Horsakistan

Akt 527                                                                  2009-01-29

En skrattretande upplösning

- Urun, något oroligt men ändå roligt. Var det så du sa?

- Ja Marin, han är smidig och listig.

- Ekorren?

- Förvisso. Men nu tänkte jag på Den Copos, den specialinkallade hackspetten, agenten.

- Förklara bilderna, jag hann ju inte se kraftmätningen enligt föregående Akt.

- Inledningsvis blev det ett ställningskrig . . .

. . . när kontrahenterna försökte få varandra ur balans med olika psykiska finter . . .

. . . men ekorren ville inte, så där utan vidare ge sig. Han hängde kvar i bakbenen och grep tag i kotten med

framtassarna och försökte komma åt kottens innanmäte, talgbollarna.

- Ett tjusigt angrepp.

- Men hackspetten kontrade med att snurra runt sin sittgren och kunde kom på så sätt komma åt ekorrens

undersida.

- Hujeda mig. Skulle Den Copos åt ekorrens strupe?

- Var inte så rå och brutal. Konflikten skulle lösas på ett lugnt, hänsynsfullt och roligt sätt.

- Kan konflikter verkligen lösas så?

- Elegant. Hackspetten kittlade ekorren under magen. Ekorren blev så full i skratt att han tappade både taget

och fattningen . . .

- Är det inte samma sak, tag och fattning?

- Du fattar väl att fattning här betyder behärskning av sinnestillstånd.

- Och?

- Ekorren föll till marken, vigt och stilfullt, rent av gracilt - för att inte säga charmant.

- Du tycks ha blivit betuttad i den lilla furufnatten.

- Ja. Ekorren tog försoning. Tyckte tydligen att resterna på marken från kotten, nerspillda av idoga småfåglar,

var bekvämligare föda än att äta hängandes upp och ner i kvistverket.

- Är det en hållbar försoning?

- Vi får väl se om ett hopp ner är ett hopp upp när det gäller en hoppfull syn på framtiden.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 526                                                                  2009-01-26

En kommande lösning?

- Urun, du såg att jag hade besök av fyra småfåglar, som deltagit i tidigare Akter?

- Verkligen, Marin, kunde inte undvikas. De förde ju ett förfärligt väsen. Varför? Talgoxar,
blåmesar, grönfinkar och bofinkar är vanligtvis lugna arter.

- De gnydde på Gunin och några årsgamla händelser. Men mest var de upproriska mot ekorrar. Dessa
odjur, som de sa, borde ägna sig åt att sova så här års och inte terrorisera dem vid småfåglarnas utspis-
ningsplatser.
-Alla ha väl rätt att leva. Hur vet dessa pjådder att maten enbart är för dom. De måste acceptera pilfinkar,

gråsparvar, domherrar, gulsparvar och gråsiskor. Kanske även skator, kajor och hackspettar.

- De åberopade några Akter från början av 2008. Bonuslön enligt Akt nr. 427 från den 28/1. Därtill att

ekorrarna hade blivit lovade ett "eget land" enligt Akten från den 7/3, nr. 449.

- Har du kontaktat Gunin om lämplig åtgärd?

- Ja. Du nämnde hackspett. Det gjorde Gunin också. Hänvisade till Akterna 420 och 424, januari 2008.

- Aha. Hjälten från Skepparslöv, Den Copos, ställer han upp?

- Han är ju, liksom ekorrarna, expert på kottar. Han har börjat studera de kotteliknande burarna som

omsluter talgbollarna. Naturligtvis har han . . .

. . . också studerat ekorrarnas sätt att studera och angripa "stålkottarna".

- Spännande. Vet du något resultat från den förväntade dusten?

- Vi är utlovade en tidpunkt inom några dagar, om vi vill dokumentera konfrontationen.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 525                                                                  2009-01-19

En komisk upplösning

- Marin, antyder du att Gunin måste göra en "pudel" när han kommer hem?

- Nej Urun. Möjligen en "liten tax", internt, här på Pinus den Höge. Gunin och hans inspiratörer, Login och

Logut, har ju inte publicerat någon "sanning", som inte är helt sann. De har inte publicerat någonting alls,

ännu, om en ny planet med tillgång på vatten. Vi ser enbart förberedelser, som verkade kryptiska.

- Men det kan ju mycket väl vara så, att en sådan planet finns någonstans i någon vintergata. Den opublice-

rade osanningen kan mycket väl vara en dold sanning. Vad händer i så fall med en verkligt gjord "pudel".

- Det blir måhända en "anka", i en märklig mediavärld.

