Korparna på Kallskärslid. Akt 196. Eftermälets romantik?
Bilder: Artikelbild ur FIB 31/1956 ”Vrakplundrarnas kust”om Torekov, med infälld äldre vykortsbild av fyren på Hallands Väderö.
Undre bilden äldre vykort med Skjulet i Torekov.
Akt 196 2006-12-26
Eftermälets romantik?
- Gunin, vad säger Vångakorparna?
- Förmodligen, Lugin, god fortsättning samt Gott Nytt År.
- Tror du på god fortsättning? När det gäller Snapphanarna på TV.
Vångakorparna, med många förfäder involverade, både bland svens-
kar, danskar och de som slogs för Skåneland, var ordentligt oeniga
om äktheten i den historiska beskrivningen.
- Men så är det väl i allt som folket producerar i underhållningssyfte.
Filmer om amerikanska inbördeskriget, hjälteinsatser i världskrigen
och mycket mera.
- Hur är det runt vårt eget Hallands Väderö och Torekov, vad gäller
Skjulet med alla namnbräderna från gamla fartyg. Vi har läst dikten:
”Ack, Herre Jesus, hör min bön,
släck fyren ut på Väderön!
Giv att vrak från alla länder
landa må vid våra stränder”
och artiklar om vrakplundring. Även detta bär en romantiserad upp-
datering. Verkligheten var nog grymmare, när det gällde verkliga
förlisningar. Men flertalet namnbrädor har nog samlats ihop under
betydligt lugnare förhållanden. Från fartyg som blivit upphuggna på
Torekovs sydkust eller från båtar som gistnat vid Torekovs hamn.
- Vad innebär detta med tanke på vår nyårsönskan?
- Tillönskan om att vind och väder, nautisk teknik samt folkliga
relationer bidrager till att fartygens namnbrädor förblir där de är
avsedda att vara.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 195. Pokerface via "Countenance"?
Bilder: Reklambild för kattugglan Strix´pokerskola ”Countenance”.
Akt 195
2006-12-24
Pokerface via ”Countenance”?
- Gunin, har du kollat ditt underläge?
- Ärade Lugin, när såg du mig någonsin i underläge?
- Precis. Inte någonsin. När fanns det senast en julklapp
till dig under granen? Där har du ditt underläge. Som du
dessutom har svårt att dölja besvikelsen över.
- Måhända en släng åt det sanna. Men i år har jag fått en
julklapp, som jag redan konsumerat.
- Ja, en del har svårt att bärga sig. Hialösa till tusen. Glupska
som vargar.
- Det var en utbildning med träning. Julafton är slutet på jul-
klappen, inte dess början. Jag har konsumerat en hel månad.
- Låter intressant. Verkar vara något svårtuggat och trögsmält.
- En pokerkurs för Strix, kattugglan i Sandskogen vid Torekov.
En gåva för en gentjänst. Han får annan utbildning av mig.
- Jaha, och nu tänker du bli pokerspelare och miljonär. Du för-
väntar dig kanske ett pokerspel i julklapp. Du är efterbliven.
Pokerspelet var på tapeten att bli årets julklapp, förra året.
- Syftet med min utbildning är inte spelet utan minen, att jag lär
mig, så att säga, att kunna anlägga ett trovärdigt pokerface.
Resultatet kan du få se i kväll, vid julklappsutdelningen. Ingen
skall kunna avläsa mina reaktioner. Ingen skall kunna komma
efteråt och säga att jag blev besviken, glad, nollställd, irriterad
eller uppträdde ignorant och medlidsam.
- Är det inte ett högt pris för en julklapp, att bli betraktad som
en varelse utan empati och känslor?
- Observera att det gäller det yttre. En bra min att lägga sig till
med när jag skall bisitta Kajak vid Ravnahultstinget.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid.Akt 194. En väg som till kyrkan bär.
Bilder: Vykortsdokumentation av olika kyrkobyggnadsepoker i Torekov.
Jfr bild till Akt 191 (20/12)
Akt 194 2006-12-23
En väg som till kyrkan bär.
- Gunin, nu är det verkligen stormen före lugnet bland folket.
- Du menar, Lugin, att folk stressar halv ihjäl sig för att få lugn och
ro i kyrkan under julottan.
- Nej, julklappsinköp och Kalle Anka, det skall till en fågel för att
starta julen, samt mat och dans kring granen. Därpå följer två dagars
vila. Sedan kommer den verkliga stressen, mellandags-rean.
- Julottan då, finns den inte längre?
- Har du själv varit i kyrkan någon gång?
- Minns du inte Västra Karups kyrka, när Birgit Nilsson sjöng?
- Självklart, det berättade Kajak om i Mellan-Akt IV den 12/1.
Men vi var inte med. Inte du och inte jag.
