggjordes. Nu var han ytters velig om hur han
skulle göra. Bad mig faktisk om ett råd.
- Och du rekommenderade honom naturligtvis att etablera sig i Ula-
gapskärret, inplantera nya gener.
- Jag undrade vad han skulle göra, om det blir en golfbana här på
Väderön, som vi fabulerat om i tidigare akter, exv. XV, 12/1 2006.
- Hade han någon intelligent lösning att komma med.
- Han yrade någonting om att han då lika gärna kunde medverka till
att det åter kom svarta storkar till Väderön, genom att erbjuda sig som föda.
- Kunde du trösta honom?
- Jag gav honom en kopia på en artikel ur Dagens Nyheter från sön-
dagen den 11 januari 2007, Vetenskap på sidan 12.
- Den minns jag, hade rubriken ”Golfbanan grodans nya hemvist”.
- Vad gav den artikeln för reaktion?
- Han flyttar tillbaka. Hallands Väderö utan golfbana upplever han
som osäkrare än Påarp med golfbana.
- Han tog kanske fasta på att nattetid blir golfbanegreenerna ett
smörgåsbord av kalasgoda insekter för både grodor och paddor.
- Han skall kontakta Logut, på vårt bibliotek, för att kolla i tidskriften
Ambio Volym 35, Nr 5 från augusti 2006, hur det ligger till.
- Jag tror faktisk att han skulle trivts bra i Ulagapskärret.
- Vad är Ulagapskärret, med sin naturrikedom och mystik, mot
en välansad och tillrättalagd green.
- Jag tyckte han bröt på mälardialekt.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kalleskärslid. Akt 228. 3x100=1000?
Bilder: 1 Vykort (Albert Ekman, 1910-tal).
2. STF-bild 1948 (Olof Thaning) 3. Vykort (G. Brink , 1920-tal)
4. Vykort (Graff, c:a 1915) 5. Vykort (Konstgalleri Kärnan, c:a 1915)
Akt 228 2007-02-11
3 x 100 = 1000?
- Lugar, vad avsåg du med att 3x100=1000, i förra Akten?
- Lugin, det är ekens biologiska cykler. Eken växer i 100 år,
står stilla under 100 år samt dör och bryts ner under 100 år.
- Du menar att här vi nu sitter, på stigen mellan Kappelhamn och
Sandhamn, en bit in i Söndre skog, nära Kungseken och stigen till
Kallskärslid, föddes för över 900 år sedan den ek, som vi nu ser
några ynka förmultnade rester av.
- Ja, men tredje fasen har gått snabbare än vanligt, genom den täta
miljö eken vuxit i på slutet. Jag tro nog den föddes för 800 till 850
år sedan? Alla gamla ekar blir ”tusenåriga” i folkmun.
- Inte dåligt det heller, 850 år. Låt säga att den vecklade ut sitt första
blad 1150. Då var den dansk och fick som dopgåva uppleva att Dan-
mark regerades av två konungar, Svend III och Knud III.
- Jag minns 1150 närmast för att Svealands konung , Erik Jedvards-
son, företog ett korståg till Finland. Förfäder till oss medverkade som
spanare. Erik stupade senare i strid med en dansk prins nära Uppsala.
- Ja, och det gav honom epitetet ”Den gode”, 18 maj 1160.
- Det är mycket en gammal ek kan berätta.
- Trots att den idag bara är tre skopor mull. Alla ekar borde kallas
”Den gode”. Minst 1500 olika arter,insekter, lavor och svampar, är
beroende av ekens olika faser,som överlevnadsbiotop.
- Av dessa finns 550 på Väderön, många är väldigt smaskiga, både
goda och nyttiga. Hoppas några av de 20 miljoner kronor som Natur-
vårdsverket tilldelat markvården inom naturreservat, enligt en artikel
i NST den 31/1 07, och som till viss del är öronmärkta till vår ö,
kommer ekarna till del. De betyder mer än vad fler förstår.
- Du har redan glömt Akt 108 från den 30/6 2006.
- Det var i den som du larvade dig för en läderbagge. Vart går färden
nu?
- Vi är, via Lilla Sandhamn, på väg till rundans slutpunkt i Tånga-
kärret.
- Vi tar vägen över Hälledammen. Eken där är trots allt den mest
fotograferade, i konkurrens med de lättillgängliga vid Sandhamn.
- Hälledammseken har alltid haft en särdeles tilltalande spegelbild.
- Passa då på och spegla av dig din fåfänga.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 227. Ännu med sitt vatten ovan vattnet
Akt 227 2007-02-10
Ännu med sitt vatten ovan vattnet
- Lugar, senaste tidens regn har gjort att vattnet står högt i Kappel-
hanmskärret. Det var slapprigt att ”hoppa kråka” här.