- Du sa förberedelser, som verkade kryptiska. Inte verkar kryptiska? Har du lyckats som detektiv?

- Helt klart dr. Watson. Jag hittade en dåligt förkolnad pappersbit, med sifferkoden 419 450 487, vid gasolgril-

len. Jag kände omedelbart igen förra Aktens kraterbotten i de två rödmarkerade vulkanstenarna i bilden nedan:

Jag kan Gunins Akter, så sifferkoden gjorde problemlösningen lätt. Akt 419 gav en mullvadshög, som gav

strukturen till en månlik planet. Min lösningsidé framgår av bildsviten nedan. Akt 450 gav mig kratern

med vatten i sin botten. Det var en manet på grunt vatten. Karaktären, strukturen, på kraterytan är en stöld

från Akt 487, från paddans äckliga hud. Tycker du mina bevis håller för att be Gunin om att be om ursäkt

för försök till ett vetenskapligt falsarium under astronomins jubileumsår?

Här kommer lite om min bevisföring:

I stort . . .

I

. . . och i detalj

- På sin höjd tror jag Gunin gör en "groda". Allt är möjligt i mediadrevet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 524                                                                  2009-01-18

En okosmisk upplösning

- Urun, ytterligare några dokument från Pinus den Höge, som verkar ligga utanför vår räckvidd.

- Marin, är det något kosmisk, komiskt eller kommersiellt?

- Du menar att det som ligger utanför vår räckvidd är endera ogripbart, roligt eller ekonomiskt?

- Detta år, 2009, är utropat till "Astronomins år". Det är 400 år sedan Galileo Galilei konstruerade det

första fungerande teleskopet.

- Det var med dagens mått mätt inte mycket att skryta med. Som dagens fågelkikare, förstorade 30 gånger.

- Nåja, vi är i ju vår fåfänga nöjda och tacksamma över att bli beskådade med upp till 30 gånger. Tänk på

Cintrinellas upplevelse i Stockholm i förra Akten. Utan kikare hade han nog förblivit en gulsparv.

- Vad är det för detektivangripliga dokument, spännande ord, som du luskat fram?

- Dessa låg gömda i observatoriet.

- Det verkar, tycker jag, som om Gunin, Login och Logut hittat en ny planet. De tänker kanske lansera sitt

fynd under jubileumsåret. Bli berömda. Verkligen berömda. Det verkar som detaljstudierna av planetens

kratrar visar på förekomsten av vatten. Sensationellt. Fast det vore intressantare med skog och berg. Ank-

dammars förekomst vet vi ju resultaten av.

- Nu talar vi vetenskap, inte politik. Det är någonting lurt med dessa fynd. Är tidpunkten vis á vi den tidi-

gare Aktens maskeradsnack en ren slump? Ligger det någonting dolt eller förklätt?

- Det är du som är detektiv, inte jag.

- Ja, jag skall forska vidare. Se om det är möjligt att med observatoriets resurser se på en avlägsen planet

och konstatera förekomsten av vatten, snö, kristaller och vulkaniskt bottenstoff.

- Lycka till i ditt reflexionsutrymme.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 523                                                                                                                                         2009-01-16

En kaotisk upplösning

- Urun, heureka. Ett visst stockholmskaos avslöjade "sanningen".

- Marin, lår höra.

- Gulsparven, Citrinella, önskade medverka i en nyårsmaskerad i Stockholm. Den som äger rum på

Södra Djurgården, mellan Isbladskärret och Bellmans byst. Markerna runt Stora jakten. Lugin lovade

hjälpa till. Han kallade ihop några småfåglar för samråd i Strandskogen vid Torekov. Det gällde att kom-

ponera ihop en maskeraddräkt, som ansågs passande och kunde passa, d.v.s. rätt fjäderdräkt. Liksom folket

gör, rådfrågar en klädkatalog, så valde Lugin att med hjälp av en fjäderdräktskatalog plocka fram lämpliga

maskeraddetaljer. Valet föll på ISBN 91-0-056976-3, ur biblioteket på Pinus den Höge.

- ISBN 91 . . .

- Ja, det är en mycket vacker fjäderdräktsguide kallad Fågelguiden med fjädrar tecknade av Dan Zetterström

och Killian Mullarney. Gruppen beslöt att plocka rekvisita från olika arter, som de känner på Bjärehalvön och

är positiva till olika typer av practical jokes. Lite fjädrar för hjässan från en sävsparv, bröstfärg från en björk-

trast, bakhals- och skulderfjädrar norpade från en ortolansparv, rätt bukkänsla från lärka och trastsångare, bra

hakstuk från en gråsiska och mellantäckningen från en hämpling. Och måhända något mer.