- Men väldigt nära Pinus den Höge, här på Hallands Väderö, finns
den Engelska kyrkogården. Från och till sker där kyrkliga aktiviteter,
som jag tagit del av. Jag härstammar i rakt nedstigande led från
Hugin och Munin, Odens båda korpar, så jag är en sann anhängare av
asatron. Trots det kan jag uppskatta mycket av den kyrkliga förkun-
nelsen.
- Förmodligen mer än folk, som, i stället för att gå i julottan, sitter
hemma och glor in i statusjulklappen, en storbilds-TV.
- För bot och bättring visar vi tre exempel på kyrkorum, som kan
friska upp minnet på den generationen, på medelåldersgenerationen
respektive den yngre generationen.
- Vi ber att få tillönska folket, ja hela djur- och växtvärlden, en
riktigt God Jul.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 193. Ropa i öknen eller tiga som musslan.
Bilder: Bildmaterial från producenter av musslor till den nordiska mus-
selbörsen, ”Nordmusslan”, med ett på fri hand av Gunin ritat diagram över
prisutvecklingen på börsmusslor veckorna före jul- och nyår 2006.
(Jfr. Akt 141, 26/9 och Akt VI, 1/1)
Akt 193 2006-12-21
Ropa i öknen eller tiga som musslor?
- Login, är det överhuvud taget begripligt?
- Gunin, jag har också funderat över det Varför religion och jul-
firande inte längre hör ihop. All energi ligger på de kommersiella
intressena. Mat, mat och åter mat och så ett oförsvarbart antal jul-
klappar.
- Jag tänkte närmast på prischocken på musslor den senaste tiden.
Några menar att det beror på bristen på tillgång, delvis genom att
Greenpeace har funnit radioaktivitet i de nordligaste fiskområdena
och i de något sydligare finns en sjunken tysk ubåt från slutet av 2:a
världskriget som läcker kvicksilver.
- Du menar den, utanför norska Bergen, som engelsmännen torpe-
derade när den försökte ta sig till Japan; lastad med kvicksilver för
tillverkning av tändhattar och dessutom flygplansritningar.
-. Det finns otroligt mycket föroreningar från kriget runt de nordiska
kusterna, utöver allt nytt skit från forna Sovjetunionen.
- Men huvuddelen av musslorna odlas ju under kontrollerade former
i friskt fjordvatten. Det är något skumt med börsens prisbildning.
- Kan det vara samma fenomen som på folkets elmarknad, på börsen
Nord Pool, där den sist producerade kW-timmen bestämmer priset
på hela produktionen?
- Du menar att elpriset är oberoende av vattenbrist, havererade
kärnkraft och andra missöden som minskar produktionen.
-Nja, inte helt, men kostar vattenkraften 5 öre, kärnkraften 10 öre,
vindkraften 10 öre, kraftvärme 20 öre, kol 25 öre, olja 50 öre och
gasturbin 90 öre per kWh, blir det gasturbinpriset som påverkar
priset, även om produktionen via gasturbin är nästintill försumbar.
Det är, som folket säger, ”priset på marginalen”, den sist produce-
rade elen, den dyraste, som bestämmer priset för all hittills produ-
cerad el.
- Du menar att massproduktion av odlade musslor prissättes på den
nordiska musselbörsen, ”Nordmusslan”, efter vad det kostar att fånga
två vilda musslor i Barents hav med ubåt och grodmän. Otroligt.
- Vad säger ansvariga politiker?
- De tiger som musslan.
- Och stenarna ropar inte?
- Se där, där gick du från mat till religion.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 192. Lidande föder medlidande?
Bilder: 1. Rasande skogsbrand i Australien (Pressbild)
2. Från Akt XXXVI (36) från 2006-02-05.
3. Från Akt LIX (59) från 2006-03-15
Akt 192 2006-12-20
Lidande föder medlidande?
- Login, nu har den blossat upp på nära håll.
- Gunin, menar du att det brinner i knutarna? Är vi på väg mot sam-
ma elände som i södra Australien, den förödande skogsbranden?
- Irritationen kring vår förra akt. Vår brist på medlidande för allt lid-
ande bland såväl djuren i Australien som befolkningen i Torekov.
- Lidandet bland brandoffren i Torekov är ju mellan 150 och 270 år
gammalt. Det är kanske Akt 188 som avses?
- Du menar medlidande för ovälkomna golfbanor?
- Vad vet jag.
- Du vet någonting, men likväl ingenting?
- Återförvisa mig inte till Akt XXVIII (28/1) och Akt LII (3/3).
Det gör ingenting om du istället delger mig någonting annat.
- Brandstorm kan väl passa in i detta sammanhanget. Du hänvisade
ju till en strof av Sir Walter Scott: ”Tappert lidande, försakelse och
flykt i nyckfull storm”. Bränder är nyckfulla. Inte minst i juletider.
- Jag bryter innan du blir alltför brinnande filosofisk.
- Om detta samtal ingenting givet dig, skall du få någonting med dig
på vägen: ”Medlidandet kostar ingenting och är inte värt någonting”.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 191. Fuglesang - Ikaros eller fågel Fenix?
