Horsakistan

Akt 1072                                                                           2014-02-21

Kärt barn har många namn, även i Torekov.

– Kajak, det gäller ting från förra Akten, någonting med eget namn,

identifierbart via signaler och via sinnen . . .

– Någonting, Marin, som kan transportera personer eller gods över vatten . . .

– Skall vi, efter dopet, möta signalerna och tänja på sinnet . . .

– Signaler kan vara myndighets- eller säkerhetskrav, PR eller flärd . . .

– Strängare för större fartyg, som vi kallar skepp, med längd över

12 meter och bredd över 4 meter, än för mindre fartyg, som vi kallar

för båtar. Fartyg är enkelt uttryckt skepp och båtar . . .

 "Svej" = svaj (dialektalt)

– Men det finns språkliga undantag som exempelvis tank- och U-båtar . . .

– Men skalförändringar påverkar inte, tänk flask- eller votivskepp . . .

– Minns Akter som 422 – 423 i januari 2008, även Akt 890 . . .

– Fartyg kan även vara svävare och hydroplan och liknande farkoster . . .

– Minns Akter som 978, 980 och 985 i januari 2013 . . .

– Var i den matris och tabell, som jag anar du är på väg att strukturera,

placerar du in ”flygande Holländaren” från Akt 107, den 29/6 2006 . . .

– Skall vi börja med det som ligger hjärtat närmast, fartygets namn . . . .

– Som vi upplevde i förra Akten har fartyg oftast namn som folk . . .

– Agda, Albin, Alfa, Alma, Amanda, Anton, Augusta, Avance . . .

– Fartyg är ju, oavsett d0pnamn, vare sig han eller hen, enbart hon . .

– Vanligast är nog kvinnonamn eller neutrala, som Ocean . . .

– Tittar vi på vrakstatistiken från Akt 1070, 6/2 14, och de 1530

haveristerna, så är namn som Anna, Ida, Svea, Saga, Ellen, Hilda,

och Ingeborg, helt dominerande . . .

– Bland de manliga namnen är de frekventa Carl, Axel och Thor . . .

– De könsneutrala är vanligtvis unika, ingen klar dominans . . .

– Baltic, Porfyr, Exellent, Falken, Svanen, Fågeln, Brilliant . . .

– En snabbtitt i senare års skeppslistor ger andra dominerande

kvinnonamn, som Jenny, Marina, Linda, Linnéa, Eva . . .

– Saga står sig, fågelnamn, som Falken och Svanen, ökar . . .

– Men de könsneutrala och unika ökar mest . . .

– Sveriges maritima index 2012 redovisar 580 svenskägda fartyg på

över 100 BRT, från Aegean Breeze till Östrand, alla med olika unika namn.

– Lika viktigt som namnbrädet, eller namnmålning direkt på skrovet,

är informationen om hemmahamn . . .

– Som inte alltid är samma som hemort, rederiets hemvist. Det har

funnits skepp med hemort i Hov och V. Karup, som saknar hamn . . .

– Hemmahamn kan ha varit Norre Bro (Segelstorp), Kattvik, Båstad,

Torekov, Ramsjöstrand, Grytehamn (nu Lervik), Skepparkroken,

Kullen (Jonstorp, Arild, Mölle, Nyhamnsläge) . . .

– Rund Bjärekusten fanns utlastningsplatser för krossad sten, makadam,

men dessa platser, Bäckebro, Dagshög, Innäset m fl, var inte hamnar.

– Som bland folket är inte namn och boende det allena saliggörande . . .

– Du syftar på personnummer och andra typer av registreringar . . .

– Även fartyg är begåvade med viktiga identitetsbeteckningar . . .

– När vi talar om fartygs namn kan vi syfta antingen på det ena

eller på något av det andra, kombinationer kan förekomma . . .

– Typ ”91:an Karlsson”, ”91:n” säger mer än ”Karlsson” . . . .

– På ett fartyg kan vi finna ”tullens registreringsnummer eller dist-

riktsbeteckning”, ”signal” (bokstäver, koder, signalflaggor), ”rederi-

symboler (logotyper, fanor)”, ”IMO = FN:s registreringsnummer”,

”nationsflagga” (handelsflagga), ”segelbåtars klassbeteckningar”

(vanligtvis på seglet)” och ytterligare varianter på symboler.

 

 

– Som exempelvis statsägda fartyg som har sina specifika signaler,

vanligtvis på stäven, som Kustbevakningens Amfitrite med 001 samt

andra fartyg från Akt 857, den 12/12 2011, som Tv 230, 201, 103, och

Marinens K 24 (korvetten Sundsvall) m fl. Jfr Marinens ”800-båtar” i

Akt 764, den 7/2 2007.

 -  Under 1800-talets senare del, och framåt i tiden, visade de större

seglande skeppen sin identitet via fyra flaggor vertikalt i riggen . . .

– Vi ser Hoppet af Lännas i Akt 215, den 1/7 2007 . . .

– Liksom Rolf af Halmstad i Akt 223, den 7/2 2007 . . .

– När det gäller IMO id-nummer kan jag avslöja att Sund har 8008424

och Rescue Gripen har MMSI 265568080 . . .

 – Vi talade om flaggor och flärd, flaggspel är nationsflaggan hissad

eller fäst på en stång i fartygets akter, enligt regler för flaggbruk . . .

– Medan flärd är så kallad ”flaggning över topp”, med signalflaggor i

bestämd ordning, som sker vid vissa högtidliga tillfällen . . .

– Rescue Gripen gör det i Torekovs hamn i Akt 214, den 30/1 2007.

– Som Najaden i Halmstad enligt Akt 340, den 26/7 2007 . . .

– Kallas även ”stor flaggning”, och kan ske som ”regnbågsvariant”.

– Signalflaggor visas på Sjöfartsmuseet i Torekov i Akt 668, den

20/5 2010. Ett komplett ställ omfattar 40 flaggor.

– Det finns ytterligare tillfällen för flaggning, flagga i schau för att

signalera nöd, helt vit flagga, parlamentärflagg, för att visa på vilja

att fredsförhanda under sjöstrid, besöksflaggning vid utomlandsbesök

och . . .