- Jag kan kanske föreställa mig . . .

- Pipande devisen "vestis virum reddit" åkte Cintrinella, enligt Gunins anvisningar, till ekoparken på Djur-

gården.

- Jag minns lite stockholmsåkande från Akter som 479, den 18 maj 2008.

- Om hur maskeraden avlöpte vet jag idag föga. Gulsparven saknas oss ännu. Däremot ställde han, som lyst

med lånta fjädrar, till med ett märkligt kaos.

- Blev en fjäder till fem höns?

- Det var tydligen så att vädret blev kyligare; Cintrinella valde att sitta kvar i extraskruden. I avvaktan på lämp-

lig hemfärd åt han lunch med några nyfunna vänner på en fågelmatservering vid Säbysjön i Järfälla. Och då

stod det inte länge på förrän det blev kaos på kringliggande parkeringsplatser. Folk från halva Europa spanade

in dem med sina tubkikare. Cintrinella  förväntade sig pris för bästa skrud från folket som flockats. Men icke,

det var en fråga om att kunna spränga "300-vallen". Ornitologerna hade uppfattat maskeradsparven som en i

Sverige mycket ovanlig art från östra Sibirien, en gulbrynad sparv.

- Utan pris må det väl ändå ses som en fjäder i hättan för vår stockholmsresenär.

- Minns du härmsångaren som vid strandmalen, söder om Torekov, fick några fågelskådare att notera fyra

olika arter och därmed gjorde dem till medlemmar i "300-klubben"?

- Det var Icterina, enligt en tidigare Akt, nr. XI, från 6/1 2006, ville han vara gulsångare för att inte bli terro-

riststämplad.

- Då har vi kanske idag dubbelt upp med terroriststämplade. Vart är vi på väg?

. . . eller maskeradfjädrad gulsparv?

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 522                                                                                                2009-01-15

I väntan på upplösning

- Urun, bland Logins handlingar har jag hittat bilden ovan. Det är uppenbart från 2008, förmodligen tidig

höst. Det finns flyttfåglar. Men framför allt är Lugin med, som någon sorts övervakare. Några av småfåg-

larna har vi sett i tidigare Akter. Grönfink, blåmes, koltrast och en rödstjärt samt en gulsparv i centrum.

Jag är förbryllad. Bredvid kortet fanns en annan bild med konstigt maskerat folk. Du ser det nedan. Har

du någon ledtråd att komma med?

- Marin, Urus berättade, som vanligt lite förvirrat, om konstigt utspökat folk, som han skådat när han en gång

under sina många Europa-resor besökt Venedig. Det handlade om någonting han benämnde "maskerad".

Folk skämdes för vilka de var, och försökte vara någon de inte var, men ville vara. Någonting åt det hållet

skulle förvirringen kunna tolkas. Gulsparven, som hörde Urus, blev helt förhäxad av berättelsen.

- Då vet jag. Det finns ett antal historiska berättelser om maskerader i våra arkiv. Vi korpar har varit inblan-

dade i sådana med avgörande betydelse. Mycket finns kring Gustav III och revolutionen i Kristianstad. Det

är inte tal om att skämmas utan om att skämta. Men Kristianstad är inget skämt.

- Det var du som sa det.

- Jag skall forska vidare. Om gulsparvens intentioner och Lugins roll i maskeradkonspirationen.

Funnen arkivbild, tolkad som någon form av folklig maskerad.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 521                                                                                                                    2009-01-08

Utomordentligt listig lösning.

- Marin, hur har nyårsfirandet förlupit? Har någon oroande rapport influtit?

- Det mesta verkat ha varit lugnt, Marun. Om någonting flutit i oroande mäng, skulle det i så fall

ha varit någon vätska av bränd och destillerad typ. Genom strupen på en viss guding. Han hittades

något desorienterad vid Pauli-hamn, du vet, strandmalen, Heden söder om Torekov.

- Hur reagerade IOGT-flocken?

- Menar du gruppen för "Intolerant och Oförsonligt Glädjelöst Tänkande"?

- Nja, kanske inte . . .

- Du skall veta att han blev väl hjälpt. Hem till sig. Som en uppmaning till moralisk upprustning

fick han vila under en bonad och två minneskort . . .

- Han kunde väl inte minnas någonting!

- Tolerans kära du. Två bilder för att minna honom om hur han hittades. Bilderna utformade som

ägg för att få honom att återgå i fosterställning. Ett utomordentligt tillstånd för att påbörja ett nytt

och bättre liv.

