Horsakistan

Akt 1053                                                                                                   2013-11-25

Miljöbyte XVI i Torekov.

– Lugin, nu går vi vidare med våra miljöbyten, från

Akt 1042 den 3/10 . . .

– Men Gunin, Kajaks löfte från förra Akten . . .

– Han får vila, vi tar över Dr Ahlströms gata . . .

– Stadsläkaren från Göteborg . . .

– Han var många torekovfamiljers omtyckta husläkare . . .

– Framför allt under 1940-talet . . .  

– Donator med specialintresse för hamnen och brandförsvaret . . .

– Liksom Albert Ekman och Wilhelm von Gegerfeld, från förra

Akten, en sann vän av Hallands Väderö . . .

– Arrendator för harjakten på Ön från 1926 . . .

– Till 1952. Intressant i detta sammanhang är att läsa Clas-Göran

Isacsons bok ”Hallands Väderö och jakten på Ön” . . .

– Bebodde huset med balkongen . . .

 

 

– Husläkaren gillade vatten som livselixir . . .

– Fattas bara, granne, tvärs över sin gata med

”Vattenfabriken”, sedan1910-talet . . .

– Familjerna Johan J och Albert Ekman, därefter

familjen Eric Elbing från1925 och som avslutning

till 1966 familjen Alrik Nilsson . . .

– Men f.o.m. Elbings även begravningsbyrå . . .

– På gården har funnits mer under åren . . .

– Gästgiveri 1817-1842 . . .

– Som begrovs genom branden 1858 . . .

– Återuppstått handelshus, kooperativt, 1869-1876 . . .

– Torekovs telefonstation under 1910-talet . . .  

 

 

– 1994 till 1910?

– Vi återkommer med mellanliggande tid i kommande Akt . . .

– Tills dess?

– Varför inte ISBN 91-631-7204-6 . . .

– Du menar ”Torekovs märkvärdigheter” av Bertil Wulff . . .

– En rundvandring bland mer eller mindre historiska

minnesmärken . . .

– Exv. Dr Ahlströms gata och ”Vattenfabriken” . . .

– Och exv. TKoMs årsskrift 2004 av Birgitta Jansson . . .

– Om ”Handel under en svunnen tid” . . .

– Även vi försvinner för en tid.

– Repris?

– Elbings sockerdricka i Akt 854, 4/12 2011.

Akt 1052                                                                                                   2013-11-19

Sankta Thora Lundsten i Torekov.

– Kajak, vem är eller var S:ta Tora Lundsten?

– Lugar, vad menar du?

– Några tidigare Akter visar en gata, en väg, vid Ydrehall . . .

– Ett missförstånd min käre Lugar, det är två olika leder som

strålar samman vi fd ”Pålles”, nära Öbo . . .

– Men . . .

– Jo, när Torekovs gator skulle få officiella namn under 50-talet,

när Torekov skulle gå upp i Västra Bjäre storkommun 1952, gällde

det att hitta historiska eller kulturella namn . . .

– Du menar att Falk, Lindberg, Bergström och de andra namnansvariga

sökte sig bakåt i tiden, liksom Gunin och Lugin i sina Akterna enligt ovan . . .

 

 

– Ja, delvis så, och de hittade namn till flertalet gator. Vissa hade redan

inofficiella namn, som Hamngatan, Storgatan, Strömmen och

Södra vägen. Historiens händelser och gatorna utlägg kom att delvis gå

skilda vägar genom tillkomsten av en ny bebyggelseplan efter branden 1858 . . .

– Jag vill minnas att efter kommunsammanslagningarna, först Västra Bjäre

och sedan Båstad, tvingades några gator att byta namn . . .

– Rätt, i en och samma kommun fick inget namn förekomma mer än på

ett ställe. Bytesproblematiken har varit före i en tidigare Akt . . .

– Ett exempel är Hamngatan . . .

– Men en bild av Albert Ekman och en av Wilhelm . . .

– Ja, båda var samtida på Väderön och i Torekov, det påstås

att Gegerfelt var inspiratör åt Ekman vad avser fotografering . . .

– Vilken lycka . . .

– Vilken skatt . . .

– Tjugu år mellan bilderna . . .

– Men nästan en generation. Wilhelm överlevde den yngre Albert

med tre 3 år, 1844 – 1920 respektive 1855 - 1917 . . .

– Här nedan en liten ruta om S:ta Tora och Lundsten.

– Men varför kartan från 1858, hundra år före namnbehovet,

och med konstig brandhistoria? Var finns Brandgatan?

– Det är så att jag och Lugin skall fortsätta våra Akter om miljöbyten.