– Minns du ”blocköverskridandet” och SAOL i Akt 1065, den

18/1 2014, och som fortfarande verkar gäller i vår foderhäck . . .

– Vi måste således bryta för ett angeläget inlägg från Sugus, Marun och

Moster Ella . . .

– Viktigt, vi får inte störa våra matmammor . . .

– Det här kan ju verka rumphugget . . .

– Ingen risk, det ordet är också struket ur SAOL . . .

– Begråtansvärt . . .

– Alls icke, även det ordet är ute . . .

– Kan vi bli påstådda bisitta soffloksmentalitet . . .

– Kan vara positivt, men ordet är utraderat.

– Men vi kommer igen . .

– Om vi inte blir strukna.

– Hoppas ni känner igen oss.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1071                                                                           2014-02-12

Skutor i allmänheten, Torekov i synnerhet

– Marin, om jag säger skuta, hur tänker du då?

–Åreskutan, Kajak, om du inte syftar på fallande skrotsten

i tunnelbygget genom Hallands Ås . . .

– Försök navigera rätt, tänk Hallands Väderö . . .

– Aha, bland allmänheten små lastfartyg med segel och kanske en

stånkmotor, ett fartyg i största allmänhet, typ . . .

– Ackurat, en odefinierad flytande tingest. I Torekov är den inte

lika flytande, men naturligtvis, någonting flytande . . .

– Kom ut ur dimman . . .

– Gunin och Lugin har nu i några Akter gjort vrak av en massa

olika typer av fartyg . . .

– Bland allmänhetens skutor . . .

– Ja, låt oss precisera vad mångfalden av vrak i Akterna står för . . .

– Vi börjar med de frekventa och de i storlek anpassade för

hamnar av Torekovs, Båstads och Rammsjös storlek . . .

 

 

– Ok, frekvent och efter storlek, då blir det galeaser, jakter, slupar

och däcksbåtar, många var de enligt deras statistik i Akt 1070.

– Vi börjar med den större av dem, galeasen.

– Vi börjar med en faktaruta . . .

– Dreja bi nu . . .

– Varför, nu när jag fått vind i seglen . . .

– Du kännetecknar fartygen ensidigt, via tackel och form . . .

– Ja, det är ju det vi lättast ser . . .

– Men du talar om storlek, i något kort även om någon sorts BRT . . .

– Jaha, du menar vi skall lägga in en faktaruta med begrepp kring

storlek och lastförmåga uttryckt i mått efter mall . . .

– Någonting sådant ja, om dräktighet, deplacement, tonnage, läster,

dödvikts ton, registerton . . .

– Släng drivankare, vi återkommer i en ny Akt, även med andra former

för namnbenämning . . .

– Du menar hur du exv kan dölja en skonare bakom en tulljakt . . .

– Eller hur en galeas byggd av timmer blir en stenskuta.

– Vi hörs, om nu inte Gunin hinner före med någonting sjunkande.

 Källor:  Skutor och sjöfolk (Liber), Seglande skepp (Forum),

Torekov Kultur och Miljö 1999 (O Renck) samt Akt 336 – 338.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1070                                                                                                   2014-02-06

Från nytta till nöje ger Torekov nya vrak

– Lugin, vi gör så, eftersom vraken är i utdöende, att vi lägger ut

en okommenterad 30-årsperiod, 1976 – 2005 . . .

– Och återkommer sedan med detaljer kring den totala 156-års-

epoken, 1850 – 2005 . . .

– Någonting ditåt. Det blir ju mest fritidsbåtar som ger SSRS bekym-

mer numera. Vraken av lätta plastskrov blåser snarar upp på land än

sjunker till botten . . .

– Kasta loss för ett sista statistikunderlag, för en tid . . .

– Kommer . . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1976 – 2005

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1976  0 (1)        Närmast en svensk trålare (Pentland) vid Hållö fyr vid Smögen.

1977  1 (3)       

         Einar       23/1, dansk fiskekutter från Skagen som sjönk mellan Tylön     

                          och Hallands Väderö (56 32 – 12 28) efter kollison med svenska

                          m/s Ottowa. En man omkom vid kollisionen.+

1978  0 (3)        Närmast en svensk motorjakt (Ärlan) från Skärhamn, sänkt i Skärhamn.

1979  0 (1)        Närmast en svensk trålare (Milly) från Brastad som sjönk i Åbyfjorden.

1980  0 (2)        Närmast en svensk fiskekutter (Wollo) från Hönö som sjönk ½ nm V om

                          Kullens fyr. Besättning om två man räddades.

1981  0 (3)        Närmast en svensk motorjakt (Aldo) från Göteborg som sjönk vid

                          Hönö-Klova i Göteborgs skärgård.

1982  0 (0)        Den 3/11 störtade och omkom en F10-pilot med ett Draken-plan,

                          under övning, NO om Hallands Väderö.  Jfr. 1971 i Akt 1069.

1983  0 (2)        Närmast en svensk fiskekutter (Tellus) från Bua som sjönk N om Varberg.

1984  0 (2)        Närmast en svensk fiskekutter (June) från Karlshamn som sjönk utanför

                          Varberg.

1985  0 (6)        Närmast en svensk trålare (Kansas) från Styrsö som sänktes i Sandvik.

1986  0 (2)        Närmast en svensk trålare (Ronau) från Grönemad som sjönk utanför

                          Grebbestad.

1987  0 (2)        Närmast en engelsk coaster (Delta G) från Cowes på Jersey som sjönk

                          norr om Varberg.  

1988  0 (1)        Svensk trålare (Lyngskär) från Fiskebäck som  sjönk vid Vinga, Göteborg.

1989  0 (2)        Närmast en svensk motorjakt (Baltic), nöjesbåt, blev haverist vid Nidingen.

1990  0 (2)        Närmast en svensk fiskekutter (Milton) från Skärhamn som sjönk efter

                          brand utanför Rönnäng på Tjörn.

1991  0 (1)        Svensk trålare (Randor) från Grebbestad som sänktes efter brand vid

                          Hamburgön utanför Grebbestad.

