Korparna på Kallskärslid. Akt 214. I bärgningens trygga vatten.
Bilder: Trygghetens drömbild.
Foto: SSRS, Johan Persson, Gunin
Akt 214 2007-01-30
I bärgningens trygga vatten.
- Kajak, jag tyckte du sov oroligt i natt. Drömde du?
- Ja, Sugus. Jag kände mig förföljd av ett vackert leende.
- Du har väl inte suttit och tittat på Lugins bilder av prinsessan
Madeleine, nu igen?
- Nej, jag läste om en dröm, om en önskan, som gått i uppfyllelse.
Det var i söndagens Nordvästra Skånes Tidningar. Jag hade tidigare
blivit tillfrågad om förlisningar runt våra kuster av Gunin och Logut.
- De har intervjuat mig också. De håller på med någonting om gamla
namnbrädor från förlista och upphuggna fartyg. De flyger ofta in till
Skjulet i Torekov.
- Läste du om den nya livräddningsbåten, Gripen, som kom till Tore-
kov i somras?
- Menar du Akt 101 från den 6 juni 2006?
- Nej, artikeln i NST, ”Första kvinnan som sjöräddare”. Jag trodde
liksom det var Jennies dröm, när jag såg hennes leendet. Men av
artikelns innehåll att döma var det sjöräddningsskillarnas dröm.
- Jaha, det borde du förstått när du såg hennes leende. Hymla inte?
Sjukvårdskunnig är hon också.
- Ja, jag funderar faktiskt på att trilla ur boet för att se om hon kom-
mer till min undsättning och räddning. Rakt ner i gamla stenbrottet.
- Ja, ja. Jag vet du är expert på dagdrömmeri också.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 213. I svårt bärgade brädors vatten.
Bilder: Två äldre vykort med Skjulet i Torekov. Vid en tidpunkt
när det fanns innertak och duvslag på loftet.
1. Foto: E. Grothén
2. Foto: A/B Almquist & Cöstner
Namnbräda från CARL ENOCK av CIMBRISHAMN som förliste vid
Torekov den 5 maj 1882 p.g.a. en ovanligt häftig och kraftig storm,
liksom CASTILIAN, GEORGE WASHINGTON, DACAPO
och HERMANN. Foto: Lugin 2007, innervägg mot väster.
Akt 213 2007-01-29
I svårt bärgade brädors vatten
- Gunin, några bilder till av Skjulet innan vi går in på och in i sjö-
fartsmuseet.
- Logut, en vacker namnbräda, den där från Carl Enock.
- Verkligen. Skonerten var hemmahörande i Simrishamn och var
ett av de fem fartyg som blev vrak vid Torekovskusten under den
våldsammaste stormen i mannaminne, den 12-13 maj 1882. De
övriga skeppen var Mollösundsskonerten Castilian, den norska
skonerten Georg Washington från Tönsberg, den norske briggen
Dacapo från Grimstad och den tyske briggen Herman från Svine-
münde.
- Vilken katastrof för de drabbade, men även för folket i Torekov.
En person bland livräddarna omkom, men dessbättre räddades alla
ur de fem fartygens besättningar med undantag av två från Castilian.
- Carl Enock var det första fartyget av de fem som kom i svårighet.
Skeppet kom, under befäl av kapten Carpfenborg, med kol i lasten
från Hartlepool och under resa till Cronstadt. Med de sju männen i
besättningen gick skonerten upp i lä under Hallands Väderö. Men
vinden ökade till orkan samtidigt som den sprang från sydvästlig till
västlig. Ankarkättingarna brast och skonerten blev vrak vid Svarte
skär, synligt från lotshuset. Omedelbart beslut om insats med raket-
apparat. Men ett riggbrott förhindrade insatsen. En med fyra sjömän
bemannad snipa gick ut från hamnen. Trots de svåra brottsjöarna
och närheten till bränningarna lyckades räddningsinsatsen. Vid
middagstid var såväl räddare som besättning i hamn, efter ett sjödrama
som startat vid 9.30-tiden.
- Men som sagt, värre skulle det bli, under det kommande dygnet.
- Och inte kommer vi undan att snacka om en fyr på Väderön.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 212. I bärgade brädors vatten.
Bilder: Två äldre vykort med Skjulet i Torekov.
Foto: Sixten Gustafsson resp. A/B Almquist & Cöster
Namnbräda från Amanda, förlist vid Väderön 1869
Foto: Lugin 2007
Akt 212 2007-01-28
I bärgade brädors vatten
- Logut, jag ser att Lugin och Lugar håller på med skriverier kring
vrakekar och liknande, här på Hallands Väderö.
- Du Lugin, samma varseblivning har antastat mig. Vad gör vi?
- Vi vänder på det. Skriver lite om ekvrak, ek från vrak.
- Var får vi det ifrån?
- Hallands Väderö. Och räcker inte det, flyger vi över till Bjäre-
kusten och vattnet kring Torekov. Där, liksom runt Väderön, har det
funnits många vrak och upphuggningar. Gamla skepp av ek.
- Ok, var börjar vi?
- I själva informationens helgedom. Vid hamnen i Torekov, Sjö-
fartsmuseet och Vrakskjulet.
- Vad vet vi om samlingsplatserna för nautiken.
- Vi får lyssna och spana oss fram.
- Vrakskjulet, eller bara Skjulet, som torke´folket säger, var ur-
sprungligen en lokal för handel med fisk, en fiskbörs. Den har
som sådan gamla anor och ägdes av kommunen; är redovisad på
enskifteskartan 1822 som ”Börsen”. Den blev efterhand mer som
en allmän samlingsplats för fiskare, lotsar, sjömän och tullare.
