Horsakistan

Akt 598                                                                 2009-09-26

Ligger utanför Torekov  –  på Hallands Väderö

- Kajak, nu lurade du mig. Detta är ingen ek. Det är ju den i många tidigare Akter omtalade liggande linden
i Nörre skog.
- Jo Sugus, men det var du som ville att vi skulle flyga om Ravnahult och titta till vårt sommarbo. Och då var
vi ju så nära linden som vi nästan kan komma. Och då tänkte jag att vi gör ett förändringsstopp.



- Ja, den här Vallin-bilden känner jag igen från en Akt  i januari 2006.
- Så gör vi som tidigare ett mellannerslag . Jag har valt en sommarbild från 2005.



- Det ser ut som om linden gått en ny vår till mötes. Den såg döende ut i många år.
- Det verkar som den get sig tusan på att bli ”den tusenåriga linden”, nu när den ”tusenåriga eken” förtvinat.

 - Ja den ser om möjligt ännu frodigare ut idag. Men hästen kan väl knappast vara densamma som förekom
tillsammans med en ek i Akt 233, den 15/2 2007.
- Någon tusenårig häst har jag inte hört talas om.
- Om Odens korpar, Hugin och Munin, som vi är ättlingar till, är tusenåringar så bör även hans häst Sleipner
vara det. Det borde du veta.
- Vi får se när vi kommer till eken.

Akt 597                                                                 2009-09-25

Utanför Torekov – Hallands Väderö

- Sugus, när nu den för tillfället något nostalgisnurrige Gunin håller på att vrida nacken av den lugne och
balanserade Login, kan vi passa på och sticka in några Akter om Hallands Väderö. Det är ju ändå här vi
lever och bor.
- Du tror inte Gunin ger sig förrän han på Heden i Torekov får Login att vrida huvudet ett helt varv, från
norr till söder och via väster åter mot norr. Du har nog rätt. Kom med någonting. Någonting där föränd-
ringarna upprepas gång på gång, en form av cykliskt förlopp.
- Ok, titta på dessa bilder av en tångävja, så kommenterar jag dom efteråt.











- Jaha. Det är Bockakås på Väderöns sydvästsida, inte långt från fyren och vårt Ravnahult. Jag skymtar
Kullaberg i bakgrunden. Vad vill du säga med dessa bilder?
- Jo, de är tagna vid olika tidpunkter, olika år och olika årstider. Men ändå genom åren lika, men ändå
olika genom årstiderna . . .
- Du är ju lika snurrig som Gunin.
- Kolla. Bergformationerna är genom årtiondena intakta, liksom skären, klipporna och de större stenarna.
Däremot växlar utseendet i själva ävjan. Stormen för in tång, strandvegetationen slår rot och växer sedan
frodigt i ävjan, med lakvatten från Kungsmossen. Sedan vissnar växtligheten och ny tång kommer in. Så fort-
går förloppet cykliskt, tång, växtlighet, vissenhet, tång, växtlighet, viss . .
- Ge dig. Även från havet ilandspolade föroreningar växlar. Ofta svenska mjölkpaket, tidvis danska spritflaskor.
- Jag gillar klart de senare, viss de har korken på och någon whiskey i. Den där betongklumpen med
järnstången i syns ganska opåverkad av väder och vind. Miljön växlar även med vattenståndet.
- På tal om påverkad, inte av alkohol, utan av namn. Svarteskär, ligger inte det skäret utanför Ydre Hall vid Torekov?
- Riktigt, där finns ett Svarteskär, som vi redan i en tidigare Akt antytt borde heta Viteskär med anledning
av all spillning från skarvarna. Svarteskär här vid Hallands Väderö har fått sitt namn efter den svarta saltlaven Verrucaria maura.

- Om Torekovs Svarteskär  och skarvar kan du läsa i Akter som exv. 416, 417 och 502.
- Till  nästa gång har vi flugit diagonalt över Väderön, från NV till SO.
- Du, då tror jag det handlar om ekars förgänglighet. Vi hamnar nämligen mellan Oahallen
och Genehall, och där vet jag att det finns en gammal fotografiskt omhuldat ek, som är en
bit inne i sitt ”tredje stadium”. 

Akt 596                                                                2009-09-23

Söder på Torekov

- Login, nu kör vi snäppet till.
- Ok Gunin, jag blickar redan mot sydost. Har nästan ryggen mot Torekovs by.