Bilder: 1. Vy över byggverksamhet i Bangkok (Pressbild).
2. Brandbekämpning utanför Sidney i Australien (Pressbild).
3. Målning över branden i Torekov 1737 med S:a Thora kyrka.
(Foto av målning i Torekovs nya kyrka. Målningen, votivgåva av skeppa-
ren Eric Junker, räddades vid branden i S:a Thora kyrka 1858)
Akt 191 2006-12-20
Fuglesang - Ikaros eller fågel Fenix?
- Login, hur fungerar vår utlandsbevakning så här inför nyåret?
- Tackar som frågar, Gunin. Vi har tillgång till hela folkets flöden,
utöver vår egen, via världskorporationen.
- Vad dominerar i nyhertsflödet?
- Just nu, självfallet, allt slöseri inför julen i konkurrens med den
enorma stoltheten att en bland folket, svenskarna, kunnat flyga till
månen.
- Jaha, den från Norge härstammande Christer Fuglesang, och med
stöd av USA, Japan och halva Europa. Visst bör de vara stolta.
- Ja, detta med att flyga i raket är folket bra på. Men usla på att flyga
med vingar.
- Du syftar på Ikaros förstår jag.
- Ja. På tal om att bränna sig, så sker det ju hemska saker i Austra-
lien. Skogsbränder, som går illa åt många djurarter. Även fåglar.
- Och inte vågar vi hoppas på någon fågel Fenix.
- Värst är det tydligen för kängurur och koalor.
- Jag träffade Urun på vägen hit. Med anledning av bränderna i
Australien orerade han en hel timme om bränderna i Torekov 1737
och 1858.
- Han tränade väl inför sitt tal vid Ravnahult under nyårsnatten. Han
behöver åskådliga varningsexempel, så vi inte växer oss upp till him-
len i övermod. Betraktelsen kan komma att anknyta till Ikaros.
- På tal om att växa till himlen, vad säger du om alla dessa skyskra-
por runt om i världen? En märklig tävling bland folken, att vilja vara
högre och högre upp bland oss fåglar. Smickrande i och för sig. Men ett hinder för såväl vårt som deras eget flygande.
- Den Thailändska börsen föll igår med 15%.
- Hoppas det innebär att den 85-våningsskyskrapa som håller på att byggas i Bangkok tvingas att bli begränsad till 70 våningar.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 190. Andens mening.
Bilder: 1. Hynch och tänkande Platyr.
2. Platyrs föräldrar.
(Foto: 1 och 2 Lugar 2006)
3. och 4. Ur korpfamiljens vykortssamling
Akt 190 2006-12-18
Andens mening.
- Lugar, bra jobbat
- Tack, Gunin. Det gick bättre än väntat. Jobbigt, men samtidigt
intressant och lärorikt. Och faktiskt riktigt roligt. Danmark är fint.
Holland också. Nästan lika fint som Hallands Väderö. Men bara
nästan.
- Jag träffade Platy; hade ett konstruktivt samtal. Allt är glömt och
förlåtet. Han kan nu, med lite distans, snart ett år sedan, se på
”Astimiden” med viss humor.
- Såg du blickarna mellan honom och Hynch.
- Ja, hon lär inte återvända till Amsterdam.
- Nej. De nya turturduvorna, Pax och Paxe må förlåta, kommer nog
att stanna under vintern på kustremsan söder om Torekov.
- Till våren lär de nog återkomma till Hallands Väderö. Då har nog
även Platyrs föräldrar förlikat sig med astimidsaffären.
- Säg vad ällingar inte kan förtränga.
- Speciellt om de bär oskuldens vita fjäderdräkt.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 189. Andemeningen.
Bilder: Utdrag ur foton från färdtjänstlinje genom Danmark.
1. Assistent, Hynch, och patient, Platyr, för färdtjänsten.
2. Egeskov Slott på Fyn.
3. Sjöstystemet med hjulångare vid Silkeborg på Jylland.
4. Hamnparti från Nyborg på Fyn.
Foto: Lugar 2005-2006
Akt 189 2006-12-18
Andemeningen.
- Gunin, det börjar ljusna.
- Lugin, tidigast på fredag, den 22/12, vänder det. Då infaller vinter-
solståndet.
- Jag syftar på sanningen. Sanningen kring Lugars Amsterdamsresa.
Jag börjar få dåligt samvete efter mina låga tankar om syftet med
hans resa.
- Det var rena missionsresan. Och vi är medverkande skurkar till den
bakomliggande orsaken. Ansvaret för en gräsand, född på Hallands
Väderö. Projektlurad av oss
- Affären med ”Astimiden”, akt XVIII (17 den 16/1) och XXIV (24
den 21/1), fick konsekvenser som var svåra att förutse. Änderna var
många och alla fick vara anonyma.
- Som en excekutionspluton.