1992  0 (0)

1993  0 (0)

1994  0 (1)        Svensk trålare (Crisma) från Höganäs slogs sönder vid Kullens fyr och

                          sjönk på 3 minuter. Befälhavaren, ensam ombord, klarade sig i land.

1995  1 (1)       

         Cha-Cha  19/6, en dansk segelbåt spolades i hårt väder upp på Badeskär,

                          söder om Torekov och slogs sönder. Den danske ägaren, ensam

                          ombord, klarade sig i land. Han hade köpt segelbåten i Sverige och

                          var på väg hem till Köpenhamn.

                                                   Se hänvisning i inledningsbilden ovan.

1996  0 (1)        Svensk fiskekutter (Corall) från Öckerö sänktes utanför Öckerö.

1997  0 (1)        Svensk fiskekutter (Grisen) från Gottskär sänktes utanför Gottskär.

1998  0 (1)        Svensk fiskekutter (Lönskär) från Gottskär sjönk vid V om Eggskär, Tjörn.

1999  0 (3)        Svensk fiskekutter (Agö) från Glommen sjönk vid Röde bank, Falkenberg.

2000  0 (3)        Närmast en libanesisk motortanker (Martina) från Monrovia som sjönk efter

                          kollision, i tät dimma, med tyska lastfartyget Werder Bremen, SV om Kullens

                          fyr (56 17 68 – 12 24 34). Av besättningens 7 man kunde 2 räddas.

2001  0 (0)

2002  0 (1)        Dansk fiskekutter (Regine) förliste i hårt väder norr om Helsingborg.

2003  0 (1)        Svensk fiskekutter (Rio) sänktes utanför Kungshamn.

2004  0 (2)        Närmast en dansk fiskekutter (Kian) som sjönk vid Vädereöbods fyr.

2005  0 (1)        Svensk fiskekutter (Midway) sjönk S om Koster.

   Statistik kring 1976 – 2005 (summa 30 år):   2 respektive (50) vrak = 52  förlista fartyg.

               De 52 fartygens typer: 1 galeas, 4 motorjakter, 1 skonert, 35 fiskekuttrar, 5 coasters,

               2 pråmfartyg, 1 tankbåt, 1 arbetsbåt, 2 mudderverk

               Av de 52 fartygen var 40 svenska, 2 norska, 8 danska, 1 libanesisk och 1 brittisk.

               Av de 2 fartygen var båda danska, en fiskekutter och en fritidssegelbåt.

Antal redovisade vrak 1850 – 2005:                ”Bjärekusten”   ”Övrig västkust”   Summa:   

        1850-1864         15 år      Akt   997                  18                      312                  330

        1865-1879         15 år      Akt   998                  20                      278                  298

        1880-1894         15 år      Akt   999                  16                      152                  168

        1895-1900           6 år      Akt 1008                    6                        79                   85

        1901-1915         15 år      Akt 1020                  28                      118                  146

        1916-1930         15 år      Akt 1023                  13                      110                  123

        1931-1945         15 år      Akt 1064                    3                      121                  124

        1946-1960         15 år      Akt 1066                    7                      104                  111

        1961-1975         15 år      Akt 1069                    4                        72                    76

        1976-2005         30 år      Akt 1070                    2                        50                    52

        Summa:          156 år                                      117                    1396                1513                    

Bland de 1513 haveristerna har förekommit bl a:

Barkar 114, Briggar 204, Coasters 15, Galeaser (med eller utan motor) 183,

Jakter (med/utan motor) 197, Koffar 47, Kuttrar/Trålare 64, Skonare (med/utan motor) 75,

Skonerter (med/utan motor) 261, Slupar (med/utan motor) 37, Pråmar 13 och Ångare 150

med stora frekvensskillnader i tid, exv har galeaser ersatt skonerter i säkrare tider.

Övriga kan ha varit: Fregatter, Korvetter, Logerar, Tjalkar, Däcksbåtar, Pontoner,

Mudderverk, Kranbåtar, Taxibåtar, Nöjesbåtar, Marinfartyg, Bogserbåtar, Fyrskepp,

Läktare och odefinierbara.

– Vi återkommer om båttyper, typ likt  Akter som 335 -338 , juli 2007, och

länder samt mer om haveriorsaker och varför inte.

– Skonare-haverierna minskar medan frididsseglarnas plastbaljor ökar . . .

– Samma fenomen som att häststölderna minskar medan bilstölderna

ökar.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1069                                                                                                 2014-02-02

Torekov, i bönkraftens avklingande

– Lugin, då seglar vi vidare genom dimmor och grynnor . . .

– Ok Gunin, nu är vi framme i epoken 1961 – 1975 . . .

– Dessbättre minskar haveristmängden . . .

– Väderö-bönens verkan, vad händer  . . .

– Tydligen har folkets Herre inte lyckats släcka fyren . . .

– Fyra haverister i denna redovisning, lägsta antalet hitintills . . .

– Vi har tre epoker kvar, det blir 1, 0 och åter 1 fram tom 2013 . . .

– Två haverister mellan 1976 och 2013 . . .

– Nu blir det de fyra.

Statistikunderlag för fartygshaverier 1961 – 1975

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1961  1 (7)       

         Hilda       18/4, svensk motorgaleas, från Böda på Öland, grundstötte och sjönk

                          på ett grund 1 nm söder om Hallands Väderö (56 26 48  - 12 32 45), på

                          resa mellan Göteborg och Landskrona i barlast. Besättningen, 3 man,

                          räddades via SSRS. Inventarier räddades med bärgningsförsök gavs upp.

                          Hilda byggdes i ek och fur 1914 på Södra Garn av Johan A. Svensson.

1962  1 (1)       

           Saga         28/9, svensk fiskekutter (trålare), från Svanshall, sjönk efter kollision

                             med m/f Gullvor från Lidköping (som räddade besättningen) 1 nm S

                             (N 56 24 4  O 12 35 4) Vingaskär vid Hallands Väderö. Kuttern,

                             10,4 Brt i ek, var byggd 1933.