Här diskuterades lokala och globala problem med jargongens
kärva språk. Den tjänade ett viktigt syfte som nyhetscentral och
sedermera även kontaktlokal för fästfolk och en form av ”speakers
corner”. ”Börsen” blev en naturlig samlingsplats för allehanda ting
som sjömännen fört med hem från längre eller kortare färder med
segelfartyg. Inte minst en sista viloplats för alla de namnbrädor, som
vittnar om farliga farvatten runt Hallands Väderö och Bjärehalvön.
Ansvaret för dessa samlingar ledde fram till skapandet av Torekovs
sjöfartsmuseiförening, den 10 oktober 1934. Vi beskriver denna int-
ressanta och viktiga händelse i några akter framöver. Vi kan redan nu
konstatera att Torekovs Sjöfarts- och Hembygdsmuseum, som före-
ningen heter idag, 1950 av kommunen fick ansvaret för såväl
Skjulet som området kring Museet med signalmast och kanoner mm.
- Vi kan väl redovisa kring en av namnbrädorna? Välj ”Amanda”.
- Ok, den finns på södra takfallets insida. Amanda var en brigg från
Helsingborg. Lastad med kol strandade hon vid Hallands Väderö
1896, väster om skäret Kråkan, vid Stora Tånge. Besättningen
klarade sig tack vare hjältemodiga insatser av folk från Torekov.
Med sin besättning i en öppen och bräcklig båt tog sig lotsen
Benediktus Romare, med dubbelrevade segel, ut till haveristen.
Inte utan svårigheter och under livsfara lyckades bedriften att
få de skeppsbrutna såväl i båten som förda i säkerhet till Torekov.
säkerhet. Vi kommer att ange en anledning till haveriet, lite
senare, i en akt om fyren på Hallands Väderö.
- Jag vet att den inte uppfördes förrän 1884. På tal om säkerhet,
har du hört något från Platy och Hynch?
- Nej.
- Då har förmodligen Kristinstad och Tivoliparken gått under i
sitt eget Vattenrike.
- Varför tror du det?
- Enligt en notis i dagens SvD åker Mona Sahlin inte till Skåne
och Kristianstad, som vi trodde i Akt 205, utan till Västerås, Örebro
och några andra mindre farliga ställen.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 211. I försvinnande trädens marker.
Bilder: Sex vykort från Sandham, Hallands Väderö, med ”Gamla eken”.
1. Sextiotalsfoto (A/B Almquist & Cöstner)
2. Sjuttiotalsfoto (Topofoto)
3. Sjuttiotalsfoto (A/B Almquist & Cöstner)
4. Sjuttiotalsfoto (Foto: Giovanni Trimboli, AB Grafisk konst)
5. Sjuttiotalsfoto (Foto: T. Lindeberg, AB Lindenhags, Ultra)
6. Sjuttiotalsfoto (Topofoto)
Akt 211 2007-01-23
I försvinnande trädens marker
- Gunin, en bit in på åttiotalet fanns inga grenar kvar på Sand-
hamnseken. Enbart stamrester. Därmed försvann vykortsintresset för
eken. Intresset dessförinnan låg i att närmare koppla ihop folk med
trädmumien, som i bild 1, 4 och 5. Ett vanligt motivval var även att
få trädmumien att se ut som ett sjömärke, som i bild 6.
- Logut, bild 2 och 3 får mig att tänka på Paris.
- Paris?
- Ja, du vet när man sitter på taket på Louvren och spanar utmed
Avenue des Champs-Élysées mot La Défense, över Place de la Con-
corde, ser man i denna linje tre triumfbågar.
- Närmast Arc de Triomphe du Carrouset, i Tuileriträdgården, sedan
den stora Triumfbågen på Place Charles de Gaulle och längst bort, på
Place de La Défense, Neuilly Sur-Seine, den nya Grande Arche.
- Du minns en del från din vistelse i Paris. Bra
- Jag ser det nu som du. Under en tid fanns det här på Väderön tre
fina ekar nästan i linje. Alla tre är nu borta. Två ser du ovan, både på
bild 2 och bild 3. Det fanns en gång en till, nästan mitt emellan. En
skymt av denna ek kan anas på bild 2 till Akt 209. Eken i förgrunden
på bild 2 ovan passerade alla som var på väg från Sandhamn till
fyren ute på Bagganäsan.
- Innan du blir alltför nostalgisk bryter vi för lunch.
- Bra. Men tro inte för en sekund att du kommer undan fler ekon
från gamla ekar.
- Jag förstår att du kan hålla på tills det åter finns ekollon till lunch.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 210. I förvridna trädens marker.
Bilder: Fyra vykort från olika tidsepoker, Sandhamn Hallands Väderö
1. Något liv i eken. Foto: G.Brink
2. Eken död, en trädmumie. Foto: Bebba Gjems
3. Badandet tar över intresset från eken. Foto: A/B Almquist & Cöster
4. Fotografisk kamp mellan badande och eken. Foto: H. Lindenhag Ultra
Akt 210 2007-01-23
I förvridna trädens marker
- Gunin, kanske en ny intressekonflikt?
- Logut, är du på väg in i politiken?
- Nej, jag jobbar med ”Sandhamnseken”.
- Snideri?
