Korparna på Kallskärslid. Akt 483. Å´ öa ä´ int´e´ å?

image498

Akt 483                                                                        2008-05-29

  

Å´ öa ä´ int´ e´ å?

  

- Gunin, på ön, Hallands Väderö, finns det inte någon å.

- Lugin, nyttja din fantasi. Understundom ser ju Ulagapskärret ut som en bit av

Amazonfloden, djungellik och trolsk. Du minns väl Akt 288, från den 9/5 07?

- Det gäller vatten. Drickbart vatten för öns kreatur och hästar. Många djur är

vana vid, hemifrån, att kunna dricka åvatten. Några av årets djur kommer från

Örkelljunga och Pinnån. Andra djur från gårdar med anknytning till

ytterligare åar som Rönne å och Bäljane å.

- Vi har i Akter berört vattenfrågan. Akter i januari och februari 2006, som nr

XVII (15/1), XIX (18/1) och XLII (16/2).

- Djuren har synat utloppet från Kapellhamnskärrat och blivit åklagare. De

tycker denna rännil är löjlig som å, och ber att få klaga.

- Då förstår jag kanske varför det var besök av en hel hop åklagare här på ön i

veckan.

- Tror jag inte. Det var folkets åklagare. De var här för att titta på sälar. Sälar

bryr sig inte speciellt mycket om åar. Men sälar gillar åklagare, de åtalar näm-

ligen fiskare som urartar till säljägare.

- Borde inte de kreatur som klagar på bristerna på åar, åklagare, kunna åtala de

bland folket, som bär ansvar för att det saknas åar på Väderön.

- Tänk dig för. Fungerande åar kräver ett tillrinningsområde, ett närområde.

Det innebär regn, regn och ännu mera regn.

- Är inte sådant åtalbart?



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 482. Efter alla dessa år?

image497

Foto: Marin  2008-05-25



Akt 482                                                                        2008-05-27

  

Efter alla dessa år?

  

- Marin, efter alla dessa år.

- Urun, vi var ju tvungna att kolla upp den nya gamla ruffen vid hamnen i

Torekov.

- Jag tänkte närmast på trafikskylten, som finns vid infarten till Chinatown,

om maximerad tid för tomgångskörning, gällande cyklister.

- Du menar att slira på växlarna eller hålla stilla i högst en minut. Det är inte

lång tid för andhämtning för de stackars cyklisterna.

- Jag tror det är ekonomi skylten gäller. Jag minns debatterna om turism under

1950-talet och en bra bit in på 1960-talet. Det var rörlig turism som gällde på

den tiden, inte storskalig exploatering för fast turism.

- Vi kan återkomma till den problematiken. Förklara skylten.

- Jo, Bjärehalvön var tänkt som ett fritidsland för bl.a. danskar, framförallt de

från Köpenhamn. Representanter för Bjäre-kommunerna besökte turistchefen i

Köpenhamn, Jörgensen, för att lyssna in goda råd om god ekonomi i rörlig

turism. Han tänkte i hastigheten på svenska turister som kom till Köpenhamn.

Följande råd, i sammanfattning, uppfattades: "Locka så många som möjligt till

er, se till att de snabbt gör av med sina pengar och återvänder hem, så att nya

turister kan komma åt att snabbt göra av med sina pengar. Ingen utan pengar

skall får ta plats och utrymme i en ort med modern turistindustri".

- Skylten, förklara den.

- Passerar du skylten och gamla ruffens nya läge kommer du till en kiosk. Jag

uppfattar det som om alla, som kommer den vägen, och i Torekov cyklar alla,

har tillstånd att stanna och handla i kiosken under maximalt en minut.

- Ok, det bör ju snabba på omsättningen påtagligt. Inget velande om glassorter,

vykortsmotiv, val av kvällstidning och lösgodis, bröd eller mos till korven.

- Du, vi flyger och ser om vi kan välja ut några goda glasskulor i lugn och ro.

- Bör gå bra, vi cyklar ju inte.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 481. Konsten om förtröstan och kaninhopp?

image496


Akt 481                                                                        2008-05-26

  

Konsten om förtröstan och kaninhopp?

  

- Login, hur gick nu detta till, utöver flyttningstekniken?

