Horsakistan

Akt 445                                                                        2008-02-28

Vinter blir "Vindter"?

- Gunin, heter det inte vår, sommar, höst och vinter?

- Lugin, om du menar folkets årstider lär du vara på rätt spår.

- Det verkar inte bli några spår i år i form av spårsnö.

- Nej, kanske inte, men spår blir det i skogen, i alla fall, av allt vindfälle.

- Vintern borde döpas om, till "svöst" eller "vindter".

- Eller solvarvet begränsas till enbart tre årstider.

- Hur är det Urun brukar säga? Jo, Sverige har nio månader vinter och tre

månader småkallt.

- Det är några år sedan. Marin talar mycket om vintern 1956. Då var det havs-

is. Folket gick, sparkstöttade eller cyklade hit ut till Hallands Väderö. De stod vid
små uppborrade hål i isen och pilkade torsk.

- "Bernhard Ingelsson", den tidens livräddningskryssare, med stabilt järnskrov,

fick göra nytta som isbrytare. Assisterade båtar in och ur Torekovs hamn.

- Den konfekten har den nutida "Rescue Gripen" blivit blåst på.

- Det är kanske därför "isvinter" övergått i "stormvinter". En anpassning till

vad en livräddningskryssare kan anses lämpligast för, med hänsyn till väder.

- Ja, säga vad man vill om vädret, men en anpassning till folket tror jag inte på.

Snarare borde folket anpassa sig till vädret, miljöanpassning.

- Borde kunna ske. Teknikanpassningen verkar ju lyckad, från stål till plast.

- Repetera gärna dina kemi- och biologikunskaper.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 444                                                                        2008-02-25

Tråkig avundsjuka (Tradig förtrödenhet)?

- Sugus, trams och fubbickiti.

- Vadå, Kajak, att gravänderna redan anlänt hit? Det är meteorologisk vår.

De har kanske varit här hela denna milda vinter, som någon jourhavande

skribent i Kristianstadsbladet ville kalla för "svöst"; när hösten direkt över-

går i vår.

- Jag syftar på omröstningen bland folket, om de skönaste skånska orden.

Enligt gratistidningen Punkt SE.

- Men gläd dig, det blev en framgång för oss fåglar, två tio i topp. Gråsparven

och blåmesen, "pjodd" och "schatte" - 7:a och 10:a.

- "Schatte" är nog inte mes i den betydelsen. Det ligger nog mer åt det hand-

fallna och tafatta än åt det räddhågsna.

- Nu ska du inte vara "förtröden" (4:a, avundsjuk) eller "ännaklämd" (5:a, be-

bekymrad) bara för att du inte kom med.

- Vad är det för fel på "kaurp"?

- Det låter alltför "räligt" (3:a, jolmigt, äckligt). Ta det med fattning, du behö-

ver inte vara så "hialös" (2:a, otålig). Tids nog får du vad du förtjänar. Alla de

andra fåglarna kan uppleva dig som en förgrämd "bobbe" (9:a, stropp) och där-

till en aning "tradig" (6:a, långrandig, tråkig). Nu är jag "förveden" (8:a, nyfi-

ken) på vilket ord av de tio som kom 1:a.

- Jag sa det ju inledningsvis, "fubbicker" (1:a, idioter).

- Vem tror du jag ser som den störste "fubbicken", men likväl den skönaste?

Vi har placerat vår blogg i <a

Rester av skrotfiskarskutan "Falken" på "Torekovs vrakkust"

Akt 443                                                                        2008-02-21

"Svinhugg" går igen?

- Gunin, skrotfiskaren?

- "Falken", Lugin?

- Ja.

- Hurså?

- Vi namngav henne i Akt 426, den 27/1 08, och visade henne i helfigur i

Akt 429, den 31/1 08. Hon, en gammal finsk träskuta, fick ju "på båten" av

en skuta av järn.

- Ja, "Wyk".

- Vart tog "Falken" vägen? Blev hon U-båt? Skrot bland skrot.