- Vykort. Fortsättning. Förra akten var ju en konflikt mellan ett
träds liv och övergång till att bli trädmumie. På dagens kort kan
vi se en konflikt för fotograferna. Dels vill de ha med eken, men
samtidigt dokumentera den alltmer växande mängden badgäster i sandhamnsviken.
- I nästa akt, vågar jag gissa, kommer du att försöka jämka intres-
sekonfliketen.
- Jämka intressekonflikten. Är du på väg in i politiken?
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 209. I förvirrade fåglars marker.
Bilder: Logutfoto från Sandhamn, Hallands Väderö, juli 2006 samt två
äldre vykort med d.s.k. ”Sandhamnseken” eller ”Den gamla eken”.
Mellanbilden: Albert Ekman 1910-talet
Understa bilden: Hervid Valin 1932.
Akt 209 2007-01-23
I förvirrade fåglars marker
-Jo du Gunin, vad skall vi säga om Lugars och Lugins stillsamma
träta om döda ting på vykort?
-Det ligger någonting i det, Logut.
- Förvisso. Ett antal objekt, framför allt ekar och lindar, är frekventa
på vykort, alltsedan vykortsidén blev populär.
- Jag tror mig veta att den kom från Frankrike och Tyskland på 1890-
talet. Redan 1901 sändes över 20 miljoner kort enbart inom Sverige.
- Många av Väderöfotografernas bilder blev vykort. Duktiga fotogra-
fer i begynnelsen var Albert Ekman, Pål Romare, Hervid Valin samt
hovfotograf G. Brink från Ängelholm och Graff från Båstad, för att
bara nämna några.
- Du har valt att som inledning visa på den vrakek, som tvivelsutan är den som flest turister kunnat se genom åren; direkt i blickfånget
från landstigningsbryggan i Sandhamn.
- Ja, de tidiga fotograferna kunde fånga eken medan den ännu hade
några livstecken kvar. Sentida vykortsfotografer fann skönhet i det
förtorkade trädskelettet, som vi kommer att se i nästa akt. Av min
bild, överst, ser vi att det idag inte är någonting kvar av ”Den gamla
eken” – ”Sandhamnseken”.
- Ja, död och förtorkning inom floran kan skapa skön konst, inom
faunan blir det mesta i den vägen motbjudande.
- Orättvist, som Lugin menade.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 208. I förlorarnas marker.
Bilder: 1. Död trut (Bockakås)
2. Svan som spelar död (Badeskär) (Se Akt XVI, januari 2006)
3. Död säl under förruttnelse (Vita Sand)
4. Vrakved (vrakbok) i Söndre skog, Hallands Väderö
(Foto: Gunin 2000-2006)
Akt 208 2007-01-22
I förlorarnas marker
- Lugar, det är på något sätt både konstigt och orättvist.
- Så är det Lugin, alla kan inte vara både vackra, rika och begåvade.
Ibland är det inte helt ut en fördel. Jag märker ibland att jag håller på
att bli högfärdig, arrogant och olidlig. Understundom avundas jag
dig.
- Förmodligen hamnar du aldrig på vykort, i varje fall inte som död.
- Försök inte spela Kassandra. Du vet hur det gick för henne. Risken
är att du också, för evigt, kommer att saknas bland vykortens digra
mängd.
- Det var vad jag försökte antyda. Det finns mängder av vykort från
Hallands Väderö. Jag har inte sett något med dött eller döda djur som
huvudmotiv.
- Desto fler med fina och levande djurmotiv. Fåglar, hästar och sälar.
- Men se på träden. De förekommer nästan mer som hel- eller halv-
döda. Både som huvudmotiv och som bidragande blickfång.
- Kan det vara så att träden tränger sig på, står där de står, och har
ibland ett längre liv som döda än som levande. Måste kännas kymigt.
Jag undrar om du verkligen har rätt vad det gäller vykort.
- Tro mig. Jag skall be Logut inventera lite i vykortsarkivet.
- Då kan du spela död för ett tag, precis som Olor i Akt XVI, den 13
januari 2006. Känner jag Logut rätt, kommer han att lägga beslag på
några akter framöver, för egen del, och stapla vykort.
- Jag skall inte spela död. Bara luta mig tillbaka och drömma om en
funnen rumtopf, gjord på åttioprocentig rom och med de finaste Väderöbjörnbären. Kanske ger jag ut ett vykort med mig, krukan och
receptet.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 207. I förlovandets marker.
Bilder: Platys foton från Tivoliparken i Kristianstad (2007-01-21)
Akt 207 2007-01-22
I förlovandets marker
- Gunin, 80 %
- Vad säger du Lugin? Har du kommit över en skvätt rumtopf gjord
på smuggelrom?
- Det är faktiskt så, att 80% av alla relationsstörningar beror på miss-
förstånd, oklarheter, misstolkningar eller desinformation.
- Du vet mycket väl att när order och kontraorder är motsägelsefullt
är det tillsagt som gäller. Vari finner du oklarheter?
- Vi påstod i föregående akt att Hynch och Platy led av fåfänga. En
utsaga vi har anledning att ångra och dementera. Rent av skämmas
för.
- Tala för dig själv. Det byggde på din medvetenhet. Minns det.
- Hur med det. Missförståndet ligger i ett referat till Lugar. De båda
hade berättat om ett möte i Tivoliparken. De hade sett hur en Nilgås
stått och speglat sig i en översvämningpöl. Han hade kråmat sig och
småsnattrat: ”Spegel, spegel på marken här, säg vem vackraste gåsen
är”. Betett sig övermaga fåfängt. Men beteendet fick en snabb anti-
boom. När han visade upp sig senare, för sina fans, simmade en
mandarinand förbi. Nilgåsen föll in i en djup vårdepression.
