Horsakistan

Akt 862                                                              2011-12-29

Försvarshemlighet i Torekov

– Strix, i din egenskap av kvalitetsgranskare har jag av din mecenat . . .

– Login, menar du Gunin . . .

– Slappna av, det är ett enkelt test. Du skall få se två bilder över samma vy,

dock med en tidsskillnad på c:a trettio år . . .

– Så länge kan jag inte vänta . . .

– Slappna av. Det är 30 år mellan dessa fotoklickar. Här ett från 1979.

– Jag ser . . .

– Kolla noga. Här kommer klicket från i år.

– Jag ser . . .

– Redovisa skillnaden.

– Det vet ju alla. Det är ingen snö år.

– Är det den dominerande skillnaden? Snö? Har du snömos i hjärnan?

– Slappna av. Det är klart att jag kan se skillnad på övre bildens båt, under

en presenning, och den undre bildens bil, Göran Jorléns Range-Rover med

tända strålkastare.

– Ljushuvud. Gunin förväntar sig att du skulle redovisa Södra vägens

förlängning över Tunbyvägen, här nedan visad från kontrariktning.

– Jo, bilen är borta och jag nyttjar inte gator, jag flyger, och Gunin

vill naturligtvis att jag redovisar ett av skälen . . .

– Han bryr sig inte om att bilen rullat vidare och att du flyger . . .

– Jag tänkte att tillkomsten av ”Smedjan” kunde vara ett skäl . . .

– Kunde du inte ha klämt fram det med en gång . . .

– Du minns passersedlarna som krävdes under kriget, enligt Akt 860 . . .

– Att korsa Tunbyvägen kräver ingen passersedel, ens för en Range-Rover . . .

– Jag tror inte passagen mellan de två P-platserna, Smedjegatans och

Olympiagatans, framför Henke Larssons, enligt Akt 625, är hemlig, men

väl att Södra vägen, som ända nerifrån grinden mot Malen och upp till

Litorinavägen medger raka spåret för en invasionsstyrka från havet, är hemlig.

– Ock?

– Jag sände mina iakttagelser till Gunin med ett "hemligt kuvert" från kriget.

– Du har rätt att nyttja Pax och Paxe i tjänsten.

– Jag talar om att inte sprida hemligheter som rör Torekovs

säkerhet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 861                                                              2011-12-28

Mer mindre tornlikt i Torekov

– Marin, vilket hooande, och likväl glömma ett o.

– Så sant Kajak, ugglor är inte att lita på. Förstår inte

varför Gunin gav efter. Visst Jansson och Johansson,

där skiljer ett h, men även ett o. Något att hooa om.

– Slätstrukna insatser. Påpekade inte ens att KBV 283

kom till Kungshamn efter Torekov-tiden. Därtill att

Ödegården var felvinklad . . .

– Vi fortsätter med vårt utslätande slättstrukna . . .

– Vågar vi, betänkande det tornliknande, gå på möllor

utan att få Punin skrävlandes på halsen . . .

– Vi sa i Akt 850 om kyrkor . . .

– Jag tror att du tror på inkarnation om du som asatroende

stöter dig med kyrkan. Du är rädd för deketism . . .

– Att slåss mot väderkvarnar är inte riskfritt. Jag minns

faktiskt ingen mölla i Torekov . . .

– Det har funnits minst två. En i Hommerbegs trädgård . . .

– Den var så liten, föga minnesretande, rent ut utslätande . . .

– Den andra då, som Urun inte ens minns var den stod. Om det

var där kyrkan står idag eller på Möllebackarna . . .

– Hans minne, dövat av all julens kardemummamumma, kan

inte ens sära ut om det var en Holländare eller Stubbamölla . . .

– Vi placerar en Stubbamölla framför kyrkan . . .

– Och finner att vi ingenting vinner . . .

– Trots att vi tog till en ordentlig mölla. Förmodligen var den

blygsammare i gången tid, av typ ”Boarp”, enligt Akt 432.

– Vi ger oss innan Punin och Funin dyker upp med hela

Kristianstadbygdens och Kullahalvöns utbud av möllor.

