Korparna på Kallskärslid. Akt V.

Korparna på Kallskärslid. 2005-12-31

Akt V.

- Mamma Sugus, vet du var Gunin är?
- Nej, Lugin. Men jag tror han tagit time out. Det är ju så populärt.
Över nyår för att grunna på detta med fastighetstaxeringen. Han vill ju inta lämna sitt hem. Men Lugin, jag kan berätta en sak för dig.
Du minns Supus? Göken som i våras passerade Tunisien på sin väg
hem från tropikerna. Jag fick ju ett recept på blåmusslor av honom.
Tänkte fixa till en nyårsrätt, så jag var vid Brötholmarna för att plocka musslor igår. Då träffade jag Snorre Säl. Han var sur som
gammal tång. Sällskapet Hallands Väderös Natur skulle ju haft en
vandring här på Väderön annandag jul. Skåda fåglar och säl, du vet.
Men så blåste det för mycket. Sugur och Sugin hade ju ägnat hela
juldagen åt att putsa sin fjädrar. Och till ingen nytta. Men Snorre var
sur för att, för vilken gång i ordningen visste han inte, förväxling skett mellan Sällskapet Hallands Väderös Natur och Säl-Skapets Hallands Väderö Natur när det gällde ersättning för miljövård.
- Det var ju synd om de som inte fick visa upp sig. Men Punin,
från Stenshuvud, som varit på rundflygning i Blekinge och här
på Bjäre, berättade att han sovit över i Kristianstadsbygden.
Utanför Vä. I Klackabacken, med fin utsikt över Vattenriket.
Han hade, på betryggat avstånd, under annandagen följt både
naturvandringen i Edenryd på sin väg från Aspö i Blekinge och
julpromenaden i Kristianstads Vattenrike, före nattvilan i Vä.
I Edenryd sågs 37 fågelarter, från örn via skrake till entita -
men ingen korp och ingen tvåtita. Basade för vandringen gjorde
Göran Svahn. Jag undrar vad han tänkte när han och alla de andra
fick syn på en knölsvan. Kanske på den där trista muntergöken Uggla på Trastgatan.

Christer Niedeman, som ledde vandringen i Kristianstad längs
Linnérundan, var arten värre. Noterade fågelarter blev här 38. Från
ormvråk över kärrhök till gråsiska. I Kristianstad har man vandrat senan tidigt 1970-tal, medan man i Edenryd endast är inne på sitt femte år. Så det var väl en erfarenhetsseger. Men skoj för oss fåglar.

- Lugin. Bli pausfågel nu. Vi bryter för Tennyson.
- Ok, moder. Vi hörs i Akt VI.

Imperialism ?

- Gunin, på genrepet till "Svansjön" träffade jag en av våra kusiner från
Stenshuvud. Punin, du vet. Han var på nyårsresa och hade varit borta i
östra Blekinges skärgård. Senoren, Tjurkö, Aspö och Hasslö. Han undrade
om vi ville vara med och utöka vårt område österut. Utbyte av utsikter
och insikter. Där borta finns egna iakttagare. Vi bara hänger med.
Bra va?
- Du Lugin. Jag känner mig helt Trygg. Vi hänger med.

Svansjön - en nyårsrevy

Svansjön - en nyårsrevy


- Jo du Gunin. Jag vet. Jag var där. Hade jouren. Såg ditt svep.
Paniken bland våra släktingar gällde bra gratisplatser inför gene-
ralrepetitionen på Nyårsrevyn "Svansjön". Tog några bilder.
Har fribiljett till premiären. Återkommer.

Inför Generalrepetitionen

Inför Generalrepetitionen


- Lugin, jag flög ett svep över Torekov, Malen på söder. Dels för
att rensa tankarna om fastigetstaxering och dels för det vackra
vinterlandskapet vi fått nu inför nya året 2006. Våra kära släkt-
ingar - råkor, kråkor och kajor - svärmade som bin. Jag kunde inte
urskilja vare sig kajan Luder eller någon rovfågel. Vet du vad som
är på gång? Jag fick dem på en bild.