- Gräsanden, han heter Platyr, tog illa vid sig. Inte minst i samband
med att Idus blev skjuten under harjakten. Vi kallade honom för
mindre begåvad. Platyr tog sin tillflykt till missbrukarkretsarna i
Amsterdam. Han var på god väg att gå under när Kajak fick nys om
hela historien och sände ner Lugar för att hämta hem Platyr.
- Så Kajak litade inte på oss? Det kan jag i och för sig förstå. Lugars
version för resan var således en dimridå för att skona våra samveten.
- Varför läckte Kajak ut det rätta skälet till Lugars hjälteresa?
- Gissningsvis för att ge våra själars pedagogiska andemening en
mening. Fostra om den genetiska koden.
- Skickligt av Lugar att få hem Platyr, med färdtjänst och medföl-
jande, vacker, assisterande sjuksköterskeand, Hynch heter hon.
- Vilken resa sen. De fick lifta med fina båtar, genom norra Holland,
delar av Tyskland och genom stora delar av Danmark.
- Övernattning i dammarna på de finaste slotten och herrgårdarna.
- Det kan vi säga var en färdtjänst, som heter duga.
- Den får företrädarna för folkets färdtjänster att rodna av skam.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 188. Kändissving hinder för sving?
Bild: Golf kan bli en sport med tillbakagång, gång på gång.
Akt 188 2006-12-17
Kändissving hinder för sving?
- Gunin, nu är de på hugget igen?
- Lugin, det tror jag inte. Varken sill eller makrill är särdeles lätt-
fångade så här inpå julen.
- Jag menar entreprenörerna. Riskkapitalet. Miljöomvandlarna. De
som vurmar för fler golfbanor på Bjärehalvön och här på Väderön.
Vi har ju gaggat mycket om detta. Om golfbanor är bra eller av
ondo för bygdens väl och ve. Nu blir den nya majoriteten i kommu-
nen, efter höstens val, besvärad med nya inlagor och fjäskande
utsvävningar om golfens förträfflighet. ”Var redo”, d.v.s. scouterna
skall nu vara redo till att bli, utöver stigfinnare, även redliga golf-
bollssökare.
- Hejda dig nu. Idéer skall väl få en chans att bli prövade, gamla så-
väl som nya. Stagnation är liktydigt med tillbakagång.
- Tillbakagång. Det var du som sa det.
- Sedan senaste prövningen i Båstads fullmäktige kan en ny och
oväntad komplikation komma att tillkomma.
- Hoppas den blir ytters obehaglig.
- Nu måste jag göra dig dubbelt besviken. Bekymret kan bli hennes
kungliga höghet prinsessan Madeleine.
- Vi har skrivet om henna tidigare. Hon kan enbart bli en tillgång.
- Även om hon blir golfspelare och medlem?
- Du skall icke häda.
- Minns vad Tecknar-Anders skrev i Svenska Dagbladet tidigare i
höst. Han och kronprinsessan Victoria är medlemmar i samma golf-
klubb, Kungliga Drottningholms.
- Problemet?
- Bodyguards. Kronprinsessans livvakter. Enligt Tecknar-Anders
vanligtvis välinformerade källor är regel 31 tillämpbar på alla dessa
livvakter, som trängs i bunkrar, buskar och övriga hinder runt alla
golfbanor med kunglighetsbesök.
- Och?
- De skall betraktas som tillverkade föremål, men kan inte i beaktan-
de av deras tjänstgöring flyttas när de utgör hinder för lämplig sving.
- Och?
- Det innebär fri dropp inom två klubblängder, men inte närmare
hålet.
- Och?
- Tänk. Om, som ryktet säger, prinsessan Madeleine blir sommar-
boende i Torekov och dagligen spelar golf i Påarp, vad händer då?
- Ja, vad händer då?
- Mycket folk. Ingen flyttar sig. Alla låtsas vara livvakter. Alla bollar
måste droppas. Längre och längre från hålen.
- Och?
- Slutligen är ju både boll och spelare utanför banan.
-Och?
- Då är det ju meningslöst med en golfbana.
- De hamnar kanske nere på banan i Öllöv? Eller någon annan av de
många banor som gjort kommunen känd som ”rikemansvatten”.
- Historien upprepar sig. Sa vi inte det inledningsvis?
- Efter några spelsäsonger kommer alla kommunens golfbanor att
vara meningslösa. Vad ger du för det?
- Leve hennes kungliga höghet prinsessan Madeleine.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korprna på Kallskärslid. Akt 187. Tulipanaros.
Bilder: Ur Lugars arkiv från resa till Amsterdam (november 2006).
Detaljbilder från Bloemenmarkt.
Akt 187 2006-12-16
Med tulpaner från Amsterdam ...
- Gunin, den var rent ut sagt svavelosande.
- Lugin, en ed eller förbannelse skall väl vara det, eller hur?
- Hur var det Titus Livius uttryckte det? Något i stil med: ”Upprik-
tighet är inte att säga allt man menar utan att mena allt man säger”.
- Av vem känner du dig bedragen? Är det Lugar igen?