- Men Lugin, ännu ligger ytan över ytan.
- Nu var du kryptisk. Ge en förklaring innan du själv hamnar under
ytan. Betänk att du är dåligt simkunnig.
- Kolla in kartan över Hallands Väderö på Akt 166, den 13/11 2006.
- Du menar, förstår jag, att hela detta kärr hamnar under havets nivå,
om den globala uppvärmningen, som smälter polarisen, fortsätter.
-Tragiskt för såväl ek, som al och glasbjörk samt även boken.
- Inte den krypande björnbärsarten att förglömma.
- Med namnet Rubus scanicus borde den tåla mer.
- Skärp dig. Har hoppandet kalejdoskopat dina hjärnceller. Du tänker
på pengars taskiga värde trots löftet: ”Hinc robur et securitas”.
- Lita på Borg. En borg känns säker.
- Vi får återkomma, här känns otryggt både vad gäller vatten och
pengar. Men ekarna är stabila och mäktiga, eller ...
- Men du, den där, där lite längre bort mot NO, den känns igen som
en kär gammal vän.
- Det är Kungseken, vännen från akt 217, den 3/2 07.
- Då hoppar vi över den tills vidare.
- Ett kort hopp, så hamnar vi på platsen för den ”Tusenåriga eken”.
- Då skall du få förklaringen till varför 3 x 100 = 1000.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 226. Glupsk som en ulv i kärva tider?
Bilder: Tre vykort (1, 6 och 7) över Ulagapskärret på Hallands Väderö.
1. Eken i Ulagapskärret. Foto av Albert Ekman (c:a 1910).
6. Almiljön i Ulagapskärret. Foto av Bebba Gjems (c:a 1960).
7. Almiljön i Ulagapskärret. Foto Alf Bokgren (c:a 1970).
2. Vägvisare vid mötet mellan röd och blå slinga på Väderöns SV sida.
Från Kappelhamn leder röd slinga via Skogvaktarbobostället och Oadam-
men till Sandhamn. Från mötespunkten, SV om Ulagapskärret, leder blå
slinga via kusten innanför Brötholmarna till fyren och mot Tångakärret.
3. Kiosk och kafé vid Sandhamn.
4. Fyren med bostäder vid Bagganäsan.
5. Säl, som visar sig innanför Brötholmarna, synligt från blå slinga.
(Foto 3, 4 och 5: Gunin 2005)
Akt 226 2007-02-10
Glupsk som en ulv i kärva tider?
- Lugar, var finns glasskiosken?
- Hejda dig nu, Lugin. Även om det i dag inte är kallare än – 20 C,
så vet du att vid en vindstyrka, som nu på 10 m/s, motsvarar tempe-
raturen kyleffekt på – 100 C. Vad är det för glupskhet hos dig som
kräver glass under sådana betingelser?
- Du skall alltid misstolka mig. Jag menar att vid den geografiska
position, som vi just nu befinner oss på, under vår flygtur till Ula-
gapskärret, här på Hallands Väderö, som vi beslöt i Akt 221 den 6/2
07, är det en adekvat fråga.
- Hurså, om jag får fråga?
- Vi befinner oss vid en korsning av vandringsleder där turister ofta
möts och utväxlar hälsningar och ställer frågor till varandra.
- Om glass?
- Beroende på var folket kommer ifrån, eller är på väg, varierar deras
frågor. Frekventa ord i orienteringsfrågorna är: Sandhamn med kafé,
glasskiosk eller båtbrygga, Sälarna, Fyren, Kappelhamn med natur-
museum eller båtbrygga.
- Ingen frågar om Ulagapskärret eller vägen dit, trots närheten?
- Mycket få, enligt Gunin, som avlyssnat och fört statistik vid vand-
ringsledernas mötespunkt. Om några diskret har undrat, har ännu
färre kunnat ge svar.
- Verkligen synd. Några hittar kanske dit via stigarna genom Söndre
skog. Ulagapskärret är värt ett besök. Inte för de stora ekarnas skull,
efter rovdriften under 1900-talets inledning är det inte många kvar,
utan mer för den trolskhet de gamla förmultnade alstockarna, med
nya friska skott och ormbunkar, utgör via speglingar i vattenytan.
- Vi får snacka mer om det efter vår ekperiod. Vad gör vi nu?
- Kappelhamnskärret med sina ekar ligger så nära att vi kan ”hoppa
kråka” dit.
- Hoppa kråka. Jösses.
- Där delar du hararna uppfattning.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 225. Fram framme.