Sjökortet.

Sjökortet. Mellan-Akt II


Hallands Väderö ur Sjökort (Kullen-Tylösand 1930).
Kallskärslid heter här Kalvskärslid. Logut, vår bibliotekarie håller
på att leta fram Klara Wijkanders bok "Ortnamn på Hallands Väderö"
(1964)så jag (Gunin) kan förklara varför.

Högt där ovan molnen . . .

Högt där ovan molnen . . .


"Högt där ovan molnen är himlen alltid blå" är enbart en sanning i
människornas fantasivisor. Vi som ofta har våra arbetsplatser ovan
molnen vet bättre. (Foto: Gunin)

Pappas inflygningsbild över Torekov

Pappas inflygningsbild över Torekov


Så här kunde pappa Kajak och mamma Sugus uppleva Torekov vid
inflygning (Bild ur familjealbumets vykortsdel).

Farfars inflygsbild mot Torekov

Farfars inflygsbild mot Torekov


En bild ur familjealbumet (Vykortsdelen)som visar hur Torekov såg
ut när farfar flög in över det gamla fiskesamhället.

Mot den nedgående solen

Mot den nedgående solen


Vid hemkomstflyg mot Hallands Väderö från fastlandet kan det ofta
ske mot en vacker solnedgång (Foto: Gunin)

Riktmärke mot Torekov

Riktmärke mot Torekov


Signalmasten vid Sjöfartsmuseet - "Fram av Brantevik" -är ett bra riktmärke vid inflygning till Torekov.

Mot land - mot Torekov

Mot land - mot Torekov


Jag närmar mig Torekov när jag flyger österut, in mot fastlandet.
Det är knappt tre km från Kallskärslid på Väderön till Torekov.
Flygvägen.

Släkttavla. Mellan-Akt I.

Mellanakt I.

Korparna på Kallskärslid

Släkttavla

för några av oss korpar som härstammar från
Hallands Väderö

Jag är sagans nuvarande ledare och heter Gunin.
Jag har en sammaäggstvilling, min syster Sugin.
En äldre bror till mig heter Lugar.
Hans sammaäggstvillingsyster heter Sugut.
Min yngre bror heter Lugin.

Mina föräldrar, pappa Kajak och mamma Sugus,
hade tre ägg i boet men kläckte fram fem ungar.
Tre pojkar och två flickor. Det är vi som skall föra
sagan vidare. Pappa kommer från Väderön och
Mamma från Kullaberg. De träffades söder om
Torekov, vid ”Emils Ruff” (En då gammal förfallen
kajuta, idag ersatt med en nybyggd replik).

Mina farföräldrar hette Marun och Marin.
Mina morföräldrar hette Urun och Surin.

Jag har en farbroder som heter Login. Han samlar
all information på sin Oddo (en sorts dator).
Logut är en kusin från Hovs Hallar. Han jobbar
som bibliotekarie inom släktens bibliotek.

Två ytterligare kusiner är Fugin (Kullaberg)
och Punin (Stenshuvud).

Bland övrig släkt och vänner kan jag idag nämna
två: Nuder (”den tjuvaktiga skatan”) och Luder
(”den lättfotade kajan”).

Er Gunin.

Kajutan och Pinus den Höge

Kajutan och Pinus den Höge


Bilden visar kajutan - på Malen (Strandängen) söder om Torekov - där korparnas på Kallskärslid föräldrar parade sig.
Tre km utanför syns Hallands Väderö. Mitt över Kajutans tak syns
siluetten av den högsta tallen på Kallskärslid - Pinus den Höge.

Korparna på Kallskärslid. Akt IV.

2005-12-28

Korparna på Kallskärslid

Akt IV.