- Förtröstan på våra högre makter. Du vet att vår asagud Oden kan vända vin-

den, stilla sjögång, förutse framtiden samt sända lycka eller olycka till andra

varelser - människor såväl som till djur. Förkunnare för Folkens Tro anses be-

sitta liknande förmågor. I exv. evangeliet enligt Markus, 4:39, näps vinden

Samma Markus beskriver i 10:e kapitlet hur det är möjligt för någon att få sig

en skatt i himlen, genom att avstå från sitt överflöd till behövande.

- En Markus eller möjligen en dagens Marcus? Vad mer?

- Du vet "Punkt 402", från bl.a. Akt 446, den 1 mars 2008. Där fanns under

många år en uppallad gammal genuin fartygskajuta, en ruff, från "vrakkustens

glada dagar".

- Jag vet från många Akter, 196, 26/12 06, 213, 29/1 07 och 230, 13/2 07.

- Denna ruff kom att bli betraktad som en del av ett överflöd. Liksom ytan på

en bodtomt i Torekovs hamnområde, i folkmun "Chinatown"; en parcell som

disponeras av Torekovs Hembygds- och Sjöfartsmuseum.

- Jaha, tanke, ord och gärning.

- Låt oss undvika syndabekännelsen och säga "omständigheter som ser ut som

tankar". Ruffens kanske sista "seglats" kräver en följesven eller en poopsven.

- Det är en ren landtransport, så låt oss kalla följesvenen för bodsven.

- Ruffen är en ruff och ingen blivande stormarknad eller basar. Vi slopar alla

prefix och säger sven. Det finns helt klart en reell Sven.

- Ok, du har din Marcus, din Sven, en traktor med vagn och en mobilkran.

- Ja, och några mannar till. Hux flux så är kaninerna inte längre utan möjlighet

till nya bosättningar, ståndsmässigt under en världsomseglare.

- Folk bråkar ibland om arv och miljö. Här blir det måhända en ärvd miljö.

Jag undrar om alla sorters resurser går i arv. I den armeniska sagokulturen

finns en herde vid namn Simon, en räddare i nöden, belönad med förmågan att

förstå djurens språk och önskemål.

- Om så är, är det intressant för de nyetablerade.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 480. Konsten att väcka förväntan?

image495

Bilder: Logut och Gunin



Akt 480
                                                                        2008-05-25

  

Konsten att väcka förväntan?

  

- Logut, kajorna i Akt 476, från den 12 maj, har hört av sig.

- Hurså Login, räckte inte mattluddet till för skorstensfriden?

- Det var faktiskt om kaniner.

- Nej, inte fler kaniner som vill utvandra till Spanien.

- Tvärtom, nytt boende så nära som möjligt, var önskemålet, som de ville att

kajorna skulle förmedla till oss. Kajorna och kaninerna är så gott som gran-

nar. Kaninernas boende, på Hummern 15 i Torekov, har blivit något stökig på
senare tid, tycker de.

- Kaninerna bodde så trivsamt där på Ingeborgs tid, i en egen endunge.

- Nu är det mer som i Beirut, allt under rivning och rensning, hus, träd och
buskar. De behöver någonstans att andas ut; de är hyperstressade.

- Jag tror jag har en lösning, som heter "Chinatown".

- Nere vid hamnen? Är det inte redan kaninträngsel där, under bodarna?

- Lugn, jag vet vad som är på väg, på väg dit.

- Låt höra.

- Läs nästa Akt.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 479. Konsten att förvilla?

image494

Akt 479                                                                        2008-05-18

  

Konsten att förvilla?

  

- Kajak, har han bara försvunnit?

- Alls icke, Sugus, han åker runt om föreläser för 100.000:- per timme. Det

är humant, för då bjuder Göran Persson på en akademisk kvart. Så folk behö-

ver inte lyssna mer än i 45 minuter.

- Jag menar naturligtvis Fugin. Han skulle ju berätta mer om Kullaberg.

- För att slippa höra honom mer, om Kullabygdens förträfflighet över Bjäre-
bygden, tog Pax honom med till Stockholm. Det är ett år sedan vi hade repre-

sentation där senast, enligt Akter mellan 298 - 307 i maj-juni 2007. Du minns

färskpotatisen på Hötorget i Akt 302, den 9/6. Pax visade nu på att färskpota-

tisen på Kornhamnstorg i Gamla Stan kom från Bjärehalvön, inga från Kulla-

bygden så lång ögat kunde nå.

- Hur reagerade Fugin?