– Några, fler än tidigare, klarade av sina missöden . . .

– Som vi konstaterat tidigare, teknik, kunskap och SSRS . . .

– Som Sonny.

1963  0 (4)        Närmast en fransk ångare (Capitaine Luis Malmbert) från Rouen

                         som efter kolision (danska lastfartyget Rosborg) sjönk 7 nm V om

                         Subbebergets fyr vid Varberg den 30/12. Åtta man räddades, 19 omkom.

1964  0 (5)        Närmast Herman, svensk motorskoneret från Halmstad, som avriggad

                         och fullastad med sprängsten sänktes vid hamnen i Kattvik som vågbrytare.

                          Herman, 130 Dw, längd 23,8 m,var byggd 1901 i Karlshamn.

1965  0 (5)        Närmast en svensk motorgaleas (Runa) från Helsingborg som grundstötte

                         och sjönk på Fåmytet vid Varberg, den 3/10, under resa mellan Köpenhamn

                          och Göteborg.

1966  0 (6)        Närmast en motorskonare (Zenita) från Los Angeles (USA) som strandade

                          efter storm vid Stutarna norr om Falkenberg den 15/8. Fartyget var byggt

                           1904 i Svendborg.

1967  0 (8)        Närmast en svensk ångbogserare (Holmen VI), från Norrköping, som

                         kantrade och sjönk i grov sjö, ½ nm O om Kullens boj (56 21 14 – 12 26 08),

                         den 21/3 under resa mellan Göteborg och Stockholm. Besättningen räddad.

                          Fartyget byggt 1914 i Haag (NL).

1968  1 (3)       

               Korsar     14/8, tyskt motorfartyg från Hamburg på 186 Dw, som gick på grund V

                                om Hallands Väderö ( c:a 56 28 – 12 18) med järntråd och plåt i lasten

1969  1 (8)       

           Porfyr      1/11, norsk motorläktare från Egersund, som under bogsering i hårt väder av

                          b/b Boss, drev iland nära Dagshög (56 25 – 12 36), söder om Torekov, under

                          resa mellan Brevik i Norge och Karlshamn i barlast. Skrotades på platsen.

                          Porfyr byggdes på Porsgrunns Mekaniska Verkstad (N) 1936 av stål.

                          2400 Dw.    Mått: 77,7 x 11,5 x 5,5 meter. 1599 Brt, 872 Nrt.

1970  0 (7)        Närmast en svensk trålare (Mode) från Halmstad, som efter brand i

                          maskinrummet sjönk, den 14/1, 6 nm V Lagans mynning. Besättningen

                          räddad av kustbevakningen. Mode (HD 28)byggdes 1911 i Strömstad.

1971  0 (8)        Närmast en dansk galeas (Emma) från Köpenhamn som den 31/10 i hårt

                         väder strandade i det inre av Skälderviken vid Ängelhom. Besättningen räddad.

                         Galeasen blev vrak vid en storm den 2/11.

                          Anm: Vi återkommer om ett flygplan, Violetta F62 från F18, som störtade

                          den 21/10 väster om Hallands Väderö.

1972  0 (2)        Närmast en svensk motorgaleas (Kimbeth) som den 7/7 strandade vid

                         Mellbystrand och blev vrak i det hårda vädret. Galeasen var byggd i 1907

                          i Pukavik.

1973  0 (2)        Närmast en svensk fiskekutter (trålare) (Anna) som strandade i hård vind vid

                          Svanshall den 20/11. Anna byggdes 1961 i Simrishamn som Zandra. 10 Brt.

1974  0 (3)        Närmast en svensk fiskekutter (trålare) (Glittvåg II) som av okänd anledning

                          sjönk nära Halmstad.

      1975  0 (3)   Närmast en svensk pontonkran (”N. N”) från Göteborg, byggd i järn. ”N. N”,

                          som ägdes av Dyk- och Bärgnings AB Flynken kantrade under bogsering från

                          Helsingborg mot Göteborg 5,8 nm V om Tylögrundet utanför Halmstad den 12/3.

   Statistik kring 1961 – 1975  Summa 15 år: 4 respektive (72) vrak = 76 förlista fartyg.

               De 76 fartygens typer: 3 ångare, 27 motorgaleaser, 2 motorjakter, 5 motorskonare,

               6 motorskonerter, 18 fiskekuttrar (trålare), 4 coasters, 3 pråmfartyg, 2 pontoner,

               2 bogserbåtar, 1 mudderverk, 1 motorläktare, 1 dykeribåt och en okänd.

               Varav de 4 var: 1 motorgaleas, 1 fiskekutter (trålare), 1 motorläktare och 1 motorfartyg.

               Av de 76 fartygen var 61 svenska, 1 tysk, 3 norska, 5 danska, 1 fransk, 1 polsk, 1 spansk

               och 1 från USA samt 1 okänd, varav bland de 4: 2 svenska, 1 tysk och 1 norsk.

– Då ser jag fram emot 1976 – 1990 . . .

– Med Einar.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1068                                                                   2014-01-30

Torekov  visavi  Norre Bro  visavi  Båstad

– Gunin, ett inlägg från kusin Funin på Hovs Hallar.

– Tack Pax, informera i vanlig ordning Login och Logut.

- Funin här.

Ett info i all korthet till er i Torekov och Hallands Väderö.

Kan även omfatta Punin på Stenshuvud och Fugin på Kullen.

Ni sitter inte alltid i händelsernas centrum. Det sker en del mellan

Torekov och Båstad, och i Båstad så även.

Några bilder från mötet med Simone och Sven i Norre Bro och Båstad.

Jag kunde klämt till med Hovs Hallar och Kattvik, även så. Det må bli

vid eller efter nästa storm.

Vid Norre Bro var det en yster dans. Den ene boden bjöd upp den andre,

och dansade en snoa ut i hamnbassängen.

Luckorna mellan bodarna talar frånvarons tysta språk.

Ingen hann kasta ankare.

I Båstad, vid gamla hamnen, blev det till skillnad mot vid

stenlastpiren, enbart ”dans på bryggan”.