Vi skall ge oss in på Dr Ahlströms . . .

– Också ett gatunamn . . .

– Ja, då kommer det att bränna till.

– Miljöbyte? Någon repris, eller är den tiden förbi?

– Storgatan kanske. Vi hade under mars månad 2007, Akter med

nummer från 254 till 258 . . .

– Dessa får det bli, om vi inte kan låta så vara.

Akt 1051                                                                                                   2013-11-17

Sedan redan knäckta runt Torekov.

– Gunin, hur var det med Simone, från Akt 1049 . . .

– Lugin, tidsmässigt lugnare, hårdare i byarna än många av

de senare orkanliknande stormarna . . .

– Simone visade 42 m/s vid Hallands Väderö fyr . . .

– Värre än Gudrun 2005 och Per 2007, men de tidigare orsakade

påtagligare skador genom uthållighet . . .

– Vi har beskrivit stormar i ett antal Akter . . .

– Lite stormande samling finns i Akt 766, den 11/2 2011 . . .

– Den 4 april 2008 blåste det 33 m/s vid fyren . . .

– Vi kan inte räkna upp alla stormar, det är statistiskt en

orkan om året som berör väst- och sydkusten . . .

– Men några kompletterande Simone-bilder kan vi väl visa . . .

– Ok, några till, här från Sandskogen i Torekov . . .

– Skogen börjar bli gles.

 

 

– Simone, på grund av tidigare utglesningar, tog kanske

fler träd än såväl Gudrun som Per och några sentida stormar

som adventsstormarna 2011, Berith och Dagmar samt vinter-

stormen Emil 2012.

– Omtalade i olika Akter . . .

– Som exempelvis 20/3 2012, Akt 888 . . .

– Inga dödsolyckor i senare stormar . . .

– Nära var det för ett tidigt kärlekspar i en trädgårdssoffa . . .

– Men liksom Per så skapade Simone om i kustlinjen . . .

– Mycket med tång, utjämnade sanddrivor och, som här,

gick illa åt ett dagvattenutsläpp . . .

– Mer skada och död kan det läsas om mellan raderna i

Akter som 1020, 1008 samt 999 – 997, vilka redovisar

fartyg som blev till vrak utmed Bjärekusten 1850 – 1930 . . .

– Minns maj-stormen, 12/5 1882, som gav fem vrak enbart vid

Torekov, se Akt 999, den 24/3 2013 . . .

- Storm ger ju oftast högvatten, som vi redovisat, med eller utan

storm, i olika Akter . . .

– Här en dramatisk bild från 1948 . . .

- Eller 1947 . . .

- När vatten och vind tvingade fram att många av båtarna i hamnen

måste bli förtöjda mot vinden, för att inte spolas upp på land . . .

– En del Väderöbåtar känns igen . . .

– Fylgia, med Måsen akter om sig, en båt mellan . . .

– Och parallellt med Måsen ligger Arild och S:a Thora,

från bl. a. Akt 948, 25/9 2012, samt Neptun . . .

– Två fiskebåtar ligger längs nocken . . .

– Kan vara Wasa och Britta . . .

– Arild och S:a Thora har vindrutor . . .

– Då måste det vara en hösthändelse 1947 . . .

- Eller vårhändelse 1948 . . .

– Höststormar är ju inte så ovanliga . . .

– Och innan vintern lär väl vi också komma tillbaka.

– Skulle det kännas för lugnt tills dess så kan vi ge dagar

att minnas med drag under tofflorna:

Julorkanen 1902med 40 m/s vid Kullens fyr, 24/11  1919,

1/11  1921, 10/10  1923, 3/1  1925, 12/11  1929, 26/11  1939,

26/4  1947, 10/3  1948, 24/10  1949, 21/2  1953, 9/3  1969,

5/1  1975, 11/9  1978, 8/2  1981, 18/10  1983, 13/1 1984,

6/11  1985, 20/1  1986, 9/1 1991,  27/2  1998, 28/10  1998,

3-4/12  1999 Carola och Anatol, 29-31/1  2000 Reidun,

1/11  2001, 28/1  2001, 31/10  2001, 28/1  2002, Gudrun

8-9/1  2005, Per 14-15/1  2007, Sondre 26/1  2008, Tuva

 31/1  2008, 4/8  2008 med 33 m/s på Väderön, 7-8/2  2011,

27-28/11 Adventsstormen och Yoda samt 9/12 2011.

– Som vi lovat, tag det lugnt, vi återkommer.

- Vi har ju kvar vrak-tiden från 1931 till 2013.

Akt 1048                                                                                                   2013-10-31

En sagolik pumpa i Torekov.