Bilder: 1.- 4. Vykort, som visar något om Sjöfartsmuseets utveck-
ling under 1930-talet och 1940-talet.
Foto: 1. - 2. A/B Almquist & Cöster 3. G.Brink 4. H. Lindenhag
5. Museet 2005 (Foto: Gunin)
6. Vykort (delaj) 1960-talet. Foto: Giovanni Trimboli. Renovering pågår.
Akt 225 2007-02-09
Fram framme
- Gunin,.kom de fram?
- Säker Logut. Till Ramsjöstrand och Fram. De köpte, för egna
riskpengar akterskeppet, ,som fraktades till Torekov. Akterskeppet
från Fram af Brantevik fick bilda en yttre krans kring kajutan från
Hoppet av Länna.
- Något av en frälsarkrans, vad gällde utseendet, för det nyskapande
sjöfartsmuseet. Runt åren 1935-36 bör det hela ha varit i hamn.
- I hamn? Kombinationsskeppet ligger så högt över hamnvattnets yta
som var och är möjligt. Vacker utsikt åt alla håll.
- Museet har kompletterats och renoverats, alltefter. Exempelvis Salt
Peter, Cleopatra, länspump för vindkraft, nakterhus, capstan och en hel del annat, bl.a. några gallionsbilder.
- Inne i museet har det varit variationer och kompletteringar.
- Tyvärr, dessvärre, även stölder.
- Jag vill minnas att underhållet av akterskeppet blev komplicerat.
- Ja, skrovet rekonstruerades i betong, omöjligt för den oinvigde att
upptäcka. Diskret är även takets renovering, liksom lanterninernas,
med kopparplåt.
- Möjligen är det lite störande att den renoverade mesanmasten ham-
nat i en flaggstångssax.
- Nej, jag tror inte det stör nämnvärt.
- Du har talat om folk, som varit involverade i tillkomsten. Vilka var
de? Enskilda eller en utvald grupp?
- Ja. En grupp består ju av enskilda, med ett medvetet eller under-
medvetet intresse. I en grupp kan idéerna stötas och blötas till ett
realistiskt slutresultat.
- Jag utgår ifrån att en minoritet var politiker. Politiker i grupp leder
tyvärr alltför lätt till gruppknäpp, med kända följdverkningar.
- Låt oss se i en namnlista från det sammanträde som konstituerade
föreningen Torekovs Sjöfartsmuseum den 10/10 1934.
- David H. Andersson
- Kustöveruppsyningsman.
- Gustav de la Motte.
- Lots och medverkande i väderötrafiken.
- Sture Holmberg.
- Köpman, handlare och entreprenör.
- Nils Kullenberg.
- Sjöman och mångårig i väderötrafiken.Hamnoriginal.
- Alfred Lundin.
- Skutskeppare, fiskare och medverkande i väderötrafiken.
- Dessa personer kom att utgöra föreningens första styrelse under
ordförandeskap av David H. Andersson. Vidare medverkade vid
mötet i oktober Wiktor. J. Paulsson.
- Torekovs egen, högt ärade, polisman.
- Friden Kullenberg.
- Kustvakt och mångsysslare, bl.a.i väderötrafiken.
- Carl Möller.
- Sjökapten.
- Ernst Kullenberg.
- Kustvakt, konstnär och rörelseidkare, bl.a. i väderötrafiken.
- Gustav ”Gutte” Lindberg.
- Snickare och fiskare samt medverkande i väderötrafiken.
- John Romare.
- Fyrmästare här på Väderön en tid. Byggde villa Öbo.
- Jag har letat efter politiska aktiviteter hos dessa elva personer
under den aktuella tiden.
- Och?
- Urvalet av intresserade personer var begripligt begränsat, och den
verkliga makten låg i Skjulet, när det hölls ”börs”. Men, bland de nu
nämnda saknas minst en person, som tillsammans med S. Holmberg
och G. Lindberg kom att betyda mycket för Sjöfartsmuseets utveck-
ling , nämligen sjömannen, styrmannen, kaptenen och konstnären
Nils Petter Severin Bruce, till vardags Petter Bruce, skaparen av bl.a.
Salt Peter och Cleopatra.
- Namnet Petter Bruce lär flyga upp fler gånger.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 224. Hoppet framför Fram.
Bilder: Vykort över Sjöfartsmuseet i Torekov 1934 (Foto: G. Brink).
Korten visar museet när det enbart utgjordes av kajutan från Hoppet av
Länna, placerad bakom mesanmasten från Rolf af Halmstad.
