Horsakistan

Akt 1000                                                                                                    2013-03-26

Torekov, den vår den svage pallar tröst

– Marun, Gunin och Lugin tyckerjag har strandat . . .

– Dessvärre Sugus, verkar även våren ha gjort så . . .

– Tragiskt, verkligen tragiskt, när Lugar tänker att han

i varm våryra skall låta oss alla fira vår jubileums-Akt,

Akt 1000, med nybryggt vin från rymliga damejeanner . . .

ihåg de många Akter i vilka vi har berört detta kära ämne . . .

– Verkligen, in vino veritas . . .

– Men ingen vår, inga vårkänslor, ingen våryra och inget vin . . .

– Våren lagd på is, rentutav gömd i snö . . .

– Men även tidigare vårar har varit långtråkigt snörika . . .

– Väl visat i ”Solvarvet i Torekov”, Akt 738, 2010-12-03 . . .

– Löftes-Akten från den 21/2 2010, Akt 640

– Våren 2009 var mer vår, så att säga, i värme och smak . . .

– Eftersom statistik är på modet, låt oss bidraga med det som                    

alla talar om, vädret, och speciellt vårvädret och alldeles speciellt

påskvädret, speciellt inför påskafton . . .

– Speciellt i Torekov . . .

– Vi tar en period om 5 år, 2008 – 2012, och startar med en bryt-

punkt, den 20/3, för alla åren inklusive årets vårdagjämning vad

avser temperraturen kl. 8.00, samt dygnets (lägsta / högsta):

2008:  - 1,8  (-1,9/+12,4)   2009:  - 0,5  (-4,9/+8,9)

2010:  +3,5  (+2,1/+ 8,9)   2011:   + 2,7  (-1,9/+7,9)

2012:  +5,0  (+1,9/+11,8)   2013:   -2,8  (-3,4/+3,4)

Går vi nu vidare till påskafton, som i enlighet med en annan tro än

vår, flyter runt i månaderna mars och april, blir väderbilden denna:

2008:  22/3    -2,5 (-3,4/+2,9)     Mulet NO vind 11 m/s        998 mb

2009:  11/4  +10,2 (+7,0/+22,1)  Klart  SO vind 3,4 m/s       1015 mb

2010:    3/4    +2,1 (+1,3/+14,2)   Klart  S vind 4,1 m/s           1014 mb

2011:   23/4 +10,1 (+8,0/+20,3)  Klart NO vind 1,0 m/s        1021 mb

2012:     7/4    -1,6 (-1,8/  + 6,9)    Mulet, snöyra NO 4,2 m/s  999 mb

2013:  30/3   Återstår att se och uppleva

– Hur firar vi nu?

– Utvändigt vet ju du och Kajak hur det går till att skapa

värme och gemenskap, tänk på Emils dragiga gamla ruff . . .

– Invändigt får vi nu förlita oss på tångävjornas gåvor . .

– Akt 939, 3/9 2012 och Akr 543, 21/3 2009, påminner oss . . .

– Hur är det med Väderö-Vinet enligt Akt 739, 4/12 2010?

– Tills vidare är det vinet reserverat, säger ett nyktert rykte,

till ”pastorer emeriti” och unga konfirmander, för att kunna

överleva vintertid på Skogvaktarbostället som ”Retreat-borg” . . .

– Det måste bli tångävjan . . .

– Har vi någonting mer att glädjas åt . . .

– Kanske folkets leklynne, detta att färga fågelfjädrar i alla

osannolika nyanser och fästa upp i träd, ris och buskar . . .

- Kristet folk?

- För att inte tala om alla avgudabilder, med fåglar som före-

bilder, tack för det, som folket formligen frossar i . . .

Akt 999                                                                                                           2013-03-24

Grund och grundlig statistik i Torekov

– Gunin, grund och . . . .

– Naturligtvis Lugin, vi är nu inne i femtonårsperioden

1880 – 1894, som innehåller det dramatiska året 1882 . . .

– Som vi mässade om på mässen i Pinus den Höge redan

i förra Akten . . .

– Nåväl, den 12 maj 1882 fyllde påtagligt på Skjulets namnbräden.