- Ja, verkligen. Märkte du inte, vid hans hemkomst från Amsterdam,
utöver marijuanadoften i fjäderdräkten, svaveldofterna när han pra-
tade? Han försökte dölja någonting. Säkert spritdofter.
- Det där med marijuanan har vi ju klarat ut. Och vad gäller svavel-
doft, har den en enkel förklaring. Lök, lök av alla de sorter.
- Vadå lök?
- Har du inte läst dagens Svenska Dagbladet? Förstasidans utrop:
”Vanlig gul lök ger skydd mot cancer”. På sidan sex hänvisas till en
rapport, som menar att ett dagligt intag av en lök motverkar nio olika
former av cancer. Riskerna kan minskas med mellan 24% och 88%.
Allt enligt forskare vid Mario Negri-institutet i Milano. Och det är
speciellt svavelföreningarna, tillsammans med flavonoiderna , som
bidrar till en hög antioxidativ aktivitet.
- Jösses. Jag trodde att alla hans hemtagna lökar skulle bli till en
vårlig blomsterprakt på Kallskärslid.
- För egen del tycker jag Lugar kunde varit måttlig i sin löktro.
Begränsat sig till gul-, röd-, purjo-, sylt-, scharlotten-, vår-, silver-,
pärl-, gräs- eller vitlök.
- Ja, tulpan- och amaryllislökar verkar något övermaga.
- Lugars variant på tulipanaros.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 186. Grundlöst gått på grund.
Bilder: Övre bilden ur ett vykort (1920-talet) från stranden i Torekov,
mot hamnen. Vinga Skär i bakgrunden vid horisonten.
(Foto: G. Brink, Ängelholm)
Undre bilden okänt arkivfoto.
Akt 186 2006-12-14
Grundlöst gått på grund.
- Gunin, det är väl grundlöst?
- Lugin, du vet att det finns grund lite varstans i våra vatten. Såväl
vid Hallands Väderö som vid kusten nära Torekov. Och inte så lite
heller. En del är faktiskt ganska förrädiska.
- Jag menar påståendet, att det USA-registrerade passagerarfartyget
S/S Princess May skulle ha grundstött på Hamnskär, vid inloppet till
Torekovs hamn.
- Hamnskär ingår ju i vågbrytaren, piren. När skulle det ha hänt?
- Någon gång i begynnelsen av 1920-talet.
- Ok, före hamnutbyggnaden var Hamnskär ett friliggande grund.
Vem har berättat detta? Drunknade några?
- Alla skall ha klarat sig. Simmade eller följde vågorna och ström-
men mot sandstranden. Blev omhändertagna av vänliga torekovsbor.
- Låter otroligt osannolikt. Inte vad avser torekovsborna, utan för-
lisningen. Vem har berättat detta?
- Urun.
- Du känner ju morfar. Han fabulerar. Han försöker spela senil. Han
vill hitta ett skäl till att inte fixa julklappar, inte rimma till
gröten och inte följa med till julottan. Han vill bara mysa och
bli firad.
- Ett på grund och till botten nedlåtande och sjunkande beteende.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 185. Canis Lupus.
Bilder: Motiv från Vä lyckor. (Foto: Pax december 2006)
Akt 185 2006-12-11
Canis Lupus
- Gunin, var redo!
- Alltid redo, Lugin. Är det någon sort scoutlek på gång?
- Det handlar om en vargunge. En riktig. Förhoppningsvis
fortfarande i livet.
- Menade inte vi, redan den 20/2 i akt XLV (45), att varg
inte är någon lämplig varelse på Hallands Väderö?
- Skärp dig. Saknar du känslor i korpen? Förlåt kroppen. Lä-
ser du inte pressen längre? Har du slutat lyssna på radion?
Har du inte snackat med Pax och Paxe?
- Jo. Ja. Du menar vargungen som rymt från djurparken i Höör.
Som några bestialiska bland folket tror blivit uppäten av de sina.
- Just så. Kannibalism inom Canis Lupus-klanen. Tvi vale.
- Tror snarare han rymt för han var mobbad av några andra vargar
i klanen.
- Sannolikt. Han har varit synlig i trakten norr om Tollarp, söder om
Kristianstad.
- Pax och Paxe, som varit i Vä och hälsat på gamla vänner, säger sig ha sett honom bland Högländarna vid Fenix Park, nära Vä. Han kän-
de sig förföljd och sökte skydd hos de långhorniga.
- Han vet, så ung han är, att vargarna inte vågar sig nära dessa bestar.
- Om mobbning är skälet till rymningen, vart är han då på väg?
- Gissningsvis Degeberga. Han kom lite för långt när han sökte sitt tillfälliga skydd och lugn, vid Vä lyckor. En lyckoträff, trots allt.
- Varför Degeberga?
- Troligtvis för att tala med Helén Fritzon (s), som varit ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Kristianstad, BUN, tidigare några år,
och som bör vara expert på mobbning. Ett sista skri på hjälp.
