Horsakistan

Akt 894                                                             2012-04-09

Torekov växer igen

– Lugin, nu kommer vi igen . . .

– Varför då, Gunin?

– Torekov växer igen . . .

– Snårskog?

– Expansion, utbyggnader på söder, som vi har snuddat vid

i Akter inom svepet 871 mot 884, under februari och mars i år . . .

– Då fattar jag vad du avser med ”att komma igen”. Du menar

att vi inte skall skall hålla igen. Vi skall ge allt . . .

– Nej, en del skall vi hålla igen och nyttja först framöver . . .

– Du menar senare efter . . .

– Jag skall nyttja kartor, igen, minns Akt 872, för att visa dig

vad jag avser att manifestera. Jag väljer en typ av turistkarta,

som ges ut varje år i merparten av kommuner, Båstads inte

undantagen, med förekomst av variationer, från 2002 till 2012,

d.v.s. den senaste tioårsperioden.

– Men det är väl så att en turistkarta, för att ge full valuta till

sponsorerna, skall vara helt korrekt för att visa rätt väg men

samtidigt vara så svävande att turisten med eller mot sin önskan

tvingas orientera runt i hela den turistiska biotopen . . .

– En karta bör inte vara missvisande, men det är nog ofta så att

en lagom blandning av sanning och sannolikhet är vanlig. Vi får se . . .

. . .  om vi skådar aktuella områden söder om gamla Torekov.

Vi kan mjukstarta med din tolkning av att ”växa igen” och kolla

in vad jag har markerat med V. som i vegetationselement . . .

– Visst har snåren ännu en gång ökat sin beslutsamet om slutenhet . . .

– Även vi kommer igen, och då med bl.a. B., som finns på 2012

års karta, men inte på kartorna 2002 och 2004, trots att gården

B. är med på kartan 1940 i Akt 872. I verkligheten tidigare än så.

– Du förmodas även kommentera de övriga bokstavsmarkeringarna,
med röd framtoning. År 2012:s kartahar en röd prick nära Torekov
Hotell. Den markerar exploatering för 74 nya tomter av SOL & HAV i
Torekov AB. De gulgröna prickarna är orienteringspunkter för oss fåglar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 893                                                             2012-04-04

Skum klarsyn i Torekov

– Hej, Övervakningskameran här.

Senast var det den 5 januari, i Akt 866, som jag lät mig höras och

bilder synas, om än något skumma. Men jag är klar i blicken. Kolla

här, en bild från skeppsklockan på Sjöfartsmuseet, Fram af Brantevik,

vid Torekovs hamn till hamnsilon i Halmstad, över Revet och Källran.

Och hela Laholms-bukten.

Ett helt annan objekt är de vitkindade gässen, som jag visat från

Malen, söder om Torekov i olika Akter, som exempelvis 838.

De var ytters nyfikna på biotopen förra året.

Både som grupp . . .

. . . och familj.

I år är de tillbaka, ytterst idoga att exploatera biotopen.

Jag befarade att de höll på att skrämma hicka på folk . . .

 . . . men insåg att de insåg att anfall var ett bra försvar.

Som ett försvar mot Gunins påhopp om ”skumma bilder” vill jag

avslutningsvis visa ett av hans egna luddiga alster.

Nu kan han söka, om inte i stjärnor så i planeter, efter nya påhopp.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 892                                                             2012-04-02

Torekov tur och retur . . .

– Gunin, hur kan en tur, tur och retur, utan tur bli?

– Kanske inte bli, Lugin, alls en tur, med otur efter Påskhelgen.

Vi har ju tidigare meddelat i Akter att det är bekymmer med båt-

trafiken till Hallands Väderö. Lindgren är nämligen pensionär.

– Jag såg vid hamnterminalen och i en NST-notis att Kyrkan garan-

terar turer under Påskhelgen. Tre turer om dagen. Tur och retur.

– Oavsett tur eller otur med vädret.

– Föränderlighetens tider råder. Väderö-trafiken verkar lika osäker

som vädret. Kylan känns.

– Kustlinjen känns allt osäkrare igen, infarten till Torekov, som vi

tidigare sett i olika Akter. Exempelvis Albert H Ekman, som färdades

till Väderön 1891 för att bli skogvaktmästare. Retur blev det 1897, när

han återvände till Torekov för att bli hotelldirektör och även läskedrycks-

fabrikör. Följande kustbild kan han då tänkas ha dokumenterade med

sin ofta närvarande kamera . . .

. . . men text och röd prick, se Akt 852, har jag plitat dit . . .

– Jag vet att Ekman på Ön träffade von Gegerfelt, som 1896 var

i färd med att bygga sin villa Solbacken vid Kapellhamn . . .

– Jag vet att Wilhelm inspirerade Albert att bli en duktig fotograf . . .

– Som hotellvärd för många badgäster visste han vikten av vykort . . .

– Kan hända många danska gäster med tanke på dansk text på vissa

kort . . .

– De kom kanske sjövägen och behövde en kustsiluett . . .