- Det var fler gruvligheter denna period . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1880 – 1894

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1880  2 (11)

   Altona                       20/10 Dansk koff vid Väderön

   Tärnan                       10/12 Svensk jakt vid Torekov, Skelavik

1881  0 (9)                    Anm: Samtliga (9) förliste under hösten

                                     Anm: Närmast var en i Laholmsbukten 21/8

1882  9 (21)

   Evadne                        25/1 Brittisk ångare vid Väderön

   Georg Washington     12/5 Norsk skonert vid Torekov

   Carl Enock                 12/5Svenskskonert vid Torekov, Badeskär

   Castilian                     12/5 Svensk skonert vid Torekov, Ydrehall

   Herman                      12/5 Tysk brigg vid Torekov, Revet

   Dacapo                       12/5-13/5 Norsk brigg vid Torekov, Revet

                                      Anm: Den 12/5 blev utöver de fem fartygen ovan

                                      ytterligare ett antal vrak: Catherine vid Jonstorp,

                                      Amazon vid Kullens Nyhamn, Augusta & Agnes vid

                                      Halmstad och Napoleon vid Båstad,

   Freden                       21/6 Svensk skonert mellan Kullanäsan och Skaudd

   Friedrich Ludvig     6/11 Tysk skonert vid Torekov, Källran

   Kodan                      30/12 Dansk ångare (ex Argyle) vid Torekov, Badeskär

1883  2 (10)                 

   Kronan                        2/8 Svensk jakt vid Väderön

   Anna                        20/10 Tysk kutter vid Torekov, Källran

1884  1 (7)                   

   Nordstjernan           27/10 Svensk jakt vid Torekov, Revet      

1885  0 (11)                  Anm: Närmast var en haverist Laholmsbukten (skonerten

                                      Felix 15/8) och en i Skälderviken ( skonerten Windum 10/7)

1886  0 (10)                  Anm: Närmast var en okänd haverist vid Kullens Nyhamn

1887  0 (7)                    Anm: Närmast var en okänd skonert vid Lagamynningen

1888  0 (19)                  Anm: Flertalet haverister under hårda höststormar

1889  0 (2)                    Anm: Båda blev vrak i närheten av Nidingen 9/11 och 23/11

1890  1 (9)

   Sigfrid                        2/12 Svensk jakt utanför Väderön

1891  0 (5)                    Anm: Närmast var en dansk galeas vid Varberg den 29/3

1892  0 (8)                    Anm: Närmast var 29/12 Augusta vid Ängelholm

1893  0 (13)                  Anm: Fartyg vrak närmast vid Halmstad, jakten Helena

1894  1 (9)                   

   Kristina                     16/2 Svensk jakt utanför Väderön

1880 – 1894 Summa 15 år som ”gav”:  16 respektive (152) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

– Vi kan utöver Evadnes skeppsklocka i Skjulet påminna om

bilder i de Akter vi hänvisade till i föregående Akt . . .

– Du menar målningarna föreställande Carl-Enok, Castilian och

Georg Washington . . .

– Brädorna med Anna får vi återkomma till vid annat tillfälle om

annat vad gäller fortsättningen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 998                                                                                                           2013-03-22

Oflyt om statistik i Torekov

– Gunin, oflyt om statistik, vad är nu detta?

– Jo Lugin, en fortsättning på havererande statistik, från den

tidigare Akten, 997; som vi utlovat . . .

– Femton år, femton dagar, mässade du . . .

– Det blir 15 nya år, 1865 – 1879. Femton dagar får du se som

en möjlighet till att vi får slira inför nästa period, 1880 – 1894. . . .

– Ok, lägg ut . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1865 – 1879

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1865  2 (23)

   Gurli                        31/5 Svensk brigg vid Torekov, Revet

   Leonora                   31/5 Tysk skonert vid Torekov, Ingelstorp

                                    Anm: Den 31/5 gick ytterligare 11 fartyg till

                                    vrak, varav tre i Laholmsbukten (Båstad 2 och

                                    Mellbystrand 1). Rådande NV storm.

1866  0 (18)                Anm: Närmast var en skotsk skonert som blev

                                    vrak utanför Arild

1867  3 (22)

   Xanthe                     28/1 Brittisk ång-skonert vid Torekov, Källran

   Josefina                   15/7 Svensk galeas vid Väderön, läck NV om

   Claus Carl               5/11Holländsk koff vid Torekov, Badeskär

                                    Anm: Premiärlivräddning, hela besättningen om

                                    3 man, med raketapparat

1868  0 (18)                Anm: Närmast var två vid Halmstad och en vid Kullen

1869  0 (17)                Anm: Närmast var fem mellan Båstad och Halmstad,

                                    Maria 27/2, Teutonia 28/2, Industrie 2/8, Allfina 17/10

                                    och Frithiof 10/11 samt vid Magnarp 9/11 Hjalmar

1870  0 (10)                Anm: Närmast var en slup från Torekov med kapten Peter

                                    Holmberg, Petronella, som med kollast förliste vid Tylön

1871  2 (37)

   Amanda                   12/12 Svensk brigg vid Väderön  (1869?)