- Hon fick äran att segla samma väg som många andra trotjänare, och på känd

vrakupphuggningsstrand: Strandmalen söder om Torekov.

- Jaha, platsen vi omtalat i ett antal Akter. Under nästan hela februari 2007.

- Hon, "Falken", hamnade där "i modern tid", 1960-talet.

- Och i nutid finns inte mycket kvar, som framgår av bild 5. Enbart lastrums-

kappen, av stål, ligger kvar och dekorerar stranden, påminnande om forna da-

gars upphuggningar och vrakauktioner. Det var tider det, enligt Marin.

- Du, på tal om bakgrundsbrus, förlåt, bakgrundshus, känner du ingen husen

på bild 4.?

- Helt klart. Jag minns Akt 275, från den 20 april 2007.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 442                                                                        2008-02-18

Max förfall?

- Gunin, det som försvinner i snö, kommer fram i tö.

- Dåligt Lugin, i vissa fall, som Max i fritt förfall fall.

- Nåja, hon hade ju legat några år i inre hamnkroken, på samma plats som

då hon fick nytt utseende 1956, före det ovan dokumenterade förfallet.

- Max var 1962, vill jag minnas, med i trafiken för sista säsongen. Så från

och med säsongen 1963 var hon enbart till åsyn.

- Året efter dokumentationen ovan, 1973, köptes hon av en Malmö-bo och

fick hamnplats i Klagshamn. Tanken lär ha varit att den nye ägaren skulle

bygga om Max till någon sorts fritidsbåt, för en jorden-runt-seglats.

- Några år senare lämnade hon förvisso Klagshamn, bara försvann.

- Måhända hade hon blivit U-båt, snarare än lustjakt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 441                                                                        2008-02-16

Strandsatta?

- Gunin, Marin och Marun, liksom Kajak höll ju till i Sandskogen, norr om

Torekov, under 50-talet och delar av 60-talet, som framgått av tidigare Akter.

- Ja, Lugin. Bl.a. nr 158 från den 26 oktober 2006. De hade speciella uppgifter

som var kopplade till den där då tillkommande campingplatsen.

- Marin har med anledning av vår Akt-serie om Max tillsänt oss en bild, som

visar kappen och styrhytten till Max.

- Attributen vi såg uppslängda på kajen i Akt 435, den 7/2 08.

- Ja. Marin berättade att de hamnade på klapperstenkanten nedanför camping-

skogen. Kappen blev inredd till ett torrdass, du vet, med ståltunnor som får

bytas när de blir fulla.

- Som på Hallands Väderö. Beskrivet i Akt 418, den 10 januari i år.

- Styrhytten placerades över en nygrävd vattentäckt och fick bli pumprum. Den

var nog tänkt som kiosk, reception eller möjligen telefonhytt. Men redan året

senare var båda borta, utvecklingen inom campingplatsen hade förpassat dem

till nostalgins tassemarker.

- Tror jag alls inte. Kajak påstår han något senare såg dem på en villatomt, som

ägdes av en känd konstnär. Styrhytten var inredd till ateljé och kappen till ett

vinförråd.

- Vad månde ha blivit av resten? En hel lönnkrog? Ett Maxim? Ett Max-Inn?

- Näppeligen.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 440                                                                        2008-02-14

Att tala om - men inte att lita på?

- Kajak, det var ett ältande om detta med väder, och då menar jag inte ditt.

- Tack, Sugus. Men inte ens mitt är i alla väder att lita på.

- Det har nu varit sju veckor - heligt tal - som borde vara vinterveckor. Men

det har det långt ifrån varit. För att inte säga högt därifrån.

- Våra instrument på Pinus den Höge bekräftar dina känslor. Eftersom det är

Alla Hjärtans Dag i dag börjar jag med värmen. Det har varit upp till plus 10

grader, men inte en grad under minus 4. Det har, som du förstår begränsat mitt

behov av kroppsvärme.

- Men med tanke på dagens karaktär kan det väl bli ett undantag.