- Ett sista? Han har ju tiden framför sig. Han bör söka upp den nye
skolministern, Jan Björklund (fp). Han vet hur mobbning går till.
- Han kan söka dennes nya ombud för skolfrågor i Vä och Kristian-
stad. De båda folkpartisterna, riksdagsmannen Christer Nylander och nye BUN-ordföranden i Kristianstad Pierre Månsson. .
- Då var kanske, när allt kommer omkring, Vä rätt val.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 184. Ur en ands andeliv.
Bilder: Foton från Lugars resa i Amsterdam (november 2006).
Ur en ands andeliv.
Akt 184 2006-12-11
Sanningens ögonblick? Ur en ands andeliv.
- Gunin, oss emellan, när inga andra hör på, visst finns det i
Amsterdams glädjekvarter ”Red-light districts” bland fåg-
larna.
- Lugar, jag läste det mellan raderna, så att säga. Någon egen
erfarenhet?
- Nej, jag blev faktiskt rädd av det jag såg och hörde. En gräs-
and, påverkad, rödögd och ostadig i simningen berättade om sin
upplevelse av marijuanarök. Hans synintryck blev suddiga. Bygg-
nader, båtar, statyer – ja allt liksom, blev ett konglomerat, ett
mischmasch för honom. När han gick upp på kanalvallen för att
sova, upplevde han det som om exotiska ödlor kom upp ur jorden
och försökte locka ner honom. Han upplevde det som ett schackparti
med Dödens utsända.
- Liknande det som Ingmar Bergman har med i sin film ”Det sjunde
inseglet” .
- Ja, men utan konkret motståndare. Partiet verkade villkorslöst för-
lorat i förhand. Både folk och fåglar stod andäktigt med sänkta huvu-
den och verkade sörja. Själv kände han sig som om han redan låg
under blomsterbädden.
- Verkligen kusligt. Nästan ruggigare än när Kajak berättade om sitt
besök vid Hovs Hallar 1957. Han såg inspelningen av Bergmans
schackparti där, mellan Döden, Bengt Ekerot, och riddaren, Max
von Sydow.
- Vi får som riddare försöka bekämpa dimmornas rök.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 183. På korsan och tvärsan.
Bilder: Foton från Lugars resa från Amsterdam (november 2006).
1.Wheatfield with crows (Vincent van Gogh 1853-1890).
2. Vildgäss på streck söderut.
3. Juldekoration på Schipol flygplats utanför Amsterdam.
4. Avkomma efter Odens åttafotade häst Sleipner.
5.Pensionärsrodd i Amsterdamskanal på tur mot Dijksgracht.
6. Byta av skuta i Neustadts hamn.
Akt 183 2006-12-09
På korsan och tvärsan.
- Lugar, hur var det nu med din hemfärd från Amsterdam?
- Jo du Gunin, tanken var god, anden fattig.
- Nu menar att anden var villig men köttet svagt?
- Den svages makt är att anmärka på ord. Jag gjorde verkligen
insatser för en varierad och lärorik hemfärd.
- Låt höra, låt gå.
- Inspirerades först av några tavlor av van Gogh under besöket på
hans museum. Men det är för sådana upplevelser fel årstid. Tänkte
sedan hänga på i draget efter flyttfåglarna. Men de är ju så här års
på väg åt ”fel håll”. Nästa tanke var att lifta hem med något flygplan.
Men när jag ute vid Schipol såg aktuell plantyp blev det varken tanke
eller händelse. Som ättlingar till Odens korpar har vi ju rätt att nyttja
avkommor från hans åttafotade häst Sleipner. Uppe i trakterna kring
Sneek, där folk är hästtokiga, finns några stycken. När jag fick nam-
net på den för tillfället tillgänlige, Dag van Trampi de Klaveret, av-
böjde jag. I stället valde jag samma färdsätt hem som ner. Roddtur ut
från centrum till hamnen. Skuta till Neustadt i Tyskland. Byte till
skuta mot Oslo. Denna skuta sökte lä för natten under Hallands Vä-
derö, just utanför Kallskärslid. Hemfärden var således enbart två mi-
nuters flygtur.
- Hoppas du undgår att drabbas av muskelförtvining.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 182. Nya stormaktsfasoner?
Bilder: Foton från Lugars resa till Amsterdam (november 2006).
1. Modell av 1600-talsskeppet William Rex (Rijksmuseum). Medverkade vid
erövringen av ”Nya Sverige” 1655 och Köpenhamns försvar mot svenskar-
na 1658. Holländsk variant på svenska regalskeppen Vasa och Kronan.
2. och 3. Scandorama-turistgrupp vid Rembrandthuis vid Jodenbreestraat.
4. Hennes & Mauritz-reklam i kanal utmed Rokin.
Akt 182 2006-12-09
Nya stormaktsfasoner?
- Lugar, någon vis man, möjligen Erik Maria Remarque, har sagt:
”Det är endast när man bara har ett mål i livet som man är verkligt
fri”. Känner du dig fri?
