Korparna på Kallskärslid. Akt 770. Glimrande vårögon i Torekov.
Akt 770 2011-02-27
Glimrande vårögon i Torekov
– Kajak, känner du av att det håller på att bli vår?
– Sugus, knappast alls. Något ljusare kanske.
– Inte den minsta gnutta vårkänslor?
– Aha, menar du så. Visst, nu känns det. Jo, saven stiger.
– Titta på svanarna, se hur deras ögon glimmar.
– Vad kan detta bero på? Vad kan de skåda i skyn?
– Gunin har en teori. Han har fotograferat svanarnas gula
fläckar och påstår att där finns ett speciellt vårflimmer.
– Tala om förväntningar.
– Folket har ju konstiga känslor. Verkar som om årstiderna inte spelar
någon roll i deras kärleksliv. Det är mest pang på, året runt. Smaklöst.
– Nåja, deras vigslar har nog en tyngdpunkt på våren, kring pingsthelgen.
- Gunin fångade, på väg till Hallands Väderö i går, en bröllopsdokumen-
tation vid Morgondoppsbryggan i Torekov. Och inte är det väl pingst nu?
– Det kan gå snett i alla relationer. Och snett verkar det ha gått. Har du
kollat bilden?
– Jag kan inte se att det har gått snett.
- Svarta kläder. Brudar skall vara klädda i oskuldens vita färg.
Gärna brudgummen också. Annars påminner de om det mest
osmakliga, nämligen skarvar. Smaklöst.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 769. Punins vårspår i år.
Akt 769 2011-02-20
Punins vårspår i år.
– Punin här. Ok, ursäkta, men Gunin och hans Kallskärslid-gäng är lite
provocerande. Tycker jag. Ibland. Minns mig från Akter som 763 och 741.
Västsidans företrädare talar om spår av vår. Jag tog i dagarna en tur från
mitt Stenshuvud utmed Ålakusten till Vattenriket runt Kristianstad.
Där kan man tala om vårspår. Höga vattenflöden och ytor kring Helge å
och det nyligen invigda Naturum. Kolla även Akt 629.
Utsikten från Naturum är magnifik liksom från ruinen på Allön.
Lite mer udda spår såg jag utmed Ålakusten. Ålfiskarnas båtar låg på land
och ryckte i sin förtöjningar i längtan att få komma till havs. Tala om vårkänslor.
Ytterligare ting, som jag tycker kan vara värda en mening, vill jag sammanfatta
med en fyrarutig bild, för att tangera Gunins ”Johari fönster”.
Bild 2 visar en annan variant på ”Johari fönster”, tankarna bakom och omkring.
I övrigt inga kommentarer, men väl till Bild 1. Att vid badsäsongens slut folket inte
orka plocka in sina njutningsmedel för bolltävlan är uselt. De förväntar sig nog att
isarna vid polerna skall smälta och öka på vattenståndet så att beach-ball-nätet blir
fisknät. Möjligen inspirerade, eller kännande fruktan, via motiv som i bild 3.
Slutbilden, bild 4, är motsatsen till ålekorna ovan, som vill i vattnet. Trädet vill upp
ur vattnet.
Ingen har det utpräglat lustigt eller roligt. Men ett kan jag hålla med Gunin om,
nämligen att Jan Berglin är rolig och lustig.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 768. Spår av vår i Torekov.
Akt 768 2011-02-19
Spår av vår i Torekov
– Lugin, om jag tänker Johari fönster, vad säger du då?
– Gunin, att jag hoppas på ett fönster genom vilket en ankommande vår
kan skådas.
– Det vet man aldrig med säkerhet. Fönstret har fyra rutor, två av dem kan
du inte se ut genom. Kanske kikar våren in genom ett dem och du märker
ingenting.
– Kan du förtydliga? Kan du bli lika strålande klar som stundom vårsolen?
– Låt mig försöka. Som vi vet finns det kända saker om våren som både vi
och våren vet, exv. att efter vinter följer vår. Det finns även kända saker som
vi vet att vi inte vet, men som vi vet att våren vet, exv. när vintern slutar och
tiden för vårens entré är inne. Det finns även ting som vi inte vet att de
finns, men som vi, om de finns, vet att våren vet, exv. faktorer som våren
själv kan påverka för att stimulera sin tidsvilja för ankomst. Slutligen finns
även saker som vi inte vet att de finns, men som vi, om de finns, inte vet att
våren inte vet, exv. faktorer som kan påverka våren så att årstidsrytmen ruckas,
efter vinter kommer sommar eller höst.