- Han tog första bästa tåg hem till Skåne. Pax träffade en kråka som ville följa-

med till Skåne. Pax tycker vi har tillräckligt med kråkor här, så han gav kråkan

navigationsinformationen från Campingplatsen i Torekov om hur man kommer

till hamnen i Torekov.

- Du menar den hjälp som säger att man följer stranden så att man hela tiden är

blöt om höger fot och torr om vänster?

- Just så. Men Stockholm ligger på östkusten, så snart nog är kråkan i Finland.


Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 478. Bredare artbredd

image493


Akt 478                                                                        2008-05-14

  

Bredare artbredd??


- Det känns verkligen tungt, Sugus.

- Något, Kajak, utöver vanlig vårdepression?

- Det gäller revolutionen.

- Syftar du på risken att folket i Torekov avlänkas från inflytandet över

Hallands Väderö?

- Snarare de senaste decenniernas revolution vad avser förändringarna i

fågelfaunan. Vissa arter håller på att försvinna, medan andra arter ökar

kraftigt, rent av explosionsartat. Summan blir dessvärre inte status quo,

det blir naturlig obalans. Vissa arter minskar 38%, andra ökar enbart med 32%

- Kan det inte bottna i egoistiskt relationstänkande. Du gillar vissa arter mer än

andra. Bevis finns i tidigare Akter.

- Ja, än sen´ då. Jag är ju bara en fågel. Och visst, åt skarvarna har jag aldrig

varit någon stor supporter, erkännes oförbehållsamt. Dessvärre är det många av

de små vackra och skönsjungande arterna som backar. Jag börjar sakna hämp-

ling, gräshoppsångare, gulärla, fältpiplärka och rödsparv. Detta kompenseras

inte av att storskarv, grå- och kanadagås ökar drastiskt. Möjligen att svarthät-

tan ökar. Att tornfalk och havsörn ökar får inte skymma att andra arter är starkt

utrotningshotade, exv. torn- och fjälluggla, härfågel samt vitryggig hackspett.

- Hur ser du på däggdjuren? Där svänger det ju också.

- Ok för fler bävrar, men tveksam till alla vildsvin. Synd på harar och älgar.

- Vad kan obalanserna bero på?

- Något beror troligen på förändringar inom jordbruks- och kulturlandskapet,

utdikningar och på klimatförändringar samt skogsrationaliseringar, urbanise-

ring och trafik.

- Ett varmare klimat, klarar fågelarterna detta?

- Enligt Logut, som läst majutgåvan av Science, är det högst varierande. De

arter som är flexibla och kan tidigarelägga häckningen, anpassa den till till-

gången på exv. fjärilslarver, klarar sig. Talgoxen syns klara denna omställ-

ning bra. Flyttfåglarna har det svårare. Men å andra sidan, de milda vintrarna

har gjort många flyttfåglar till stannfåglar, exv. bofink och rödhake.

- Vi kan kanske se fram mot ett mångkulturellare vinterhalvår på Hallands

Väderö.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 477. Beredd på redden

image492


Akt 477                                                                        2008-05-13

  

Beredd på redden?


- Oförbätterlig sobbism, Kajak.

- Sugus, det är samma gamla fjäderskrud, alls ingen lyxig vårdress.

- Jag syftar på Lugars återkomst, tillsammans med Troglod.

- Kunde tänka mig det, att den lille gärdsmygen var med. Det är nog han som

ligger bakom slutliften på återresan från kontinenten. Troglod är ju agent, med
stort A. Han kan fixa det mesta, som vi läst om i några Akter.

- Du tänker på Troglod och resan ut i Akt 348, från den 16/8 2007? Ja, det är ju

märkligt att de alltid ska snobba genom lift med "ståndsmässiga segelfartyg".

- Vad var det för "flytetöj" den här gången?

- En danskt skolfartyg, en tremastad fullriggare, som passerade mellan

Torekov och Hallands Väderö.

- Hade den inget namn?

- Helt säkert. Men Lugar bara svamlade någonting som lät mellan "utförsel"

och "införsel".

- Kanske säkrast att sätta honom på "torken" igen. Han syftade nog på att han

kommit över "utförsel" i kabyssen, men inte vågat riskera åka dit för otillbör-

lig  "införsel", det vill säga utanför fjäderskruden. Han lämnar inte ut fartygets

namn.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 476. "Beträdd här, bädd där"

image491


Akt 476                                                                        2008-05-12

  

"Beträdd här, bädd där"


- Vadå Login, den enes bröd, den andres död?