   Seine                        27/12 Fransk ångbåt av järn vid Torekov, Dagshög

                                    Anm: Av de 37 förliste 16 den 25/8 - 26/8 under V orkan

1872  2 (38)

   Oello                        29/11 Litauisk brigg vid Väderön   

   Henrietta Amalia    29/11 Tysk skonert vid Torekov, Dagshög

                                    Anm: Av de 39 förliste 20 den 6/11-7/11 under SV orkan

1873  1 (6)

   Thorvaldsen            12/4 Tysk ångbåt av järn vid Väderön

1874  1 (17)

   Amerika                   18/4 Norsk brigg vid Väderön (1869?)

                                    Anm: En ängelholmsjakt, Gustafva, vrak vid Tylön 12/10

1875  4 (25)

   Kristian                   10/12 Svensk skonert vid Torekov

   Olga                         10/12 Finsk skonert vid Väderön

   Ida                            10/12 Finsk skonert vid Väderön

   Hertstene               10/12 USA-skonare vid Väderön

                                    Anm: Totalt förliste 27/9-29/9 15 fartyg under SV orkan

1876  0 (16)                Anm: Närmast var 4/2 danska briggen Titania vid Tylön

                                    danska skonerten Elise Johanna den 6/11

1877  1 (7)

   Danzig                     2/2  Brittisk ångare av järn vid Väderön

                                    Anm: Två förlisningar nära Tylön

1878  2 (10)

   Svalan                     Finsk skonert vid Torekov

   Philimon                 Finskskonert vid Väderön

                                    Anm: Båda skonerternas haveridagar oklara

                                   Anm:Två av de 10 blev vrak vid Kullen 7/10 och 31/12

 1879  1 (12)

   Håkan                      1/1 ?  Svenskbrigg vid Torekov

   Brilliant                   18/12 Svensk brigg vid Väderönl

1865 – 1879  =  Summa 15 år som ”gav” 19 respektive (277) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

– Och nu till lite udda statistik . . .

Lite om fartygstyper och nationaliteter 1850 – 1894 = 45 år:

Period:            1850-1864    1865-1879     1880-1894      Summa:

FARTYGSTYP

 Bark                      26                  40                  28                    94

 Brigg                     95                  82                  18                  195

 Fregatt                    -                  -                       1                      1

 Galeas                   10                    3                  10                    23

 Jakt                        37                 28                  26                    91

 Koff                       28                  14                    5                    47

 Korvett                    1                 -                   -                          1

 Kutter                      -                  -                     2                      2

 Loggert                    -                   1                  -                       1

 Skonare                  11                10                    9                    30

 Skonert                  98                 81                  45                  224

 Slup                        13                 18                    4                    35

 Tjalk                         1                -                   -                           1

 Ångare                    10                19                  20                    49

Summa vrak:        330              296                168                 994

NATIONALITET

 Belgisk                  -                     1                  -                        1

 Brittisk                  65                  57                  14                  136

 Dansk                    24                  27                  21                    72

 Finsk                      11                    9                    3                   23

 Fransk                   11                  11                  -                      22

 Lettisk                    4                    2                    3                      9

 Litauisk (Memel)   9                    4                  -                       13

 Nederländsk         23                  15                    5                   43

 Norsk                    25                  50                  37                  112

 Rysk                       6                  -                       1                      7

 Svensk                   77                  80                  61                  218

 Tysk / Preussisk   75                  38                  23                  136

 USA                       -                       2                  -                       2

– Som du ser slirar jag inte här. Statistikunderlaget omfattar

även nästkommande period, det vill säga en trippel period om

45 år.

– Varför då redan nu?

– Jo, perioden innehåller dygnen 12/5 och 13/5 1882 . . .

– Aha, ”dödsdansen” för 5 fartyg runt Torekov . . .

– Bravo, du minns Akt 230, från den 13/2 2007. Ni som inte

minns kan förbereda er genom studier . . .

– Jag vet. Bjäre Härads hembygdsböcker från åren 2011, 2009, 2004,

1980, 1972 och 1970 med författare som Bertil Wullf, Bertil Wargren

och Emil J Söderman samtdärtill en Svensson . . .

– Kollagärna som support Akt 619, från den 26/12 2009.

– En annan minst lika intressant koll är Akt 248, den 1/3 2007 . . .

– Du syftar på Claus Carl ovan som blev vrak 5/11 1867 och räddarna

nyttjade för första gången en raketapparat, en intressant premiär . . .

