Horsakistan

Akt 1048                                                                                                   2013-10-31

En sagolik pumpa i Torekov.

– Övervakningskameran här igen.

Du undrar vad som hänt?

Fortfarande röra i Pinus den Höge.

Nu på grund av Simone.

Orkanen som bl.a. gick illa åt ”Liggande Linden”,

som ni minns från Akter som 1002, 5/4 2013 och

598 från 26/9 2009. Nu måste du lära minnas nytt.

Simone skakade om korparna ordentligt i Pinus den

Höge. Jag måste således fortsätta om pumpor, som

inte är pumpor.Vill vara pumpor. Med där går de

på en beta, som du skall få se.

Många kände sig kallade. Många stod i kö för att

få hänga med. Jag hann bara testa tre: lök, tomat och

paprika. Sedan dök Moster Ella upp, matlagarkorpen,

och tog hand om melon, rödbeta, citrusfrukterna och

alla de andra med motiveringen: ”Lek inte med maten”.

Nåja, döm själv.

Löken fick starta och komma undan.

Han hade en förmåga att få de andra att tåras.

Det var knappast glädjetårar.

Visst gick det att hålla sig för skratt.

Tomaten han dränerades på innehållet,

och det förväntade breda flinet rann ut på

operationsbordet. Rinnande ögon utan lökhjälp.

Alla tomater, bliv till tomatsoppa.

Paprikan då?

Paprikan, han var förblindad av rymden. Av StarWar.

Jag tyckte han såg ut som en dålig MC-hjälm.

Han håll sikten klar. Löken till trots.

Jag håller fylld paprika för klart bättre.

Jag är nog benägen att hålla med Moster Ella.

Lyktgubbar bör vara pumpor eller enligt gammal

skånsk tradition betor, endera foder- eller sockerbetor.

Den undre pumpagubben är designad av skulptrisen från

Akt 1046, med där uppvisad snö- och pumpagubbe.

Ilskan är äkta, att andra växtelement pretenderar på att

få stå i belysning kan reta den känsligaste.

Nästa gång, och det får bli i något av TV-programmens

många matlagningstävlingar, må det bli vem som gör sig

bäst i en soppa.

Det kan väl bli en redig soppa.

Nu när korparna kan förväntas återkomma.

Efter storm kommer lugn.

Jag är tveksam.