– Klargörande dr Watson. Ber om lite mer konkreta spår.
– Våren kom, möttes av ny kyla och vände, liksom tranorna vid Pulken.
Under de få dagar som vi anade vår, satte våren några spår, droppmärken.
– Någonting mer?
– En samlingsbild kan visa på någonting som ekv. . . .
. . . Bild 1. som visar att vårkänslorna kan komma i otakt. En ny generation
kommer tidigare en den avlämnande räknat med. Jaharis blinda fönster.
- Bild 2. förstår jag, folk tröttnar på kajbon i skorstenarna och sätter upp huvar
inför kajornas vårkänslor. Jaharis fasadfönster.
– Bild 3. visar hur våren inleder en kamp mellan vattnets olika aggregationstill-
stånd. Is övergår till vatten för att sedan bli till ånga i luften. Jaharis lyhördhets-
fönster.
- Bild 4. fick jag av Lugar, nyss hemkommen från England och fotbollstokig.
Han ser dagsläget i Premier League som ett vårtecken.
– Hur? Jaharis öppna fönster? Alla kan fotboll, alla vet hur det går.
– En koppling mellan W i engelskans vinter, ”winter”, och att alla lag som börjar
på W i ligan är på väg ut, bortsopade av ”vårvindar friska lekar . . ”.
– Trots all tid av spring? Nu till synes tack vare all springtid, ”springtime”.
– Får vi skämta om väder?
– Behövs inte. Det finns en expert på detta, en vid namn Jan Berglin.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 767. Inga spår efter stäpphönor i Torekov
Akt 767 2011-02-14
Inga spår efter stäpphönor i Torekov
– Gunin, om jag säger stäpphöna, vad tänker du då?
– Eftersom det är du Pax som frågar, utgår jag ifrån att du syftar på din
släkting, Pterocles indius, från stäpperna i Centralasien. Kanske från
Kazakstan. Har mycket sällan blivit sedd i Sverige, aldrig i Torekov.
– Jag kanske uttryckte mig fel. Jag säger om. Jag säger den steppande hönan.
– Ok, då är jag med i plats och tid. Du syftar på lanthönan Laura, hon som var
fjärran från att vara panelhöna. Är det folkets TV-inslag Let´s dance som rör
om i din tankeverksamhet?
– I mindre fågelhjärnors. De har hört om Lauras vilda liv på Marknaden i
Boarp, som gav henne ”evigt liv”, uppstoppad och till allmänt beskådande.
Det senare känner inte många fåglar till, bara ryktet om steppintensiteten
och berömmelsen. Det har på något vis blivit till utmaning, som bland pistol-
män i Vilda Västern. Vem drar fortast, vem steppar snabbast.
– Några som har utmanat dig?
- Inte direkt. Snarare efterfrågan på goda råd. Några tycks känna till duvors släktskap
med stäpphöns. Inbillar sig att vi duvor är steppspecialister, som kan sätta spår på
dansgolven. Arterna uppviglar varandra. Upp till kamp, låt oss skåda spåren i snön.
– Duvans spår var ju inte särdeles upphetsande.
– Koltrastens kanske något tätare och intensivare, men fjärran från Lauras.
– Finkarna menade att bästa fågel må vinna och fixade uttagningstävlan.
– En bofinkshona segrade och åstadkom ett mycket proffsigt mönster.
– Undrar just om inte hela flocken hjälpte till i tramperiet.
– Du avslöjade väl inte sanningen om Laura?
– Menar du om den gången hon fick sin berömmelse och dansade ihjäl sig?
– Ja. Hon dansade, inte i snö, utan på en upp och nervänd badbalja, 80-liters.
Ingen visste att under baljan, inne i den således, fanns ett brinnande gasolkök.
Ju mer tiden gick desto varmare blev ”dansgolvet”. Lauras dans, med allt mer
upphettade fötter, blev vildare och vildare tills hon föll död ner.
– Men bevarad för eftervärlden, uppstoppad och utställd i Hembygdsparken.
– De som dansar i snön är handikappade. Blodet via benet, tarsen, stryps för
att minska nerkylningen och dämpar därmed rörelsehastigheten.
– Det är nog bra att de håller igång, vintern syns ha kommit tillbaka.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 766. Inte helt spårlöst förbi i Torekov
Akt 766 2011-02-11
Inte helt spårlöst förbi i Torekov
– Login, är vi blåsta?
– Logut, kan vara så. Hur är hjärnvinklingarna?
– Spåren efter stormen, 7-8/1 2011, och seniorernas verksamhet.
– Du tänker på Akten med Punin, 763?
