Horsakistan

Akt 776                                                                2011-03-28

Från Kristianstads Vattenrike till Stenshuvud

– Gunin, han vill förtydliga sig.

– Lugin, gäller det vindkraftverk eller fyren på Hallands Väderö?

– Det gäller Punin. Det gäller Kristianstads Vattenrike. Det gäller

Naturum. Det gäller hans uttryck ”Forsakar-stuk” i Akt 774. Det

gäller en konstig historia med höstsvamp på våren.

– Jaha. Alla känner tydligen inte till Forsakar vid Degeberga, där

Forsakarsbäcken bildar ett ur Skåne-perspektiv mäktigt vattenfall.

– Därför beslöt Punin att på sin väg hem till Stenshuvud ta en om-

väg via några andra upplevelseplatser inom  Kristianstads Vattenrike.

Över golfbanan i Skepparslöv såg han någonting som gav upplevelse

av champinjoner vid helt fel årstid. En närmare granskning visade att

det var en optimistisk folktyp som försökte odla golfbollar.

– Helknasigt. Kanske kråkor som stulit ihop en samling.

– Efter chocken fortsatte Punin till Forsakar för att kunna dokumentera sitt

uttalande i Akt 774, den 21/3.

– Det är en vacker plats och ett härligt porlande vatten. Jag undrar om han såg

och talade med strömstaren, som brukar finnas där året runt.

– Han fortsatte till Pulken, vattensamlingen mellan Yngsjö och Everöd.

– Nyfiken på tranorna, förstår jag.

- Tranorna, rätt många just nu påstår Punin, mellanlandar här på färden från Rügen

eller från Bornholm till Hornborgarsjön. Han trodde Bornholm eftersom han hörde

danska tungomål, som dock visade sig komma från danska fågelskådare.

- Punin fann tranornas skrik tröttande och begav sig hem via Grophålet, Helgeåns

utlopp i Östersjön vid Ålakusten söder om Åhus. Han blev bjuden på fisk av några

spinnspöfiskare utmed utloppet.

– Sedan en fast blick på Stenshuvud. Innan dess ville Punin ge oss en alternativbild

till den siluettbild över Kullaberg, som Fugin förärade oss till Akt 724, 9/10 2010.

– Måhända han har mer att berätta vid vårt stundande Påskblot och Ravnahults-möte.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 775                                                                2011-03-26

Demokratibekännelse i Torekov

– Gunin, på grund av de tragiska katastrofhändelserna i Japan har debatten om

kärnkraften förstärkts. Krafterna mot kärnkraften har ökat. De gamla dekalerna

från folkomröstningsåret har på nytt pluppat upp på folks kläder och i Facebook-inlägg.

– Jag minns en del av dem Lugin Det fanns för och emot. Det fanns, och finns, knappar

för och emot alternativa krafter och energier, som senare års exempel på badges om de

tekniskt tveksamma och miljöförstörande vindkraftverken, farliga för fågellivet.

– Motståndarna talade ofta i termer av atomkraft. Skräckassociation.

– De som var tveksamma att ta ställning lanserade hjärnkraften.

– Trots allt är dekalerna en form av direktdemokrati. Om två eller flera av folket

råkas kan inställningen snabbt avläsas.

– Jo, det kan bli medveten hetsig debatt eller lugnt samspråk över en öl, lobbybildning.

– Två förslag till nya pins visas ovan. Inga mygg önskvärda på Hallands Väderö samt

nej till chipsfabrik i Torekov.

– Värre blir det kanske om vi lanserar dekaler för anläggning av golfbanor.

– Vi har i tidigare Akter varit både förespråkare och nejsägare, därför en nja-badges.

– Golf-Akter har nummer som. XV, LXIII, 188, 251, 464, 467, 730, 762 och 763.

– Ett egotrippat utspel med krav på ett klart ja eller nej kommer här:

– Enligt min åsikt ett lätt val. Bär gärna båda. Skarv-Akter finns många, som för-

klaring. Kolla in Akt 502 och 733. Vackra prydnader om jag får säga det själv.