- Säkert nog. Det är ju nollgradigt i afton. Du kommer inte att bli blåst. Krafti-

gast blåst hade vi den 26/1, styv västlig kuling med 18 m/s.

- Men Tuva då?

- Det var den 2/2, och hon kom inte upp till mer än 16 m/s vid Kallskärslid.

Lugnast var det den 10/3, en västlig bris på 3 m/s.

- Hur har det varit med blötan?

- Syftar du på den som kommer från ovan har vi haft många regnfria dagar.

Men det har regnat en hel del också, och tidvis haglat. Mest regn kom det nog

den 24/1, c:a 12 mm. Blötare och solfattigare veckor än normalt kan noteras.

- Vattennivåerna då?

- När det gäller havsvattnet har det verkligen varierat kraftigt under en så pass

kort period som sju veckor. En bit utöver en meter. Det extrema lågvattnet har

vi visat i Akter under december - januari, lägst var det den 5/1. Högst, om än

inte extremt, var det den 2 februari. Vi får återkomma till höga extremvärden.

- Men det syns på trålaren Wasa i Torekovs hamn. Vid lågvattnet står hon på

botten och vid högvattnet vill hon flyta upp på kajen. Men enligt bild 3 måste

det varit extremt högt vatten, någon gång under våren 2003.

- Wasa hade kunnat göra klippan Gibraltar till vår tids Ararat om det ankom-

mit på vattnet. Men det hade behövts mängder med vattenkranar för ett sådant

lyft. Men nu räckte det med en kran, en lyftkran.

- Men ett behov av åtskilliga djur.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 439                                                                        2008-02-11

Något lite mer om Max

- Gunin, så var det klart för slutfinishen

- Lugin, början på finishen.

- Ja, en man i snipan som målar.

- Eneman i snipan, det är han som målar, inte snipan.

- Ja det ser jag väl, att det är Max han målar, Eneman. Vit som en svan, inte

gråspräckling som en ful ankunge. Som en mås utan vingar. Det står på bild 2

att det är en provtur till Kapellhamn.

- Nu skall du inte märka ord. Alla förstår innebörden och skeendet. Du skall

inte hänga upp dig på att Max just i fotoögonblicket backar från Kapellham.

- Ville bara visa på att jag var observant på antibogvattnet och flaggan.

- På bild 3 syns "Guldfisken" bra. Var detta verkligen det riktiga namnet på

båten?

- Nej. Förmodligen inte. Men Albin Olssons tullkryssare var så välhållen och

guldskimrande att namnet blev så i folkmun.

- Albin Olsson, är det ett riktigt namn eller din vana trogen att ofta välja namn

som passar in på väldigt många; "Många nämnda, inga glömda"?

- Testa din slutledningsförmåga och kolla bild 4 med din egotrippade obser-

vans. Någonting i den bilden bör du kunna associera till förra Akten, där Kajak

virvlar runt i orkaner.

- Att det är krabb sjö i hamnen?

- Intressantare än så. Lyft blicken.

- Att Torekov fått en ny kyrka året innan?

- Det avhandlade vi i några Akter under december 2007. Exv. 407 och 423.

- Det var lite blåsigt i de Akterna också. En vink, tack.

- Sänk blicken.

- Aha. All veden, på kajen, bortom Max. Det var regelrätt skogsavverkning,

inte vidfälle.

- Förvisso. Men i den avverkningen miste vi två av våra reservnästen till Pinus

den Höge, i kanten mot Kapellhamn-slätten. Vi miste ett under Gudrun och ett

med Per.

- Jag känner mig blåst. Detta har vi också Akt-avhandlat.

-Erkänner. Tillstår. Vidgår mitt moraliska förfall.

- Då inväntar vi även förfallet av Max.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 438                                                                        2008-02-11

Att hänga med i svängen?

- Kajak, kärt barn har många namn. Byn med kvarnen på bilderna ovan, en

privatägd "Holländare", finns dokumenterad som Bröddarp alternativt som

Broddarp, i något fall även som Brödarp.