Konstigt nog klarade sig inte konsolbryggan bättre än

pontonbryggorna i Båstad och Torekov.

Risk för övertramp.

Såg i Akt 1065, 18/1, att ni redovisat att pirstenarna även i

Norre Bro kunde leka ”bomber”.

Och Båstad kunde visa upp en egen variant på Wasa.

– Tack Funin, nu räcker det. Men återkom gärna.

Du skall veta att Wasa var ”på fötter igen” redan en

vecka in på det nya året.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1066                                                                                                   2014-01-25

Dimma och rök gav Torekov vrak

  

–Gunin, kriget tog slut men inte fartygsolyckorna . . .

– Sorgligt nog inte, Lugin, vilket vi kan visa i vår statistik,

nu epoken 1946 – 1960 . . .

– Antalet 7 inom vårt statistikområde är dock det lägsta inom

15-årsepokerna . . .

– Vi kan i kommande Akt kanske motivera varför . . .

– Förbättringar av fartyg, navigation, sjökort och SSRS . . .

– Vi lägger ut listan . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1946 – 1960

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1946  0 (12)      Närmast en svensk motorskonert (Percy) från Väjern som sprang läck och

                          sjönk i Laholmsbukten den 18/8, 3 nm norr om Hovs Hallar under färd mellan

                                Stevns, Danmark, och Göteborg, lastad med 160 ton lös råkrita.

1947  0 (6)        Närmast en norsk ångare (Goma) från Kristiansund som kantrade och sjönk

                          vid Tylön den 10/9, lastad med 270 kor under resa mellan Aalborg och Gdansk.

                                Besättningen räddades. Fartyget i järn byggdes i England 1873. 1.320 Dw.

1948  2 (9)       

         Farne       28/9, norsk coaster, från Fredrikshald, förliste genom kantring utanför

         Hallands Väderö under resa mellan Stettin och Lervik med last av kol. 14 personer

         omkom. Skrotbärgning har förekommit. Fartyget byggdes 1943 i England på Cock,

         Welton & Gemmel i Beverly av stål, storlek 53,8 x 9,0 x 4,1 meter, 540 Brt, 650 Dw,

         som korvetten ”HMS Farne”. Redare: N T Staubo. Crossley 4890 Bhk dieselmotor.

         Ingemar 20/11, svensk motorskonare, från Halmstad, grundstötte och sjönk 1 nm

         söder om fyren på Hallands Väderö under resa mellan Aabenraa och Halmstad, lastad

         med 162 ton järnskrot och 2-tons torpedtub på däck. Besättningen, 4 personer, räddade

         sig iland. Motorn, 100 hk Säffle diesel, bärgad. Fartyget byggdes 1907 i Halmstad av ek

         och fur, 88 Nrt, 105 Brt och 170 Dw. Befälhavare: G V Mårtensson.

1949  0 (3)        Närmast en svensk motorgaleas (Sensy) från Skärhamn, som sjönk 10 nm väster

                          om Tylöns fyr efter kollision med ångaren Westra under färd mellan Menstad och

                                Barsebäck, lastad med 115 ton salpeter. Fartyget byggdes i ek 1882 i England.

1950  1 (5)       

         Okänt fartyg, en coaster i järn, sjönk 7 nm NV om Hallands Väderölastad med maka-

                                dam. Fartyget, som kan ha förlist tidigare, är sprängt på djupet 30 m.

                          En motorkutter (Anna) av okänd nationalitet förliste av okänd anledning vid Grötvik.

1951  1 (5)       

               Evy HD103  27/4, svensk fiskekutter, från Halmstad, sjönk efter kollision med svenska

                            motortankernDagö 6 nm NV om Hallands Väderö. Besättningen, 3 man,

                            räddades av Dagö. Kuttern byggdes 1912 i ek / fur på Orust, Allmage varv.

                            Mått: 13,7 x 5,8 x 2,4 meter, 34 Btn. Motor: 75 hk. Redare: M C Kjellberg.

1952  0 (6)        Närmast en svensk motorgaleas (Delfin) som sjönk på Fåmytet vid Varberg.

1953  0 (9)        Närmast en svensk coaster (Wira) som gick läck och sjönk utanför Onsala.

1954  1 (9)       

– Vi tar med denna olycksruta, trots den ligger utanför statistikområdet . . .

– Du menar att Torekovs SSRS-insats gör den intressant . . .  

Akt 1065                                                                                                   2014-01-18

Hinderligt hinderlikt i Torekov

– Gunin, vad är värst, små hinder eller stora katastrofer . . .

– Lugin, du tänker på tidernas stormar . . .

– Jo, och våra många Akter om dessa . . .

– Vi kan titta lite på svallet efter Simone och Sven . . .

– Som vi aktualiserade under december 2013 . . .

– Lite underminerande erosion är inte helt ofarligt . . .

– Kan kasta folkets små barn utför stupkanter . . .

– En underminering kan bli till en mina, trampmina . . .

 

 

– Vi talade om minor och bomber i förra Akten . . .

– Stenblock över pirar kan bli till bomber . . .

 

– Kan vi tala om blocköverskridande?

– Knappast, ordet tillhör de som nu senast utgallrades ur SAOL . . .

– Svenska Akademiens ordlista, ok, men ordet existerar likväl . . .

– Men kanske folk talar om trampminor vid snubbel på små sten-

bumlingar, som blockerar gångvägarna . . .

– Snålmåns är ett annat ord som vi inte längre snubblar över i listan . . .

– Ingening stormarnas styrka kännetecknats av när de lyfte järnlocken av

avloppsbrunnarna vid gamla reningsverket vid Ydrehall.

– Tittar vi ner kunde vi ha upplevt avgrundskval, om ordet inte varit

med bland de nystrukna.

 

 

– Vissa medvetna hinder blev inte hinder för vinden och . . .

– Är inte längre hinder för omedvetna . . .

– Men visst spelar oss vinden märkliga spratt . . .

– Det verkar som ett dämme vid Reningsverket kan skapa en

ny simbassäng åt simskolan . . .

– Ett kepsutbyte med Danmark . . .