- Här ser du närmst Roséns, sedan Kollbergs, Sjöströms, Hellströms och sist Silvers. Lagmansvägen, med ett vändkors och en enkel bomgrind, ser du mynna ut mellan Kollbergs och Sjöströms. Gångstig från Lotsgatan
finns i dag mellan Hellströms och Silvers. Bortom Roséns, uppe i vänsterkanten syns Anton Anderssons gård.
- Numera Håkan Södermans, efter Arnold Andersson och Svante Söderman. Ser ut som om Tage Kollberg
bjuder in till fika på sin altan. Måhända är det den 3 augusti.



- Vi stoppar upp 1995. Här syns vindkraftverket, till höger, borta vid reningsverket.
- Fy då. Men idag är det borta. Intressant så länge det varade.
- Skylten till höger förkunnar att nu gäller regler för naturvårdsområde. Gräset är frodigt och såväl Rosénska
villan som den Kollbegska har byggts ut. TV-antenn och signalmast. Fönsterluckor åter på modet.



- Idag ser vi grinden vid Ryttargatan och fåren som håller landskapet öppet. Om grinden är stängd.
- Och vindkraftverket syns inte eftersom det, med treårigt bygglov, försvann redan efter tolv år.
- Ett brunnlock till VA-ledningen, kustledningen till reningsverket, syns mitt för Ryttargatans grind.

 - Vad säger denna bild som förtigits i föregående?
- Ny skylthållare för anvisningar om naturvårdsområdet.
- Är de numera så tunga och omfattande att det erfordras två stolpar?
- En för ”Gudrun” och en för ”Per”. Det kan blåsa rejält på Tork´e strandmal.

Akt 595                                                                 2009-09-22

Utsidans Torekov

- Gunin, det känns lite i halsen, allt detta vridandet av huvudet.
- Login, då är det träning som gäller. Vrid ett snäpp till.
- Ok, även om jag är måttligt förtjust i snäppor.

 - För ytterligare halsträning skall du först titta på övre bilden ovan och sedan på den
undre bilden ovan. Då ser du att vi vridit oss åt höger, mot öster, från Krooks till
 Johanssons så mycket att kyrkan längst till höger, i en undre bilden ovan, nu hamnat i
mitten, i den övre bilden ovan.
- Och Krooks har försvunnit mot havet. Du verkar något gaggig. Hur är det idag?
- För att lindra gaggigheten tar jag det stegvis.


- Stegvis? Varför gå när du kan flyga. Snabbar på lindringen i gaggigheten.
- Men du ser att Johanssons har fått spröjsfria panoramarutor.
- Verkar inte fasadbeklädnaden annorlunda? Och gräset på Heden betydligt frodigare.
Här är läge för får.

 - Nu har här varit får. Och grannar har trängt sig på. Men nu skall vi vrida kyrkan in
i mitten.

 - Jösses vad du kan. Men var blev den av
 - Jämför du med Aktens första bild förstår du att den inte försvunnit, mer än ur synfältet
bortom ny bebyggelse.
 - Här ser jag också grinden för Ryttargatan, till höger i bilden. Det var ju ett evinnerligt
vridande upp och ner, till höger och till vänster.
- Grinden vrids enbart utåt, från Ryttargatan och ut mot Heden. När den öppnas. Den är
högerhängd.
- Stäng av. Vad bjuder du nästa gång?
- Ytterligare ett snäpp åt höger. Halvvägs mot söder. Du ser kanske redan Roséns hörna.

Akt 593                                                                 2009-09-12

Gränsmarkernas Torekov

 - Gunin, vi skulle ju gå vidare med miljöbyten
- Login, räcker det med en förflyttning från Pinus den Höge till Ravnahult?
- Jag tänkte inte geografisk Hallands Väderö utan tidsmässigt Torekov.
- Ok, när och var börjar vi?
- Från 1950-talet och mot nutid, som i några tidigare Akter, som 584, den 14/8.
- Då kanske den omtalade ”vykorts-cittran” skymtar fram igen.
- Skall vi dra oss från ”tassemarkerna”, Strandmalen, d.v.s. Heden, och mot byn?
- Som du befaller.

 - Här sitter vi då och skådar från Heden, mot norr, upp längs Junkersgatan. Grind och
vändkors av järnrör.
- Lindqvistska huset till vänster och Krooks till höger. Båda läkare, vill jag minnas.
- Telefonstolpar av trä och glest med gatubelysning. Stenar i dagen framför grinden.
- Och du, kolla in B11:an, där fram en bit till höger. Där har vi den. En fotograf att lita på.

 - Så är vi då plötsligt i nutid. Ytan, framför grindpartiet, som blivit i tryckt virke, har slätats
ut som en följd av markarbeten för avloppsledningen över Heden till reningsverket.
- Telefonstolparna borta och stålstolpar för gatubelysning tillkommit. Fönsterluckor tycks ha
kommit ur modet
- Vi flyger ett snäpp uppför gatan. Passerar förbi två fastigheter.