– Ja, men nu har väl även han läst tidskriften Svensk Golf, nr 1 2011 . . .
– Och konstaterat att seniorgolf även finns i Torekov, enligt sidan 20.
– Vilket vi har gjort långt tidigare.
– Är gränsen mellan golfbanan och intilliggande Flytermossen en klimatgräns?
– Hur så? Läget syns på kartan i Akt 646, den 12/3 2010.
– Klimat eller inte. Klubbor som klubbor, bollar som bollar.
– Även åldersgräns. Seniorer på golfbanan och juniorer på Flytermossen.
– Lika roligt, lika socialt och lika motionerande.
– Var blev stormen av? Blev det några spår? Spår verkar vara inne just nu.
– Tydligen mer skonsam än Gudrun och Per, trots lika hög vindhastighet.
Styrkan över 30 m/s vid Hallands Väderö fyr och på fyren på Kullen.
– Stormar runt Bjärehalvön har genom åren lämnat tydliga spår, som framgått
av ett antal Akter.
– Vi kan bidra med ytterligare ett objekt. Liksom Punin har gjort med ett från
ostsidan, från Skepparslövs golfbana.
– Vilket är då Sveriges sämsta spår?
– Enligt tidskriften Ny Teknik, nr. 6 2011, sidan 6, är det järnvägsspåret i
Värmland mellan Kristinehamn och Kil.
– Då ger vi upp.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 765. Att spå i Torekov-spår.
Akt 765 2011-02-10
Att spå i Torekov-spår
– Marun, du vet att jag kan spå i spår, liksom folk kan spå i kort.
– Jo, jag vet Sugus. Vad spår du?
– Jag spår när jag kan se vart spåren leder. Därför är det för mig trist
när någon försöker undkomma min spådom genom att sopa igen spåren
efter sig.
– Du måste förstå att överlevnadsstrategin för många arter är att und-
komma de som följer i spåren . . .
– Jaha, jag ser här två som samtalar kring sina spår. Båda är offerdjur för rovdjur.
– Och båda försöker utveckla undkommandestrategier.
– När koltrasten har katten i farlig närhet av stjärtfjädrarna är goda råd dyra.
– Du menar med förvirrande koltecknade koltrastar i snön och tillflykt i tätt buskage?
– Det är lite mer sport än att enbart ta till flygflykt.
– En variant är att lägga ut en snöängel och lura förföljaren att sälla jaktmarken
redan är nådd.
– Påminner om pilfinkens sandängel vid SPA-badet i Akt 677, den 23/6 2010.
– Det var kallbad. SPA-badet var i Akt 687 i juli 2010.
– Ekorrarna försöker vara listiga och sätta kontrakursspår genom baklängesgång.
– Det tror jag inte lurar någon. Allra minst en hungrig mård.
- Ett misslyckande kan innebära ”en spik i stenen och forsande blod”, en
variant av folkets ”sista spik i kistan”.
- Vad tror du om skrämsel, som ugglan Strix´ uggleträd? Ett träd som ser ut
som en jätteuggla.
– Det är nog bäst som folket gör, att utplåna spåren efter sig.
– Nu går vi från det här spåret för gått.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 764. Svallvåg, spåret från Torekov.
Akt 764 2011-02-07
Svallvåg, spåret från Torekov
– Kajak, om jag säger Vrenen, vad säger du då?
– Marin, kanske Lat. 56,43 och Log. 12,43. Stångskäret vid Hallands Väderö.
Hade huvudrollen i Akt 379 den 12/11 2007 och med på ett sjökort i Akt 725.
– Jo, det kan vara så, men jag syftar på en namnbärare.
– Aha, båtar som fått namn efter Vrenen. Ett antal har funnits i trafiken mellan
Torekov och Hallands Väderö. I Olle Rencks bok, enligt Akt 736, nämns tre,
varav två stavades med W. Men varför frågan? . . .
. . . Väderöbåtarna, som Gunin kraxat om i sin 50-talsresumé och tankesfär, har
blinkat till i ett trettiofemtal Akter. Skall du intervenera i hans hjärna?
– Nej tack. Men jag tycker han har spårat ur i sina ambitioner. Han lägger ner alltför
mycket tid på djur i nutid och för lite på båtar och fartyg under bortfluten tid. Jag
kan gott reta honom lite, inom lagom svunnen tid. Tiden före Lindgren, men efter
Kullenberg.
– Ok, då gäller det Väderötrafikens nydanare, båtar från och med 1987 . . .
