Horsakistan

Akt 1320                                                                                                 2019-02-28

Bland folkets kulturhistoriska minnesvärld - 2019:5 Flygarum

– Kajak, i Bjärebygden 2019, som varit tyngdpunkten i de senare Akterna,

    skriver Inger Nilsson och Leif Odung en artikel om Flygfyren på Lysarums-

    backen . . .

– Jo Marin, så upplysande bra . . .

– Äntligen lite ljussättning på vår Akt 690, den 26/7 2010 . . .

– Vi klistrar in två bilder från den Akten för att locka folk att läsa Bjärebygden . . .

– Och frestas vidare att läsa boken Varan och Varegårdarna . . .

– Båda angivna titlarna finns till salu på ICA-Torekov m fl andra ställen . . .

– Kolla utbudet på Torekov-nära titlar . . .

– I bild 2 finns en http-adress, samma som i Akt 690 . . .

– Testa den . . .

 

– Då har vi inte mer att tillföra?

– Jo, att vi under några år på 1950-talet såg killar från Torekov

    idka cykelgymkhana i sandgroparna på den då obebyggda

    Lysarumsbackens stupsidor . . .

– Men masten fanns där . . .

– Avslutningsvis en liten aptitretare till . . .

– En artikel av Filip Kilian . . .

– Medarbetare i några tidigare Bjärebygden

– Exempelvis 1977 . . .

– Där han vandrar med er Bjärekusten runt.

– Vi möts kanske på nytt . . .

– Vid Kattviks strand.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1319                                                                                                 2019-02-14

Bland folkets kulturhistoriska minnesvärld - 2019:4 Lyckeborg

– Kajak, fartyg var någonting som band samman Edvard Svenssons

    och Gudmund Larssons intressen . . .

– Jo Marin, allt enligt föregående Akt . . .

– Även land och jord . . .

– Visst, för Edvards mest intressanta fartyg hamnade ju på land. . .

-  Yrkesskicklighet och gott förtroende i bygden för stöd och lån . . . 

– Han var involverad i många av de gamla segelfartyg som under

    första halvan av 1900-talet inköptes och blev till timmer och ved

    vid Malen, söder om Torekov, i tidigare Akter enligt bilden . . .

 – I gränslandet till hans 1913 införlivade Lyckeborgs-mark .. . 

 

  

– Vi kan titta lite på utvecklingen av marken till gården Lyckeborg . . .

– I skarven, tiden mellan att jordbruksarbetet flyttats till Råled och

    marken exploaterats för villabebyggelse, bedrevs tillverkning av

    plastbåtar i en del av de friställda stallen och ladorna . . .

– I begynnelsen var gården ett jordbruk långt ut på landet . . .

– I dag är mangårdsbyggnaden renoverad och tillbyggd samt snart

    en villa "mitt i byn" . . .

– I begynnelsen en kamp i mager grusmylla och sandig jord . . .

– Edvard tvingades till många bisysslor . . .

– Varav vrakupphuggning var en, lera och sopor några andra . . .

- Skutseglation under 1920-talet, exempelvis med jakten Hulda . . . 

– Under en tid mark nyttjad som golfbana och på sin plats en soptipp . . .

– Golfbana enligt Akt 876 den 8/2 2012 och 676 den 13/6 2010 . . .

– I dag en till synes välmående kransbebyggelse . . .

– Även den tillkomsten beskriven i tidigare Akter, enligt bilder nedan . . .

– Delar av gården brann ner efter åsknedslag 1937 . . . .

– Ny manbyggnad var under uppförande . . .

– Byggmästare var Carl Ekensteen . . .

– Känd torekovsprofil . . . 

– Det var han som bärgade galeasen Alma efter strandningen

    vid Bläsinge, stranden nedanför, vintern 1923 . . .

– Kolla Akt 1060, den 19/12 2013 . . .

– Edvard fick ett långt liv . . .

– Ovetandes om vilket öde som väntade Lyckeborg . . .

– Utöver den kringliggande bebyggelse skapades . . .

– Utmarken i Strandskogen blev till skog, campingplats

    och idrottsplats, kolla Akt 627 den 11/1 2010 . . .

– Ja, frekvent i tidigare Akter, som 1151, den 11/7 2015 . . .

– Ävensom Akt 441, den 16/2 2008 samt Akt 501 den 10/8 2008 . . .

– Vi träffade Edvard vid Pauli hamn och han berättade då varför

   han for till Amerika . . .

– Brudar . . .

– Unga damer. Två intressanta och intresserade . . .

– I USA trodde han sig få lugn och ro att tänka efter, vilken . . . 

– När han kom hem hade en av dem åkt över till USA för

    att leta upp honom, med hittat en annan . . .

– Men hon som stannade hemma hon var den rätta,

    Sigrid Ståhl från Olastorp. . .

– Hem från USA medförde han ett fint fickur, en rova . . . .

– En äkta Omega . . .

– Som han vunnit i poker . . .

– Kortspel var en vanlig sysselsättning under de korta rasterna i

    orterna nere i järngruvan . . .

– I Michigan . . .

– Gungstolen blev Edvards favoritsittplats . . .

– Han satt och läste tidningar från när och fjärran . . .

– Med eller utan glasögon . . .

– Eller med de lösa konvexa glasen bak och fram . . . 

– Nyheterna blev vare sig gladare eller sorgsnare . . .

– Vår nyhet blir, bra eller dålig, att vi återkommer . . .

– Med en Akt 2019:5 . . .

– Kanske om Flygfyren, Kattvik, Hovs Hallar . . .

