Horsakistan

Akt 643                                                                2010-02-28

Ishockey i Torekov 3

- Gunin, dags att avsluta Akt-serien om ishockeyeran i Torekov 1950 – 64?
- Tillfälligtvis, Login, i vart fall. Möjligen vi glimtar till fram i vår, när gräset börjar gro och det
syns meningsfullt att tackla tingens ordning med fördjupningar runt tillkomsten av fotbollsarenan
Torevi. Det var ju en av de intressanta händelserna under 50-talet, tillsammans med ny kyrka, ny
skola, vatten- och avloppsledningar, gamla NOTALOs utbyggnad och mycket mera.
- En del av detta har vi förvissa omskrivit i ett antal Akter, men det kan kanske utvidgas och fördjupas.
- Otvivelsutan. Om ishockeyn i denna Akt gäller det spelet och om de som spelade  -  hur, var, varför
och till vilken nytta.
- Mycket berömmelse, vill jag minnas, tillskrevs den så kallade ”flygande forwardkedjan”, som bestod
av spelare från flygflottiljen F 10 utanför Ängelholm.

- Om vi ser på serieresultaten, kan vi konstatera att med hjälp av F 10-folket blev det serieseger 1957-58.
Det var ju vanskliga väderleksförhållanden så det blev varje år lite si och så med slutförandet av serierna.
Tio matcher med 9 vinster och en förlust. Skapligt.
- Men förlusten var ordentlig, 3-13 mot Jonstorp II. F 10-orna svarade var de tre TIK-målen.
- Om jag inte missminner mig så bestod de mållösa kedjorna av Stig Larsson – Bo Carlsson – Krister Jorlén
samt Håkan Kullenberg – Karl-Erik Karlsson – John-Inge Henrysson.
- I övriga matcher var de ingalunda mållösa vid slutsignalerna.
- Men skytteliga toppades av Ohlsson och Schmith, som svarade tillsammans för halva målskörden.
- Vi ser ju resultaten 1959-60 när F 10 hade eget lag. Torekov i botten, utan seger. F 10 gjorde 12 -3 på sina
forna lagkamrater.
- Vi må icke glömma försvaret. Giganten där, liksom i bandy och fotboll, var Edde Pihl. Men även Arvid
Lundin och Ingvar Carlsson var stöttespelare. Och Olle Jönsson i målet. Det förekom självfallet avbytare i
kedjor och backpar under seriernas gång. Kan nämnas Roland Olsson och Bertil Nilsson.

- Under 1958 – 59 var det följande lag som ingick i serien (div. IV): Torekov, Skånes Fagerhult, Hishult,
Väsby, Stidsvig och Munka Ljungby. Denna säsong deltog inte Boberg och Ohlsson från F 10. TIK spelade
9 matcher, segrade i 2 och förlorade 7, målskillnaden 38-111. Och 1959 – 60 gick det som syns ovan inte
bättre.
- Men i slutet på eran fanns både juniorlag och pojklag.
- Framför allt var det ett fantastiskt engagemang kring verksamheten.

Akt 642                                                                2010-02-26

Ishockey i Torekov 2

- Gunin, det var om invigningen av TIKs ishockeybana, du utlovade i senaste Akten.
- Så rätt, så rätt Login. Jag börjar med att slänga in ett pressklipp ur HD från januari 1958.

 - Invigning blev det äntligen den 5/1 1958, trettonaftondagen med seriematch mot
IFK Hälsingborg II. Seger med 7-3. Någonting mer att matcha till?
- Ja, utöver talet av Erik Widén, enligt artikeln ovan, så hälsningstalade Olof Birgander,
som var TIKs ordförande 1951-53.
- Olle Jönsson då?
- Olle var ordförande 1948-49, 1954-60 och 1962-1970. Invigningskvällen var han
upptagen med att förbereda matchen. Han var därtill primus målvakt. Här har du Olle
omgiven av resten av laget.

 - Vem gjorde målen inför den 175-hövdade publiken?
- Det var fyra mål av Sven Erik Olsson och vardera ett av Håkan Kullenberg, John-Inge
Henrysson och Erdtman Schmith, väl indömda av utmärkte domaren Hans Kjellin. Helt
suverän var den s.k. ”flygarkedjan”, som bestod av Olsso-Schmith-Boberg, och som kom
från F10. Mer om detta i nästa Akt.
-Och det var naturligtvis brandvärnet som spolade för is, precis som på tennisbanorna i
förra Akten.
- Hur med tjejer då?
- Dessa underbara ting bland folket kom med den 15 februari 1960. Pjäxdans. Tjosan
vad det klapprade i skogen.