– Det verkar som vinden kan klippa får, tufft . . .

– Och blåsa bort vild camping . . .

 

– Men nog skapas fördelar . . .

– Timmerstockar till uppsågning . . .

– Tång till lantbrukare med utsugen jord . . .

– Sand till steniga stränder . . .

– Sand till sandiga stränder . . .

– Rent ut sagt förträffligt även för rengöring . . .

– Eller varför inte bara njuta av det vackra i att havet stormar och

formar om kustlinjen i mjuka former.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1064                                                                                                   2014-01-12

Bland grund, minor och torpeder runt Torekov

– Självklart Gunin, den slutade med alla obönhörda 1930 . . .

– Bönohörda, av folk ombord på fartyg i havets fasa . . .

– Vi går vidare med vrak, vidare med epoken 1931 – 1945 . . .

– En epok farligare än vanligt, världskrig . . .

– Förekom i viss mån även i  Akt 1023, den 27/6 2013,

     under epoken 1916 – 1930 . . .

– Den  gav 13 förlisningar . . .

– Tidigare epoker, i Akterna 997, 998, 999, 1008 och 1020, gav

       ”fyrbönen” 18, 19, 16, 6 (sexårsperiod) respektive 28 förlisningar . . .

– Vi kör listan och bedömer resultatet, ”enbart” 3.

– Vi tar liksom tidigare inte med fartyg som togs till Bjärekusten för

      bråkning och upphuggning, om dessa fartygstransporten gick

      fria från olyckor.

– Och inte heller fartyg som bärgats och återgått i sjöfart . . .

– Precis, det är vrak i ordets äkta betydelse som vi redovisar . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1931 – 1945

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1931  1 (2)

         Hamlet    24/2 Svensk motorgaleas från Bovallstrand.  På grund på Källran.                  

   -  Du Gunin, Urun  påstår att Alfred och Sture, med var sitt rep om motorn, bar den

       iland via promenad över Källran . . .   

   -  Inte osannolikt Lugin,  de var två muskelbjässar           

 

1932  0 (3)        Närmast en norsk motorgaleas från Soon (Godild) som sjönk vid Kullen.

                          Godild sjönk snabbt, 4/2 1932, efter kollision med motorgaleasen Runa af

                          Näset. Hela besättningen omkom. 

1933  0 (6)        Närmast en svensk  jakt (Exellent) som strandade norr om Varberg.

1934  0 (5)        Närmast en svensk motorgaleas (Blanche) som kantrade SSV Varberg.

1935  0 (7)        Närmast en svensk motorjakt (Svea) som strandade på Koggrevet vid Falkenberg.

1936  0 (3)        Närmast en svensk motorskonare (Gloria) som gick läck och sjönk V Kullens fyr.

1937  0 (8)        Närmast en svensk motorjakt (Roma) som grundstötte på Tylögrundet vid Halmstad.

1938  0 (5)        Närmast en svensk motorgaleas (Forget Me Not) som gick läck och sjönk NV Tylön

1939  0 (4)        Närmast en tysk ångare (Neptun) som strandade på Skallerevet, norr om Halmstad

                          den 29/12, och vars besättning hjältemodigt räddades via livbåten från Torekov.

                          Neptun byggdes1912 av A/G Weser i Bremen av järn med måtten 61,7 x 8,6 x

                          4,2 m. 660 Nrt, 727 Brt och Dw 915. Riple expansionsmaskin på 350 Hk.

                          Redare: D.D.G. Neptun. Neptun var på resa mellan Tyskland och Norge,

                         lastad med salt. Besättningen på 12 man räddades enligt ovan och nedan.

                          Under 1950-talet bärgade danska dykare skrot från vraket.

                     Jfr. Akt 510, 25/11  2008, om hur Torekovs SSRS-båtbesättning räddade

                     Neptuns manskap och blev belönade av Carnegiestiftelsen för "räddning

                     med fara för eget liv".

                      Om SSRS finns många Akter, exv. 857 (12/12 11), 932 och 933 (10/8 12).                      

1940  0 (17)      Närmast ett antal fartyg runtom i skärgården utanför Göteborg.

1941  1 (2)       

               Jane         24/11. Dansk motorgaleas, läck och sjönk 3 nm S om Hallands Väderö.

                                Från Mariager mot  Rönne med cement. Besättningen, 3 man, räddade.

                                Jane var hemmahörande i Hasle på Bornholm och byggd 1884 i Emden (T)

                                på C Cassens Weft  i ek och bok med måtten: 22,3 x 5,8 x 2,9 m. 46,8 Nrt,

                                73 Br.ton och 84 Dw. Råoljemotor installerades 1926. Redare: Aage Peder

                                Andre Kofoed. Ex-namn: Leif (Dk), Helga (Dk), Glory (S), Minister Dr Lucius (T).

1942  0 (12)      Närmast en beväpnad tysk bogserbåt (Taifun ) minsprängd 9 nm  NV Kullens fyr

                          och en finsk motorgaleas (Aina) som gick läck och sjönk vid Lagamynningen.

                                Den 10/4 lämnade trålaren Britta (Styrsö-Tången) Torekov mot Halmstad  för

                                fiske. Grundstötte NO om Långanäsudden utanför Halmstad på grund av isskruv-

                                ning och sjönk. Bärgades.                                                   Jfr.  Argo nedan 1945.   

1943  1 (8)

         Brosäter  26/2 Svensk ångare på grund i hård SV storm på Orskär, Hallands Väderö.

                          Från Rotterdam till Göteborg med koks. Besättningen räddad. 

Se Faktaruta nertill om Brosäter.

1944  0 (20)      Närmast utanför Kullens fyr, 2 danska fiskekuttrar, 3/8  2 nm NNV (Urania) och

                         1/12  5 nm V (Venus), båda vrak av okänd anledning (minsprängning?).    

1945  0 (19)      Närmast en svensk motorgaleas (Regina) som strandade i hårt väder utanför Halmstad.                

                     Jfr. Akt 621, 30/12  2009, om Torekov-trålaren Argos sänkning med flygbomber i

                     gattet mellan Bornholm och Utklippan, den24/4 1945, under fiskeriverksamhet.