– Vi nöjer oss tills vidare med några ytterligare tornliknande

skapelser.

– Vi fick påläsning om vårt ”stoltaste” objekt, Öbo . . .

– För att ”tornlöken” under många år var reducerad till en

platt intetsägandes takpappshätta . . .

- Och en invit, liknade den av skogvaktare Mårtsenssons Gallen-

panna, som visade på vad som åstadkoms annorstädes, exempelvis

i Skälderviken.

– Vi sätter oss i lä.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 860                                                              2011-12-20

Fler brister än fel i Torekov

– Hej Strixa, nu får vi skärpa oss. Gunin kraxar . . .

– Strix, han tycker vi har mer tillägg än justeringar . . .

– Vi får en möjlighet till, med Akterna 855 och 854.

– I 855 fick vi veta om Birgitta Jansson och hennes pappa,

tullaren . . .

– Som under kriget måste ha passersedel för att nå arbetsplatsen . . .

– En annan person, Henry Johansson, med behov att nå hamnen

och Hallands Väderö, behövde också passersedlar.

– Du menar Jansson som Johansson . . .

– Det skiljer bara ett h, ett h som i hamn. Dessutom var de

umgängesvänner och mångåriga grannar vid Storgatan och vid

klykan mellan Strömmen och Storgatan. Syns i Akt 500.

– Bertil Wulff anknyter till Skjulet via Grönlandsfarare . . .

– Låt oss också anknyta till Skjulet, men via California . . .

. . .  som var en Halmstads-skonare och mötte sitt öde vid Hallands

Väderö 1913, samma år som ”Picknick på Väderön anno 1913” enligt

Leif Odungs artikel . . .

– Ock?

– Jo, korparna skrev ”pickning” i stället för ”picknick”. Jag tror jag vet

varför. De tänkte på besättningen från California, som klarade sig. En

mässuppassare simmade iland, flytande på två pickade och urblåsta

strutsägg, ett under vardera armhålan. Han blev omhändertagen av

kronoskogvaktare Emanuel Mårtensson. Ett av äggen hamnade högst

upp på dynghögen. Mårtenssons ”Galenpanna” fick syn på jätteägget,. . .

. . . steg upp på det, högst upp på gödselstacken, sammankallade alla

hönorna, pekade på ägget och förkunnade: ”Jag ämnar inte rikta någon

kritik, utan enbart visa på vad som kan åstadkommas på annat håll”.

– Utan en tanke på den egna potensens betydelse?

– Vi lämnar Akten.

– Något hoppfullt om Akt 854?

– Jag saknar två intressanta uppgifter. Korparna tappade bort Bernhard

Jorlén som promotor och att världsrekordsimmaren och Svenska Dag-

bladets bragdmedaljör 1926, Arne Borg, några år simmade för lag Skåne.

– Eftersom skillnaden mellan små och stora ägg kan anses som ett inlägg

till Akt 841, vill jag avsluta med en kommentar till en likaledes lite äldre

Akt, nämligen 849, om TV-programmet ”Allt för Sverige” . . .

– Programmet är avslutat . . .

– Korparna hoppades på seger för Guy Clark, för att få en släktbekräftelse . . .

– Han ”föll” på mållinjen, på skiftnyckelstekniken . . .

– Förmodligen fick han likväl klart för sig att äventyret i Torekov, i Parken

och på Hallands Väderö, hade konfronterat honom med två skilda Romare-

släkter, Pauls i Parken och Påls på Väderön.

– Hade varit intressant att få se vilka Pål-ättlingar han hade fått möta vid

seger.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 859                                                              2011-12-20

Fel blev till brister i Torekov

– Hej, här har du oss igen, rättfärdighetsugglorna, Strix och Strixa,

Akternas okrönta riddare . . .

– Strix, ge dig nu . . .

– Nu? Nej Strixa, nu gäller det Akt 856 . . .

– Där är nog inte mycket att hämta . . .

– Något skall vi väl finna att lämna . . .