På övre bilden syns även den nya vågbrytaren och hamnkajerna (1932),
varmbadhuset, livräddningsstationen, rakethuset och batterivallen med
kanonerna och minan. Lotsar och tullare funderar kring fortsättningen.
På undre bilden syns kajutans framsida, mesanmastens med dess flagg-
linsfästen, mörsare och gallionsfiguren, som nu finns i Skjulet. Perso-
nerna på bilden är mästerlotsen Edvard de la Motte framför Sven Petter
Börjesson.
Akt 224 2007-02-07
Hoppet framför Fram
- Gunin, Hoppet föddes 1878. Så sa vi i Akt 215, den 1/2 07, på
ett varv i trakten av Gävle.
- Ja, Logut. Och att hon, så att säga, dog i Torekov 1932. Men som
vi konstaterade lever vissa delar vidare. Skonarens skans finns på
Sjöhistoriska museet i Stockholm, hämtad från Torekov, med det
goda rådet till några framsynta torekovsbor: ”Fatta kärlek till kaju-
tan, fixa till ett eget sjöfartsmuseum”.
- För dessa var händelsen och tanken samma. Kajutan inköptes me-
dan spadarna fattades.
- Fattades? Snarare greppades ett antal. Skepp o´ hoj.
- Snart nog var kajutan på plats bakom batterivallen, bakom flagg-
mesanmasten från Rolf.
- Från byns många sjömans- och fiskarhem strömmade gåvorna till,
minnessaker och överbliven utrustning från fartygsresor och upp-
huggna vrak. Många intressanta nautiska nyttoting och kuriosa.
- Ett intressant sjöfartsmuseum var på väg att kunna stimulera fanta-
sin hos alla dem, som inte har möjlighet att själv ge sig ut på världs-
haven.
- Men även de museiansvariga tärde drömmar. Då meddelandet kom
om att det i Ramsjöstrand låg en skonare för upphuggning, Fram af Brantevik, seglade de dit.
- Ok, vi flyger mot Ramsjöstrand.
- Det behöver vi inte just nu. Vi når Fram i Akt 216, från den ½ 07.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 223. Förändringens flaggning.
Bilder: Vykort (Sixten Gustafson) över Batterivallen vid Hamnen i To-
rekov 1932. Kortet visar Skjulet och kanonerna samt mesanmasten med
flaggspel och S:t THORA-fanan, samt infälld bild av Petter Bruces snida-
de förlaga till fanan, som finns i Skjulet (ram kring namn på förlista fartyg).
Under vykortet två foton av tavlor med barkskepp (dels under fulla segel
och dels i väntan på skrotning). Infällt foto från Skjulet av namnbrädan till
barkskeppet Rolf af Halmstad, som bidragit med mesanmasten ovan.
Akt 223 2007-02-07
Förändringens flaggning
- Gunin, det var i början av 1930-talet som det började ske händelser.
- Det var så, Logut. Framsynta personer i Torekov passade på att
köpa på sig delar av de fartyg som kom till Bjärekusten för skrot-
ning och upphuggning. Till stranden vid Ingelstorps allmänning
kom barkskeppet Rolf af Halmstad, Sveriges sista träbyggda bark.
Det var hennes mesanmast, den aktersta masten på en bark, med
mesangaffel och mesanbom, som kom till Torekov och fick bli
mast för flaggspel.
- Men signalmasten där, stormmasten för signalering till sjöfarten
om förändringar av vind och väder, vart tog den vägen?
- Den flyttades till Näset, vid Gibraltar, då Barfothastången där
hade fallit för åldersstrecket. Den restes redan vid tiden kring 1840.
- Det finns där i dag en ny Barfothastången, en kopia av den tidigare.
- Ja. Signalstationen med mast och förråden med signalutrustning,
koner och klot, avvecklades inför 50-talet, när radion tagit över vä-
derleksrapporteringen.
- När jag ser mesanmasten blir jag något kluven.
- Det kan jag förstå. Den saknar mesanbommen och har försetts med
ett rå, en tvärstång, förmodligen ett märs- eller bramrå.
- Den verka väl fylla sin nuvarande funktion för signalflaggning.
- Masten har en form av fyrpunktsstag som ersättning för barduner
och vant.
- I toppen fladdrar S:ta Thora-fanan, ritad av Petter Bruce och sydd
av hans hustru Anna.
- Men finns hoppet av vi hittar fram? Något mer?
- Hoppet finns, kommer i nästa akt.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 222. I signalerande syfte.
Bilder: Bildsvit av vykort från Torekovs hamn, 1920-talet, d.v.s före
tillkomsten av mesanmasten och sjöfartsmuseet (tidigt 1930-tal).
