Horsakistan

Akt 782                                                                2011-04-29

Plågsamheter även i Torekov

– Kajak, det var väl trevligt att se alla här på Ravnahult och Pinus den

Höge under påskdagarna?

– Men ytterst tröttsamt, Sugus. Hallands Väderö skall ju vara, eller i

vart fall bliva, stillhetens och tysthetens, lugnets, paradis på jorden.

Du minns Akten från 24/1 2010 om ”retreat”. Enligt dagens NST (29/4),

sidan A9, är det på nytt ”muller” kring Skogvakarbostället.

– Jo, jag kan hålla med dig om att även de våra de är snackesaliga, mer-

parten. Inte  minst kusin Punin från Stenshuvud.

– Det blir så mycket om Vattenriket, skryt och skrävel.

– Vad var det för snack om champinjonodling och fågelnät. Han nästan

kraxade i falsett.

– Han kom ju via Hovs Hallar tillsammans med kusin Funin. De passerade

över golfbanan i Torekov. Där fick Punin samma nära-döden-upplevelse

som över Skepparslöv i Akt 776, den 28 mars. Champinjoner, massor av

champinjoner.

– Han borde efter den upplevelsen ha insett att det var golfbollar.

– Skräcken, paniken, skriket, var inte på grund av bollarna utan beroende

på nätet. Han trodde folket lockade fåglar i nätet med falska champinjoner.

Minns hans upplevelser, via hans unge Putin, vid Torsö i Akt 157, den 26/10

2006 samt tidigare i Akt LXVI, den 22/3 samma år. Sådan dramatik kan

sitta i länge.

– Jo, det var mycket om elände, bland både fåglar, fä och folk.

– Punin påstod att vadarfåglarna minskar kraftigt i Vattenriket, Urun att

matbrist, inte smältande is, hotar pingvinerna vid Antarktis. Bristen på

vadare vill folket skylla på rävar och kråkor. Samt, ve och fasa, på oss

korpar. Tokerier. Vadarna flyr naturligtvis ett nu kommersialiserat

Vattenrike, med Naturum och ny turbåt mm. Skåda bara Akt 774. Begripligt.

– Däremot är myrorna ovanligt aktiva i vårvärmen, både hästmyror och

svartmyror. Vintern har varit ”bra” för många av folkets ”älsklingar” som

getingar, mygg, fästingar och mördarsniglar.

– Glöm inte bromsen. Hästplågaren.

– Vad gällde kraxandet mellan Gunin och Punin om ödlor och salamandrar?

– En bisats kring golfen i Torekov och Skepparslöv.

– En icke vegetarisk champinjonssoppa?

– Skämta inte. Gunins skogsödla, en svårspråkad kallblodig en, hade låtit

Punins vattensalamander få den uppfattningen att salamandrar var ett

hinder för utbyggnaden av en golfbana på Bjärehalvön.

– Och därför ”roterade” salamandern av ren ilska?

– Tydligen.

– Golfbanor är känsliga. Golfbane-Akter: XV, LXIII; 188, 251, 464, 467, 730, 624,

676 om salamander, 762, 763 och 776 m.fl. visar på detta.

– Vad sjösätter vi i nästa Akt?

– Kanske båtar.

– Vi nämnde ovan Skogvaktarbostället. Vi har många Akter om denna byggnad:

591, 655 – 658, 661, 662, 732 och 735 m.fl.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 781                                                                2011-04-21

Blöt som en hund i Torekov

– Gunin, i samband med föregående Akt, den om SSRS-övningarna,

nämnde du någonting om hundar.

– Lugin, vi har haft Akter om hundar tidigare, även i SSRS-sammanhang.

Vi har visat att hundar kan vara viktiga inslag i olika räddningsinsatser

och som stöd och hjälp åt folket i olika funktioner.

– Ja, låt oss så här i påsktider glömma andra och mindre trevliga uppgifter

hos folkets hundar. Fågelhundar, för exempel.

– Vattenhundar har vi sett tidigare. Spanska och portugisiska, exempelvis.

– USA:s president, Barack Obama, har en Vattenhund.