- Men våra gräsandsvänner då? Är de också deprimerade efter vår,
d.v.s. din, tillvitelse?
- Alls icke, alls icke. Tvärtom. Bara uppåt. Förlovade.
- Du sa förlovade? Inte förlorade? Hur kom de till insikt?
- De lät naturen bestämma. De menade, om vattnet i Helge å
förenade sig med vattnet i Tivoliparken, skulle detta tolkas som en
vattenbro, liktydig med ett förlovningsomen. Spänningen var stor
för dem. Men kl. 12.00 i söndags, den 21/1, började det sippra över.
Hynch fick sitt guldhalsband och Tivoliparkens alla änder och gäss,
med undantag av en nilgås, gratulerade och hyllade. En särskild he-
dersbetygelse framfördes av ankdammens skånegäss.
- Den skulle jag gärna velat se, men absolut inte höra.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 205. I fåfängans marker.
Bild: Flygfoto av Lasse Ottosson, från Kristianstadsbladet 2007-01-20.
Rött O i bildens mitt markerar platsen för föregående akts första bild med
Hynch och Platy.
Akt 206 2007-01-21
I fåfängans marker
- Gunin, jag medvetandegjordes om att du och Lugar haft ett samtal
kring Vattenriket runt Kristianstad med anledning av att Hynch och
Platy var där på romantiskt äventyr.
- Vårt samtal gällde även risken för att Kristianstad, liksom Atlantis,
försvinner i djupet. Och detta i ett läge när Mona Sahlin har för av-
sikt att besöka det största s-partidistriktet, det mest kritiska till hen-
nes nominering till partiordförande.
- Det finns väl torrare ställen i Skåne?
- Men Heléne Fritzon finns i Kristianstad.
- Om nu Kristianstad finns kvar fram i februari, när besöket är tänkt.
- Folket är igång med att förstärka och utöka skyddsvallarna.
- Mot Mona Sahlin?
- Gissa två gånger.
- Kris som kris.
- Är Hynch och Platy i krisläge?
- Inte mer än att de hamnat i fåfängans tassemarker.
- Ursäkta mitt fåniga anlete.
- Jo, de höll på att spricka av fåfänga när de såg att de var med i lör-
dagens Kristianstadsbladet; på den vackra översiktsbilden av Lasse
Ottosson, som visar i flygperspektiv den kritiska vattennivån.
- Jag kan inte upptäcka dem.
- Kolla i det röda O-et.
- Jösses. Och de skall komma till Hallands Väderö. Tala om kris.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 205. Snatterkammardröm?
Bilder: Hynch och Platy i Kristianstads översvämade Vattenrike.
Kristianstadsbladets förstasida den 19 januari 2007.
Verkliga sjöbodar vid Helge å och serveringsbord m.m. Båtklubben vid
Yllan, spång i Vattenriket samt ett vattenståndsdiagram ur Bladet (se ovan).
Bild av Karin Jämtin, Mona Sahlin och Ulrika Mässing (SvD) som visar
på, förmodligen, att Mona och Karin inte vill se, till skillnad mot Ulrika,
hur Kristianstad riskerar att försvinna under vatten, inför den kontakt med
Heléne Fritzon, som skall säkra s-makten åt Mona. (Jfr. Akt 10 06-01-05)
Akt 205 2007-01-21
Snatterkammardröm?
- Lugar, gratulerar.
- Tack Lugin. Vad gäller det? Varken namnsdag eller födelsedag.
Ingen vinst på postkodlotteriet. Ingen framgång i Let´s dance.
Är du ute för att ironisera över någonting?
- Inte alls. Jag såg meddelandet från Platy och Hynch. Det kom från
Kristianstads Vattenrike, Helgeå vid Tivoliparken. De befinner sig
där på någon sorts kärleksutflykt från Torekovs sydkust. Om de
lyckas få ihop det, som det brukar heta, kommer de i vår till Hallands
Väderö och bygger bo. Du får bli Gudfader. Grattis. De var uppen-
bart tacksamma för vad vi noterat i Akt 189-190, december 2006.
- Jag känner tacksamhet och glädje inför uppgiften. Det är det just
nu tuffa klimatet, storm och regn, som fått dem att tillfälligt söka sig
till Kristianstad och Tivoliparkens andliga och lugna gemenskap.
- Kanske ur askan i elden. Vattentillgången i Vattenriket håller på att
bli alltför rikligt. Lite till av nederbörd eller ostlig vind, så blir Tivo-
liparken en ordentligt stor ankdamm. Därmed inte sagt att tillgången
på föda blir bättre, utan snarare bekymmersam.
- Men vissa företeelser blir, i all bedrövelsen, nästan komiska. Som
när sjöbodar verkligen blir sjöbodar och spångar, vattenleder, verk-
ligen leder till vattnet.
- Eller när vattennära serveringar är mer än vattennära.
- Men folket älskar att komma nära vattnet. Nästintill att ta sig vatten
över huvudena.
- Mona Sahlin, hon ser det tydligen inte så, ser det ut som.
- Ursäkta, jag hörde inte. Mina tankar var helt inne på detta att bli
Gudfader över snatter.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 204. Skrattkammarbön?
Bilder: Landskapsvapen Skåne och Halland.