1. Visar Barfothastången, lotsstugan, varmbadhuset och signalmasten
(stormmasten) med samma rigg som på flygfotot, bild 4 i Akt 219, samt
några master från fartyg i hamnen. Foto: Alber Ekman.
2. Samma vy, men med fundamentet till en vindkraftspump för vatten-
uppfordring till varmbadhusets betongcisterner, som syns vid byggnadens
sjösida. Signalmasten har här fått mesanrigg med kulingsignalerande kon
och förvaringshytt för de videtillverkade konerna och klotet. Jämför med
bild 2 till Akt 219. Foto: Almquist & Cöstner.
3. Motsvarande vy, tagen från hamnen, med signalmasten och lotsstugan.
På bilden syns även Skjulet. Foto: G. Brink.
4. Motsvarande vy, tagen från området öster om hamnen, så att även Näset
med Barfothastången syns, utöver varmbadhuset. Foto: Dick Carlander.
Akt 222 2007-02-07
I signalerande syfte
- Gunin, vad är syftet med våra samtal kring Hoppet av Länna och
Fram af Brantevik enligt Akterna 215 och 216?
- Logut, det vill dagens bilder signalera. Tillsammans med de förut-
sättningar som visas där, samt Skjulet med dess inventarier, som vi
tidigare samtalat kring och den grupp människor, som vi kommer att
redovisa i en akt framöver, skapades det ju någonting särdeles sevärt.
- Ok, låt signalera klot över tratt (sydkon), så får vi västlig storm och
når snabbt Torekov från Hallands Väderö och Pinus den Höge.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 221. I bortglömda ekars marker.
Bilder: Hallands Väderös största ek i Ravnahultet, Nörre skog.
1. Foto: Eric Lindström, 1982 2. Foto: Vykort K Gustavsson (1986?)
3. Foto: Vykort K. Gustavsson (1990?)
Akt 221 2007-02-06
I bortklömda ekars marker
- Gunin, läste du under HÄLSA i Nordvästra Skånes Tidningar
förra tisdagen?
- Logut, det har jag glömt.
- Misstänkte det. Annat har vi också glömt. Som du då inte minns,
så snackade vi om eken i Ravnahultet i Akt 218, den 3/2 07. Där
hade vi tre bilder, från respektive 1911, 1933 och 1997.
- Väldigt vad du minns. Tre saker på samma gång. Gratulerar.
- I artikeln enligt ovan, fick jag veta vad som kan förbättra både
minne och hjärnkraft. Ett tillskott av folsyra..
- Ja, ja. Det gäller enbart er oldboys. Dessutom kan denna B-vitamin
rubba B12-balansen. Detta kan ge hjärtrubbningar, depression och
blodbrist samt risk för kommande demens. Du ser faktisk blek ut, du
liknar nästan en gråtrut. Du känner ingen yrsel?
- Det har jag inget minne av. Där ser du. Jag är helt fri från folsyra.
- Nåja. Skämt åsido. Vi kan konstatera att gapet mellan 1933 och
1977 var stort, och de sentida vykortsfotograferna bortglömda.
- Detta har vi lagt på minnet och i någon mån täppt till luckan.
- Du, nu minns jag, när du sa ”gapet”, vi måste flyga till Ulagaps-
kärret och kolla in eken där.
- Vi gör så. Kärt barn har många namn, Uglagapet, Ulvagapet och
Ulagavet, för att bara minnas några.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 220. I osäkra bilders vatten?
Bilder: 1 Fullriggare 2. Sjösättning av livbåt 3. Vrak av fullriggare
4. Porfyr, en betydligt senare haverist, söder om Torekov.
(Bilderna från ”Ljugarbänksskjulet” vid hamnen i Ramjöstrand)
5. Häst bland enebuskar blickar ut över Lilla Sandhamn på Hallands
Väderö (Foto: Gunin 2004). Inlagd överlappningsbild ur ”stympad” dags-
tidningsreklam för SSRS.
Akt 220 2007-02-05
I osäkra bilders vatten?
- Marin, jag tyckte du sov dåligt i natt. Drömde du?
- Ja Marun, jag pratade med Sugus, och hon är orolig för Kajak.
Hon vill att du skall snacka med honom, om hans ”fallsjuka”, och
det är onekligen en mardröm. Vuxna korpen och dessutom talfågel
på Ravnahulstinget.
- Bara lugn. Det är nog bara en medelålderskris. Knappast potens-
problem. Då hade han farit ut på en långflygning.
- Men Sugus påstod han läste en ”Fantomentidning”. Är den inte por-
nografisk?