- Vi kör med pricklöst ö, Broddarp, det blir lite mer internationellt.

- Broddarps Kvarn ligger vackert. Synd att den saknar vingar och vindros.

- Den har haft, självfallet. Den gick med vindkraft fram till 1949, när eldrif-

ten tog över. Kvarnrörelsen togs ur drift 1970, efter 58 år i malandet tjänst.

Men kvarnen är äldre än så. Den kom på plats i Broddarp 1912. Den byggdes

upp 1897 i Kållands-Åsaka som ligger i Västergötland. John Troedsson köpte

den där 1911, samt lät transportera och uppföra den på sin nuvarande plats.

Kvarnens vingarna hade självsegling och balkar av stål, men avriggades av

orkanen Gudrun den 8 januari 2005.

- Ja dessa jobbiga och hänsynslösa stormar. Var får de sina namn från? De

borde heta Rambo, Hannibal eller Djingis Khan.

- Det är norska motsvarigheten till folkets SMHI, Meteorologisk Institutt, som

döper dem efter en namnlista från A till Ö. Första gången var det Agnar, den

12/10 1995. Listan har börjat om en gång och är f.n. på Tuva, som vi kände
av den 31/1 i år. Som du minns skakade Per om oss ordentligt på Pinus den
Höge, den 14/1 förra året.

- Jag har inte glömt Per, och långt mindre Gudrun. Tuva var beskedligare.

- Vad sa du ägaren till kvarnen hette?

- Det sa jag inte. Jag har frågar Urun, han brukade på sin tid nyttja kvarnen

som riktmärke när han flög till Grevie för att lifta vidare med tåg norrut. Han

hade i sin tur, vid den tiden, frågat en gammal uv som satt i kvarnbuskaget,

på en törnqvist, men fick inget begripligt svar.

- Jag får fråga Gunin, vid tillfälle.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 437                                                                        2008-02-10

Att få en svan till en ful ankunge?

- Gunin, det där med tycke och smak.

- Förvisso Lugin, men det kan finnas fall när kraven på logistik och ratio-

nallitet må överordnas rena estetiska böjelser. Max var en gammal båt som

var i behov av underhåll. Som sommarbåt ansågs taket inte nödvändigt och

sikten lätt skymd, med backen full av turister. Därtill fanns en ambition att

erbjuda varje passagerare att sitta med möjlig fri sikt över havet.

- Du menar att alla skulle kunna se framåt eller över en frisiktsreling.

- Ja, i vanliga fall sitter passagerarna med ryggen mot relingen och tittar inåt

i båten. Försök gjordes att få Max att följa traditionen från S:ta  Thora och

Arild, med sittplatser som i en buss. Sammanslagningen av styrhytt och kapp

samt att livbältsskåpet ställdes på motorkappen gjorde att det blev större fri
däcksytan än före ombyggnaden. Den höga styrhytten var kanske orsaken till
att många ansåg "nya Max" estetiskt underordnad "gamla Max". Men runtom-
sikten för rorgängaren blev klart mycket bättre.

- De två personerna, Johansson och Nilsson, är det ytterligare ett av dina sätt

att välja vanliga namn, som kan passa in på väldigt många bland folket?

- Inte i detta fallet, faktiskt. Henry Johansson var delägare i Max och ansvarig

för ombyggnaden och under några år ansvarig maskinist vid seglationen. Otto

Nilsson, pensionär, kan ha befunnit sig på Max av intresse och för att ge goda

råd, men kanske enbart på väg från eller till båten utanför Max, trålaren Vind.

- Som enligt Akt 435 ägdes av Ernst Nilsson. Vind skulle bli, och blev, som vi

sett, Väderöbåt.

- Exakt. Otto var  far till Ernst.

- Är det inta snart dags för provtur.

- Snart.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 436                                                                        2008-02-08

Kulturhistorisk blygsel?