Symboler för Skåneland: Flagga och vapen
Motiv för Skåne respektive Halland:
Blommor: Prästkrage och Hårginst
Fåglar: Glada och Pilgrimsfalk
Svampar: Ängschampinjon och Blodsopp
Fiskar: Ål och Lax
Insekter: Bokskogslöpare och Ollonborre
Djur: Kronhjort och lax
(Foton ur Internets landskapsinformationer)
Akt 204 2007-01-19
Skrattkammarbön?
- Gunin, du har hädat.
- Lugin, det är ett gränsfall. Alla konungar före Oscar II, fick efter
döden sina namn omskrivna med historisk stavning. Carl blev Karl,
Christina blev Kristina. Oscar II var den förste som slapp få sitt c till
k. Men ursäkta om du blev kränkt.
- Vad skall vi säga om den moderate riksdagsledamoten Anne Marie
Brodén? (NST s. B6 16/1 07). Är det inte värre än en hädelse, att
verka för att Båstads kommun skall tillföras Halland? N som för
nonsens. Motivering är bl.a. att Östra Karup tidigare tillhört Halland.
- Ser vi på Hallands historia upptäcker vi stor opålitlighet. Redan
7000 f.Kr. steg vattnet så kraftigt, genom smältvatten, att Skåne och
Själland skildes åt, Öresund och Hallands Väderö skapades. Under
sten-, brons- och järnåldern, 1000 – 500 f.Kr., växte samhällsbild-
ningarna fram. Under äldre medeltiden, c:a 1050 e.Kr., visade sex
stora stenar att Halland, Blekinge och Skåne tillhörde Danmark.
Omkring år 1027 besegrade den danske konungen, Knut den store,
vid Helge å, Sveriges konung Anund Jakob och Norges Olav Ha-
raldsson. Knut erövrade sedan, 1028, hela Norge. Vi skåningar var
allt annat än svenskar. Magnus Ladulås misslyckades 1276 vid
Ängelholm att göra Skåne svenskt. Först 1318 lyckas svenskarna,
vid Finja, besegra danskar och skåningar. Men Skåne pantförskrevs
till de holsteinska grevarna. Skåningarna fick hjälp av Magnus Eriks-
son, sveriges konung, att frigöra sig 1332. Skåne var sedan i union
med Sverige fram till 1360.
- Halland då? Hallänningarna sålde sig väl billigt till Magnus 1321?
- Ja. Genom det sveket fick Valdemar Atterdag råd att återerövra
Skåne till Danmark. Gustav II Adolf misslyckas genom slaget vid
Vittsjö och freden i Knäred 1613 att återta Skåne. Inte heller Gustav
Horn lyckas med Skånes erövring, trots seger över danskarna 1644.
Freden i Brömsebro, 1645, gav Sverige enbart Ösel, Gotland och
Halland på 30 år.
- Här ser vi, de opålitliga hallänningarna lät sig bli svenskar utan
en tanke på oss skåningar.
- Men isen lade sig över Bälten, Karl X Gustav tog dansken i ryggen.
Freden i Roskilde gjorde oss till skåningar 1658. Men försvensk-
ningen var ingalunda problemfri. Halland och Blekinge blev även
delar av Sverige, liksom, för en tid, Bornholm. Skåningarnas rela-
tiva självständighet under Danmark gick förlorad. Båstad vägrade
1664 av vara stad. Danmark försökte genom ”Skånska kriget”,
1675 - 79, med snapphanars och skåningars hjälp, att återta Skåne.
Men Karl XI segrade i slaget vid Lund. Sedan freden 1679 har vi i
lugn och ro fått vara svenskar och skåningar. Svenskan blev enda
språk i Skåne 1681; d.v.s. i f.d. Skåneland gällde naturligtvis
skånskan som modersmål.
- Hur skulle det se ut om vi blev hallänningar. Behöva lära ett nytt
språk, som saknar r, ersatt av l. Rot-r, som är så särpräglat i skåns-
kan. Det går inte an, skulle bli det gål inte an. Förvirrat. Förvillat.
- Nej, kom igen. Ge oss ett fritt Skåneland.
- Skall Halland få ingå?
- Ok, för en 30-årig försöksperiod.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 203. Skattkammarön?
Biblioteksbilder kring ”Skattkammarön” (Bok, film, video) samt
foto på kung Oskar II på harjaktspass på Hallands Väderö (NST).
Akt 203 2007-01-18
Skattkammarön?
- Gunin, vad har hänt med Nuderklanen?
- Skatorna, Lugin?
- Ja, de har flaxat runt här på Hallands Väderö, som galningar, sedan
i måndags. Trots regn och kuling. Hela flocken. Skall de ha någon
form av protestauktion för att de inte fick nytt förtroende som ansva-
riga för Väderöns ekonomiska handläggningar efter höstens ting på
Ravnahult, då de gick miste om Pekuniärdepartementet, som fram-
gått av akt 150, 2006-10-09?
- Det är nog någon typ av primitiv snikenhet som drabbat dem. Jag
hörde av Logut att de besökt vårt bibliotek.
- Nuder? Vårt bibliotek? Kors i taket. Sanningssökare på äldre
dagar. Otroligt.
- Kanske inte. De hade i söndags läst en artikel i Nordvästra Skånes
Tidningar, Bjäresägner, av Gunilla Roos.
- Jag förstår. Den om att det ligger en skatt nedgrävd på Väderön?
- Helt klart. De lånade allt vårt bibliotek hade om Skattkammarön.
Boken av Louis Stevenson samt de böcker, filmer, videon och DVD
som tillkommit med Stevensons bok som grund.