- Jo du Gunin, varför din berättelse om fiktiv inkomstskatt är vrö-
vel, skall jag förklara för dig. Jag nämnde tidigare för dig om Bel-
gien. Dit smet ju en del svenskar efter det att fastighetsbubblan
spruckit. Enligt mitt synsätt en skatteflykt för många av dem. Jag
tror det ligger många dolda möjligheter till skatteflykt i ditt förslag.
När det gäller respekten för skatteplikt är den sämst i Belgien, över
18% av dess befolkning tar inte avstånd från skattefusk. Vilka kom-
mer därefter, tror du? Jo, svenskarna – till skattefusk säger 11,4% av
befolkningen ok. Varför tror du det är så?

- Jag tror jag vet Lugin. Det beror på skattebetalarnas brist på tillit
till sina myndighetsutövare. En skattebörda måste upplevas som ärlig
och välmotiverad. Annars skall ont med ont förgöras.

- Pricken över i, käre broder Gunin. Har du smygläst farbror Logins
tidningsinsändare om fastighetstaxeringen i Torekov? Här är den.
Läs den. Vet du föresten vad en palindrom är?
**
Lögn, förbannad lögn och statistik? - nej, en fråga om tillit.

Jag hör och läser om att fastighetstaxeringen har engagerat många.
Ett antal av traktens politiker (M. Pålsson, P. Danielsson och B. Silf-
verstrand m.fl.) har skrivit i NST om dess följder, den fiktiva be-
skattningen och huruvida denna skatt är befogad och genial eller
orättvis och orimlig. Margareta Pålsson (m), riksdagsledamot från
Åstorp, skrev exv. den 12/12 under Debatt i NST om taxerings-
höjningar, kraftiga sådana, i Skåne. Hon nämner 30-40 procent.
Hade hon besökt Torekov skulle hon fått uppleva höjningar på
över 70 procent. Debatten handlar nästan uteslutande om snäv
fastighetsekonomi (betalningsförmåga, penningflöden), varian-
ter på beskattningskonstruktion (ex. årlig skatt eller skatt vid
säljtillfället) eller konstruktionen av värdeområden. Tyvärr,
alltför ofta även en vulgärdebatt om kakel, diskmaskiner och
antalet plattor på spisen. Vulgärdebatt för att den har som syfte
att förlöjliga taxeringen, inte kritisera den.

Sammantaget missar debatten det viktigaste i kritiken mot fastig-
hetstaxeringen, det som gör den verkligt farlig. Nämligen att den
bryter ner tilliten till vår myndighetsutövning. Ett antal tidnings-
artiklar och böcker redovisar den forskning som klart signalerar att
brist på existentiell tillit ger ohälsa. Vissa forskare menar att bris-
ten på tillit är första sprickan i ett samhälle dömt till undergång
(Rothstein B. 2001, The Universal Welfare State as a Social
Dilemma och Näringslivets forskningsinstitut - RATIO).

Hur kan tillit undergrävas? Jo, inom ett visst värdeområde i
Torekov upptaxerades en fastighet med 79%, grundat på för-
säljningsstatistik. Värdet är uppdelat på mark och byggnad. En
konsekvens blir att byggnadens värde nu kraftigt överstiger en
nyproduktion med samma standard. Detta förefaller orimligt. I
samma takt som byggnaden förfaller stiger dess värde. Myndig-
heten hävdar riktigheten genom statistik. Här tror jag myndigheten
fabulerar och tilliten sviktar. I statistikunderlagen går det inte att
urskilja vad byggnad respektive tomt betytt för priset. Jag har säl-
lan sett en annons som begär pris på annat än helheten. Nu kan vän
av ordning hävda att detta är en ”strid om påvens skägg”. Ja, eko-
nomiskt. Men tittar vi en gång till på statistiken inom nämnda vär-
deområdet, finner vi att hos majoriteten av reella köp har konse-
kvensen blivit att byggnaderna helt rivits (sanerats). Jag vill hävda
att byggnaderna snarare varit en belastning än en tillgång för fastig-
heterna. Sens moral: Inom en treårsperiod stiger värdet för ett sane-
ringsobjekt – redan taxerat till över nyproduktionskostnaderna –
med ytterligar 79%. Förklaringen ligger naturligtvis i att en person,
som är villig att betala ett tiotal miljoner för en attraktiv fastighet,
inte gör detta för att flytta in i en ”kolonistuga” – även om den är
taxerad till ett antal miljoner. Ytterligare en ”strid om påvens skägg?”
Ja, ekonomiskt. Men ur tillitssynpunkt förödande. Om fastighets-
skattens vara eller inte vara, det är en sak , men sättet för taxeringen
måste radikalt förändras – för myndighetstillitens skull.