– För att inte Punin skall intervenera i efterhand har han fått höra av sig från

”fjärran östern”, från Kristianstad, om synpunkter på bra rockuppslagsförslag.

Han börjar med två fågelvänliga knappar. En från Skottland, där vi tillsammans,

för några år sedan, besökte ett reservat för fiskgjusen. Intresset och ansvaret för

fåglar, menar han, kan aldrig bli för påfallande för folk som älskar natur och miljö.

Däremot ser han också med  bekymmer på det konstiga dyrkandet av vindkraftverk

som sker i stora delar Skåne.

– Jo, jag förstår att han anser utbildning inom naturvetenskap, teknik och miljö

bör kunna rätta till detta beteendet, som resulterat i mängder av beklämmande

insändare i såväl kristianstadbygdens ledande morgontidning som dito den för

nordvästra delen av Skåne. Han anser att Österänggymnasiet bör vara bästa

möjliga val inom hans revir.

– Är det en uppfattning han själv bakat ihop?

– Alls inte. Skolan ifråga tog storslam vid såväl SM för Unga Bagare i Göteborg

den 16/3, som vid Skol-SM för gymnasieelever.

– Det var därför han hänvisade till Kristianstadsbladen den 17/3 och 24/3.

- Jo, en skola med gott rykte och tillit. Teknisk utbildning med praktikstöd från

näringslivet och support från teknisk sakkunskap bör kunna ge goda kunskapar

och insikter, anser han, om vilken energi som kan skapas i behövlig mängd och

på det mest säkra sättet med hänsyn till fåglar och folkets livsmiljö.

– Du menar att såväl saklig och osaklig kritik som fakta kring vindkraftverken

saknas i majoriteten av de kriorna som dominerar tidningarnas ”Min åsikt”.

– Vetenskaplig och teknisk fakta måste separeras från känslomässigt snömos

och oväsentligt pekuniärt svammel.

– Föregripande byggnadsvård.

– Det finns kanske pengar att tjäna på energi. Lägger vi ner lite energi på

att lansera än fler dekaler blir det kanske klirr i kassan. Tänk dig knappar

för eller mot ”Dåligt väder”, ”Länskungörelser”, ”08:or”, ”Vild bilparkering”

och ”Museum på Hallands Väderös fyr”

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 774                                                                2011-03-21

"Opteryx" - Biosfär via teknosfär – en märklig mekapär.

– Gunin, han, ”Punin af Stenshuvud”, är helt hopplös.

– Hurså Lugin, har han givit upp hoppet om en skön vår även i år?

– Han fortsätter att tråka oss här i ”vilda västern”. Han anser att  i ”fjärran östern”

är alla mer naturalerta än vad vi är på Bjärehalvön.

– Gäller det Stenshuvud, eller är han på nytt i Kristianstads Vattenrike?

– Naturum, ”redet i vassen”, mitt i residensstaden, mitt i Helge å. Ja, han breder

verkligen ut sig. Som Helge å under värsta vårfloden.

– Värre än i Akt 769, den 20/2?

– Nu är det mest Naturum och informationsfenomenet ”Opteryx” som han yvs över.

Du vet att vi fick lära oss om vår omvärld av berättarglada själar. Uppifrån av Kajak, under

vattenytan av Snorre säl, grodperspektivet av Grodan Boll och ur mera folklig syn av

sommarsemestrande hästar och kossor på Hallands Väderö. En underbar barndom för

korpungar.

– Men nu gäller uppenbart teknik för folkets telningar. Med ”Opteryx” kan de uppleva

Vattenriket, fingerat, med svävande flygplan, som gladan, med en hovrande helikopter,

som en ryttlande vråk, via U-båt under vattnet, likt en säl, med flodbåt utmed vattenytorna,

såsom en simmande svan.

– Här är några bilder, fritt efter minnet, genom Punins exalterade berättelse.