- Klanen är således på jakt efter den skatt som sägnen berättar att en
länsman grävt ner.
- Ja, och för den sakens skull försökt läsa in skattletandets grunder
via vårt bibliotek.
- Lånade Logut vår information?
- För Logut är all utlåning legitim. Men han försåg utlåningspaketet
med ett gammalt fotografi av kung Oskar den II, när han sitter på
pass under kungseken, vid en harjakt här på Väderön.
- Listigt av Logut, nu tror Nuder att bilden föreställer länsmannen,
som sitter och vaktar sin skatt. Med andra ord, hittar de länsmannen
så hittar de skatten.
- De menar, att förr eller senare somnar han till och då slår de till.
- Jag förstår nu varför Logut förnöjsamt sjöng:
Femton gastar på död mans kista
Hej och hå och en flaska med rom!
Sprit och hin håle har sörjt för de andra
Hej och hå och en flaska med rom!
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 202. Vrakek i vrakekor eller blir ekekor vrakek?
Akt 202 2007-01-16
Vrakek i vrakekor eller blir ekekor vrakek?
- Gunin, Pax kom med ett brev från Stenshuvud, från Punin.
- Vad skrev han om, Lugin?
- Utöver frimärket, motivet med en vrakeka, två andra bilder av
vrakekor. En eka under segel i och en, som verkar stå i ett vitrinskåp.
Snygga båtar.
- Ingen textförklaring?
- En rad, en fråga eller ett påstående, som påminner om en rebus:
”Ek, ekeka, ekvrak, vrakek, vrakeka”.
- Punin vill testa oss. Han vill få oss att blanda ihop vrakek och
vrakekor. Få oss att tro att vrakekor byggs av vrakek.
- Men några vrakekor finns ju inte med anknytning till Hallands
Väderö, den tidigare rikliga förekomster av vrakek, till trots.
- Vrakekor var en typisk båtkonstruktion i Blekinge skärgård, men
fanns även på Skånes östsida.
- Stenshuvud ligger ju bara ett stenkast från Kivik. Och i Kivik finns
kunskap om vrakekor. Vi bemöter Punin med kunskap, s.a.s. från sin
mammas gata.
- Vi låter Kiviksexpertisen tala via ”Vrakekans Vänner”:
Vrakekan är en gammal båttyp som räknas in bland blekingeekorna. Man vet att på mitten av 1800-talet fanns det ett 20-tal storbåtar och vrakekor som kiviksfiskarna använde vid drivgarnsfiske, eller som man sa på den tiden “vrag”.Vrakekan som fiskebåt har en förhållandevis kort historia - i huvudsak 1800-talets senare del - men är därmed inte mindre intressant som farkost och fiskebåt. Den var speciell för vår kust och användes för drivgarnsfiske, därav namnet “driva som ett vrak”, eller “vraga” som det hette förr.Vrakekan var så speciell i sig, genom sin konstruktion. Öppen tremastad, stormast för- stort råsegel, för- och aktermast med sprisegel, smack respektive gäck. Längden kunde variera mellan 22 och 30 fot och den var avsedd för mellan fyra och sex mans besättning, som fick ro den tunga båten vid stiltje.Vid god vind kunde farten bli åtta knop. Någon helt bevarad vrakeka finns inte.
Endast ett rekonstruerat skrov vid Blekinge läns museum i Karlskrona. Glädjande nog har Kiviks Museum en noggrant byggd modell skänkt av Teodor H Nilsson. Idén med att bygga en vrakeka i tidstroget utförande kändes angeläget att förverkliga, främst från närings/och kulturhistorisk synpunkt. På ett fiskeläge kan inte bara landbacken räknas till hembygden utan även i lika hög grad havet utanför. Sjösättningen ägde rum pingstdagen 1985.Vrakekan har inte blivit ett museeiföremål, utan fått sin plats i Kiviks hamn. 1985 bildades stödföreningen Vrakekans Vänner, och vi har som uppgift att äga och värna om ekans framtid. Den handhas av Kiviks Båtklubb, som inte bara svarar för skötsel och underhåll, utan även seglar med den. Vi i “Vrakekans Vänner” tackar er på förhand och ser fram mot ett gott samarbete.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 201. Vrak - fenomen med olika förtecken.
Bilder: Övningsskeppet Najaden i Torekovs hamn 1940, som vrak och
spärr. Idag som museum och kafféfartyg vid Slottskajen i Halmstad.
Vraklind (v) och vrakekar (h) på Hallands Väderö (Sandhamn) 1907.
(Foto ur LT-sommar och NST 1997-07-20, Albert Ekman)
Akt 201 2007-01-15
Vrak – fenomen med olika förtecken.
- Gunin, jag såg att du talade med Lugar. Rena vraket?
- Knappast Lugin. Han var påverkad av olika onyttigheter som stiger
ur folkets skorstenspipor.
- Jag menar Vasa, den gamla fisketrålaren, som har något oflyt i sitt
hamnbeteendet. Ömsom upp, ömsom ner – om du förstår?
- Just nu verkar den ha flyt. Värre har skådats i Torekovs hamn. Av
de lite större båtarna, i ett torekovsperspektiv, som dyker upp i min-
net, är Najaden en, den låg som spärr i hamninloppet 1940. Några
andra är Alfa, Max och Kobåten, som vi skrev om i akt 122 den 5/8.
- För rättvisans skull bör vi återkomma med lite mer om de andra.
- Betänk att vi har vrak även här på Hallands Väderö.