- Logut, jag sade faktiskt: "Slutbeträdd här kan bli bädd där".

- Hur vill du jag skall tolka slikt grötrim?

- Något åt det bo-romantiska, kanske. När jag passerade över Torekov, såg

och hörde jag en kaja ropa till sin partner om mer material till boet. Boet är in-

rymt i en skorsten utmed Storgatan. På motsatt sida av denna huvudgata på-

gick ett rivningsarbete, som saknade en del av en sådan aktivitets professio-

nella signum, men likväl, eller kanske på grund av detta, blev det en vall-

fartsplats för materialbehövande kajor. De spanade in och fann kvarsittande

filt på betongvalvet. Det var uppenbart filtrester från en tidigare klistrad men

nu borttagen golvmatta från köket.

- Ok, då fattar jag. Folk har slutat beträda en filtmatta, vars underdel nu blir

till bäddmaterial åt kajungar.

- En fantastisk drömsituation om det varit en sovrumsmatta.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 475. Varning för påhopp

image490


Akt 475
                                                                        2008-05-09

  

Varning för påhopp?


- Gunin, nu är de tillbaka.

- Lugin, är det mer än Lugar som återkommit från kontinenten?

- Jaha, är Lugar tillbaka? Jag tänkte närmast på alla kossorna som fraktats över

från Torekov, hit till Hallands Väderö med Väderöbåten Nanny.

- Visst är de tillbaka. Stod ju om detta äventyr i Nordvästra Skånes Tidningar

i går, den 8/5. Men det var lite lurigt. Båten benämndes Fanny. Men nog heter

hon väl Nanny, fortfarande.

- Nanny kan ju tolkas som "barnjungfru", dadda eller som farmor alternativt

mormor. Betryggande för unga kvigor. Fanny blir väl snarare något så osym-

patiskt som när farmor eller mormor vänder någon ändan till.

- Var det detta luriga som tillät Lugar att luras med bilderna? De är förvisso

inte från Hallands Väderö.

- De är från samma tjurfarm i Spanien, som vi besökte i höstas.

- Det vi skrev om i december 2007. I Akter som nr 399 och 400.

- Hoppas det var lur även det andra som stod om Väderön, på samma sida i

NST, att Väderön är på glid.

- Men nog pågår kontinentalförskjutningarna fortfarande. Väderön är på glid.

- Nu avsågs administrativt glid. Att kyrkan kan skiljas från folket, på ön. Eller

kanske snarare att ön kan skiljas från folket i Torekovs församling.

- Gud så dumt.

- Det skulle kanske platsa med lite "tjurkraft" på Hallands Väderö.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 474. Carassius?

image489

Guldfiskdamm med gräsänder.  Guldfiskdamm med bortskrämda änder.

Daggmaskletande maskin på väg från åker till åker.


Akt 474                                                                        2008-05-08

  

Carassius?


- Gunin, är allt som glimmar guld?

- Lugin, vad gäller det nu? Något nytt utspel från Nuder-klanen?

- Det gäller din intervju med karparna i Akt 468, den 23/4 08. Nu kar några

invandrarsläktingar till dem, ursprungligen från Kina , hört av sig. De är röda

karptyper, som envisas med att kalla sig guldfiskar. De anser sig väl vara för

mer än andra karparter. De uppehåller sig dessutom i en slottsdamm. Fint skall

det vara.

-Men kom till saken.

- De skickade ett meddelande via ett gräsandspar, som de kände väl, och som

förstod deras kinesiska dialekt. Guldfiskarna menade att de gärna komplette-

rade sin vegetariska diet med inslag från djurriket, som de lätt kunde finna i

bottenslammet. Förirrade daggmaskar var inte fy skam. Några guldfiskar me-

nade att deras fina röda färg kunde vara att söka i mask- och insektsinslagen i  sin kost.

- Högs osannolikt. Jag pratade med en gråtrut här på Hallands Väderö för

någon dag sedan. Han förklarade att många måsfåglar tvingas in över fastlan-

det för att finna mat, på åkrar och soptippar. Han trodde fullt och fast på att

folket skaffat effektiva maskupptagningsmaskiner för att hålla fåglarna borta

från soptipparna. Sådana traktordragna maskiner såg han dagligen plocka upp

mask på åkrarna. Det var bara att hänga på och smaska i sig. Han åt således

daggmask för glatta livet. Men han var fortfarande grå och vit. Inte en strimma

rött kunde jag se.