Akt 641                                                                2010-02-25

Ishockey i Torekov 1

- Gunin, hur blir det?
- Login, förmodligen först tö, sedan kallare igen och möjligen mer snö. Vår vad det lider.
- Tänkte nog närmast på ditt förmodligen-löfte i Akt 638, att plocka ut något om ishockeyeran
i Torekov. Från början av 1950-talet till 1964. Femtiotalsnostalgi om något.
- Det började lite lätt med hockeyklubbor i stället för bandyklubbor på Flytermossen. Men det
krävdes rink och belysning för kvällsträning.
- Någon kom på en idé. Vi spolar tennisbanan mitt i byn.
- Tennisbanan? Är du helt puckad.

 - Absolut inte. Nätet kunde något sånär ersätta rinken med en låg sarg i underkanten. Julgransslingan från
den kommunala granen vid kyrkparken fick bli belysning, upphängd i stängselstolparna runt tennisbanan.
- Is då?
- Idrottsföreningens revisorer, K. Toremalm och H. Johansson, var ju väl bevandrade i borgarbrandkårens
utrustning och många av de presumtiva lirarna tillhörde också brandvärnet. Så spolningen var inget prob-
lem och resten skötte vädrets makter om. Mer pålitligt då än sedan och nu. D skall få höra.
- Vid seriespel, hur reagerade andra klubbar?
- Därtill dög inte tennisbanorna. Men TIK fick låna, i div. V, hemmabana av Jonstorp, på Kullahalvön.
- Jag vill minnas att Funin berättat om dusterna där på den tiden. Men det var väl ingenting att bygga en
framtid på.
- Nej. TIK planerade och påbörjade en idrottsplats i Sandskogen under 50-talet. Torevi, du vet.
- Ja, det finns många fotbolls-Akter och vissa av dessa handlar indirekt om Torevi, exv. Akt 627 och 489.
Om tillkomsten av Torevi och mer om fotboll må vi återkomma till.
- Vi tar ett pressklipp om tillkomsten av ishockeybanan på nyanskaffad mark intill blivande Torevi.

 - Idoga arbetsinsatser. Arbetsplikter, donationer och anslag möjliggjorde det hela. Men vädret var som du
antydde något otillförlitligt.
- Lite om dramatiken. Klar för spolning den 29/12 1956. Seriestart hemma mot Rögle II  den 8/1 1957 blev
borttöad. Ny frost och spolning från 14/1 gav förhoppning om invigning den 20/1. Men på nytt gäckade
vädret. Den blev inte mer frost förrän fram i december. Spolning för vänskapsmatch den 20/12 1957 mot
Munka Ljungby och planerad invigning under Annandag jul.
- Sorry, jag minns att det regnade under julhelgen. Ingen is. Ingen ishockey. Ingen invigning.
- Nya tag och nya förväntningar. Planering av vänskapsmatch den 3/1 1958 och invigning trettonafton den
5/1.
- Då svek inte vädret, vet jag.
- Nej. TIK slog Munka Ljungby med 6-4. Periodsiffrorna 3-1, 1-1 och 2-2. Invigningen ägde rum program-
enligt och innehöll den första seriematchen, den mot Hälsingborg II, som TIK vann med 7-3.
Vi får återkomma med invigningen och deriespel mm i kommande Akter, och avsluta denna med ytterligare
arbetsiver.

 - Du, om du vill repetera lite om fotboll inför vårsäsongen eller så, så kan du läsa in någon
av följande Akter: 627, 522, 501, 490, 489, 488, 317, 295, XCVIII och LXXXIV.

Akt 640                                                                2010-02-21

Kommer det att jäsa i Torekov?