– Vi kan slira in lite redan nu på Akt 855, skall du få se att vi får

Orskär gemensamt . . .

– Hur tänker du nu?

– I Akt 855 berömmer korparna en artikel av Karin Falkmer om sten-

krossarna i Dagshög och Bäckebro. De borde i detta sammanhang ha

påpekat att danska intressenter även bröt sten på Hallands Väderö, på

Hied, innanför Innäset, som var utlastningsplats . . .

 . . .  och när jag visar denna bilden syns Orskär bättre än i Akt 856.

– Verkligen långsökt. Dessa bilder är inte överdrivet bra. Jag vet att

korparna kommer med bättre i samband med Akt om Öns sten . . .

– Du tror mig inte, men här kommer bevis . . .

. . . en fraktorder från 1904. Den mesta ”skerfen” gick till hamnbyggen

i Köpenhamn och Helsingör. Ofta med Torekovs-skutor som kölar . . .

– Sådana har korparna visat i flera Akter, som 586 ,429 och 243 m.fl . . .

– Nu har vi seglat långt utanför ämnet. Korparna kommer att ta upp . . .

– Ok, slutsnackat om Akt 856, vi bryter och kommer igen med Akt 855.

– Vi kan slänga in brister som korparna inte hunnit med . . .

– Jag läser dina tankar, julklappstips.

– Vi följer, efter förra årets mångordighet i Akt 736, folkets önskningar,

en kasse full med mat och recept . . .

– Vi upprepar Akternas recept, så någon kan se önskade ingredienser.

Recept och Akt:

Dansk glögg  747            Eblagröd  698          Kardemummamumma 747

Köttgryta  734                 Makrill     813          Marinerade jordgubbar  806

Musselsoppa  356, 691     Nyponsoppa  816     Pumpasoppa  708, 825  

Torkesill  678

- Moster Ella och Sugus blir lyckliga.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 858                                                              2011-12-18

Fel och brister i Torekov

– Hej, här har du oss, Strixa . . .

– Och Strix. Vi har varit med tidigare, men för ett bra tag sedan.

Vi blev förolämpade i Akt 148, men fick upprättelse redan i Akt 150 . . .

– Det är därför vi är här nu. Representanter för Hallands Väderös

kunskapselit och rättstrygghet. . .

– Korparna, Gunin och de andra, har läst Svenska Dagbladet och Ny

Teknik och insett att det inte är någon skam att få påtalat fel och brister

som förekommer i egna spridda alster . . .

– Det är vi två kattugglor som skall hålla koll på Akternas innehåll . . .

– Vi skall på något sätt höra av oss . . .

– Vi går några Akter tillbaka, inte alltför många . . .

– Då kan, som i vissa encyklopedier, rättelserna bli mer omfattande

än moderskrifterna.

– Vi backar fem Akter, så får vi se om vi blir godkända. Sedan tittar vi

enbart framåt.

– Akt 857. Vad finns att säga?

– Gösta Johnsson kan nog vara riktigt, identifierad med hjälp av

cykeln som ligger vid kajkanten. Tyvärr har detta minnesfenomen

avlidit i hög ålder, så han kan inte ge personlig bekräftelse.

– På bild fyra, på Akvariet, syns Folke Johanssons tavla på ytterväggen.

Det borde ha funnits en hänvisning till detaljerna, d.v.s. till Akt 609.

– Det skrivs mycket data om tullbåtarna . . .

– Du menar det borde finnas lite mer om de övriga . . .

– Jo, att exempelvis Stad Amsterdam är en holländsk tremastad fullriggare,

som byggdes av Damen Shipyards 1997-2000, är 246 fot lång, 34,5 fot bred,

för 2200 kvm segel och är byggd av stål . . .

– Det räcker . . .

– Och att Sonte, som hör hemma i Helsingör, är 16 meter lång och 4 meter

bred samt är registrerad som fiskefartyg . . .

– Det räcker . . .

– Att Sund har hetat Kostersund 2006 och Biskopsbussen 1989, är 27,07 x 9,34

x 1,2 i längd, bredd och djup samt byggd 1980 i Omastrand i Norge . . .