– Skall detta vara svanperspektivet, upplevelse via flodbåten?

– Ja, och nedan följer fågelperspektivet, via flygplan och helikopter, grodperspektivet

och sist fiskperspektivet via U-båt.

– Inne i Naturum är det tydligen hög aktivitet. En biotop med ”Forsakar-stuk”

lär folk allt om småkryp som märlor, insekter och larver m.m.

– Tror du barnen kunde motstå att käka upp godsakerna.

– Skäms, det är folk. Det finns fik i anläggningen.

- Ok, vi får nog ge oss. Det verkar vara en fin institution. Någonting i framtiden för

Torekov, Hallands Väderö och Hovs Hallar. Men Naturvårdsverket har lagt på locket.

- Här är ytterligare några  bilder som Punin vill visa för att få oss att "drägla"

– Men i klass med vårt eget Hallands Väderö, knappast.

– Med vår Grodan Boll, Akt 229, vår padda i Akt 487 och 525 och Snorre Säl i ett

antal Akter som 334 och 548 m.fl.

– Mer naturligt och verklighetsnära än via opteryxer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 773                                                                2011-03-19

Våren - skämt i Torekov?

– Gunin, nu är det än mer skrutt med våren än vid Loguts utsago i föregående Akt.

– Jo du Lugin, men det är meteorologisk vår och potatisen har börjat komma

i jorden, under plasten.

– Och under snön. Vad gör vi?

– Vårstädning går ju alltid hem. Liksom vädret. Alla snackar om det.

– Men få gör någonting åt det.

– Logut gjorde en ansats med begreppet ”redesredning”.

– Ok, vi kör lite bilder kring våren. Vårredning av reden m.m.

– Vi kör bilderna med för- och eftertexterna bortstädade.

– Fritt för egen tolkning. Hjärnstädning.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 772                                                                2011-03-14

Ett vårligt gnägg i Torekov

– Logut, det är skrutt med våren ännu.

– Jo du Login, men meteorologisk vår är det. Men jag förstår

att du vill ut med mer statistik. Gäller det hundar?

– H är rätt. Men det gäller hästar.

– Misstänkte det, men jag har svårt för häst.

– Gillar du inte hamburgare?

– Uttalet. Min franska finess. Du vet h i början och st i slutet uttalas inte

i franska ord. Bokstaven ä finns överhuvudtaget inte. Jag kan inta säga häst.

Men vart vill du komma?

- Vi har ju diskuterat vårkänslor, ja känslor i stort. En kombination här av

känslor och hästar. Lite Hallands Väderö, lite Torekov och lite världen i övrigt,

om den finns.

– Statistiken?

– Kommer här, typ lite. Hästen saknar en ”Kennelklubb”, en säker statistik.

- Nej, fram med lite nya bilder.

– Ok, här kommer lite nya och lite äldre. Allt till hästens ära.

– Som framgår av statistiken, om du kollat den, och Akt-bilderna, är dagens Väderö-

hästar enbart sommargäster. Någon verksam skogsvaktare, som bildens Georg Wargren,

finns inte längre, 0ch därmed inga arbetshästar.

– Betande djur har varit där under många år och kommer förmodligen nya i sommar.

– Men visst saknas synen av arbetande hästar. Urus kraxar var gång han hör och ser

”öaknegarnas” traktor.

– Låt honom, Urus, minnas med följande:

– Här gäller det vedtransporter. Vi såg i tidigare Akter hästar i
potatislandet och i arbete med höskörden.

– Det var, vill jag minnas, Akter som 655 och 657, april 2010.

– Här är det Lorenz Wargren som för kommandot.

– Det fanns jobb för dragarna året om.

– Betkampanj, förvisso. De första åren på 1940-talet rådde sträng kyla.

Kan undras om släden varit och provianterat, över isen, i Torekov.

– Vi får kolla med Urus.

– Vi missade havsis i år, men nära var det.