                     Besättningen, med bl.a. Alfred Kjellberg, Arvid Lundin och Gotte Falk, räddades .

   Statistik kring 1931 – 1945 Summa 15 år: 3 respektive (121) vrak = 124 förlista fartyg.

               De 124 fartygens typer: 39 ångare, 23 motorgaleaser, 1 jakt och 14 motorjakter,

               2 skonare och 8 motorskonare, 2 skonerter och 7 motorskonert, 18 fiskekuttrar,

               5 marinfartyg, 1 coaster, 2 pråmfartyg, 1 bogserbåt och 1 tankbåt.

               1931-1938 = 40 vrak och 1939-1945 = 84 vrak. Av de 40 första vraken var 1 från

               vardera Norge, Danmark, Finland och Spanien, övriga 36 var svenska.

               Av de 84 var 39 svenska, 23 tyska, 10 norska, 7 danska, 4 finska och 1 estländare.

               Kriget till trots inget bortfall för Storbritannien. Av de 84 vraken var 44 ”krigsoffer”:

               26 minor, 8 U-båtstorpeder, 4 flygbombningar, 4 ”egensprängningar” och 2 av jagare.

               Majoriteten minsprängningar utmed Bohuskusten och vid Nidingen, Halland.

               Frågan om för vilken ”nation” fartyg seglade för under krigstiden kan ses som ”oklar”.

               (Konfiskeringar, kontrafrakt, smuggel, utflaggning, falskflaggning etc.)  

– Vi återkommer med en ny period . . .

– Som även den, 1945-1959, innehåller drivande minor . . .

– Vi återkommer även till bärgade fartyg och upphuggna sådana i senare Akter.

– Det lovade du redan i Akt 1023.

– Vi hade ju med Zippora, upphuggen 1927.

– Nåja, du får återkomma.

 Faktaruta:

 

 

– Men du, innan vi bryter. . . .

– Jag vet att du vill säga, att i dagarna byggnadsminnesförklaras Skjulet.

 

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1063                                                                                                   2014-01-01

Vettlöst av Sven mot vättar kan göra Torekov vättelöst

– Marin, minns du Akt 900, den 25/4 2012, om julgrottan i

trädet utmed Kärleksstigen genom Sandskogen . . .

– Jo Sugus, den var en uppföljning av Akt 896, den 12/4 2012,

från Söndre Skog på Hallands Väderö, en liknande grotta . . .

– Båda hemvister för skogs- och sjövättar, skogsrå och vittror . . .

– Men nu riskerar Torekov bli i avsaknad av dessa varelser.

 

– Stormen Sven fällde grottan i Torekov . . .

– En grotta som över julhelgerna nyttjades av folkets

barn för att ge en hemvist åt deras tomtenissar . . .

– Hoppas grotträdet får ligga kvar för detta ändamål . . .

– Vättarna får gärna komma över till Väderön.

Akt 1060                                                                                                   2013-12-19

Stormupptakt i Torekov

– Lugin,. Vi har fått en julhälsning från kusin Punin på Stenshuvud.

– Du Gunin, det var väl senast Akt 961, den 30/10 2012 . . .

– En hälsning det blåser om . . .

– När gör det inte så, hans hävdelsebehov . . . .

– Han tycker vi gnäller för mycket om stormandet här . . .

– Syftar han på vädret eller Kajak?

– Förmodligen vädret. Han visar i hälsningen på en östkuststorm

som förlamade Simrishamn 1872 och en lika illa storm 1902.

– Vi får trösta honom med alternativa bjärekustdrabbningar . . .

– Vi har lagt ut minst ett hundratal Akter och storm . . .

– Nu tar vi det lite lugnt och gör några kompletteringar och hän-

visningar för att framöver öka på när vi ser bakåt . . . .

– Du menar serien om vrak, som enbart nått till 1930 . . .

– Ja. Bl.a. Vi tacklar inledningsvis med julstormen 1902, som

även ruskade om i Torekov.

– Rena plockepinnet . . .

– En annan storm, 1922, satte Alma på ”Bläsingestranden”,

dömt till undergång, bråkning och upphuggning . . .

– Med byggmästaren Carl Ekensteen ville annorlunda . . .

– Han inväntade vintern och isen . . .

– Is, rep, brytblock, hästar och dragvilligt folk fixade ut galeasen

till sjösättningstillräckligt djup . . .

– Uppsågning av en vak runt skeppet . . .

– Plums i. Flera år senare ”räddade” han ”Guldfisken”, tulljagaren,

på liknande sätt, från strand till bärigt vatten . . .

– Men utan is . . .

– Utom i groggen.

– Du ser ”Guldkalven” i nästa bild . . .

– Den har medverkat långt tidigare, exv. i Akter som 857,

den 12/12 2011 och 549, den 7/4 2009 . . .

– Vi kör några bilder utan kommentarer och

återkommer när det lugnat ner sig . . .

– Hur menar du . . .

– Det var det här med groggen.

 

 

– Men som isen, vi flyter upp igen.

Akt 1059                                                                            2013-12-18

En överlevnadsfråga i Torekov

– Pax här.

Nåja, även Paxe.

Vi omnämndes, efter ett Stockholms-besök, i Akt 1055, den 4/12.

Vår egen Akt, den senaste, kom den 4/7 i år, det är Akt 1024.

Vad vi vill nu?

Vi har mycket att göra, inte minst i tider kring Jul och Nyår.

Julkort och nyårshälsningar, ni vet. Jobbig tid för brevduvor.

Så vi vill redan nu, medan korparna sysslar med andra sysslor

som exempelvis sysselsättningsbefrämjande julkardemumma-

mumma produktion, jag säger bara Akt 747, den 26/12 2010, i

den jäser det av danskt öl, önska dig en verkligt God Jul och ett

över alla överglänsande Gott Nytt År.

Men det gäller även, liksom i närtid, frågor om mat, mat och mat.

Tänk på småfåglarna. De ogillar 5:2 metoder och flyr inte kolhyd-

rater, vare sig snabba eller långsamma.