- Hä, hä. Snarare det motsatta. Det är han som aldrig kommer ur tri-
kåerna, trots att han, som det skall uppfattas, har ett evigt liv. Men
jag tror jag vet vad han är ute efter, Kajak alltså. Underlag för ett
Ravnahultstal om mod.
- Verkar långsökt.
- Vi får se. På Karl XV:s tid, 1848, strandade en stor engelsk fullrig-
gare, en stormig höstnatt, inom Påarps allmänning, nära Skelavik.
För att inte riskera bli avspolade av de kraftiga brottsjöarna surrade
besättningen sig i riggen. Därifrån vädjade de om hjälp från den tre-
hundrahövdade skaran sjömän, fiskare och bönder, som snart samla-
des vid stranden. Snabbt anlände en norsk snipa från Torekov, på en
vagn, till haveriplatsen. Men vilka ville riskera sina liv för att ge sig
ut och försöka rädda engelsmännen?
- Fiskarna eller sjömännen. Knappast bönderna.
- Det verkade naturligt, men svaret kom: ”De som är trötta på livet,
må gå”. Fyra bönder, med viss erfarenhet av båtar och fiske, trädde
fram och deklarerade sin villighet att rädda se nödställda. Snipan
fördes ner till stranden och ut genom skummet mot de fräsande
bränningarna. Tre av de fyra embarkerade. En vid rodret, två vid
årorna, Malm och ryss-Ola Peter. Fjärde personen, Bengt P. Svens-
son, stöttade från utsidan upp båten genom brottsjöarna, innan han
gick ombord. Under stort hjältemod lyckades de föra snipan i lä av
haveristen, fästa en medförd lina, fastgjord i land, runt en mast. Med
linans, snipans och modets hjälp , lyckades de få den stelfrusna be-
sättningen med sig, lyckligt och lycklig, i land. De fyra hjältarna
blev i vederbörlig ordning belönade av den engelska kronan.
- Jag misstänker att de också fick medaljer i silver, präglade med
eget namn och: ”För berömliga gärningar” och Karl XV:s bild.
- Jodå. Utdelades i V. Karups kyrka av församlingens kyrkoherde,
professor Eberstein.
- Du, du talade inte om vad den tredje personen hette. Han vid rodret.
- Sa jag det var en ”han”. Kunde det inte vara en kvinna?
- Förvisso.
- Du är ju en fena på korsord. Du skall få en rebus som ger dig nam-
net: ”En häst med yvig man står och betar bland enebuskar”. Svaret
är inte Enar, den buskman som förekommer i många korsord.
- Blässly? Bläs är en häst. I sly kan en ingå. Nej, nej. Du poängterade
hästens man. Självfallet Eneman.
- Rätt svar. Nu får du själv lista ut vad Kajak ser för samband mellan
Eneman, Fantomen och flickan Jenni i Akt 214, den 30/1 2007
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 219. Ryska smällare?
Bilder: 1. Foto av tavla (dansken Poul Hagen) som visar Jurgen Agardhs
kanonförsvar av Båstads hamn, vid ryskt anfall från fartyg, 1788.
2. Batterivallen (rekonstruktion) vid hamnen i Torekov. Ett vykort, som
även visar lotsstugan (1878), signalmasten, varmbadhuset (1877), två stäj-
lor (för nättork) och i ytterkanten Barfothastången (1840) på Näset, eller
Gibraltar, p.g.a. att en skans som byggts vid början av 1800-talet förde
örlogsflagg. (Foto: 2. och 3. G. Brink 1920- resp. 30-tal))
3. Samma batterivall på ett senare vykort, som även visar den före 1812 av
Byen uppförda bohl-byggnaden Börsen (Skjulet, i dagligt tal).
4. Flygfoto 1928 över Torekov.(Vykort Axel Eliassons Konstförlag E2344)
Kortet visar Skjulet, batterivallen med kanonerna, signalmasten, lotsstugan,
varmbadhuset, Barfothastången och hamnen med broarna (bryggor)
Jfr foto Akt LVIII 12/3 06,Akt XCIII 24/5 06 och Akt 118 1/8 06.
Akt 219 2007-02-05
Ryska smällare?
- Marun, jag tyckte du sov dåligt i natt. Drömde du?
- Ja Marin, jag tyckte det small som ryska smällare eller kanonskott.
- Det var nog Kajak. Han övade på att trilla i backen utan att slå sig
fördärvad, enbart se ut som om han var i nöd, var i behov av insatser
från räddningstjänsten. Förhoppningsvis SSRS.
- Smällarna förde mig i drömen tillbaka till den tid när de provsköt
kanonerna på batterivallen, framför hamnen i Torekov.