– Övervakningskameran här igen.

Du undrar vad som hänt?

Fortfarande röra i Pinus den Höge.

Nu på grund av Simone.

Orkanen som bl.a. gick illa åt ”Liggande Linden”,

som ni minns från Akter som 1002, 5/4 2013 och

598 från 26/9 2009. Nu måste du lära minnas nytt.

Simone skakade om korparna ordentligt i Pinus den

Höge. Jag måste således fortsätta om pumpor, som

inte är pumpor.Vill vara pumpor. Med där går de

på en beta, som du skall få se.

Många kände sig kallade. Många stod i kö för att

få hänga med. Jag hann bara testa tre: lök, tomat och

paprika. Sedan dök Moster Ella upp, matlagarkorpen,

och tog hand om melon, rödbeta, citrusfrukterna och

alla de andra med motiveringen: ”Lek inte med maten”.

Nåja, döm själv.

Löken fick starta och komma undan.

Han hade en förmåga att få de andra att tåras.

Det var knappast glädjetårar.

Visst gick det att hålla sig för skratt.

Tomaten han dränerades på innehållet,

och det förväntade breda flinet rann ut på

operationsbordet. Rinnande ögon utan lökhjälp.

Alla tomater, bliv till tomatsoppa.

Paprikan då?

Paprikan, han var förblindad av rymden. Av StarWar.

Jag tyckte han såg ut som en dålig MC-hjälm.

Han håll sikten klar. Löken till trots.

Jag håller fylld paprika för klart bättre.

Jag är nog benägen att hålla med Moster Ella.

Lyktgubbar bör vara pumpor eller enligt gammal

skånsk tradition betor, endera foder- eller sockerbetor.

Den undre pumpagubben är designad av skulptrisen från

Akt 1046, med där uppvisad snö- och pumpagubbe.

Ilskan är äkta, att andra växtelement pretenderar på att

få stå i belysning kan reta den känsligaste.

Nästa gång, och det får bli i något av TV-programmens

många matlagningstävlingar, må det bli vem som gör sig

bäst i en soppa.

Det kan väl bli en redig soppa.

Nu när korparna kan förväntas återkomma.

Efter storm kommer lugn.

Jag är tveksam.

Akt 1046                                                                                                   2013-10-21

Miljöbyte XV i Torekov.

– Övervakningskameran här igen.

Du undrar vad som hänt?

Alla de under sommaren och hösten runtresande korparna

kom hem nästan alla på en gång.

Vilken röra. Sugus trodde det berodde på hummerfisket.

Alla skulle redovisa på en gång.

Login och Logut blev f-de och stängde ner biblioteket

och kommunikationscentralen på Pinus den Höge.

Jag fick order om att sända en miljöbytes-Akt med

min dåliga reservutrustning.

Vilken soppa, tänkte jag. Soppa, tänkte jag då.

Tänkte pumpasoppa. Pumpor tänkte jag då.

Pumpor har vi haft i många Akter.

Många.

Och ännu fler.

Pumpor.

En pumpa kan ge soppa.

Många pumpor kan ge mer än soppa.

Många pumpor kan duga till en pumpagubbe.

Tänk viket miljöbyte det skulle bli om alla pumpagubbar

istället blev pumpagubbar.

Jag menar om alla halloween-gubbar blev till snögubbs-

liknande gubbar.

Fjärran från keltiskt religiösa spöklyktor.

En värdig upptakt inför våra kristna svenska jultraditioner.

Nåja, en snögubbe måste ju inte se så risig ut.

Här kommer en stilfullare.

Nåja, skulptören är ju endast 4½ år.

Lyktor måste ju inte vara spöklika.

Det spöklika kan annat religiöst svara för . . .

Nu till din egen innovation.

Höstluften är full av fallfrukt.

Nästan alla når marken.

Vi ses den 31/10.

På kvällen.

Under natten.

Bland levande och döda.

Som en från förra vintern borttöad snögubbe.

Akt 1044                                                                                                   2013-10-09

Oröta i Torekov med röta och rost.

– Gunin, kan någon tala om ett inre miljöbyte . . .

– Förmodligen Lugin. Vad funderar du över . . .

– Du minns den folkliga glädjen från i våras . . .

– Helt klart, flamma stolt . . .

– Flaggmasten stod rest med stagöglorna i nya hakar och positioner . . .

– Men samtidigt varnade riggmästaren för rostangrepp i stagningen . . .

– Även för angrepp av röta i vissa virkesdelar runt märsen . . .

– Ingen röta precis . . .

– Vad menar du med det?