- Kajak, Akt 432 slutade nästan med "typ?". Boarps Mölla är ju av typ "stub-

bamölla", understundom även kallad "stabbamölla" eller "stolpkvarn". Den i

Mäsinge är lite annorlunda konstruerad.

- Väl skådat, Sugus. I Mäsinge ser du en "hättkvarn", vanligtvis kallar folket

sådana möllor för "holländare". Enbart den vridbara hättan, som bär upp ving-

arna och innehåller axeldrevet, vrids mot vinden.

- Precis. "Stubbamöllan", en konstruktion från 1100-talet, vrids i sin helhet

mot vindögat. "Holländaren", en konstruktion från 1300-talet, kan byggas

betydligt större och stabilare med en gedigen och orubblig grundläggning.

- Gunin surrade mycket om "stubbamöllor" vid hemkomsten från Öland, som-

maren 2006. Men visade inte upp någon. Han häftar åter i skuld.

- Jag tycker jag känner igen platsen kring möllan i Mäsinge. Vi passerade där

i somras och upplevde något som såg ut som en jättedemonstration, ett "bya-

slagsmål" eller panikflykt från någon "världsonska".

- Du, hejda dig. Det var loppmarknad hos Västra Karups IF.

- På tal om "världsonska", möllan i Mäsinge kan i likhet med den i Boarp få

utstå risken att få flygande golfbollar i vingskruden. Planering pågår. Redan

nu ser ju vindrosen lite tilltufsad ut.

- Kanske är det därför som möllans granne, efter Granngården, ett vindkraft-

verk av typ Vestas, söker skydd bakom trädgrenar.

- Jag tror snarare det är av blygsel, när snacket kring vindmöllor kommer upp i

kultur- och energidebatter.

- Men varför, båda är ju bidragsberoende.

- Du, vitsen om bidrag klarades av i Akt 175, den 24 november 2006.

- Vem försörjer möllan? Den byggdes färdig redan 1896, av en dansk mölle-

byggare vid namn Rafvn, och den var vinddriven till medio 1950-talet.

- Vinddriven? Den ägs av "Föreningen för Bjäre Möllors Bevarande", sedan

1979, som ombesörjer möllans underhåll och reparationer. Efter ett visst för-

fall från 1974, då verksamheten upphörde, de eldrivna hammarkvarnarna från

1955 stängdes av, påbörjades arbetet med att få möllan funktionsduglig.

- Vilket den blev 1984. Möllan fick därtill en vindros, för självvridning, 1985.

- Nya vingar höjde kvarnsiluettens status år 2000.

- Vilket knappast kan sägas om nästa, Brödarps Kvarn.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 435                                                                        2008-02-07

Den fula ankungen i omvänd ordning?

- Gunin, vi lovade i Akt 430, den 31/1, att visa upp Max på en tur in i ett nytt

liv, vad avsåg Väderö-båtens utseende.

- Lugin, det är händelsen 1956 du syftar på; då Max förhalades till inre ham-

kroken och inledningsvis blev avlastad allt ovan däck, merparten av däcket

och allt utom maskineriet under däcket.

- Platsen var ju inte unik för "långliggare". På samma plats låg under ett antal

år Torekov-galeasen Alfa, ägd av Sture och Alfred Lundin, tills hon höggs upp

1946. Under aktiv tid syns hon till vänster på första bilden i Akt 243, 23/2  07.

- "Långliggare" blev väl Max först när hon togs ur trafik 1964 ?

- Jämförelsevis ja; men sedan låg hon där fram till medio 1970-talet.

- Vi låter Max bli ombyggd innan hon blir ett offer för tid och tand.

- På undre bilden börjar hon få nytt däck på backen.

- Du, jag anar ett parallellbygge, enligt den bilden. Båten utanför Max är nog

Vind, som kom till Torekov 1955 från Kyrkesund på Tjörn. Där hade hon kon-

verterats från trålare till lastbåt. I Torekov inledde den nye ägaren, Ernst Nils-

son, en ny konvertering - Vind skulle bli Väderö-båt.