- Vad säger du? Förvisso blåste det över 32 m/s i natt. Men några
vrak har jag inte sett eller hört av. Pinus den Höge riste ordentligt.
- En sådan storm, på gränsen till orkan, utplånar snarare de vrak jag
syftar på, nämligen vrakekarna.
- Nu menar ekarna som torkat ut i toppgrenarna och enbart lever ett
liv, så att säga, midskepps?
- De var vanliga förr i tiden, men med det nuvarande skogsbruket
blir de allt mer sällsynta. Fenomenet lever dock vidare i mindre
mäktiga trädslag.
- Du, vi tar Lugar med på en resa i tid och rum, som visar på hur
det kan gå om han inte iakttager tillbörlig hänsyn och försiktighet.
- En uppbygglig verksamhet, med andra ord, för en redlös själ.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 200. Trix - tricks av Strix med fix musmix.
Bilder: Strixmus
Foto:Gunin januari 2007.
Akt 200 2007-01-11
Trix – tricks av Strix med fix musmix.
- Gunin, hur går det med din träning?
- Jo Lugin, efter helgfrossandet är det full fart på både vingflax och
korpspark.
- Nu tänkte jag förstås närmast på ditt pocker-face, din stentuffa
ansiktsmask. Har Strix tålamod med dig?
- Idag spelade han ut en tuff test. Han antydde, att innan vi satte
igång på allvar ville han bjuda på en Trix.
- Vad är det?
- Det frågade jag också. Men han svarade att det fick jag se. Det var
något väldigt sött. Men jag skulle hålla masken vad det än var.
- Hålla masken. Det var kanske daggmaskar? Han har förmodligen
hört om testet bland folk, som skall äta spagetti, med förbundna
ögon, efter att ha fått stirra, med fria och öppna ögon, på ett fat med
levande daggmaskar
- Nej, jag utgick från öppna ögon, för att han skulle kunna kontrolle-
ra reaktionen hos ögon och ansiktsmuskler.
- Han hade en ask med lock. Han sa att han öppnade locket, sedan
fick jag fixa resten själv. Fixa vadå, frågade jag. Samtidigt som han
lyfte på locket kommenderade han: ”Gör dig en musmix”.
- Och du stirrade plötsligt ner i ett par vädjande skogsmusögon?
- Rätt gissat. Han hade också rätt när han sagt ”något väldigt sött”.
Jag trodde han skulle komma med nougat, som jag vet ugglor ogillar.
- Vad sa han om din reaktion? Blev du godkänd? Höll du masken?
- Att musen levde gjorde mig så paff att alla reaktioner låste sig. Inte
ens när han själv började tillreda mixen ändrade jag en min.
- Välkommen tillbaka till verkligheten. Skippa resten av kursen.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 199. Va´sa du? Vasa?
Bilder: Från hamnen, med HG 85 Vasa, och kyrkparken i Torekov.
Foto:Lugar januari 2007.
Akt 199 2007-01-09
Va´ sa du? Vasa?
- Lugar, va´ sa du? Svamlare.
- Gunin, Vasa. Va´ va´ ja´ sa.
- Var det Vasa du sa?
- Ja, är det så konstigt?
- Den gamla fiskebåten i Torekovs hamn? Du verkar helt drogad.
- Jag kommer från Torekov. Jag har varit där och försökt att kolla
upp lite smyginformation genom kajklanen.
- Via folket som springer runt på kajer och pirar?
- Nej, med hjälp av våra släktingar, kajorna. Ville veta om några via
sina skorstens- och ventilationskanaler uppsnappat några intressanta
nyårslöften eller skatteplaneringstips. En del har säkra kanaler, direkt
ner bland utvalda delar av storfinansens groggbibliotek och sovrum.
- Du, nu blev jag, faktiskt, omutligt intresserad.
- Jag blev groggy. Du får själv tala med kajorna. Jag litar just nu inte
på dem. Totalt vimmelkantig blev jag, Kunde inte kontrollera synen.
- Synen? Kan kajorna se något? Jag trodde de enbart kunde lyssna.
- Min egen syn. Jag såg dimmigt och dubbelt. Det flimrade för ögo-
nen. Minns vad du hörde om vita prickar för ögonen, i förra akten.
- Misstänker du försåt från kajornas sida, försök till utpressning eller
ökade informationskostnader?
- Nej, snarare koloxidpåverkan eller möjligen alkoholångor från glö-
den, när folk i fina salongen kastar champagneglaset i öppna spisen.
Du vet, så där nonchalant trendigt över axeln.
- Men Vasa?
- Jo jag sa, att först när jag åter kunde urskilja Vasa klart och tydligt,
läsa HG 85, vågade jag flyga hit ut till Kallskärslid och Pinus den
Höge.
- Du, vi besöker vårt eget bibliotek, och försöker be om en åter-
ställare.
- En handling, som helt klart bör leda till en ovanlig klarsynthet.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 198. Är sudoku och kakuro nötter?
Bilder: 1. Kattugglan Strixa, fenomen på charader, sudoku och kakuro.
2. Konung Dags hög vid Dagshög. 3. Stenkrossruinen vid Dagshög.
4. och 5. F.d. stenbrottet och laxodlingen vid Dagshög.
Foto: Gunin januari 2007.
Akt 198 2007-01-04
Är sudoku och kakuro nötter?
- Gunin, hon gör det för vänskaps skull.
- Vem, Lugin?
- Strixa.
- Strixa?
- Ja, kattugglan Strix´sambo. Hon dömer vår charadtävling från förra
akten. Hon fick en rapport från mig.