– Ingen tur precis, snarare otur . . .

– Menar du att röta står för tur?

– Vissa av folkets ordlistor, faktiskt . . .

– Jag tycker röta mer låter som otur, som i rötägg . . .

– Strunt vilket, rost och röta är ett gissel . . .

– Ok, ny stagning måste fram . . .

– Såg tvenne personer som verkade syssla med repslageri . . .

– Repslageri? Det var bändsling av stålvajrar, åstadkomma stagöglor . . .

– Ett arbete för specialister, folk med marin erfarenhet . . . 

– Det var i samband med att masten togs ner som orötan med rötan kom

i dagen . . .

– Nu blev goda råd dyra . . .

– En kamp med tiden inför Kulturveckan . . .

– Fyra personer . . .

– Verkar bara vara två som jobbar . . .

– En synvilla. Det krävs skärande eller sågande bearbetning.

En person måste hålla koll på gällande arbetarskyddsbestämmelser.

En person måste hålla koll på gällande ackord . . .

– Ok, och två som kan jobbet.

– Tiden blir som sprängstoff . . .

– Sprängstoff, föder tankar på minan . . .

– Den går det ingen nöd på, försedd med regnkappa . . .

– Värre är det för skräptunnan . . .

– Ja, den skiter man uppenbart i . . .

– Den är ordentligt rostskyddsbehandlad.

Akt 1043                                                                                                   2013-10-09

Torekov i brittsommartid.

– Övervakningskameran här.

Senast i Akt 1030, den 10/8. Ni vet, ”Då, nu och när”.

Vad vill jag nu?

Det verkar vara förvirring i korpleden. Miljöbyte och Höstrapsodi.

En del är fortfarande ohemkomna.

Känner mig lite på undantagshand.

Jag kör vidare med teman från Akt 1030, men med ny neutral rubrik.

Brittsommar i år? Birgitta-/Brittadagen, den 710.

Ja, 15 grader C i skuggan på övervakningstermometern.

Vid samma tid och plats, samma termometer:

2008  15, 2009  13, 2010  11, 2011  16, 2012  12 samt i år 15 grader C.

Trots en torr sommar, men med värme, då växer mycket och mycket växer mycket.

Vi har tidigare talat om Torekov som de växande murarnas eldorado.

Men nyfikenheten är en stor drivkraft. Murar kan övervinnas.

Försök görs att nå samförstånd över murarna, över gränserna.

Några har skäl att söka skydd. Överlevnadsinstinkten. Kamouflagebenägenhet.

Men nyfikenheten kan vara övermänsklig, ursäkta termen.

Pumpa eller ett jätteägg? Värpt av vem? En struts?

Fasanen tänkter nog på skogvaktartuppen ”Gallenpannan” på

Hallands Väderö, Akt 860 från den 20/12 2011.

Nyfikenheten lockar även skolungarna ut på höstexkursioner.

Ingen ökenvandring, kaktusar till trots, om det vid ankomsten

till Torekov serveras fika, kanske glass.

Fåren är både nyfikna, präglade och finsmakare. Hänger på.

Men fårens vandring slutar vid Ydrehall, fjärran från kiosken.

Men stararnas rörlighet är vidare. De kan köa vid badbryggan, nu

när badgästerna, brittsommaren till trots, har minskat i trängseln.

präglas av fåren.

Det är verkligen rörigt. Flaxigt. Det mest säkra är väl att säga att om solen

behåller sin nyfikenhet så kommer hon att återkomma i morgon.

 För mig återstår det att se.

Akt 1042                                                                                                   2013-10-03

Miljöbyte  XIV i Torekov.

– Gunin, dags att gå vidare i våra miljöbyten . . .

– Jo Lugin, vi får göra någonting i väntan på Wasa i senaste

miljöbytet, i Akt 1038 . . .

– Vi gör ett lappkast på S:ta Thoras väg . . .

– Du menar i Akt 1033, att vi skådar mot sydpolen i stället för

mot nordpolen . . .

– Exakt. Precis. Men som du ser ovan är ju ”Pålles”

Sjöstuga idag borta . . .

– Ja, och vresosen håller på att ta över . . .

– Stackars rabarber . . .

– Men om Sjöstugan funnits kvar kunde den ha sett ut så här . . .

– Från ena eller andra hållet . . .

– Vi backar som vanligt, nu till år 1989 . . .

– Till en av Cecilia Svenssons fina akvareller . . .

– Du läser uppenbart flitigt årsskrifterna från Föreningen

Torekov för kultur och miljö, TKoM?

– Ofta den från 1991/92 . . .