Söla inte, snabba på med att få ut foderhäckarna.

Tack.

Tänk även på våra artfränder, våra vänner ringduvorna.

Se till så att spillet under fröautomaterna blir rikligt.

Tack pjodor.

Vi syns under ett riktigt rikligt händelserikt 2014.

 Tills dess kan ni kolla in aptiter, i Akter som: 1021, 1018,

1017, 1013, 1009 och 1006, under såväl liden höst som vår.

Akt 1057                                                                                                   2013-12-11

Stormskador eller miljöbyte i Torekov . . .

– Marin, vi får väl ta stormen . . .

– Vanudå Kajak, har vi betett oss olämpligt?

– Hur som, jag syftar på stormen Sven . . .

– Som svepte in från SV och vred över till NV . . .

– Mot första veckoslutet i december . . .

– Är det inte jobb för Gunin och Lugin?

– De är ju fast i miljöförändringar . . .

– Vad är stormskador . . .

– Vi kan titta på några facit-kort . . .

– Skall vi kommentera?

– Alla vet ju att Simone-stormen var intensivare, upp över

40 m/s, V-SV-lig och blåste snabb över.

– Jämfört med Sven, som var knappt över 30 m/s, men som

var mer långvarig och framför allt NV-lig i kombination med

högvatten, en mara för hamnen . . .

– Det vill säga att stormarna skapade olika skillnader i miljö-

förändringarna . . .

– Bryggor och olika beläggningar upplevde viss oro . . .

– Tångplogning i december i stället för snö . . .

– Något unikt kanske, men enbart kanske . . .

– Ytterligare en advents- eller februaristorm . . .

– Då är nog Strandskogen att se som kalhygge . . .

 

– Ruskigt med alla rotfällor . . .

– Erosion utmed stränderna . . .

– Ingenting mot klitterna vid Ängelholm eller

längs med Kattviksvägen . . .

 

 

– Mycken bråte till föga nytta . . .

– Kanske som under vrakbråkningens tid . . .

– Du menas aktion på ved?

– Varmbadhuset fick nytt grus framför entrén . . .

– Alltid något.

– Blir kanske mer, framöver.

Akt 1056                                                                                                   2013-12-05

Miljöbyte XVIII i Torekov

– Gunin, dags för gatans tvärgata, tvärgatan till

”Mittersta tvärgatan” . . .

– Infarten, Lugin, från Dr Ahlströms gata till

gården som rymt så många aktiviteter . . .

– Jo, både före och efter branden 1858 . . .

– Aktiviteter som berörts i senare Akter . . .

– Affärsrörelser, gästgiveri, handelsbod, magasin, telefon-

station "telegrafen", packhus, ateljé, kooperativ konsumtions-

förening ”Torekovs Hushållsbesparingsförening” . . .

– Kolla ”Bjärebygden 1999” sidan 58 och Bertil

Wulffs: ”När torekovsborna handlade med pollett” . . .

– ”Vattenfabrik”, isförsäljning, begravningsbyrå,

vinförsäljning, ölavhämtning, telefonstation . . .

– Vi plussar på med några bilder . . .

 

 

– Den återkommande röda punkten?

– För platsorientering och tidsorientering . . .

– Tidsorientering?

– Att vi inom någon tid återkommer om branden

1858, som totalt rensade gatans båda sidor . . .

– Röde hanen.

– Kajak, vad gläfser du om? Har du fått rök i halsen?

– Gunin och Lugin, ni talar om ”vattenfabrik”, har ni fått

hydrofobi? Gårdsinteriören ovan, Brinks 20-talsmiljöer,

kolla den en gång till. Jag känner igen hunden, som ligger

utanför dörren, från jakter på Hallands Väderö. Det är

Dr Emil Ahlströms älskade hund.

– Ok?

– Ni måste flytta hela huset över på andra sidan gatan, från

Nr 4 till nr 7, över huset med burspråk och balkong och till

dess baksidan. Näst sista bilden, men dolt.

– Du menar att huset är Dr Ahlströms gårdshus?

– Ja, så tänk lika väl om hundar som om öl.

Akt 1055                                                                                                   2013-12-04

Bäverfett till Torekov och Hallands Väderö.

– Marin hur blev det med gnetet och gnatet i Gnaget?

– Jo du Kajak, Pax for ju till Stockholm av tvenne skäl . . .

– Då borde Paxe varit med, du vet två uppgifter och en brevduva . . .

– Jag vet, du befarar hjärninsufficiens, men det blev nog bra som det blev.

– Fick han tag på bäverfett och spritsmugglingssanktioner inför jul- och

nyårshelgerna . . .

– Tullverket lovade se på Hallands Väderö på samma sätt som synen på

Åland, vad avser rättigheter . . .

– Logut, på vårt bibliotek, tipsade om bävrar . . .

– Bra att han har alla landets tidningar på Pinus den Höge . . .

– Vadå Rävudden, Klubbensborg och NK-varuhuset . . .

– Det var så att under glidflygning till Klubbensborg

från Rotholmen i Mälaren passerade han Eolshäll nära

Hägerstenshamnen. Där såg han spåren efter bävern . . .

. . .  som dock vid tillfället i fråga juljobbade på NK . . .

– Sålde han bäverfett på kosmetikaavdelningen, hela NK:s

gatuplan och halva plan 2 . . .

– Absolut inte, han var i skyltfönstret och demonstrerade hur

han fält den jättegran som hänger i varuhusets entréloggia . . .

– Ok, det var uppe till höger. Var finns bäverfettet?

– Det blev nix. Bävern tycker det blir billigare för oss att köpa

något av allt den smörja som saluförs på gatuplanet, för att få

stopp på grengnisslet i Pinus den Höge, som uppkom i samband

med stormen Simone. Pax köpte med någonting för att testa nu

när stormen Sven sveper in. Någonting som lät, ursäkta, som

Vichy Lift Aktive Derm Source . . .

– Det håller vi tyst om . . .

– Bävern återkommer i fettfrågan och bad om en God Jul med

hjälp av sin NK-gran.