– Som åskådare och i ett försök att visa två Vattenhundar sin förmåga fanns

en liten duktig Jack Russel på plats vid uppvisningen i senaste Akten.

- Ja, hunden fick visst i uppgift att hämta upp en sten från bottnen.

– Han lyckades som bildsviten visar.

 – Vad avser Vattenhundarna får vi eventuellt återkomma.
-  Kolla så länge Akt 319

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 780                                                                2011-04-18

Värdefull frivillighet i Torekov

– Gunin, jag såg att du hängde på i luftdraget när Gripen tog sig från Vinga Skär

till hamnen i Torekov, efter övning.

– Lugin, spännande vindsurfing. Och en intressant övning fick jag uppleva i

hamnen. Slalomåkning med en rescuerunner, en skoterliknande båt för upp-

tagning av folk i sjön.

– Dessa mopeder är väl förbjudna, tack och lov?

– Glöm det. Det var snabbt ut från dockningen, sicksack mellan pirens pålare

för akterförtöjning, ut en sväng i Kattegat och sedan tillbaka på samma sätt.

Slalomåkning på nytt och snabbt upp på dockningen igen. Tjusigt. Måste inge

förtroende hos folk i sjönöd. Lika viktigt som frivilligt.

– Jag var i Torekov för att betitta helgens sjösättning av båtar. Dessa folkets ting, som

är grunden, grunden vitsigt va, för frivillighetens befrämjande och klokhet inom SSRS.

Övningen hade blivit kortare idag, med nysjösatta båtar utmed piren.

 Foto Lugin  2011-04-17

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 779                                                                2011-04-13

”Alle man på däck” i Torekov

– Kajak, vad var det för gräl med vår son Lugar, just hemkommen?

– Sugus, han försökte imponera på oss som vistades på Pinus den Höge.

Han gjorde gällande att han, precis som vid sin Hollands- och

Danmarks-resa, hade varit med på ett segelfartyg.

– Det var på senhösten 2006, Akter från 179 till 189, under november
och december. Varför skulle hans resa, om han nu varit på resa, varit
annorlunda?

– Att resa med är en sak, att ”trampa däck” är någonting helt annat.

Då är man arbetsdeltagande och medansvarig. Kan du ens tänka dig

Lugar i den rollen?

– Ja, och jag vet att hans påstående var för att provocera dig. Reta dig

och trigga dig för din sjukliga misstänksamhet. Jag har bevis för att

han verkligen har ”trampat däck”. Ett kort från Övervakningskameran.

– Det är ju för f-n ett gammalt husvagnsdäck. Det här har ingenting med hårt

sjömansliv att göra. Jag har närt en bluffmakare vid min barm.

– Lugna dig, kalmera, mojna av. Sansa dig, vi kan göra pengar på tilltaget. Jag

såg Lugars verksamhet och avtal med Övervakningskameran på Gunins första

bild i föregående Akt. Lugars förberedelser till ett underlag för att han skulle

kunna tvinga av dig en ursäkt för ”förhastade slutsatser”

– Hur då skall kunna komma i pekuniärt överläge?

– Nu låter det genast annorlunda. Jag flög dit och säkrade upp det  ”vältrampade

däcket”.

– Och?

– Det finns många arter som mot ersättning vill bli förevigade som orädda

däckekvilibrister. Ärligt talat förbluffande många som ärligt vill kunna bluffa.

– Vafalls, även du min Sugus?

– Ett oomkullrunkeligt krav från Övervakningskameran.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 778                                                                2011-04-11

Kontrasternas Torekov

– Gunin, Urun gjorde en tur över Heden i Torekov. Det var en tid sedan så

han kände sig liksom lite vill.

– Lugin, jag vill mena att vänsterglimten fick hans minnesbild ovan att skena.

Jag har förstorat upp dels han minnesbild, dels hans upplevelsebild, från den

bildens vänsterkant.

– Detta borde vara honom väl bekant. Han kan rimligen inte ha missa våra Akter.

Börjar han bli senil?

– Börjar bli!

– Vi får trimma hans minne.

 – Vi kanske bör påminna honom om ytterligare en visad flyttning.

– Flyttning eller rivning kan väl kvitta?