– Om vi vill backa ytterligare några år får vi föga stöd av den tidens

vykortsfotografer . . .

– De fotograferade vanligtvis från söder mot norr,

med solen i ryggen . . .

– Här är dock ett undantag . . .

– Men med en helmiss på Ydrehallsklipporna . . .

– Vi måste på nytt förlita oss på Cecilia . . .

– Här dyker en signalmast upp, som i Akt 665 . . .

– Och SSRS:s övningsstång för raketutrustning, som i Akt XXVI . . .

– Dessutom målarmästare Ludvig Larssons bil . . .

– Saknar du ”Per-Albin-fortet”? Det byggdes först på 40-talet, se Akt 128 . . .

– Låt oss titta vidare på signalmasten för stormvarningar . . .

– Den flyttades från Batterivallen, vid hamnen, när mesan-

masten från Rolf blev flaggningsstång där 1932, som syns i Akt 223 . . .

– Och SSRS-verksamheten fanns redan vid Ydrehall, Akt 926 och 932 . . .

– Här nu några bilder från tiden vid Ydrehall . . .

– Klot över kon, den kombinationen signalerar storm,

övervägande från nord och ost . . .

– En ensam tratt tyder på hård vind, övervägande från

syd och väst . . .

– Vi letade efter platsen för masten och fann den med hjälp

av klippornas konturer . . .

– Möjligt,  trots olikheter i markvegetationen då och nu . . .

– Bekräftelse i funna lämningar i form av järnbeslag . . .

– Någonting i övrigt från bilden över Ydrehall?

– Objekten har tidigare varit föremål för Akt-iviteter, som vi

antytt ovan och kan kompletteras vad avser Fortet,

SSRS-stången, Badbryggorna med exempelvis Akter som

927, 926, 660, 500, 224 och 222.

– Vi återkommer.

Akt 1041                                                                                                   2013-10-01

Höstrapsodi III i Torekov.

– Marun, dintur . . .

– Hur vet du det, Sugus?

- ”Äppel, peppel, pirum . . .”

– Ok, då blir det äpple . . .

– Samma här . . .

– Vi skulle ju syna med alternativ högre upp än arter . . .

– Helt klart, men som du ser sitter mina äpplen högre upp

än dina . . .

– Ett slag under bältet. Men dina äpplen ingår inte i Sveriges

odlade 22000 ton i årets skörd . . .

– Det finns inympade sorter . . .

– Du vinner, vi skall inte yppa hur, när och var . . .

– Det är slående vad du är kryptisk . . .

– Visst, jag slår till med slån . . .

– Då svarar jag med en bärbärare, som ger mer vitaminer

och som, om forskningen vid Balsgård lyckas, kommer att

i framtiden ge söta bär, havtorn. Smaka på den . . .

– Du, senast kom du med din enkönade pumpablomma, och

nu med en producent som kräver både han- och honbuskar.

Du måste ha dubbelt så många på samma yta. Slån vinner.

– Alls icke. Studera mormoner och arabiska prinsar . . .

– Remi?

– Ok, vi var ju förra gången nästan inne på slånbrännvin.

– TV-apparaten på Väderön, kan den vara ett resultat av brännvin?

– Snarare, gissningsvis, danskt öl inmundigat på färjan mellan

Oslo och Köpenhamn, färjan som dagligen passerar utanför Väderön.

Danska fotbollshuliganer avreagerade sig landslagsförlusten, på

Bislett i Oslo, med öl under hemfärden. Vid Väderön var stämningen

hög. Då sändes i baren en TV-repris av matchen, och TV:n lämpades

över bord. Kan du straffa detta?

– Det var kanske en straff som avgjorde. Men jag tar en tacka som lät

offra sitt ena öra i tron att hon därmed skulle kunna allt halvera allt oljud

från bräkande får och lamm . . .

– Ok, jag ger mig, danskarna kunde ha blundat den korta tid reprisen

varande. Din tacka var mer långsiktig.

– Det finns fler TV-apparater i Danmark än fåröron i Torekov.

– Nu måste jag nog förekomma dig igen. Jag misstänker att du tänker

komma med alla dina får-Akter och om öppna landskap, får som gräsklippare . . .

– Inte en Akt om får får du. Jag drar till med en annan självgående gräsklippare . . .

- Tänkte du lura fram våra får på Ön, i tron att vi inte har någon

egen unik gräsklippare?

– Jag vet . . .

– Jag har låtit göra en. Vi går till vila med 2½ för Ön, 1½ för Torekov.

– Ok, i nästa kamp-Akt, kanske den sista, måste jag vinna med 6 – 0

för att nå remi.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1040                                                                                                   2013-09-29

Höstrapsodi II i Torekov.