Login.
**

- Rätt Lugin, det är Logins kria, som jag fått läsa som tack för att
jag tipsade honom om de 12 sanerade byggnaderna. Men det där
med palindrom, det är ju ord som kan läsas från båda hållen. Som
pappas och mammas namn, Kajak och Sugus.

- Just så Gunin. Samma gäller tillit. Det går inte att komma undan
genom att gå baklänges - backa från ärlig- och redlighet.

Vad göra? Se Akt V.

Nedre delen av Kallskärslid. Ur vykortsalbumet

Nedre delen av Kallskärslid. Ur vykortsalbumet


Korparna på Kallskärslid. Akt III.

Korparna på Kallskärslid
Akt. III            

- Morning Gunin.
- Redan vaken Lugin?
- Ja, jag är spänd på om du i drömmarna hittat någon
   lösning till Torkébornas fastighetsskatter.
- Eftersom fastighetsskatten är fiktiv, d.v.s. beräknas på en framtida okänd, om än kalkylerad, köpeskilling, så vore det nog idé att införa fler fiktiva beskattningar.
Du får här min dröm som dokument, så som det bör
drabba människorna i kungariket Sverige under Göran
Perssons nionde regeringsår.

Fiktiv inkomstbeskattning

Med den geniala fastighetsbeskattningen som modell bör riksdag
och regering snarast fatta beslut om att även införa fiktiv inkomst-
beskattning. En sådan reform skulle sannolikt medföra en rad mycket positiva synergieffekter för samhällsekonomin.

Alla inkomsttagare befrias från inkomstskatt upp till 25 års ålder
och från förmögenhetsskatt upp till 45 års ålder. Unga människor skulle förmodligen bli mer arbetsvilliga, våga satsa på entreprenör-
skap och inte låta sig bli introducerade i olika svartjobbstankar.

Alla 25-åringar uppvaktas, på 25-årsdagen, av skattemyndigheten med ett livstidsunderlag för inkomstskatt. Myndigheten har i detta dokument fastlagt en lämplig inkomst för jubilaren med avseende
på utbildning och livserfarenhet. I dokumentet redovisas även vilken inkomst jubilaren bör ha kommit upp till vid sin 65-årsdag (fiktiv lön vid uppnådd ålderspension). Medellönen, för perioden 25-år till
65-år, är den lön som nu skall vara jubilarens beskattningsbara in-
komst varje år. Detta är praktiskt, jubilaren vet för varje år skatten utan att behöva deklarera.

Skatten blir ju naturligtvis ”orimligt” hög i början, men desto lägre i slutet av karriären.Efter 55 års ålder blir skatten nästintill försumbar, vilket innebär att jubilaren eftersträvar att arbeta heltid tid ända fram till sin pension. Ingen förtidspensionering eller sjukskrivning hägrar.
Ett pinsamt samhällsproblem är förmodligen löst.

Men hur löser jubilaren problemet med den ”orimliga” skatten i karriärens inledning? Samma svar ges som till fastighetsägare, som inte klarar fastighetsskatten: ”Låna. Betala tillbaka när skatten
kraftigt sjunker efter brytpunkten - alternativt fastigheten sålts”.