– Det är nog en fråga om resursåtervinning och kanske moral. Vi har ju visat på

ytterligare flyttningar. Akt 481 och Akt 482 visade exempelvis Hamrins Kajuta.

Titta även på Akt 714 den 16/9 2010, lite olika objekt. Men visst, slutresultatet

blir kanske oftast neutralt. Förvisso kontraster. Vi kan påminna om en rivning,

sen må det vara bra för tillfället. Men vi lär återkomma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 777                                                                2011-04-01

Vårtrötthet drabbar aldrig det ljusa Torekov

– Kajak, det har varit mycket om vår vår, om jag säger så. Vad säger du?

– Sugus, som kejsar Wilhelm I på sin dödsbädd: ”Jag har inte tid att vara

trött nu”. ”Ich habe jetzt keine Zeit, müde zu sein”. Jag utgår ifrån att du

tänker på folkets vårtrötthet.

– Jag tror det beror på bristen av snällhet mot sig själv. Urun påstår att

Sovjetunionen gick under av ren tristess. Kanske av höstdepression.

– Höst?

– Du kan väl din Karlfeldt och Fridolins lustgård?

– Du menar ” . . . den stolta vår utsprungen . . . de svaga kallar höst”, förstår

jag. Du ser att höstens flyende ljus, som ger höstdepression, skapar vårdepression

när ljuset återvänder. I så fall tragiskt för folket. Trötthet och tristess har för fåglar

en helt annan innebörd. Vi har ju upplevt trandans. Förvisso ingen vårtrötthet.

– Vi måste skilja på trötthet och sömnighet.

– Hästar och grisar blir trötta av att päls och borst ökar i vikt under vintern.

– Hästar och jordförbättringsbökande Linderöds-svin har tuffa jobb.

– Hjälper det inte med en diet av tallkottar för körtelaktivitet? Kosten är viktig.

– Det måste till rytmväxling både gällande takt och ljus. Lär av tranorna.

– Är de som här, gässen två, kan tröttheten växlas mot vaksamheten. 50 – 50.

– Sovande under dagen får inte tillåtas störa nattsömnen, ty då skapas trötthet.

– Kajorna här är trötta. Men det är en annan sorts trötthet. Trötta på folk som envisas

med att ”låsa in” fågelmaten. Brevlådan är trött på siffran 13, olyckstalet. Får enbart

se fram mot räkningar och indrivningsärenden, aldrig några glättade kärleksbrev.

– Brevduvorna i vagnen, från 1:a världskriget, var nog rejält utarbetade.

– Många anser att supermånen påverkar både folk och fä. Tänk på vargens ylande.

– Jo, domedagsprofeterna slog larm, varnade för kaos på jorden. Men det blev inte

värre än vid ”normalt” avstånd till månen. Att månen skulle påverka hjärnsubstansen

på samma sätt som tidvattnet återstår att bevisa. Nästa supermåne blir den 14/11 2016.

Då blir månavståndet 356 511 km mot att den var 356 577 den 19/3 i år. 66 km kortare.

Som längst är månen över 400 000 km borta. Supermånen , vid ”perigeum”är 14% större

och 30% ljusare än vid månens mest fjärran läge, ”apogeum”.

– Ok, vi får minnas tröttheten och återkomma 2016.

– Vi som ständigt exponeras av dagsljus drabbas inte av depressiv

stressrelaterad vårtrötthet. Vilka råd bör vi ge alla andra?

– Letar vi vårtrötthet i vanliga uppslagsböcker hamnar vi närmast på

”vårtsvin”. Och att döma av grisarna ovan finns ingen hjälp att finna

där inte.

– Då blir rådet att söka professionell läkarvård.

– Utan hjälp kan tröttheten bli som en tung sten, en nära dödenupplevelse.

– Några allmänna råd kan vara: ljus, rörelse, gilla vad du gör, var närvarande,

ät gott och nyttigt, växla inte tidszoon, gynna er en god nattsömn och var som

sagts ovan snäll mot dig själv.

– Och oss. Nu slutar vi. Jag blev trött, oaktat att vår vår ger vårlig vårsol.

Vi har placerat vår blogg i <a