– Eller om en enkel mjölkpall.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1318                                                                                                 2019-02-06

Bland folkets kulturhistoriska minnesvärld - 2019:3

– Du Kajak, kan du se någonting som Gudmund Larsson (1769-1854) och

    Edvard Svensson (1877-1964) har gemensamt, eller skiljande?

– Jo Marin, båda är med i ytterst intressanta artiklar i utgåva 69 av

    Bjäre Härads Hembygdförenings årsbok "Bjärebygden 2019". . . .

– I och för sig, men var för sig . . .

– "Coopverdiekaptenen Gudmund Larsson" av Bertil Wulff och av

    John Henryssons en "Inspelning berättar om rymning och livet på sjön",

    som är en intervju med Karl Edvard Svensson, kallad KE . . .

– Det är nog mest en slump, att de båda hamnat i 69:an samtidigt. . .

– Märkligare vore det om de hade råkat på varandra i levande livet . . .

– Förvisso, Gudmund avled mer än 20 år innan Edvard föddes . . .

– Troligen har de råkats efter 1964 . . .

– Och därvidlag livligt diskuterat livets spänning mot en öppen horisont  . . .

– Eller kombinationen av kärlek till såväl jord som hav . . .

– Edvard rymde, måhända shanghajade Gudmund . . .

– Knappast, men han kom på grön kvist med ombordkomna lusidorer . . .

– Det motsatta för Edvard, genom slarviga borgensåtaganden . . .

– Gudmund kom till Torekov 1802 från Vejby och burskap i Halmstad,

    som Coopverdiekapten, Edvard 1913 som lantbrukare från Skåvarp,

    tillhörande Hallavara, en by i Hov . . .

– Gudmund köpte 1802 Torekov 1, 1913 köpte Edvard gården Lyckeborg . . .

– Båda gentlemännen ligger begravda på kyrkogården i Torekov, . . .

    som 84- respektive 87-årig . . .

– Fartyg med namnet Thetis har de gemensamt . . .

– Gudmunds var en galeas om 34 läster . . .

– Edvards var en ångbåt, med mast och råstång, byggd 1884 . . .  

– Thetis var vid de tiderna ett mycket vanligt fartygsnamn . . .

– Namngivaren är en havsnymf i den grekiska mytologin . . .

– Mor till Akilles och en hjälpsam gudomlighet som bodde långt

    ned i havsdjupet med sina systrar nereiderna . . .  

– Vi är också i djupet vad avser Gudmund Larsson och Torekov 1 . . .

– Våra Akter har sällan nått bortom den stora branden 1858 . . .

– Vi kan svårligen recensera någon Akt utifrån Wulffs artikeln . . .

– Men alla som har kulturhistoriskt Torekovs-intresse måste läsa den . . .

– Hur folk och familjer levde och bodde i den tidens Torekov, bland

    12 gårdar, varav elva var ägda av sjökaptener, och hus i övrigt . . .

– Torekov 1 var störst och med ett korsvirkeshus under unikt tegeltak,

    skorsten och kakelugnar . . .

– Vanligtvis var bebyggelsen utförd i skiftesverk, bohle, och under halmtak . . .

   

– Bål, brandfarligt . . .

– Vi har skrivit Akter om storbranden 1858, fyra år efter Gudmunds död,

    och känner djupt för änkan, Helena Margareta . . .

– Ja, i artikel bränner Bertil Wulff ner hela gården till Torekov 1, så hon

    tvingas ta del av brandens fasor och efterföljande elände . . .

– Nåja, i Bjärebygden 1998 bränner han ner såväl kyrka som halva byn . . .

– Ja "Bevare Torekov från brand" . . .

– Gudmund seglade hela sitt yrkesaktiva liv fraktbärande fartyg . . .

– Jakter, galeaser och slupar med varierande lästetal . . .

– Och varierande laster, sill, järn, tjära, alun, styckegods, ved, fårskinn . . .

– Sill var omtyckt last, gav hamntid och impregnering av träskrovet . . .

– Järn och kol hatat, skitade ner och var tungt . . .

– Fartyg som, oaktat det Engelska kriget, 1807-1814, tog sig utanför

    Östersjön kunde föra hem laster innehållande bomull, the, toppsocker,

    tobak, ädelträ . . .

– Torekov-skepparen Ebbe Ericsson var en av dem, med sin jakt om 7 läster . . .

– Edvard var sjöman enbart en kort tid i ångfartyg med varierande registerton . . .

– Laster som timmer, kol och styckegods . . . .

– Sill och torkad fisk höll fartygen kvar i hamn för länge, olönsamt . . .

– Edvard levde under kamerans tid och vi har träffat honom i levande

    livet, vid Pauli hamn . . .

– Där han hade en roddbåt för hushållsfiske . . .

– Gudmunds släkt bar traditionen att växla för och efternamn . .

– Pappan hette således Lars Gudmundsson . . .

– Edvards ättlingar heter i fjärde ledet fortfarande Svensson . . . 

– Torekovs fotbollslag segrade 1952 i Bjäre-cupen . . .

– Den utmärkte målvakten hette då Gudmundsson . . .

– Måhända ättelägg till Germund Larsson?

– Knappast, han bar namnet Hugo i förnamn . . .

– Vi lämnar familjen Gudmund Larsson här . . .

– Ger dig tid till fördjupning i 69:ans artikel med källor . . .

– Har du inte redan läst Bjärebygden 1998. . .

– Så får du stå ditt kast . . .

– Vi återkommer till Edvard, ponerar vi.

Vi har placerat vår blogg i <a