– Ja, utrustningen visas även i Akt 926 och Akt 927, från den 30/7 2012 . . .

– Säger vi även Akt 213, 2007-01-29, så finns där bilder som väl passar

in även i den här Akten . . .

– Nästa gång kan vi kanske förklara vissa saker i statistiken. Varför Memel,

vad avser vi med skonare kontra skonert och lite annat.

– Någonting redan nu,  om ni så vill. Oello, vraketovan från 1872, har vi

träffat på i Akt 241, den 20/2 2007 . . .

– Vi flyter upp. I motsatts till Thordwaldsen m fl.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 997                                                                                                           2013-03-18

Havererande statistik i Torekov

 – Gunin, havererande statistik, vad är nu detta?

– Jo Lugin, väldigt många av våra Akter under åren har berört

Skjulet vid hamnen i Torekov, vrak och sjöräddning . . .

– Men statistik . . .

– Och sannolikhetslära. Jag har plockat fram uppgifter från vårt

bibliotek på Pinus den Höge, en första 15-årsperiod av haverier . . .

– Skall det handla om kommunalpolitiker . . .

– Om fartyg, naturligtvis. Haverier som lett till vrak. Bjärekusten har

jag begränsat till Hallands Väderö med kringliggande skär samt av

fastlandsdelen från Skaudd och Dagshög i söder till Källran i norr.

samt Västkusten i övrigt från Kullanäsan i söder till norska gränsen i

norr. För att inte stöta mig med Punin har jag gått ner till Domsten på

södra sidan om Kullaberg . . .            

– Alltid denne kusin Punin . . .

– Kolla här femtonårsperioden från 1850 fram till och med 1865.

Intressant statistik i sig . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1850 – 1864

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1850  2 (25)

          L ´Union       14/1 Fransk skonare vid Skaudd

         Ceres             10/2  Svensk brigg vid Väderön

          Anm: Tysk skonert vid Båstad  29/8 Juno

1851  1 (9)

         Wilhelmina Charlotta  22/12  Tyskt fartyg vid Väderön

1852  4 (37)

         Augusta         2/10 Svensk skonert vid Väderön

         Emanuel       2/10 Norsk skonert vid Torekov

         Virgil             2/10 Brittisk brigg vid Torekov

         Robert           9/11 Rysk skonert vid Torekov

                                Anm: Den 2/10 blev totalt 16 fartyg vrak

                                utmed hela Västkusten (SV orkanartad storm)

1853  1 (10)                                                      

         Hoppet          24/8Svensk skonert vid Väderön

          Anm: Ej att förväxla med Hoppet af Länna som

          blev del av Torekovs Sjöfartsmuseum 1932

1854   0 (17)           Anm: 3 av de 17 råkade ut för Kullabergs NO-sida

1855  3 (23)

         Ophelia & Mary  12/5 Brittisk brigg vid Torekov

         Solide                       16/10 Svensk skonert vid Torekov, Skelavik

         Joseph Earle         4/12  Tysk bark vid Väderön

         Anm: Av samtliga 26 blev 12 vrak den 2-5/12

1856  1 (16)

         Lovisa            25/2 Tysk skonert vid Torekov, Källran

1857  0 (11)

1858  2 (13)

         Regina                 27/7 Svensk skonert mellan Ramsjö och Torekov

         Californien     9/11 Svenskslupvid Torekov, Dagshög

1859  0 (9)

1860  2 (24)

         Bolina           4/10 Svensk brigg vid Torekov, efter grund vid Väderön

         Emanuel       4/10 Tysk skonert vid Torekov, Källran

          Anm: Av samtliga 26 blev 11 vrak den 4/10 (västlig storm)

         bl a den tyska koffen Francisca i Skälderviken.

1861  0 (40)            Anm: Av de 40 blev 22 vrak under västlig storm 19/11-26/11

1862  1 (24)

         Stafford         11/5 Brittisk brigg vid Torekov, Källran

1863  0 (45)            Anm: Av de 45 blev 28 vrak den 31/10 (sydvästlig orkan)

1864  1 (16)

         Fogeln           13/2  Svensk jakt vid Torekov, Påarps mal

1850 – 1864 Summa 15 år:  18 respektive (319)

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

. . .  men det går att segla vidare bland statistikens blindskär. Göra statistik

över fartygens typ, galeas, skonert osv, natianalitet och hemmahamn, typ

av last, bärgning, bärgade respektive förolyckade sjömän, haveriorsak som

storm, isskruvning, mina, torped eller myteri. Varför inte fartygsnamn . . . . .

– Namn . . .