- Låt mig, Gunin, svara så här: ”De flesta gör det ena efter det andra.
Jag gör det ena före det andra”.
- Ok, du menar att du kan slappna av och fundera kring ting som inte
är lika angelägna som saker. ”Bra saker, banala ting”.
- Det låter något förenklat. Ibland, för det mesta, är det svårt att välja
om hjärnan eller hjärtat skall bestämma.
- Några ting som störde ditt hjärta eller hjärna i Amsterdam?
- Några frågor kring erövring.
- Ser man på, någon hemsmugglad korptjej, som du gömmer undan
för oss?
- Nu låter du som Lugin.
- Ursäkta mig, jag uppfattade det som en passning.
- Sverige och Holland har ju aldrig fört direkta erövringskrig mot
varandra. Sverige har dock haft bekymmer med holländarna i sam-
band med att de hjälpt andra nationer, exv. Danmark 1658, vid inva-
sionsförsök. Hollands och Sveriges stormaktstid sammanföll under
1600-talet. Holland var en stark sjöfartsnation med en duglig krigs-
flotta.
- Men samtidigt kom många industriidkare och köpmän från Holland
och etablerade sig i vårt land. Vi har en anfader som tjänade Louis
de Geer. Holland bidrog till uppbyggnaden av vår storhetstid.
- Men därefter, 1649, svek de oss och gick över till Danmark. Vår
koloni i Nordamerika, ”Nya Sverige” erövrade holländarna 1655.
- Tänkte på det i Amsterdam, när jag varseblev svenska invations-
försök där.
- Vad säger du, var vår nya ostindiefarare, Götheborg III, konverte-
rad till regalskepp, på väg in i kanalsystemet?
- Alls inte. Helt fredliga intrång. Svensk handel i form av reklam och
svensk turism i form av bussresenärer.
- Så Amsterdam och Holland var värt ett besök? Varför, och hur,
kom du tillbaka?
- Hur skall jag berätta nästa gång vi ses. Varför? Låt mig göra en tra-
vestering på en strof ur ”Den stora sorgens träd” av den holländske
författaren Henriette Roland Holst: ”Det står en fur vid Kallskärslids
branta sluttning, blott där kan glädjens blommor slå rot”.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 181. Frälsning genom ögondiagnostik och fromhet
Bilder: Foton från Lugars resa till Amsterdam (november 2006).
1. Fåglar av Melchior d´Hondecoeter (1680, Rijksmuseum).
2. Döda tuppar av Willem van Aelst (1658, Rijksmuseum).
3. Biskop på fasad, Nikolaas Kerk.
4.Väggmålning i restaurang.
Akt 181 2006-12-08
Frälsning genom ögondiagnostik och fromhet?
- Nå Lugar, vad var syftet med besöket i Amsterdam?
- Jo Gunin, det gäller lobbyverksamhet för våra småfåglar. Få en lag
som förbjuder fångst av småfåglar med nät. En lag som går att till-
lämpa kraftfullt. Överträdelser måste kunna beivras med full kraft.
- Ni försöker få Holländskt tryck på Belgien. Ni önskar att EU skall
motverka en tyst vår samt vill hitta en positiv lobbygrupp för detta.
- I stora drag, ja. Bl.a. via ögonindikatorer på två av Rijksmuseets
tavlor med fågelmotiv. En med positiva, levande och vackra fåglar.
samt en med döda fåglar, avsedda som föda åt folket.
- Ni kan genom ögonreflexerna sortera upp om folkbetraktarna har
posiv eller negativ inställning till inhuman fågeljakt och fågelslakt.
- Ja, inom ett år bör vi ha hittat ett antal kring hundra tusen personer,
som vi kan nyttja i en demonstration för human samlevnad med vilda
fåglar. Vi går även fram via en allmän uppfattning om vad godhet
och ondska företrädes av.
- Biskopen, helgonet, representerar godheten, piraten ondskan.
- De kan kanske ses som ytterligheterna. Men det stämmer inte i alla
avseenden. Pirater är inte allt igenom onda, vad gäller synen på olika
fåglar. Tvärtom, en pirater har ofta fåglar i sin tjänst; papegojor, du-
vor, korpar och ugglor, vanligtvis högt respekterade för förtjänstfulla
insatser.
- Men fromt folk, är de fågelmissbrukare i något avseende?
- Det lär finnas religioner som tillämpar altaroffer. Men de är väl
oftast goda företrädare för oss, exv. i Lukas 12:6 och 13:19 samt Job
39:3 och Psaltaren 147:9. Svårtolkat och tvivelaktigt är däremot Mat-
teus 6:26 och 8:20. Asaläran, enligt isländska Laksdölasagan, talar ju
om att det är bättre med en kråka i handen än två i skogen.
- Nåja, asarna var väl inte Guds bästa barn. Hugin och Munins Oden
var vanligtvis en riktigt rasande elaking.