- Kanonerna hade Torekov köpt från Ramsjöstrand, 1797, under oro
och i efterdyningarna från ofredstiden med Ryssland.
- Inte så konstigt, väl. Inköpet. Båstad hade ju utsatts för en rysk far-
tygsattack 1788. Och dansken var allmänt opålitlig, liksom den
engelska flottan vid den tiden.
- Jag tror ramsjöborna skrämde livet ur torekovborna. Ja rent av lu-
rade dem. Ramsjöstrand hade ingen bemanning och kriget mot
Ryssland var över. Kanonerna kom aldrig till nytta.
- Jo, helt klart. Som förtöjningspålare vid hamnutbyggnaden. De
gjorde mångårig tjänst i den rollen, innan de togs till nåder och
rekonstruerades som kanoner på nya lavetter.
- Idag tycks de var omtyckta fotoobjekt. Med eller utan barn ridande
på kanonrören. Som sagt, både till nytta och nöje.
- Måhända är de mer livsfarliga idag än på den tiden det begav sig.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korprna på Kallskärslid. Akt 218. Eken, en, men större än en en.
Tre bilder av eken, Hallands Väderös mäktigaste, i Ravnahultet.
1. Albert Ekmans foto från 1911
2. Hervid Vallins foto från 1933
3. Sven-Erik Svenssons foto från 1997
Akt 218 2007-02-03
Eken - en, men större än en en
- Lugin, en måste vara störst, mäktigast.
- Lugar, så sant som det är sagt. Och var måste en sådan ek finnas?
- Vid Ravnahult. Och där finns den. En som är större än alla andra.
- Det är i Nörre skog. Varför just där?
- Ravn betyder, som alla vet; korp. Vi är störst och vackrast, inte
bara bland kråkfåglarna, utan bland alla tättingarna. Det är natur-
ligt att det maximala trädet, den största eken, i vart fall resterna av
den, finns inom Ravnahultet.
- Hur mäktig är den?
- På hösten 1947 mätte den 6,7 m i omkrets 70 cm ovan marken,
krondiametern var 28 m och höjden 15 m. Åldern uppskattades till
minst 700 år.
- Jag vågar väl säga, att om vi korpar varit träd, hade vi varit ekar.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 217. Ekon från gångna tiders ekar ekar vidare.
Bilder: 1. Kungseken på vykort (foto: Hervid Vallin 1960).
2. Personal från Österänggymnasiet i Kristianstad beser Kungseken 2004.
3. Vykort från Hälledammen (Foto: 1910-talet, Wilhelm von Gegerfelt)
4. Hälledmmen, motsvarande vy sommaren 2005 (Foto 2 & 4: Gunin)
Akt 217 2007-02-03
Ekon från gångna tiders ekar ekar vidare
- Gunin, vad är det som ljuder?
- Logut, det låter som någon form av överhörning.
- Ekar. Ekar gör det.
- Vad gör ekar?
- Blir vrakekar, det är ju det vi spånar om. Ekot däremot måste
komma från arkivet, där Lugin och Lugar letar materiat om vrak.
De spånar ju om namnen bakom gamla brädor och ekstumpar.
- Vi har klarat av några av de mest exponerade gamla ekarna på
Hallands Väderö, de som fanns vid Sandhamn.
- Var finns det fler vykortsintressanta eller eljest tilltalande ekar?
- De fanns, och finns, på olika ställen. Mest känd är nog bergeken,
som brukar kallas Kungseken, en druvek som finns i Söndre skog,
nära Kallskärslid. Konung Oscar II satt på pass under den, vid har-
jakter här på Väderön. Vi nämnde om honom i Akt 203, 18/1 07.
Han hade en egen kunglig jakt, ett fartyg, som hette Drott.
- En annan känd ek nära Kallskärslid, är den nu snart helt förmult-
nade s.k. ”tusenåriga eken”. Rester finns däremot ännu kvar vad gäl-
ler eken vid Hälledammen. Den kan ses i Akt LXII, 16/3 06.
- Inte långt därifrån, fortfarande i Söndre skog, i Kappelhamnskärret
finns en riktig vidlyftig ek, ja flera stycken. Vackra ekar finns också
innanför Pys mosse och vid Ulagapskärret
- Vad gäller flera stycken, så gäller det även Nörre skog. Särskilt vid
och i Tångakärret. Nordost om kärret fanns tidigare fina exemplar av
vrakek, ute vid Lilla Sandhamn.
- Den i vår tid mäktigaste eken finns i Nörre skog, innanför Ravna-
hult.
- Vi tittar kanske vidare på några av dessa ekar framöver.