- Sugus, minns du den oroliga tiden när det jäste i Torekov?
- Jag minns, Kajak, några Akter från senvintern 2006, februari till april, som handlade om
den planerade vinjäsningen under hösten 2006.
- Jo. Visst. Men det jäste av andra skäl också, runt om i folkstugorna. Det var val hösten 2006.
Det som retade valda delar av folket var fastighetstaxering, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Göran Persson förlorade valet och jobbet, Pär Nuder anseendet och jobbet.
- Det dyker upp nya jäskulturer inför höstens val. Kärnkraften är på gång. Mona Sahlin kommer att
riva upp den nybyggnadslag som Alliansen planerar genomföra innan valet. Vindkraften är i blåsväder.
Det verkar som om den rödgröna röran kommer att leva vidare med avdrag för hushållsnära tjänster,
trots trots från Lars Ohly, som vill feja själv.
- Ja, den kommande jäsningen blir intressant ur olika aspekter. Hur förbereder vi oss? Och då tänker
jag inte i första hand på tinget vid Ravnahult.
- Jag har tänkt oss en kalender, en jäsningskalender. Jäsningsstationen från våren 2006 får bli motiv-
objekt. Med hjälp av några befintliga kort från Gunin, och nytagna allt eftersom årstiderna växlar,
bygger vi upp den och kompletterar den framöver. Det blir en minneslista för allt som kan jäsa under
ett år. Uppdatering med nya bilder sker vid årstidernas solståndsdagar.
- Jag ser att det är damejeannerna från Akter som XXXIV, L, LXX, LXXXI och LXXXII, våren 2006.

 - Ja en månadskalender. De tre första bilderna är valbara för januari och februari. Sedan
några för val till mars och april. Den sista för april och maj. Det finns fler. Val och nytagningar
får vi tala med Gunin om. Jag kan även tänka mig en kvartalsagenda. Här nedan ett exempel
på årets tre första kvartal.

 - Städningen och diskningen av damejeannerna får bli föremål för hushållsnära tjänster. Någon
invandrarfågel, förlåt flyttfågel, med långt näbb. Om vi säljer av, vi har ökat till fem enheter, har
du hör hur det  kan blir med alkoholskatten?
- Beror kanske på om det jäser.
- Bland folket medar du?
- En första jäsning kan bli av irritationen över att vår vår inte verkar bli en riktig tidig vår i vår, i år.

Akt 639                                                                2010-02-14

Struling i Torekov
 

Akt 638                                                                2010-02-13

Bandy i Torekov

 - Gunin, klagomuren har pipit till.
- Login, du säger pipa, inte kraxa. Kan jag utesluta Kajak?
- Ja. Det var ett rykte. Det kom österifrån och talade om förräderi kring våra hjältars
bandyspel.
- Tydligen någon som tyckt illa om att Funin, som normalt inte häckar på Hallands Väderö,
utan vid Hovs Hallar,har fått breda ut sig lite för mycket på senare tid.
- Någonting ditåt. Det var i Akt 634. Med anledning av Funins besök vid Skogabysjön. Vi
framhöll två duktiga bandyspelare från Båstad. Vän av ordning undrar var våra egna hjältar
finns.
- Ok. Då får vi väl plocka i vårt 50-tals arkiv igen, arkivet om Torekovs Idrottsklubb, TIK.
Bandyns historia ligger i intervallet 1949-1955.

 - Edde Pihl var tydligen huvudhjälten i såväl fotboll som bandy och den följande ishockeyn.
- Nu får vi bekymmer igen.
- Ok, då nämner jag även Lasse Kullenberg, som var 38 år i den match mot Höganäs där han
överglänste alla de övriga. Trots att såväl Edde Pihl som Olle Nyhlén glänste.
- Bra. Jag menade egentligen att vi fått kritik om vi inte plockar ur ishockeyarkivet. Det var ju
också ett 50-talsäventyr. En något trevande start omkring 1954 och med egen rink från 1957.
Slut efter tio år, 1964.
- Vi plockar inte ur arkivet. Vi plockar fram det, och plockar ur det.
- Lägg ägg.

Akt 637                                                                2010-02-12

Vinter för några från Torekov Dag 2

- Login, har du fått de resterande bildbevisen från Funin?
- Några Gunin. De må räcka. Slänger vi in dem bara, rätt upp och ner?
- Vi får väl till nöds fabulera egna kommentarer i de fall bilderna inte ger
nödig information.
- Efter en utrustnings- och konditionstest den 13/3 mot Högåsen blev det en längre tur den 14/3. Den
gick mot Enkroken och Rundhögen. Det var stormigt och +2 grader och med dåligt före. Skidorna
vallades med Arméns Hudsalva. Den 15/3 var det på nytt en tur till Högåsen, denna gång ända fram.
Allt i en sikt på 10 meter i vindstyrkan 25 m/s och nollgradigt. Tufft.