– Nu tänker vi framåt. Vi tänker vår och sommar. Redesredning.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 771                                                                2011-03-07

Katzenjammer i Torekov

– Login, nu är det mars månad, men svagt med våren. Dock kalendervår.

– Jo du Logut, krigsgudens månad till trots. Men oljud lär det bli, vår eller

inte vår.

– Vi för inte oljud. Råkorna förvisso. Men jag utgår från att du syftar på

katterna. Marskatter.

– Du vet, även fina kattor gör det. Gunin fångade Ragdoll, på bild, på

smyg till sin ”trasdocka”, en bekväm societetskatt. Hon ligger mest på

schäslongen och spinner. Blir inte mycket gjort där inte.

– Men Ragdoll-ras är ”innekatter”. Ligger 1:a på SVERAKS ”tio i topplista”.

– SVERAK?

– Sveriges Kattklubbars Riksförbund. Här kommer en bildsammanställning över

raserna från 2. till 10. Både Burmesen ”Carmen”, Akt 487, och Norske skogskatten,

”Jönssons katt”, Akt 542, finns med som plats 2. och 3.

– Jag ser att du slagit ihop Burmeser och Heliga birmaner.

– Ja, och några utanför topplistan finns med: Huskatt, Siames, Bondkatt och Angora.

Det är listan för 2010. Skillnader från 2009 är att ”Burma” gått förbi ”Norge” och

”Bengalen” har gått upp två placeringar samt att ”Rexarna” har bytt plats i rang.

– Garanterat underlag för vårligt katzenjammer. Olidligt.

– Vi kör med lite statistik till, medan det ännu är lite lugnt.

– Andra vårtecken är vanligtvis i god ordning: Vintergäck, snödroppar, tussilagon

och hasselblommor bland växter, tofsvipor, sånglärkor och starar bland fåglar.

– Vårväxter, och dito fåglar, minns vi från Akter som: 453 (19/3 2008), 455, 464,

470, 635, 666, 669.

– På tal om vårstatistik och SMHI:s definition på meteorologisk vår, så kan det skilja

upp mot två månader för detta inträffande.

– Du syftar på att medeltemperaturen, efter 15/2, skall ligga över nollpunkten under

sju dagar i följd under stigande temperatur.

– Just så. Här är några år med tidig vår till senare: Februari 1995, 1990, 1989,1998,

1997, 1991, 1992 och 2008, början av mars: 2009, 2006, 1994, 2000, medio mars: 1993,

2004, 1999, 2002, 1985 samt slutet av mars: 1985, 2005, 2010, 2003, 1996 och 1987

och slutligen sent i april: 2007. I år lär det dröja minst 12 dagar till. Kan bli som i fjol

eller kanske som 1996.

- Skrämmande. Vad är folk rädda för?

- Statistik finns. Svenska folkets skakislista rangordnas för närvarande så här:

1. Miljöförstöring, 2. Klimatförändring, 3. Cancer, 4. Rattfyllerister 5. Ökande kostnader.

Sverige är ensam om att toppa med 1. och 2. Globalt ligger Sveriges 5:a i topp och 1:a är

inte med. 2:a ligger 5:a.

– Vad tror du avgör att svenska folket har miljöförstöring som värsta rädslan?

– Gissningsvis på Bjärehalvön: Golfbanor, chipsfabriker, campingplatser och

vindkraftverk. Rädslan till trots ökade befolkningen från 1980 till 2010 med 18 %.

– Men kanske något som påverkar turiststatistiken. Skåne ensamt minskade 2010.

– Tragiskt. Inte minst för Hallands Väderö. Återgå till katterna.

– Vi kan ta kissarnas vanligaste namn: Maja, Nisse, Smulan, Tiger, Sigge, Simba,

Findus, Selma, Lisa och Molly – i nu given ordning 2010.

– Märkligt. Molly ligger 1:a på hundlistan. Sigge 7:a och Selma 10:a.

– Återkommer inte våren så återkommer vi med mer statistik, om ditt och datt.

Vi har placerat vår blogg i <a