Exempel: Årslönen vid 25 år är bestämd till 300.000:- och att lönen fördubblas vart tionde år.Då blir vid 65 år lönen 4.800.000:-. Årlig medellön under de 40 inkomståren fastställer myndigheten till 1.200.000:-. Vid beskattning på 45% blir skatten 540.000:- per år.
I nuvarande system skulle jubilaren initialt betala 135.000:- och vid slutåret 2.160.000:- i skatt. D.v.s. vid 25 års ålder 180% skatt och ett minus på 405.000:-, men vid 65 år endast 11% i skatt och ett plus på 1.620.000:-.

Men de, som av olika skäl inte når den fiktiva slutinkomsten? Jo, fastighetsskatten, den geniala, var ju modell. Det är den enskildes bekymmer. Liksom att en del fastigheter måste säljas under taxe- ringsvärdet. Det är bara att beklaga. För myndigheten innebär den fiktiva lönebeskattningen en lyft för arbetsvillighet och friskvård. Myndigheten får ut sina skattepengar innan folk blir förtidspensio-
närer i varmare länder. Inkomstskatten får, i likhet med fastighets-skatten, svårare att flytta utomlands. Reformen skulle helt säkert kunna finansiera skattefria pensioner och ett slopande av såväl
fastighets- som förmögenhetsskatten.

- Vad tror du om detta, Lugin?
- Rena vrövlet Gunin. Vrövel, inget annan än vrövel.
- Hurså, Lugin?

Svar kommer ev. i Akt IV.

Akt II om Korparna på Kallskärslid


Korparna på Kallskärslid

 Akt II.
-Lugin, det jäser i Torekov.

-Vad säger du Gunin, har torkéborna åter blivit
      hembrännare. Är smugglingstidens era förbi?

-Fel Lugin, det gäller deras humör. De är upprörda.
      Ilskna. Förbannade. Ordentligt sura  på Nuder.
      De tycker han är konfiskatorisk

-Ja, jag har ju alltid varnat för vår kära släkting Nuder
      och hans kärlek till silverskedar.
      Har han nu varit framme igen - ”den tjuvaktiga skatan”?

-Vet inte. Men nu gäller det finansministern Per Nuder. Du
     vet, godsägaren Göran Perssons lydige och hörsamme
     tillgångsförvaltare. Han har höjt taxeringsvärdena för
     husen i Torekov ordentligt. Vissa med över 70%. Jag hör
     ofta: ”Han vill ta av de många för att gynna de få –  stor-
     marksägarna”.  Fastigheterna kan ju inte, till skillnad från
     fastighetsägarna, flyga utomlands – tror han. Du minns det
     glada 90-talet och Belgien.

-Aj, aj, rena pesten. Då förstår jag alla dessa övergivna och
     förfallna hus jag sett bland annat vid Loop Head under min
     flygtur över Irland. Tror du Torekov kan bli en spökstad?

-Nej, inte på grund av hungersnöd. Torekov tycks ju minst av
     allt att lida brist på potatis. Däremot är risken påtaglig att det
     blir ett öde samhälle under stora delar av året, en segregerad
     ort. Ett fåtal urinnevånare i små enklaver, som innebär att
     skolor, annan samhällsservice och butiker försvinner.

-Menar du att vi framöver riskerar att enbart få se människor
     under årets ljusa tid och då koncentrerade till hamnen och
     golfbanan? Trist. Skall vi be våra vänner kråkorna att stjäla
     deras golfbollar?

-Nej, då dör kanske många av spelarna måhända av tristess.
     Vad blir det då av Bjäre? Låt golfbanorna frodas. De är
     bättre än slyskogar. Men säg det inte så våra vänner bland
     småfåglarna hör det. Bofinken Knut kan bli gnetig.

-Gunin, skall vi bara sitta här på Kallskärslid och åse eländet?