 - Den 16/3 var en dag med tåg till Storlien. Sedan en skidtur in i Norge till det delvis frusna
vattenfallet Brudslöjan via Slalomhyttan och Helvetesbacken. Snöstorm och någon minusgrad.

 - Den 17/3 var det åter utgångspunkt från Storlien, nu i solsken och 13 minusgrader. Det var dags
för varningstal av överledaren om lavinfaran, innan liftuppfart till Bånggården. Därifrån vidare till
Vindarnas Tempel och Skurdalsporten vid gränsen till Norge.

 - Den 18/3 klämdes 1000-metersnivån på Storsnasen i solsken och nästan 20 grader kallt. Packning
och till tåget för hemfärd på kvällen. Åter i Båstad den 19/3. Men Funin var då i Duved och Handöl.

Akt 636                                                                2010-02-10

Vinter för några från Torekov Dag 1

- Gunin, det verkar något löjligt.
- Hurså, Login. Det är väl inte helt ovanligt med snö, is och kyla under vintern.
- Självfallet inte. Jag menade inte så. Vi har ju skådat sådana varor från 50-talet i
några Akter.
- Menar du jippot att Funin var på fjällresa när det fanns snö på hemmaplan?
- Snarare på Kajaks bild av Nuder i Akt 633. Bilden har han daterat januari 1958.
Nuder står upp till knäna i sommarblommor. Löjligt.
- Typiskt för Nuder. Han är kapabel att till och med stjäla tilltalande miljöer.
- Funins bevisbilder då, utlovade i förra Akt?
- Här kommer några. Kommentarer ber han få återkomma med. Tåget han liftade
med gick från Båstad till Enafors. Han tog sig från Enafors till Handöl på egna vingar.
Efter att ha käkat frukost i matsalen, sedan eleverna lämnat för skidspåren.

Akt 635                                                                2010-02-08

Vinter i Torekov Dag 3 

- Gunin, vad gör vi i väntan på att Funin presenterar sina bevis på att han vårvintern 1955 liftade
till Storlien med ett tåg inom ramen för skolungdomens allmänna fjällfärd. Det var ett tåg som
lämnade stationen i Båstad den 12 mars kl. 10.26 och kom till Enafors den 13 mars kl. 7.29.
- Jag hörde, Login, att han påstod att det i gruppen från Samrealskolan i Båstad fanns fem ledare
och 32 elever.
- Ja, och bland eleverna fanns fyra från Torekov. De övriga var från Båstad, Västra Karup, Hov,
Hishult, Ramsjö, Hasslöv och Våxtorp.
- Vi lägger ut några bilder så länge om dagens vinterbestyr, utan några ytterligare kommentarer.
- Du menar att bilderna får tala för sig själv.
- Varför inte.

Vinter i Torekov Dag 2

- Gunin, det svors kanhända en del 1956, trots anslaget i Akt 632.
- Jo, möjligen, och det small till ordentligt.
- Slog till menar du? Kylan?
- Ren dynamit enligt en notis i Nordvästra Skånes Tidningar, NST.




- Och, enligt notisen, tog livräddningsbåten Bernhard Ingelsson över och kom fram till öppet hav.
- Bra gjort, även av Marin som var där och dokumenterade.
- Det såg vi redan i tidigare Akter, som i nr. 445 och i nr. 447.
- Här har vi nedan hans alternativbild på frigörelseprocessen.



- Kusin Fugin på Hovs Hallar har läst vår Akt 619, från den 26/12 2009. Dessutom Bjärebygden 2009 och
artikeln om Samrealskolan i Båstad av Curt Dock, som vi refererade till. Fugin drog sig till minnes att han
1956 var på väg från Vångaberget till Hovs Hallar. Han tjuvåkte med SJ på tåget från Hässleholm mot
Halmstad, för byte i Veinge mot Båstad. I Veinge valde han, av skäl som är dunkla, att följa järnvägen mot
Skogaby.
-Kontrakurs. Förmodligen energibrist till sin inbyggda GPS.
- Vid Skogabysjön såg han några kända ansikten, ungdomar från Torekov. Det visade sig vara elever från
Samrealskolan i Båstad som ägnade den fina vinterdagen åt skridskoåkandets ädla konst. Då var naturligt-
vis inte isen problemet, utan snön. Men rektorn själv, Karl Bjärup, i egen hög person, dirigerade en ortens
lantbrukare att skrapa bort snön, så bandyspelet kunde komma igång.