– Det räcker. Vi får lugna ner oss till nästa Akt och Akt.

– Avslutningsvis bara detta ”införbi”, en hamn ”införbi”, vad är det?

– Någonting Gunin lärt sig på Gotland, i Visby. En arkitekt där cyklade från sitt

hem till kontoret och passerad en byggarbetsplats med ett av henne ritat objekt.

Hon gick enbart en runda in och såg hur arbetet flöt, hon passerad ”införbi”.

En båt som enbart angör hamnen, gör en gir och försvinner ut igen, kan sägas
segla hamnen ”införbi”.

– Önskar kanske Gunin att vi gör med hans Akter.

– Kvittar. Nästa gång kollar vi Akterna 853 – 856.

– Nu skall vi vara noggranna, 856 – 853. Vi går bakåt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 857                                                              2011-12-12

Saknas oss i Torekov

– Gunin, du vet att Login och Logut har ordat om rymmare från Torekov

i senaste Akten . . .

– Vi har, Lugin, i tidigare Akter gjort likaledes. Tänk Bernhard Ingelsson, Max,

Kobåten . . .

– Helt klart är att någonting saknas oss när olika båtar som gett hamnen

karaktär och rörelse försvinner. Utöver fiskets och den gamla skutorans båtar

har Väderö-trafikens båtar tagit över en stor roll i detta avseende. Vi har visat

på båtar, utöver Max, som Britta, Västa, Väderön, Fylgia, Turisten, Neptun,

Sandhamn, Måsen, Tärnan, Kronan, S:ta Thora och Arild, Wrenen, Vrenen,

Orskär, Theodora, Wittskär, Vivan, Tora, Middelgrund och många till, verk-

samma före 1940-talet . . .

– Vi får inte glömma vad vi skulle kunna kalla myndighetsutövande fartyg . . .

– Du menar fartyg som handhavas av marinen, kustbevakningen, fiskeriverket,

sjöfartsverket, forskningsinstitutioner och likasinnade, och då inte att förglömma

SSRS, livräddningssällskapets . . .

– Vi kan lägga ut några bilder som kompletterar Loguts i Akt 856 och tidigare.

– Vi centrerar oss också på tullbåtarna, med viss omgivning.

– Vi ser vilka båtar som dominerade vid dessa tidpunkter.

– I nutid får folket spana mot horisonten för att skåda slika

kustbevakande fartyg.

– Eller uppleva dessa intressanta båtar vid gästbesök i hamnen,
kanske i samband med hamnfester eller sjösäkerhetsdagar.

– Det är betryggande att SSRS-båtarna finns kvar.

– Marinens båtar kommer sällan in i hamnen numera.

– Enbar de mindre enheterna, som i Akt 764, den 7/2 i år

– Övriga gör sig bäst via kikare.

– Vi kan även hänvisa till Fiskeriverkets Argos, Akter som 726 och 815.

– I hamn kommer ibland äldre båtar av denna typ, som sålts

vidare till privatfolk, som förenings- eller fritidsbåtar.

– Men många, tyvärr, går hamnen förbi, inte ens införbi.

– När får vi se det första privatnavigerade hangarfartyget?

– Vi återkommer, med eller utan en sådan upphetsande bild.

– Hur kommer det att gå för Sund, Nanny, Akt 856 m.fl, och

Malou HG31, från Akt 160. Alla tre lär vara till salu.

– Hur det blir, vi återkommer. Kanske något chockade.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 856                                                              2011-12-10

Från rymmarnas Torekov

– Login, om jag säger Orskär, vad säger du då?

– Logut, jag börja förstå dina tankar. Spontant hade jag

svarat att det är ett skär i Hallands Väderös arkipelag . . .

. . . men så enkelt kan det förmodligen inte vara. Jag minns Kajaks och

Marins inledningsgagg i Akt 764, den 7 februari i år. Så jag utgår ifrån

att du syftar på Olofssons Väderö-båt Orskär, som fanns med i den Akten.