- Sådär. Ny plats och på nytt i 50-talet. Till vänster Martin Paulssons villa och till höger
Ernst Nilssons.
- Ernst Nilsson från Akt 435, den 7/2 2008. Men ingen B11.
- Fotografen har fått sin cittra bakom ryggen. Slarvigt, men mänskligt. Här syns att
någon enstaka stolpe har belysningsarmatur.



- Detta är inte realtid.
- Bara ett mellanspel för att visa på att röda bilar tydligen var på modet 1995. Kolla
granen vid den högra röda bilen.

 - Nu är det nutid.
- Och granen har blivit en en.
- Och sopkärlen av plats skall placeras ute i gatulinjen med handtaget utåt.
- Praktiskt. Ibland blåset locken upp och det går att hitta lite ätbart.
- Och släpvagn har blivit populärare än röda bilar.
- Kolla avloppsbrunnarna, locken, som bidrog till att bild två ovan blev utslätad.
- Du, nästa gång går vi bakåt, innan vi går framåt, för att se ytterligare konsekvenser
av grävande.
- I arkiv?
- Nej, i backen. 

Akt 592                                                                 2009-09-09

Fåfängans marknad i Torekov 

- Kajak, vi har fått några bilder via Login från Övervakningskameran, den på Heden söder om Torekov.
- Nu igen Sugus. Senast var i Akt 585, den 17/8, när Lugar såg vattenspöken. Är det en ny invasion på gång?
- Alls inte. Det är fem bilder i en svit, som Login vill att vi ska försöka tolka innehållet i.

- Det är ju helt klart en hund, en rottweiler, som snackar med ett får, en tacka.
- Ja och fåret verkar mysa. Skulle tro att hunden berömmer hennes vackra päls.

 - Ja titta här. Hunden får känna med sin nos på den mjuka och ulliga pälsen. En sådan päls måste vara varm
och skön nu när höststormarna och den nordliga kylan sätter in.
- Hunden verkar vara lite avundsjuk. Han hade nog gillat en sådan vit och fin päls.

- Jösses. Hunden har fått ullsockor.
- Nu kan han springa skönt på den klippiga kusten.

- Här visar nog hunden sitt ”byte” för sin matte och vädjar om att de går till fåret och försöka få en hel päls.
- Och det tror du skulle leda till framgång?
- Varför inte. Att stå på god fot med folket och deras hundar kan vara en tillgång
- Förvisso. Och pälsen växer ju ut igen.

- Titta, titta. Bingo. Han fick sin päls och kan stolt vandra vidare.
- Nästan som en ”ulv i fårakläder”.
- Usch nej, säg inte så.

 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 591                                                                 2009-09-03

 Övergångsställe i Torekov

 - Kajak, vi har fått brev via Pax från Sugut och Sugin på Vångaberget.
- Sugun, tror du de stannar hos vångakorparna hela hösten. Vad låter de meddela?
- Moderniteter, tror jag. De hälsar att folket i Vånga vill ha ett övergångsställe. Vad det nu är. Jag trodde
att vi på Hallands Väderö  hade ett övergångsställe, sedan länge.
- Vardå?

 - Skogvaktarbostället. Stället representerar ju en övergång från ställe till fritidshus. Och ytterligare
en övergång var på tal för några år sedan, från Carl Persson till vandrarhem, en vandring över bron
över bäcken från Kapellhamnskärret. Behöver du fler övergångar?
- Vi hade behövt ett övergångsställe på Väderön. För kreaturen. Se här hur stökigt det kan bli.



- Du menar att ett övergångsställe är någonting för att fixa ordning och reda i kommunika-
tionsumgänget?
- Exakt. Här skall du få se hur väl det är ordnat i Torekov. Det är så folket vill ha det i Vånga.


  

 - Det finns en zebralag sedan 1992 som reglerar hur folk till fots och folk i bilar skall visa hänsyn
till varandra. Ett övergångsställe är en frizon för folk till fots. Ingen bil får parkera närmre en sådan
randig frizon, markerad med en ”Här Gårman”, än 10 meter. Som sagt, ordning och reda. Det är
inget skogvaktarboställe. Förstår du nu?

- Nej. Tyvärr inte. Varför står bilarna inte på parkeringsplatsen?
- Den finns ju långt borta. På andra sidan vägen, från butiken sett.
- Den där zebran, lagtilltutaren, skulle jag villa kraxa med.