– Marun, då går kampen vidare . . .

–Sugus, höstoch egna nya bilder, och jag för Torekov

väljer skarvar, nu så få som möjligt . . .

– Skamgrepp, men i mängden av Väderöns många skarvar

så straffar jag ut dig med en övervakande knubbsäl . . .

– Ok, vi får lägga in en reglerande regel, att en art inte får

matcha samma art . . .

– Du menar att nästa möte skulle vara ”out of bounds”?

– Björnbär, kan kanske få passera. Bara på Väderön finns

minst 11 arter, så det vore en slump om vi valde samma art.

– Du segrar med din Ö-art eftersom den läst och tagit

lärdom av Ekenstam och därmed blivit logistiskt överlägsen . . .

– Tack för det, nu leder Ön med 2 mot 0 i denna Akt . . .

– Då drar jag till med något udda i Torekov. En pumpa som

har enkönade blommor på samma reva, d.v.s. pollineraren

måste först besöka en hanblomma och sedan en honblomma

för att del skall bli pumpabär . . .

– Bär?

– Ja, pumpa liksom gurka och melon föder bär.

– Då må jag försöka straffa ut din pumpa med det

ståtligaste och kraftfullaste vi har på Ön, nämligen

eken med sina ollon, mest som art i Akter totalt.

– Ok, skall vi säga remi? ”Ollon” brukar Urus som

smädelseord . . .

– Komplex . . .

– Komplex kan, tror många, botas med ”Beska droppar”,

så jag drar till med Väderöns fina strandmalört . . .

– Då får jag inte dra till med fastlandets något ”ståtligare”

malört av annan art. Jag drar till med humle, som duger både

till kron som till öl, ja även till doftande ”sängkuddar”. Det du!

Därtill kan jag komplettera med kamomill, till te och ”medicinsk

sprit” . . .

– Ok, remi igen?

– Det går nästan över huvudet på mig . . .

– Bra, då blir det tak . . .

– Takomläggningar har varit populära i Torekov under den

senaste tiden, hösten inför en förväntad snörik vinter, IPCC . . .

– Ja, du vet från ”toppen till ROT-en”, och en FN-rapport . . .

– På Väderön är det mera ett himmelsk tak, undersidan väl så

betydelsefullt som ovansidan . . .

– Från ovan är viktigt även här, det gäller ett andaktsrum . . .

– Ok, du vinner. Nu i denna Akt är det 4 – 1 till Ön . . .

– Jag känner mig kringränd . . .

– Jag skall förekomma dig. Anar vad du tänker. Bilden med malört,

ger vink om stengärdsgård, nostalgiskt ojämn . . .

– Snopet, vi som Aktat mycket om gärdsgårdar på Bjärekusten, men

ok, jag får väl staka ut min riktning mot pinnastaket . . .

– Inte riskfritt, du kan hamna i en ”rätt- och avigsidedebatt” . . .

– Jag begär timme out.

– Inför kommande Akter 7½ mot 2½, fördel Väderön. 

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1039                                                                                                   2013-09-26

Höstrapsodi I i Torekov.

– Marun, vad sägs om lite miljöbyte . . .

–Sugus, det är ju det som dina söner sysslar med . . .

– Det är den miljön jag vill byta ut mot en mer naturnära, att vi

anknyter till årstiden och låter bytet vara antingen Torekov

eller Hallands Väderö . . .

– En typ av kamp, en tävling. Taget. Jag talar för Väderön . . .

– Då tar jag Torekov med omgivning . . .

– Och det gäller höstanknytning . . .

– Ja, hösten har, efter en ovanligt fin sommar, nu börjat att dra in . . .

– Vi får se vad sommarens värme och torka ställt till med . . .

– Väderön och Torekov har i sommar haft fler soltimmar än på länge . . .

– I kamp med 2006, den 2/8 i år var vi snudd på 32 grader . . .

– Kampen är i gång, med enbart egna nytagna bilder,  här ett 6 tal i svanfamilj

Synar du?

– Ja, med ett heligt sjutal.

– Jag får väl skylla på att vi haft mård på Väderön. Jag drar i högen

inom växtvärlden. Kan du straffa en hög och vackert blommande benved,

en Euonnymus europaeus?

– Nej, men med tanke på den annalkande vintern med en vacker

hög björkved.

– Du är straffad med tanke på de många björk-Akter vi haft från Ön.

– Då drar jag ur faunaflocken ett kort med starar . . .

– Nåja, femtio starar är fler än två, så det hjälper inte att du väger in

några andra arter. Men med tanke på tidigare star-Akter, låt oss säga remi.