– Bra. Att den dyker upp nu beror på att den gått samma öde till mötes som

Vrenen i Akt 764, såld till privatförnöjelse . . .

 . . . Här några bilder från Orskärs verksamhetstid tiden i Torekov.

– Vi skall kanske passa på att plussa på med några andra Torekovs-

rymmare, som gör att det kan rymmas andra flytetyg i hamnen.

Anders Kullenbergs båda båtar, Otceco III och Jalle. Två båtar som

hann bli profiler i hamnen.

- Här några bilder från båtarnas tid i Torekov. Jalle var tidvis verksam

vid renovering och utbyggnad av hamnen.

– Malou, HG 31, är markerad . . .

– Jo, den har under att antal år framhållit sig vara ”Till salu”.

Kanske på väg att rymma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 855                                                              2011-12-07

Slumpen i Torekov

– Login, jag kan visa en miss.

– Tjusigt Logut, vad heter hon?

– Nej, nej ingen sådan Miss, en fadäs, ett överhopp. Du minns Akt 619 . . .

– Det var den 27/12 2009 . . .

– Du och Gunin berömde våldsamt några artiklar ur ”Bjärebygden 2009,

Bjäre Härads Hembygdsförenings Årsbok 2009 Människor, minnen och

historia” . . .

– Det gällde Birgitta Jansson, Bertil Wulff, Curt Dock och Börje Isaksson.

– Jo, och nu finns Årsbok 2011 i vårt bibliotek och ni har missat 2010!

– Låt mig då säga som så, i förra Akten, Akt 854, talas om simpromotion.

I Jan Lidbecks intressanta artikel, ur 2010:an, ”Glimtar och episoder från

somrar i Torekov”, berör han samma händelse. Den artikeln är skäl nog

för att besöka ett bibliotek eller en bokhandel. Hopp om framgång.

– Även Bertil Wulff har en artikel i utgåvan. Den är inte dålig  . . .

– Men den handlar ju om sjukdom . . .

– Huvudsyftet är vården på Bjärehalvön, även om den hör hemma

i tidigare sekler. Du blir kanske frisk enbart genom att läsa . . .

– Birgitta Jansson diktade om Torekovs eviga möte med havet.

– Hur ser det ut i Årets utgåva, den blå 2011, med Jarl von Schéeles

omslagsbild, Vintervagga.

– Utomordentligt intressant. Birgitta, Bertil och Curt finns åter med.

Jag kan väl tycka att Jan och Börje fått värdiga ersättare i Karin Falkmer,

Bertil Gunnarsson och Leif Odung. Rusa till ert bibliotek eller till en bok-

handel.

– Blir du nu inte lite överexalterad på grund av vissa beröringspunkter?

– Du menar, att jag menar, att Bertil visar upp gott omdöme genom sin

artikel ”Grönlandsfararna” enbart därför att jag har antytt samma tema

i Akter som 243, 619 och 621.

– Glöm inte KGH:s isbjörnsöga i Akt 798. Med svar i Akt 848 och att

Nordlysets roll i Skjulet förekommer ett flertal Akter, bl.a. 213.

– Var har du då kopplingen till Birgitta? En Birgitta i Akt 797, en helig?

– Hon skriver om sin far, tullaren, Karl J Jansson. . I hur många Akter

finns tullbåtar?

– Faktiskt inte så många. Kanske 243, 437, 439, 459, 549, 687, 805 och

814. Och vi har utan någon baktanke hänvisat till ytterligare Årgångar.

Vi har 1976 i Akt 237, 2000 i Akt 849, 2007 i Akt 388 och 2009 i Akt 621.

Vi är fria att tycka fritt.

– I Karin Falkmers artikel ”Industrihistoria utmed Bjäres kust” finns

en inledande bild från Burensvik. Inte helt olik den i Akt 851. Samma

syn på en bild från Dagshög i slutet av artikeln.

– En okrossbar slump.

– Är det en slump att några från persongalleriet i Leif Odungs artikel

”Pickning på Väderön anno 1913” kan påträffas i olika Akter?