- På tal om att smaska i sig, gräsänderna från guldfiskdammen var lite skakade.

Fiskarna skrämde upp dem, så de snabbt lämnade dammen.

- Kunde guldfiskarna skrämma iväg gräsänderna till oss.

- De berättade, för gräsänderna, att de fått reda på dagens slottsmeny.

- Jag förstår. Det var självfallet kinesisk anka, med råvaror från trakten.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 473. Limax Maximus.

image488

Pantersniglar


Akt 473                                                                        2008-05-05

  

Limax Maximus

  

- Gunin, nu jäser det igen.

- Lugin, vad gäller det denna gången? Fastighetsskatt eller golfbanor?

- Det jäser i komposten.

- Är det så ovanligt i vårsolen och den återfunna värmen?

- Det är inte i själva komposten i sig utan i dess omgivning. Upprinnelsen är

nog Akterna om daggmaskar, 466, den 20/4 och 468, den 23/4.

- Menar daggmaskarna att de genom de slutna komposterna inte är åtkomliga

för koltrastar och andra matintresserade fåglar? Missar de återuppståndelsen?

- Det handlar om sniglar. Pantersniglar, eller leopardsniglar om du så vill. De

är upprörda över folks beteende.

- Jag anar vad du tänker säga. Folk kan inte se skillnad på en pantersnigel och

en senare invandrare, en spanska skogssnigel.

- Just så, den senare mer känd som "mördarsnigel". Folk mördar ohämmat

denna glupska spanjor och då drabbas även pantersniglarna, som mer liknar

sina invandrarkompisar än en svenska skogssnigel eller en svensk ängssnigel.

-Åter ett exempel på bekymmer inom ett mångkulturellt samhälle, eller skall

vi säga biotop. Det handlar ju inte enbart om folk, utan även om kannibalism.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se


Korparna på Kallskärslid. Akt 472. Fugin, vår tids Don Quijote

image487

Foto 1 och 2: Fugin 2008-04-27


Akt 472                                                                        2008-05-04

  

Fugin, vår tids Don Quijote?

  

- Sugus, nu svänger det kring Fugin, enligt Login.

- Kajak, har Fugin fastnat i något roterande hjul?

- Inte så illa gissat. I kampen mot oss, om ris eller ros, angriper han nu väder-

kvarnar. Han vill spela Don Quijote.

- Hur kan slån kontra Rhododendron bli till väderkvarnar?

- Han, Fugin, menar att vi här på Bjärehalvön yvades över tre väderkvarnar.

- De som var Akterna 419, 424 och 425 under inledningen av årets februari?

- Ja, och som var avhängiga Akter som 424 och 425 under januarislutet. Han,

Fugin, påpekar att Kullahalvön idag rymmer över dussinet kvarnar. Enbart in-

om Höganäs kommun finns åtta stycken och i Helsingborg lika många. Han

visar bilder på de två, med vingar, som finns längst ut på Kullen, Bräcke Mölla

vid Krapperup och Farhults Mölla i Farhult.

- Ok, en mot Öresund och en mot Skälderviken. Vad vet vi mer?

- Båda ägs av Kullens Hembygdsförening och är byggda kring 1850, men med

skiftande historisk bakgrund. Bräcke byggdes i Värnamo. Demonterad flotta-

des den på Lagan ut till Laholmsbukten och vidare på fartyg till Helsingborg.

Där blev den Stattenamöllan, fram till 1940, då kvarnrörelsen upphörde. 1979

köpte Kullens Hembygdsförening resterna av kvarnen för att ersätta den kvarn

vid Bräcke, som brunnit ner 1946. På nytt fick kvarnen demonterad segla på

havet, från Helsingborg till Höganäs. 1980 var den renoverad och på plats på

Bräcke backe vid Krapperup. I dag är den i gott malande skick, påstår Fugin.

- Farhults Mölla?

- Den byggdes i Farhult. Möllan drevs av vinden under hela sin affärsmässiga

tid, fram till 1957. Möllan är i dag i gott skick med kvarnverk om två stenpar

och sädeskross, samt fått en tändkulemotor på 25 hästkrafter installerad.

- 25 hästkrafter. Undrar vad mer upphetsande Login kommer att hitta i Fugins

depesch.



Vi har placerat vår blogg i <a

href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/

>Torekov</a> på bloggkartan.se