- Det förgångnas ekar ekar vidare, kan vi säga.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 216. Fram klart mest bakom.
Bilder: Punin har tagit ”time out” här ingen, som i Akt XC, 2006-05-21.
Lars Danielsson ”spökar”.
Akt 216 2007-02-01
Fram klart mest bakom.
- Logut, har du fått fram någonting?
- Om vad, Gunin?
- Fram.
- Av vem?
- Punin, jag närde hoppet. Från Stenshuvud har han ju bara ett sten-
kast fram till Brantevik.
- Hoppet att få fram någonting om Fram af Brantevik via Punin ver-
kar hopplöst. Han verkar ha ”gått under jorden”.
- Ska vi vänta ut honom? Tills sanningskommissionen är slutförd.
Eller tycker du att någon av oss flyger dit, till Brantevik?
- Vi gör som Kajsa Varg. Vi tager vad vi haver. Övrigt får ges i
annan tid.
- Vad har vi?
- Fram af Brantevik var ett skonertskepp som byggdes 1885 på Bufe-
näs varv, som ligger på Orust. Hon lämnade stapelbädden med nam-
net Nautilus.
- Är det inte en utmaning, att ge ett ytfartyg namn efter en ubåt?
- Möjligen. Men det 32,7 meter långa och 7,4 meter breda fartyget
hade ett djupgående på 3,2 meter, d.v.s. knappast av ubåtsklass.
- Hon såldes 1898 till Marstal i Norge, och fick namnet Frem.
- Inget ovanligt fartygsnamn i Norge. Namnet ändrades till Fram,
när hon kom i svensk ägo, med hemmahamn i Brantevik.
- Efter 48 år var det dags för skrotning. Hon såldes 1933 till Hel-
singborg för detta öde.
- Samma år såldes hon vidare till Ramsjöstrand för upphuggning.
- Men där föddes hoppet att Fram på något sätt skulle få leva vidare.
- Hoppet och Fram och, som vi får se i kommande Akter, Fram blir
akter.
- Som så vist sagts, det är hoppet man lever på, i detta fall även efter
döden. Alltid något att se fram emot.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 215. Hoppet är de vaknas dröm.
Bilder: Hoppet av Länna under seglats: 1 och 2 på östkusten, 3 på
resa till England (tavla). 4 är vid Kornhamnstorg i Stockholm. 5 är
kapten C.B. Söderholm under arbete ombord, liksom besättningen
på 6 och 7. 8 är besättning, 1916 .
Foto (m.u.a. 2): Sjöhistoriska museet, okänd fotograf. 2. är foto av
skeppare Gunnar Johansson, från förbiseglat fartyg, 1928.
Akt 215 2007-02-01
Hoppet är de vaknas dröm
- Logut, Hoppet var 35,3 meter.
- Gunin, det var verkligen inte grodan Boll, minsann. Folkets längsta
hopp är bara något över 9 meter. Bland djuren leder snöleoparden
med knappt 17 meter. Vem har presterat över 35 meter?
- Fram nådde till 32,7 meter.
- Aha. Nu är jag med. Det är längder på fartyg. Då börjar vi med
35,3 meter, d.v.s. skonertskeppet Hoppet av Länna. Hon var 7,5 me-
ter bred och hade ett djupgående på 3,9 meter och med ett registerton
på 233,53 m3 lastade hon 425 ton. Hon förde som mest en segelyta
på runt 500 m2 och krävde en besättning på åtta man.
- Hon byggdes i ek och fur på ett varv i Gävle, 1878, för ett rederi på
Häverö i norra Roslagen. Rederiet kom dessvärre på obestånd och
en av delägarna köpte Hoppet av Länna, 1879.
- Elvfings rederi på Högmarsö blev ägare 1915.
- Hoppet av Länna tillhörde detta rederi resten av sin seglingstid.
Hon seglade vanligtvis en rutt som innebar trälast från norrlandskus-
ten till England, lossning i Pool, där sedan porslinslera för Gustavs-
berg togs ombord. Efter lossning vid porslinsfabriken blev det åter
Norrland för trälast. Några resor till Tyskland, med trä, fick hon upp-
leva, och vid dessa seglatser var returgodset cement eller barlast. En
långresa kom hon ut på, till Portugal. Dit med trä, hem med salt.
- Men hennes sista seglats var med destination Torekov.
- Ja, det var 1932. Syftet var skrotning och upphuggning.
- Vad är det för speciellt med Hoppet av Länna, kanske någon und-
rar, bland mängden av fartyg som fick sluta sina dagar utmed Bjäre-
kusten.
- Det kommer fram i kommande akt. Med Fram af Brantevik.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se