– Ja, Olofssons båtar. Olofsson köpte några av Kullenbergs båtar, men köpte även
in, och byggde om, tre fiskebåtar från Danmark i början av 1990-talet. De fraktade
passagerare under namn som Vrenen, Orskär och Theodora. Detta är slutfasen i
Rencks utmärkta bok om Torekovbornas Väderötrafik.
– Ser du någon skillnad i bilden ovan och näst ovan?
– Ja, ”containerkontoret” har ersatts med en mer huspåminnande servicebyggnad
med sadeltak och takpannor.
– Och på bilden här nedan har Theodora tillkommit.
– Går vi vidare i tiden så ser vi att båtarna får ny skrovfärg, blått blir vitt.
– Ja, nu har jag sett några bilder. Vart vill du komma?
– Tävla med Gunin om att spåra. När Lindgren tog över trafiken försvann alla
båtarna utom Nanny af Torekov.
– Olofsson tog dem väl med sig till Halmstad. För egen maskin. Så vad?
– Och vidare? Nyttjade du Marinens spårhundar, 808 och 933?
– Nej, men jag vill framhålla att jag via senaste numret av Båtologen, Nr 1 2011, fått
reda på att Vrenen sålts vidare till en person i Göteborg, som blir ny hemmahamn.
– Ok, ett lämpligt sätt att spåra. Sätt Gunin på spåret.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 763. Spårlös typ i Torekov.
Akt 763 2011-02-03
Spårlös typ i Torekov
– Punin här. Åter och igen. Minns mig från Akter som 741 och 737.
Nu är det Gunin och Lugin som indirekt kallar mig i tjänst. Anledningen är
en kommentar till de bilder jag med vänlighet tillhandagav dem i föregående
Akt. Kolla sista uttalandet: ”Det får vi se nästa gång eller någon gång framöver”.
Tala om undanglidningar. Här gäller det att stämma i bäcken. Upp till bevis:
Hur tydligt som helst. Ingen tvekan. Inga möjlighet till undanglidningar. Tillsagt.
Men varför, mitt i vintern? Greengräs tål inte belastning vid frost. Det bara är så.
Visa våra gräsrötter hänsyn, och då syftar jag inte på klubbmedlemmarna eller andra
enkla bland folket. Det är det odlade gräsets rötter som inte skall behöva bita i gräset.
Det är tydligen så att bland det golfande folket finns tre huvudtyper. En typ är d.s.k
proffsen, som spelar på touren. Där lär det vara pengarna som styr. En andra typ är
de bland folket som tycker det är fint att spela golf, fint ur ett statusperspektiv. I mot-
sats till proffsen som tjänar lite pengar lägger statusspelarna ut mycket pengar. Tredje
typen är seniorspelaren. En hedervärd pensionär som gillar normalt socialt umgänge
och därtill god friskvård. Ekonomi, kostnad per spelad timme, och regelbunden motion
innebär spel året om. Jämför LEDER-projektet i Torekov ”Det goda livet och boendet
i Torekov året om”.
Med hänsyn till gräset, för att status- och tävlingsspelarna skall få en fin sommarbana,
lägger seniorerna om banan till en ”vinterbana”. Det innebär provisoriska teen och
greener. Som när Formel-1-föraren tvingas åka rally. Nog så svårt
Gunin missade och misstolkade spår. Han talade bl.a. om räv och grävling.
Här är avtryck så att han kan lära sig.
Högra bilden undrar du? Är det ovanligt mycket snö på golfbana så att det inte ens
går att spela med röda bollar, ja då ”klättrar den golffrälste senioren på väggarna”.
Mårdhunden då? Den rabies- och dvärgbandsmasksspridande gynnaren går och väntar
på att komma in i Sverige. Via det golfbanerika Skåne. Men för golfbaneskötaren är
tydligen vildsvinet ett större hot. Må återkomma om, måhända, varför.
Lite åt den lille mullvaden lutar det. Att sätta svåra spår i markytan. Vildsvinet bökar
och mullvaden lägger högar. Oavsett frostiga greener eller inte. De har sina gynnare.
Ber att få avsluta med en obefogad misstanke. Att kaveldunen, på skånska dönemän,
sotare, dunemän eller dynamän, ser ut som de gör på bilden kan inte tillskrivas golf-
bollar. Det är naturligt. De spricker och vinden tömmer dem på luftbärande frön.
Har du tid över finns det en vass föregångare i följande Akter: 629, 638, 644-647
och 737. ör att inte nämna: XLI, 217, 218, 278, 296, 533, 572, 575, 601, 652, 653
och 763.
Håll värmen. När får Bjäre½ön sin första ”rena” vinterbana?
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.se