– Ja, av de förlista 337 fartygen ovan hette, som helhet eller del i namn,

8 Maria, 4 Anna samt vardera tre av Hoppet, Emanuel, Ceres och Lovisa . . .

– Bra så, men nu?

– Jag tänkte vi noterar som ovan fram till våra dagar . . .

– Du menar femton år till inom femton dagar . . .

– Just så. Blir tiden dryg kan vi rekommendera självstudier i Skjulet.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 996                                                                                                           2013-03-04

Avslöjande statistik i Torekov

– Lugin om jag säger sex, vad tänker du då?

– Gunin nästa fråga, tack . . .

– Sex är det senaste antalet Akter som berört statistik, så det

kan vara tid att sammanfatta . . .

– Bra, jag har inte fattat ett dugg . . .

– Titta här, både temperaturen för hela januari och hela februari

2013. I Akt 992 var februari okomplett. Nu kan du fullt ut jämföra

åren 2010 – 2013 vad avser inledningsmånaderna.

– Till vilken nytta?

– Jo, titta här på befolkningsstatistiken 2011 till 2012. Den kom

i NST först inkomplett och sedan justerad till hela året 2012 . . .

– Och?

– Jo, lika stor ökning i nov + dec som under året i övrigt . . .

– Och?

– Vad kan detta komma sig av?

– Folkomflyttningar.

– Knappast, laga fardag redovisas under oktober.

– Födelseöverskott.

– Varför?

– Gå tillbaka nio månader, så hamnar du i februari 2012 . . .

– Och?

– Kolla i Akt 992 temperaturen för februari 2012

– Ja jösses, vilken köldknäpp. Folket sökte värme . . .

– Precis. Och tittar vi tillbaka i årets januari, anar vi vad som

kommer att hända fram i höst.

– Någon borde kolla upp vad som ägde rum hösten 2010.

– Det kanske, helt enkelt, bara beror på att folk är mer hemma.

Hemmajobb innebär att folk hinner mer i hemmen . . . .

– Mot detta talar att hemmajobb kräver större hus, förmodligen dyrare,

och närkontakten försvåras.

– Inte i Skåne. Och i Torekov är även små och kontaktfrämjande hus dyra.

– Höga bensinpriser medför att folk av sparsamhet stannar hemma.

– Lönsamhetsskäl skulle jag säga. Barnbidrag.

– Kan du förstå varför fåglar inte nyttjas som experimentdjur?

– Vi är till skillnad från alla experimentdjur överlägsna folket. Misstolkad

medicinpåverkan skulle kunna innebära påtagligt farligt höga doser.

– Vad vill du säga med den sjunkande mjölkproduktionen?

– Att folket lever sundare och diar sina barn.

– Det stämmer nog, för i Akt 990 såg vi att matavfallet ökar

trots att mjölkproduktionen här påstås minska . . .

– Verkar väldigt konstigt, liksom att mängder av hästkött kastas,

trots den ringa slaktmängden. Kan det vara åsna, gnu, zebra . . .

– Konstigt även att kylan, som vi har avläst i temperatursta-

tistiken, påstås påvisa att vi går mot varmare tider . . .

– Beviset på detta är helt grundat på fågelbeteende. Många

arter söker sig alltmer norrut, som exempelvis björktrast, trana,

nötväcka, gärdsmyg, koltrast, gök, större hackspett och många

sångare, allt enligt Journal of Animal Ecology.

– Motsatt väg har en fjälluggla kommit . . .

. . . orsakat av naturliga och onaturliga skäl. Han ser en fara i

vindkraftverkens våldsamma utbredning i fjällvärlden.

– Jag förstår honom. Sverige har ett el-överskott som motsvarar

tre gånger vindkraftselen, som måste exporteras till under halva

självkostnadspriset . . .

– Varför i fjällvärlden, när överföringen till Torekov kostar minst

30% av energin . . .

– Landhöjningen, vindkraftverken blir högre med åren.

– Ge dig . . .

– De värmekänsliga arterna kan du se i Akter som: 993, 974, 905,

811, 776, 728, 539, 529, 523, 360 och XLVIII

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 995                                                                                                           2013-03-01

Vargavinter i Torekov

– Hej, Övervakningskameran här.

Det var den 3/11 2012 jag senast intervenerade i Akt-

sammanhang, bl.a. om Morgondoppsbryggan.

Vad vill jag nu. Jo, jag hoppas den är borta . . .

Nej, nej. Inte Morgondoppsbryggan, det är Sandstopps-

bryggorna på Norra Stranden som skall bort, enligt rykten.

Det är inte heller vargen, tycker jag, som synts vid Morgon-

doppsbryggan som skall bort.