- Samme Nilsson som förekommer i Akt 429 av den 31/1 2008?

- Densamme. Och i denna Akt ser du även resultatet av konverteringen, Vind

har blivit Väderön. På tredje bilden är Väderön på väg in i hamnen; hon med-

verkade i trafiken från 1956 fram till och med säsongen 1975.

- Skall vi försöka nå vårt syfte?

- Menar du att få Max klar för trafikinsatser, då må vi återkomma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 434                                                                        2008-02-07

En udda upplevelse - med inlevelse?

- Gunin, vi lovade i Akt 430, den 31/1, att visa Max i en udda upplevelse.

- Lugin, jag tänkte på filminspelningen 1954 i Torekov och Hovs Hallar när

Arne Mattsson regisserade filmen "Salka Valka", Rune Lindströms manus

efter en roman av sedemera nobelpristagaren från Island, Halldór Laxness.

Romankvinnan Sigurlina gestaltades av Margaretha Krook och hennes dotter

Salka Valka av Birgitta Pettersson som flicka och som vuxen av Gunnel Bo-

ström. I den manliga huvudrollen, "uppviglaren" Amaldur Björnsson, såg vi

Folke Sundqvist.

- Det var han som "badade en sommar" med Ulla Jakobsson.

- Filmare var Ingmar Bergman-fotografen Sven Nykvist. Några Torekov-bor

medverkade som statister ombord på Max, i passagerarroller.

- Även Marin medverkade, i en unik roll. Filmen spelades in på natten i

konstgjort regn och dimma. Borgarbrandkåren i Torekov svarade för detta

med hjälp av brandspruta och rökbomber. Sjögången, att Max rullade i sjön

oaktat att hon låg tryggt förtöjd vid kajen, fixade Nyqvist genom att ha kame-

ran i ett gungbräde.

- Men Marin, skulle han svara för sjösjukespyorna?

- Nej, det klarade Krook själv med hjälp av lös korngrynsgröt. Men när Matts-

son yrkade "tystnad, tagning" blev inte allt tyst. Inte alla teg. Framför allt inte

alla de strandskator som levde livets glada dagar, firade våren, på "Revet" norr

om hamnen. Ingen i filmstaben visste med säkerhet om strandskator fanns på

Island, där Max enligt manuset befann sig. Inspelningen låg taskigt till. Då tog

Marin saken i egna klor, flög till "Revet" och bad skränfockarna knipa näbb,

annars skulle Marin se till att de hamnade på Island, hela flocken.

- Jag förmodar det hjälpte.

- Men inspelningen tog lite längre tid än planerat. Detta till glädje för alla auto-

grafjägarna kring hamnen och Hotell Kattegatt.

- Ja, jag har sett Kajaks häfte, där finns namn, utöver de ovan, som exv. John

Melin, Elsa Prawitz, Nils Hallberg, Sigge Fürst samt Erikarna Strandmark

och Hell.

- Vad handlar filmen om?

- Du, läs romanen. Den ger mer än filmen.

- Utan Max och hennes julle Salka Min, som fick namn efter det att Sigurlina

kallat sin dotter "Salka Min".

- Ja, trots.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 433                                                                        2008-02-06

En funnen miss -  en "phallossymbol"?

- Logut, ibland maler kvarnarna långsamt.

- Medhåller oförbehållet, Login. Syftar du på något speciellt?

- Gunin. Han häftar i skuld, är ofri.

- Jag anar att du syftar på Akt XXVI, som öppnades redan den 24/1 2006.

- Ja. Gunin utlovade en bild som visar på lek i övningsstången vid Ydre Hall.

I Akten berättades varför stången ursprungligen kom till vid sekelskiftet 1900.

- Även att en replikstång uppförts där 100 år senare.

- I Akt 248, den 1 mars 07, visas det på hur en sjöräddningsstol nyttjades i ett

skarp läge. Stången var för övningar under lugna dagar.

- Vi har hittat Gunins utlovade bild, som visar unga själars lek i stången.