- Jesusbarnet finns ofta avbildad med en fågel i handen. Fångad eller
omhändertagen för vård? Vem vet. Vad vi vet, är att vi skall finna
alla goda krafter och lyckas.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 180. I angeläget ärende?
Bilder: Foton från Lugars resa till Amsterdam (november 2006).
1. Fiskeskuta i Neustadt. 2. Ölskuta i Neustadt.
3. Coffe shop i ett av Amsterdams ”Red-light districts”.
4 Pråmar i Amsterdamkanal.
5. Stilleben av måltid (Rijksmuseum, Willem Claesz Heda 1635).
6. och 7. Motiv från Rembrandtsplein i Amsterdam.
Akt 180 2006-12-07
I angeläget ärende?
- Lugar, välkommen tillbaka från Bryssel och Strassburg.
- Tack, Gunin. Jag träffade Lugin just vid hemkomsten. Han har be-
hov av att bli vuxen. Misstänker alla om det värsta. Trodde jag varit
utomlands bara för att ”rulla hatt”, som folket plägar säga.
- Ja, han bör komma ut på några äventyr, som stärker hans självför-
troende, fostrar ansvar och raderar en del av hans komplex. Hallands
Väderö i all ära, men världen är ju lite mer än så. Faktiskt.
- Vill du veta hur jag verkligen tog mig till Amsterdam och varför?
- Gärna. Det är ju inte raka, om än nära så, fågelvägen till Bryssel.
- Jag tog lift från Grenå i Danmark med en fiskeskuta på väg från
Bergen i Norge till Neustadt i Tyskland. Där liftade jag över till en
ölskuta som skulle till Amsterdam. En tämligen bekväm flygtur om
man säger så.
- Och livet i Amsterdam? Login?
- Ingen brist på träd, gränder eller pråmar att kinesa i.
- Nattvakt?
- Självfallet var jag på Rembrandtsplein och turistade, men inget be-
hov av tillsyn. Amsterdam är en fredlig stad.
- Kosten då? Enbart pannkakor?
- Det råder ingen matbrist i Nederländerna. Amsterdam är krogtät.
Det blev både det ena och det andra. Musslor i klass med Sugus´ och
Moster Ellas. Jag kan rekommendera ”De Oesterbar” vid Leides-
plein 10 och ”Sea Palace” vid Oosterdokskade 8.
- Marijuanadoften i fjäderdräkten då?
- Nåja, jag kom väl vid något tillfällen lite för nära en Coffe Shop.
Men jag tar vägen över duschen vid Oadammen, så syn vi vid Pinus
den Höge efter lunch.
- Lovar du då att berätta sanningen om resans ändamål i Amsterdam?
- Wenn jemand eine Reise tut, so kann er etwas erzählen.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid.Akt 179. I Amsterdams glädjekvarter.
Bilder: Foton tagna av Lugar, vid besök i Amsterdam, november 2006.
Rembrands ”Nattvakten” på Rijksmuseet och i Rembrandtsplein samt
gatumiljöer med neonljus och sopor.
Akt 179 2006-12-05
I Amsterdams glädjekvarter.
- Gunin, har du träffat Lugar?
- Nej, Lugin. Han slog följe med en flock flyttfåglar på väg söderut,
för snart en månad sedan. Syftet var att lättsamt komma till Belgien
och Bryssel, kanske ända till Strassburg, för medverkan i en demon-
stration, vid EU-parlamentet, mot nätfångst av fåglar. Vi nämnde ju
om detta i akt 46 (LXVI 22/3) och akt 157 (26/10). Hoppas de når
framgång med informationen om riskerna för en tyst EU-vår.
- I så fall vet Lugar ingenting om detta. Han är hemkommen, efter
att ha varit bortkommen. Han kom inte längre än till Holland. Bort-
kollrad. Förmodligen är han orgieberoende och lider av pannkaks-
abstinens. Kanske dags för avgiftning igen.
- Jag tror du är felinformerad eller mytoman. Möjligen har du miss-
tolkat hans bilder. Jag skall själv tala med Lugar. Men ge mig gärna
lite med detaljinformation. Hur var hans kost och logi?
- Förmodligen flaxade han runt i Amsterdams rödlysande glädjekvar-
ter och levde på sopor utsatta på gatorna för avhämtning. Framför
allt rester från pannkaksrestaurangerna. Sovit säger han sig ha gjort i
någon buske eller träd, under beskydd av ett kompani nattvakter.
- Menar han nattskärror eller vaktlar?
- Nej, folkets nattvakter, under befäl av kapten Frans Banning Corcq
och löjtnant Willem van Ruijtenburch.
- Jaha, du menar Rembrandts ”Nattvakten”, som blivit förbronsligad
bland buskarna på Rembrandt Plein. Då måste han ha känt sig trygg.
- Jag tror han ljuger. Han har förmodligen tillbringat nätterna i ”Red-light districts”. Jag tyckte han luktade marijuana i hela fjäderskruden. Han vill jag skall tro på pannkaksrester. Banalt.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se