-Nej, vi får försöka hitta en lösning på fastighetsskatten och
     dess skadliga konsekvenser. Få Per Nuder att inse det
     vansinniga i dubbelbeskattningen. Tänk om vi skulle behöva
     betala skatt både för att vi bor på ett naturreservat och för att
     vi har strålande utsikt från talltoppen. Och du, för att vårt
     rede har en fantastisk dusch – när det regnar – riskera vi att
     upptaxeras – och då menar jag inte högre upp i talltoppen –
     utan att vi blir föremål för en högre beskattning. Du, betänk
     att vi måste betala förmögenhetsskatt för den reservtall vi har
     intill oss, för den händelse orkanen Gudrun återkommer.

-Har du någon idé Gunin?

-Ett sätt är att vi varje höst river vårt hem och bygger upp det på
     nytt nästa vår. Eller vart femte år. Då slipper vi skatten för
     både redet, tallen och naturreservatet.                                                                
-Men så kan väl inte folk i Torekov göra?

 -Det finns exempel. Men nu skall jag sova. Skall se om jag
      i drömmarna kan hitta en lösning.

Det får vi läsa om i Akt III.



Sagan om Korparna på Kallskärslid

Här börjar berättelsen om korparna på Kallskärslid.

Kallskärslid är högsta punkten på naturreservatet Hallands
Väderö, som tillhör Skåne och ligger i Kattegatt, 3 km utanför
Torekov, längst ut på Bjärehalvön.


Vilka korparna är
och vad de sysslar med framgår av sagans
Akt I.

Tanken är att korparna med viss regelbundenhet - eller
oregelbundenhet - skall berätta om sina upplevelser.

Här och nu börjar sagan.

Akt I.

Mitt namn är Gunin.
Jag är korp, Corvus corax om man vill vara förnäm.
Jag har en äldre bror som heter Lugar (mina föräldrar parade sig i en
gammal kajuta vid Horsakistan, söder om Torekov) och en yngre bror
som heter Lugin. Jag och Lugar har var sin tvillingsyster. De heter Sugin
och Sugur. Vårbruset var speciellt njutbart när Sugur och Lugar kläcktes
till världen.

Vi är födda och uppvuxna på Hallands Väderö ? naturreservatet i Kattegatt,
utanför Torekov, ytterst på Bjärehalvön i NV Skåne.
Vi kläcktes i ett bo, i tallen Pinus den HögeKallskärslid, Väderöns högsta
punkt, med fin utsikt mot fastlandet och över Torekov.

Vi har gener efter asaguden Odins korpar, Hugin och Munin, när det gäller
att se, höra, minnas och tänka - att veta.
Vi har ett bra nätverk via våra kusiner på Kullaberg, Stenshuvud och vid
Hovs  Hallar.

Vi har således koll på allt från kust till kust.
Jag har en farbroder, som skriver in och lagrar allt på en dator.
Han heter Login.

Vi har också goda relationer till våra många familjesläktingar ? kråkor, skator,
råkor, kajor, nötskrikor, nötkråkor och lavskrikor. Det vi inte ser och vet är inte
värt vetande.Vår familj har därtill 87 arter utomlands, världen över.  

Med mycket skogsmus i min ungfågelskost fick jag en välutvecklad talamus.
Jag är mer förutseende än vilken homo patiens det än vara må.

En av mina kusiner, Fugin, är född och uppvuxen i en inplanterad contortatall vid
Kullamannens näsa. På sitt visitkort har han skrivit: ?men internationella rötter?.
Kan undras vad han hade skrivit, om han som kusin Punin från Stenshuvud,
varit född i en martallstopp. ?En brinnande begåvning? kanske.

Nog om detta ? t.v. Min och släktens livsmening är ju att rapportera.
Informera om människornas lycka och elände.
Förhoppningsvis skall jag med min lyckopryl, en talisman, kunna hjälpa en
och annan till rätta. Få till en bättre tingens ordning.

I morgon skall jag flyga en tur över Torekov
och lyssna av stämningen där.

Om vilket Akt II kommer att handlar om.