- Jag utgår från att han fick se torekovkillarna spela skjortorna av kompisarna från Båstad.
- Nja du, det fanns många duktiga bandyspelare i Båstad, som seriespelade för Torekov, med
Flytermossen som hemmabana. Minns Olle Nylén och Rolf Fernebrandt.
- En bandykultur under 1950-talet, seriespel 1949-1955.
- Måhända får vi återkomma.
- Curt Dock berättade också om realskoleelevernas fjällresor till Enafors i Jämtland.
- Ja, och Fugin påstår att han var där i mars 1955. Han forskade i Handöl och Trondheim kring
korparnas medverkan i den tragiska fjällmarschen med Carl Gustaf Armfelt och hans karoliner
1718.
- Hade generalen lyssnat till de spanande korparna hade inte 3.500 av de 10.000 karolinerna behövt
mista sina liv i Jämtlandsfjällen.
- Vi får väl se om Fugin kan bildbevisa att han träffat torekovsungdomar på en fjällresa i Enafors-
holm i mars 1955. Ett personlöst vykort ,om än aldrig så vackert, är ju inget bra bevis.

 - Kom igen Fugin.

Akt 633                                                                2010-02-05

Sanningen är på väg i Torekov?

- Kajak, Nuder har sökt dig. Han var både arg och ledsen.
- Sugus, jag anade det så fort jag tagit del av Gunins och Logins Akt 631, den 28/1.
- Det var den om alla miljonerna. Jag trodde Nuder skulle bli exalterad. Han är ju inte
den som vanligtvis spottar i en portmonnä.
- Han anser sig naturligtvis påhoppad. Helt oförkänt enligt hans egen åsikt. Han blev vid
senaste tinget på Ravnahult satt åt sidan som ekonomisk talesman. Jag var själv delaktig i
beslutet, så det är naturligt att han sökte upp mig i sitt agerande. Det är ju ting till hösten.
Han vill uppenbart redan starta valkampanjen. Innan flyttfåglarna kommer.
- Vad kom han med för argument? Hot om att lämna kråkfåglarna för annan familj eller vad?
- Han gick tillbaka, kanske för att försöka blidka Gunin, till 50-talet och ville föra i bevis att han
redan då var, och alltsedan dess varit, en mycket ärlig och pålitlig varelse. Allt som glimmar och
som han, enligt egen kommentar, kommit i besiktning av var upphittat och hade i vanlig hederlig
ordning överlämnats till den polisiära myndigheten, som annonserade efter de släpphänta.
- Inga hörde av sig och Nuder fick hittegodset. Måhända blir han en laglighetens hjälte.
- Vi skall nog inte, ännu, lova honom guld och Ravnahults gröna skogar. Det som ser ut som
sanning i Torekov kan bli till villfarelse på Hallands Väderö, rent av som ett skämt i Pinus den Höge.
- Kanske så. Hur var det Ibsen sa? Jo, att en normal sanning varar i högst tjugo år.
- Jag vill minnas att Nuder travesterar Planon i att han har makten kär men att silver är honom
kärare.
- Med andra ord, Nuder kan inte skilja på sanning och silver.
- Då borde han kunna bli en bra politiker, för i politiken behövs sanningen först om någon frågar
efter den. Och det gör väldigt få  -  om det finns silver som alternativ.

Akt 632                                                                2010-02-03

Vinter i Torekov Dag 1.

- Gunin, nu är det vinter. Vad gör vi åt det?
- Login, inte som folket, som svär och tror sig vara värre ute än någonsin.

 - Onödigt, det har varit värre. Vi har ju redan visat vinterbilder från 1956 i Akterna 445 och 447.
- Det var i februari och mars 2008. Då var det havsis.
- Vi kan ju som vi gjort tidigare, först gå 100 år tillbaka, för att sedan på nytt hamna i vårt nostalgi-
decennium, 1950-talet.
- Ok, då ser vi hamnen i Torekov för cirka 100 år sedan.


- Du, med tanke på hamnen kom jag att tänka på Sjöfartsmuseet och skonertfartyget
Hoppet af Länna.
- Som blev en del av museet 1932 enligt Akt 215 den 1/2 2007.
- Ja Hoppet byggdes i Gävle 1878. Det var tuffa arbetsvillkor. Tala om snö och kyla.



- Men snö och is kan också skapa lite spänning. Inför återkomsten till 1950-talet kan
vi lägga ut en bild från 1954.