- De är verkligen inte måttliga och återhållsamma, dessa IOGT-individer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 520                                                                                                                           2009-01-05

Utomordentligt kvistig lösning.

- Urun, minns du den där konstiga konstruktionen, som Lugar fotograferade på ett hus i Torekov,

förra våren, och som vi inte riktigt kunde klura ut vad det var för någonting? En kvistig grej.

- Marin, du menar det där väggmontaget, som såg ut som en sorts skorsten. Ett par kajor, alikor,

med hjälp av några inhyrda råkor, höll hela våren på med att släppa ner bokvistar i den. Ett Sisy-
fos-arbete, till synes, det blev ju aldrig till något riktigt kajbo. En kvistig historia.

- Nu har jag, jag vikarierar på biblioteket när Logut och Login vistas ute i Europa, funnit en

artikel i ett gammalt nummer av Ny Teknik, som kan ge en förklaring. Var det inte en listig

jägmästare som bodde i huset när konstruktionen konstruerades?

- Sannolikt.

- Vad tror du? Du ser artikeln nedan.

- Någon kan mycket väl ha sett konstruktionen och därefter skrivit artikeln, som mer påminner

om ett kåseri.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 519                                                                                             2009-01-02

Utomordentligt taktlöst

- Urun, så utomordentligt taktlöst.

- Surin, du vet ju att Marin inte är någon välutvecklad danskavaljer. Inte ens vid nyårsfester.

Och detta oavsett tillgången på champagne eller andra mer eller mindre destillerade drycker.

- Jag tänkte på hans utlägg av de rara tomtenissarna i förra Akten. Jag förstår att de hört av sig.

Att enbart fotografera dem bakifrån, stirrande på en tom och konstgjord kyrkoruin. Han borde

skämmas. Han har fått dem att framstå som mer senila än Urus.

- Vi lägger ut två frivilliga, så att säga in the face. Om nu någon kan se skillnaden.

- Urus påstår att de nyfikna tomtarna kom dit redan under tidigt 40-tal, när murarna efter den

gamla nerbrunna kyrkan rekonstruerades. Dessförinnan hade han inte sett några. Marin har letat

med ljus och lykta efter information. Han menar att de kom i samband med "Ljus och lykta", som

nu finns i den lokal som tidigare, enligt bild 2 ovan, inrymde busskontor och turistinformation.

Glasskiosken från den övre bilden ingår numera i Parkis huvudanläggning, enligt bild 3.

- Tomtenissarna kan ju ha bott någon annanstans. Torekov är ju stort. Den undre bilden har Urus

fått av Marin. Han menar att om Urus är tillräckligt vidsynt kan han se tomtar i den.

- Finns där några, gömmer de sig i så fall i urnan.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 518                                                                                                              2009-01-01

Utomordentligt smakfullt

- Marin, så utomordentligt smakfullt.

- Marun, du påsken det ju själv i förväg. Urus sörplande och Moster Ellas musselsoppa.

- Jag tänkte på vyn i Torekov, när vi gjorde vår nyårssväng över byn.

- Du menar belysningen i Kyrkoparken?

- Inte bara belysningen. De söta tomtarna som hade intaget sina platser vid kyrkmuren, i tron

att årets Nyårsrevy skulle ske i ruinen. De måste ha blivit besvikna.

- De hade inte kommit långväga. De bor på motsatta sidan av Hamngatan.

- Vad säger du, i glasskiosken?

- Nej. Du behöver inte leta med ljus och lykta. De bor i huset intill, förmodligen en parfym-

fabrik. De sitter ofta på en bänk eller på trappan och skådar in folket och deras trafik.

- Tror du inte det är belysningen i Kyrkoparken de är fascinerade av? Den i en vejksel.

Vejksel, betyder det på svensk-danska att ljusslingan drivs med växelström?

- Nej. Trädet är en vejksel, en invandrare, en släkting till våra sötkörsbärsträd - en Prunus.

- Jaha. Men Urus var sur. Han kände inte igen parken och dess omgivning riktigt. Lika lite

som han kände igen sig när han kom hem för över ett år sedan. Kyrkan, spiran, tornet och så

mycket mer. Han vill att allt skall se ut som det gjorde före 1952.

-Ja, jag minns skriverierna i Akterna då. Det var i december 2007, nr. 402 och 407.

- Årets händelse var "Ingenting", enligt Akt 406. Vad blir det i år månntro?

- Kanske da capo. I vart fall för tomtenissarna.

- Men söta var de. Det är ju alltid någonting.

Vi har placerat vår blogg i <a