- Puh. Tack och lov. Jag blev nästan förlägen.
- Hon är en fena på charader, sudodu och kakuro.
- Men nötter kan hon inte knäcka. Med sitt näbb.
- Nu talar vi om problem som knäcks med hjärnkraft. Strixa tyckte
vår korta duell var medioker i förhållande till charaderna under jul-
och nyårsdagarna. När Kajak, Login, Sugus och Logut var med.
Strix, med sitt pokerface, och Strixa, som domare, var också med på
Hallands Väderö.
- Vem ansåg hon segrade i vår miniduell?
- Hon gjorde vissa kommentarer. Hon var skeptisk till vissa ord i
några av våra charader. Kaskbröder, konvalescent, krig och trygg.
Så där blev det 3-1 till mig. Det borde blivit 4-1 via din felstavade
cardigan, men hon tyckte att ett svensktillverkat plagg med kardgarn
borde kunna stavas med k. Således fortfarande 3-1. Din tvekan vid
rimorden ansåg hon sig inte kunna avgöra. Hon var ju inte person-
ligen närvarande. En bokstav för mycket i kompetens ansåg hon som
lappri, då det var ett fjärde ord av tre efterfrågade.
- Men ditt getto?
- Hon gav mig minus för upprepningen av kontaktlöshet, och av
bara farten blev det minus även för getto.
- Slutresultatet 3-3, och vi kan fortfarande tävla, för vänskaps skull.
- Det är märkligt med ugglor. Albert Engström döpte 1887 sin nystartade
skämttidning till Strix, och folkets folkskola har en uggla
som symbol för kunskap och klokhet.
- Uppfattar du Strixas kloka domslut som ett skämt?
- Nej. Men din insats. Du borde vunnit klart över mig.
- Finns en förklaring. Min hemfärd från Kullaberg, just före mötet
med dig, var jobbig i den nordvästliga kulingen på 20 m/s och med
regn. Jag tog genaste vägen in över Bjärehalvön och flög i lä av skog
och terräng norrut, mot Torekov. Vid Dagshög tog jag rast; fikade i
skydd av krossen, tog en riktig styrketår inför sista etappen mot Vä-
derön, i direkt motvind. Jag trodde jag tagit en alltför stark tår, ty när
jag såg ner i stenbrottet, såg jag vita prickar för ögonen.
- På liknande sätt som folk, i vita veckor, ser svarta prickar?
- Förmodligen. Men vid närmare syn såg jag det var några ur svan-
gänget som repeterade inför nyårsrevyn, som är försenad på grund av
vädret, trots den skall handla mycket om väder.
- Deras revy har väl alltid varit mest munväder och oftast ute i dåligt
väder.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 197. Charader?
Bilder: Äldre vykort från Torekov , tagna dels vid en tidpunkt då det än-
nu kunde förekomma snö vid tiden kring jul och nyår, samt dels vid tider
som idag, när det mest blåser och regnar. Rävaskogen, Storgatan med Ho-
tell Kattegatt samt bilder från hamnen och hamnpiren.
Akt 197 2007-01 02
Charader?
- Gunin, god fortsättning och Gott Nytt År.
- Lugin, det samma, det samma.I vilket tecken förflöt helgdagarna?
- På grund av storm och regn var det tankarna som fick flyga fritt i
Pinus den Höges lugna vrå, vårt bibliotek. Vi saknade dig Gunin.
Hoppas du upplevde en stillsam tillvaro hos släkten på Kullaberg.
Jag kan ju nu i efterhand testa dig lite på våra charader, om du vill
betrakta dem som sådana.
- Ok, föreligger några restriktioner?
- Vi börjar med tre fristående ord, alla på k som i korp, och som
s.a.s. ökar i utvecklingssträvan. Du positivt, jag negativt.
- Jag tror jag förstår. Vem börjar?
- Du får börja, positivt således.
-.Klass, konvertering, kunglighet.
- Kontaktlöshet, knark, kaos.
- Kontaktyta, kaffestunder, kaskbröder.
- Konsult, konsultarvode, korruption.
- Kanske, kanhända, kom i håg.
- Käk, krubb, kalasmat.
- Kadaver, kramp (i magen), konvalescent.
- Kommunism, kremlolog, krig.
- Kamratskap, kärlek, knulla.
- Jaha, av din ordföljd förstår jag att du inte är någon vän av
samlag för vänskaps skull.
- Kom igen nu, häng inte upp dig på petitesser.
- Keynes, kapitalism, kanslihushögern.
- Kofta, kardigan, kostym.
- Stopp, du förlorade. Cardigan stavas med c. Felstavning och
tolv sekunders tvekan innebär förlust.
- Vad händer nu?
- Ett ökat tryck. De tre orden skall vara rimord.
- Ok. Kvinnokön, kvoteringslön, fattigdomsstön.
- Det var allt tvekan där. Ett nytt alternativ är att de tre orden alltefter
förlängs med en bokstav.
- Ok. Kraft, kultur, kunskap, kompetens
- Fel. Det blev två extra på fjärde ordet. En ytterligare variant är att
inledningsordets slutbokstav blir andra ordets begynnelsebokstav,
o.s.v.
- Ok. Kontokort, trygg, globalt.
- Kontaktlöshet, samhällsoordning, getto.
- Fel, eller hur? Är getto ett rätt tredjeord?
- Vi bryter. Lämnar frågan till domaren. Vi är antingen på sandad
snö eller ute i snålvinden.
- Förmodligen bådadera. Vi knäcker nötter i stället.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se