- Ok, de är snart på väg söderut.

– Jag svarar med en rödmire . . .

– Skämtar du? En liten rödmire, eller som Urun skulle ha sagt,

en rödarv, mot mina ståtliga näckrosor . . .

– Tänk på litteraturhjälten Röda Nejlikan, det var en rödmire han

hade som symbol och signum . . .

– Ok, med min lilla H C Andersen-flicka, Tummelisa, ser jag mig slagen.

Jag kunde naturligtvis ha dragit till med impressionisten Claude Mone och

hans Giverney med Näckrosdammen . . .

– Ok, 2½ för Ön mot 1½ för Torekov . . .

– Kampen går vidare i kommande Akter.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1038                                                                                                   2013-09-18

Miljöbyte XIII i Torekov.

– Lugin, minns du vad som saknas . . .

– Gunin, va´sa?

– Helt rätt, Wasa . . .

. . .  vi har ju vant oss vid att se henne på plats i hamnen sedan 1947,

när den genuine torekovsprofilen Carl Johan Kjellberg (1903-1989)

köpte dit henne från Råå.

– Carl Johan och Wasa finns det mycket intressant och roligt att läsa

om i Olle Rencks bok ”Torekovbornas Väderötrafik” . . .

– Boken från bl.a. Akt 736, den 24/11 2010 . . .

– Wasa byggdes på Råå 1905 som kvass, d.v.s. med fisksump och

perforerad botten . . .

– Mätte18 bruttoton och 13 m lång . . .

– Fiskade fisk vintertid och skrot sommartid . . .

– Fram till 1960 då Carl Johan satte in henne i Väderötrafiken,

fram till 1988. . .

– Men vanans makt kräver henne i miljön . . .

 

– Fusk du. Även om både Wasa och Britta understundom var Halmstad-

registrerade, så är HD 130 sannolikt Britta . . .

– Kanske på grund av skarven mellan Carl Johans båtar Vesta och Wasa . . .

– Men vi är vana vid att Wasa dyker upp . . .

– Och ner . . .

– Här upp i 10-års cykel . . .

– Här nedan ner . . .

– I ?

– Vi får avvakta till 2023 . . .

– I många andra roller har vi sett Wasa i många andra Akter.

– En rolig episod ur Rencks bok, beaktande bilden ovan, är att

Carl Johan tätade sumpen i Wasa med motiveringen att”en

västkustfiskare inte är van att segla med hål i botten”.

– Kommer hon på nytt att resa sig för att lägga sig i?

– Av hennes profil att döma, ja.

– Åter i diket?

– Möjligen som orkesterdike.

– Vi kommer åter?

– Med eller utan till musik.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1037                                                                                                   2013-09-14

Miljöbyte XII i Torekov.

– Lugin minns du Akterna om att komma från och till Torekov?

– Självklart Gunin. Det var till vänster om Kyrkan, till höger

om Kyrkan och därtill ”Tredje vägen”, om man nu inte tänker

sig över havet eller upp i luften . . .

– Intresserade kan läsa själv, vid intresse, i Akterna från januari

och februari 2012 . . .

– Akt 872 och ett antal framåt. Miljöbyte? Snarare en samhällsut-

veckling . . .

– Vi ser det här och nu som miljöbyte. Och börjar med reprisen . . .

– Sommarens sista repris . . .

– Möjligen, och det blir de ovan antydda, med tyngdpunkt på vägen

till vänster om Kyrkan, mot Båstad, Ängalagsvägen numera . . .

– Vi hänger på den moderna miljöförändringen, automobilpåverkade . . .

– Avgaser som påverkar dikeskanternas vegetationselement . . .

– Icke, ser du inte? Trafikskyltar. Gamla tiders tidszoner, dagsrid-

turer mellan gästgivaregårdarna, har blivit till hastighetszoner . . .

– Jag ser, 30 blir 40 . . .

– 7 – 18?

– Ja du vet, gamla damer, kultureliten, på väg till biblioteket . . .

– Och 40 blir 60 . . .

– Lagom sträcka för ett ordentlig hopp . . .

– Precis. Hopp över en puckel kräver en viss fart och mod . . .

– Mod även hos cyklisterna . . .

– Sedan infinner sig lugnet i Lugnet . . .

– Förvisso, 60 blir på nytt 40 . . .

– Nu en ny repris, vi vänder åter mot Torekov . . .

– Perfekt, 40 blir nu åter 60 inför returhoppet . . .

– Dessutom med ax genom en kurva . . .