- Möjligen för att imponera på de närvarande damerna.

- Kvittar. Vi förlänger blicken och finner i bakgrunden villa "Lundin".

- Uppförd och bebodd av familjen Lisa och Alfred Lundin med sonen Sven-Erik
under lång tid . Numera är huset i andras ägo.

- Jag ser kopplingen med Akterna om Väderö-båten Max.

- Både Alfred och Sven-Erik var under många år engagerade i Väderö-trafiken.

- Alfred i Arild och S:ta Thora och senare Sven-Erik i Max.

- Vi får se vad som kommer, vi får göra som Sugus, vi får "fånga en uggla".

- Men du, om vi haft ögon i nacken hade vi skådat "Fortet".

- Men där finns ingen miss. Kolla i Akterna 128 och 155, 24/8 resp. 24/10 06.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 432                                                                        2008-02-05

En tanke åt Ikaros?

- Kajak, det var ett jämmerligt malande kring väderkvarnar i era Akter  419-

420 och 424-425. Skepparslöv, Don Quijote och Spanien hit och dit. Har du

tappat din hembygdskänsla?

- Sugus, alls icke. Jag sände ut Gunin för att kolla in vår egen kommuns

kvarnar. Båstad har tre, Kristianstad blott en.

- Var det för att du misstänkte Nuder-trick även här?

- Alls icke, Sugus. Ren hembygdskänsla. Men å andra sidan blev det lite åt

Nuder-klanen till, likväl, när jag kollade Gunins bilder. En med vingar, en utan

och den tredje med vingbrott.

- Ok, vi har sett skator i samma predikament, efter interna slagsmål. Men vad

har hänt kvarnarna? Kom nu inte dragandes med Don Quijote, inte ens en lokal

variant.

- Får jag föreslå en Ikaros-variant? Han tappade vingarna när han kom för nära

solen. Vaxen som höll vingarna smälte i solvärmen. Låt mig byta ut solskivan

mot vindögat. Kvarnar, som kommit åt för kraftig vind, har upplevt varmgång i

maskineriet och börjat brinna, om vingarna, eller dess segel, inte dessförinnan

har blåst sönder. Observeras bör i denna liknelse att Ikaras far, Daidalos, står

som uppfinnare av seglet, i dess olika former, liksom av Ikaros vingar.

- Orsaken till vinghaveriet hos Boarps Mölla vill jag nog hellre tillskriva Gud-

run, Per eller Tuva. Möjligen i kombination med en allmän ålderdomssvaghet.

- Ålderdomssvaghet? Visserligen som en åldrig klenod, byggd 1776 i Trane-

kärr på Kullahalvön, nära Jonstorp, kom den via Saxtorp till Boarps golfbana

1932; men där den fick nya vingar på 1990-talet. Det var på uppdrag av

Ludvig Nobel som flyttningen av stubbamöllan kom till stånd och att den reno-

verades 1982. Båstads Golfklubb äger idag denna mölla med dess vingfång på

31 alnar och med ett skrov på i fyrkant 6 x 7 alnar.

- De resterande två väderkvarnarna, typ?

- Typ? Ungdomssnack. Lugn i stormen. Dreja bi, så hörs vi av.

- Ok, jag "fångar en uggla".

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 431                                                                        2008-02-04

Ungdomsförsyndelse?

- Gunin, här är bilder som Logut hittat fram om Väderö-båten Max.

- Jaha, bl.a. ur Marins dokumentation från ett återfall av Max som bogser-

båt. Det gällde vid tillfället i fråga att bogsera en arbetspråm från hamnen i

Vejbystrand till hamnen i Torekov.

- Vet vi något om pråmen?

- Nej, men om det slumpmässiga ögonblicket som innebar att både pråmen

och Max kom med på ett vykort.

- Just så. Det var i Akt 429 från den 31/1 08 som vi såg detta. Bild två från

ovan.

- Vi återkommer till ögonblicket när Max debuterade som filmstjärna i Salka

Valka.

Vi har placerat vår blogg i <a