– Ja, om du syftar på Sven Petter Johansson eller Emanuel Mårtensson,

oavsett om du avser till lands eller ö.

– Skall vi inte ha några bilder med i denna Akten?

– Kanske det. Vi tar en tullbåt, inte av ett flytande skäl utan som ett

flyttande.

– En till supportande bild har vi. som visar tre personer från

Leif Odungs picknik på Väderön 1913, men tio år senare,

Sven Petter Johansson med fru och dotter.

– Avslutningsvis, som en avrundning, kan vi nämna att på omslagsbilden

till Kalle Erikssons bok ”Vår Bjäre historia i bild” – läsvärd – återfinns

tullare Karl J Jansson, i uniform, ombord på ”Fram af Brantevik” i hamnen

i Ramsjö under 1930-talet. ”Fram”, som kom att bli en del av Sjöfartsmuseet

i Torekov.

– Som vi beskrivit i en mängd Akter som 225 (2007-02-09) och kringfinnandes.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 854                                                              2011-12-04

Hoppfullt i Torekov

– Kajak, vi skall nu, fulla med hopp, gå vidare från Akt 851, då

vi hittade ett objekt som kunde sudda ut utslätheten i Torekov.

– Eller Marin, det utslätta, som vi försökte lansera.

– Hur som, vi kom på hopptornet, eller hoppställningen, som varje

sensommar monterades ihop vid hamnen för att möjliggöra en rättvis

avslutning av sommarens simskola, med en promotion.

– Här några miljöbilder från 1947. Det gäller i ärendet mer om tornet

och dess roll i sin omgivningen än själva promotionen.

– Vi kan väl nämna något om promotionen även om vi i miljöns

namn nyttjar beskrivande vykort.

– Ok, vi ser på dagen för promotionen. Mycket folk. Lövad ställning.

En badflotte 25 meter utanför hoppkanten. Och full rulle på alla sim-

skoleleverna från järnmärkestagare till guldmagistrar.

– Magistrarna fick sina lagerkransar av promotorn vid badflotten.

– Bland promotornamn genom åren vill jag minnas Hjalmar Falk,

Gustav Carlsson, Karl J Jansson och Olof Birgander, utrodda till

flotten med Alfas eka eller Salka Min, från Akter som 430, 434 och 439.

– Roligast var nog skämthoppen, med elever iklädda kläder och paraplyer.

– O nej. Priset tog lagkappen i simning. Olika lag och varierande simsätt,

som bröstsim, ryggsim, frisim och flytning med flera, beroende på tillgång

på förmågor. Som även avgjorde lagsammansättningen . Vanligtvis ett

Torekovslag och ett Badgästalag, som kunde delas upp ytterligare i ett

Stockholmlag, ett Göteborgslag, ett Skånelag, exempelvis.

– Jag minns att Torekov något år hade hjältar som Arvid Lundin och

Arne Berggren.

– Ja, resliga killar som bara behövde dyka i, och knappt ta simtag för att

vara framme vid flotten. Metoden gällde alla simsätten. Avspark från

flotten gjorde att denna flöt ut ytterligare några meter till nackdel för de

simmande ”utbölingarna”.

– Det avslutande svanhoppet från tornkrönet var heller inte illa. Oavsett

det var signerat Sandqvist eller Lidbeck.

– Avslutningen i Hotell Kattegatts trädgård med bullar och läsk, vill nog

en och annan sätta som höjdpunkten, hopptornet till trots.

– Vi återgår till ärendet. Hopptornet som miljöfenomen. Promotionen får

vi fortsätta med i en simskoleverksamhetsbeskrivning

- Efter några år under 1940-talet, krigstid med hamnavstängning, levde

hamnen och turismen upp ordentligt under efterföljande decennier

– Hopptornet vid hamnen, efter misslyckade försök att bygga

på klipporna, lär ha varit en donation av Hjalmar Falk. Tornet

placerades inledningsvis enligt fotot ovan för att sedan flyttas

till vad övriga kort visar.

– Vi återkommer med nya ”höjdare”.

Vi har placerat vår blogg i <a