– Ok, lugn. Efter hoppet åter 40 och snabbt 30 . . .

– Blir det inte stressande för föraren . . .

– Det finns minneskapacitet. Oftast i form av någon i högersätet fram . . .

– Minns du Akten med vyn över hamnen när Pål Romares gata mynnar

ut i Hamnplanen?

– Kanske, kanske inte, någonting åt 584 kanske . . .

– Idag ser den ut så här och föraren skall titta åt höger . . .

– Verkar lika trångt som för regnvatten från taket till en av

hamnens fiskebodar.

– Om det blir mer utrymme kommer vi vidare.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1036                                                                                                   2013-09-05

Miljöbyte XI i Torekov.

– Gunin, går vi vidare med miljöbyten . . .

– Visst Lugin, vad säger du om detta . . .

– Jag ser ju att det är en bild över ”Alexanderplatz” i Torekov,

Peder Wessels väg och Strömmen. Men . . .

– Riktigt. Bilden är min och från den 27/8 2013. Men?

– Den verkar lite fläckig, sotig och skymd

– Riktigt. Skit på linsen, kanske. Kanske inte.

Jag avsotar bilden . . .

– Ok, mindre sot men inte mer sikt . . .

– En av bilismens miljöpåverkan. Mängder med skyltar.

– Ok, fanns inte på hästlandåernas tid.

– Vill du se mer av skyltar som repris-Akter kan jag

rekommendera några från samma område:

947 (25/9 2012), 872 (25/1 2012) och 563 – 559 (maj 09)

– Andra områden vet jag, Akt 938 från den 2/9 2012 . . .

– Och ett helt annat är i Akt 740, den 5/12 2010 . . .

– Vi ses.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1035                                                                                                   2013-09-02

Sökande den tid som visar Torekov tillbaka.

– Marin här, i all hast.

Rykten färdas fortare än Kajak. Han söker mig. Gärna så.

Han kan gott få veta att jag lämnade The Tall Ships Races för

ett studiebesök på Gotland. Avhopp från Dar Szczeciaa, Akt 1029.

Söker Kajak skall han finna. Liksom alla icke asatroende enligt

Matteus 7:7, Bergspredikan.

Jag skall visa något på om hur jag fann, upplevde, Gotland.

Inledningsvis runt kusterna lustiga kalkstensgubbar, abrasionsskadade

klippformationer, som gotlänningarna kallar raukar.

Om även gotlänningen i gemen råkar ta skada, av raukar, kan jag bara ana.

Mystiska riter utspelades bland dessa mystiska symboler.

Symboliserande, vad jag knappast vill ana.

Gotlänningarna finns, tydligen, vardagligt, endera instängda i öns

huvudort, den muromgärdade staden Visby, synligt på flygfoto i

Akt 977, den 18/12 2012, eller undanstoppade i små stugor ute utmed

kuster och sjöar eller djupt inne i djupet av de många småskogarna.

Om de nu inte sitter inmurade i konstiga torn . . .

. . .  eller är arbetsinternerade i mäktiga gruvschakt.

Riternas konsekvenser?

Andra spår visar på en tid av misslyckad oljeprospektering.

Ingen olja visar på avställda bilar, bensinbrist, kasserade cyklar, brist på

smörjolja till kedjor och kullager samt självfallet mängder av tomma oljefat.

Fotogenlyktor har ersatts med stearinljus, fotogenköken med vedspisar.

För att öka den naturliga upphetsningen har naturen, där den uppfattats

som spänningslös, kompletterats med vindkraftverk.

Fantasin, som runt om vid raukar, får tydligen ny energi.

En vecka om året besöks Visby, påtagligt Almedalen, av lustigkurrar från

fastlandet, påtagligt politiker, som orerar vitt och brett om allas väl och ve,

påtagligt en bättre framtid.

Efter veckans slut spolas alla visioner ut i Östersjön, och fiskarna förgiftas.

Vad var det redan Falstaff Fakir diktade: ”Vatten är ett farligt gift, omger

hela Visby stift”.

Orsaken till besöket, är Gotland bättre än Hallands Väderö?

Kossorna på Gotland led av vattenbrist. Att bliga i två

tvärställda badkar, för att se i stereo, hjälpte inte.

Sammantaget är allt bättre på Hallands Väderö.

Får se vad Kajak tycker, får finns, när han hittar hit.

Samtliga bilder är mina egna och nytagna.

Fårön: 1, 3, 5, 8, 12 – 15

Lergravsviken: 2, 4, 9, 10

Lärbroområdet: 7, 16, 17, 19

Slite: 11

Visby: 6, 18

Vi har placerat vår blogg i  <a