– Liksom, kanske, Axel Hjorth från S:t Ibb på Ven, som fick siluetten

som julhälsning från familjen A. Ekman 1910.

– För jämförelse med en under något mer än hundra år
pågående förändring visar vi  siluetten från 2005. 

– Och en förändring som pågår.

– Även enslinjemärket, på fjärde bilden ovan, se Akt 695, kan komma

att förändra vyn genom att försvinna, av skäl enligt Akt 888.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 891                                                            2012-03-25

Vattenorgel från Torekov.

– Kajak, hur blir det? Eller snarare hur blev det?

– Marin, du syftar på min uppenbarelse i senaste Akten.

Omöjligheten, som du så burdust kallade den i ditt hädiska

utfall. Men lyssna nu. Den kom initialt från ovan, som uppen-

barelser brukar göra. Nerfirad som en orgelsymbol utmed en

himlastege. Samtidigt föddes en rad minnesbilder i den del av

hjärnan som hanterar uppenbarelser. Först naturligtvis kaoset

från kyrkan med resterna av den slutlåtna orgeln i container-

frack. Därefter kyrkans båt Dagmar på Varvet i Torekov . . .

. . .  en båt vars minnesbild var präglad av trivsel i en omgivning av

containrar, utan att för den skull känna sig skrotfärdig . . .

. . . Erkänn, ett containersammanhang. Var varvsbesöket av Dagmar

en uppenbarelse om att få bli ombyggd till containerfartyg?

– Jag är stum.

– Men inte skrotcontainern på kyrkogången. I uppenbarelsen är orgeln

återvunnen och rekonstruerad till en helt ny orgel, en välljudande containerorgel . . .

. . . tala om recycling.

– Jag är stum.

– Det är inte slut. Uppenbarelsen har just börjat. I nästa dimension

har Dagmar uppnått sin dröm och konverterat till containerfartyg . . .

. . . och hon kan nu ombesörja transporten av containerorgeln till

Hallands Väderö.

- Jag är stum.

- Men inte orgeln. Den kan nyttjas på många sätt. Som vattenorgel, som

vi sett i Oadammen, i Akter som 105 och 112, juni – juli 2006, vid behov

i Engelska kyrkogården, Akt 802 eller i det Retreatcentrum, enligt Akt 628,

som skall skapas i f.d. Skogvaktarbostället.

- Nu är jag inte stum längre. Jag har kollat in kyrkans armada.

Den ligger vid kaj, oförstörd. Såväl Dagmar som nytillskottet från

Sjöfartsverkets karteringsverksamhet.

– Vem har sagt att en apokalyps uppenbarar sig med stuns.

– Knappas du själv. Du är ju av naturen ganska senfärdig.

– Jag tror det blir premiär den 1 april.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 890                                                            2012-03-24

Utblåst i Torekov.

– Kajak, Strix hoade någonting om att stormen Emil sabbat

telefonkabeln till Hallands Väderö . . .

– Tydligen, Marin, enligt Akt 888, av en sådan där haböjs . . .

– Liksom Gunin trodde, enligt Akt 423, att en haböjs vid den

tidpunkten kunde ha skada votivskeppet i Torekovs kyrka . . .

– Inte helt osannolikt, en haböjs är ju en hastigt påkommande

stormby. Jag blev ombedd att kolla votivskeppet efter Emil.

– Vi har ju sett skeppet i fråga även i Akt 422. Var det ok?

– Det var ok att kolla och kollen klargjorde ok. Men annat var

det trasigare med. Orgeln såg helt nerbruten ut. Pipor längs

väggarna och övriga resten i en container utanför kyrkporten.

– Var det hastigt påkommande?

– Det var inte Emil. Möjligen annat folk, annan storm eller

husbock . . .

– Uppenbart . . .

– Nja, jag uppenbarade tre vise män och fick en uppenbarelse.

– Omöjligt. Du bekänner dig inte till någon uppenbarelsereligion,

asalärd som du är. Du är hädisk redan med besöket inne i själva

kyrkan.

– Tro som tro, eller inte tro alls. Du får svaret i nästa Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 889                                                            2012-03-23

Hamnplats Torekov.

– Marun, vi har skrivit i Akter om båtar som lämnat Torekov . . .

– Förvisso Sugus, minns nog rätt om jag säger 764, 856 och 857 . . .

– Likväl som Akter vilka andats boendeexpansion på land . . .

– Förvissa, senare tiders Akter om söder på, vid Torekov . . .

– Såg i SvD en annons, som kan bli en dubbellösning . . .

– Skepp o hoj, en båt som både hamnprydnad och bostad . . .

– Tror du det kan bli ett fartyg med Torekov som hemmahamn?

– Varför inte. Jakten med lustjakten att testa hamnar har ju inte

missat Torekov och omgivande vatten . . .

– Problemet kan bli hamnplats . . .

– Den kan väl registreras som Väderöbåt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 888                                                            2012-03-20

Rött ljus i Torekov.

– Strixa, nu har det gått åtta Akter sedan vi hörde av oss.

– Någonting, Strix, som ankommer på oss att korrigera?

– Jo, det vissa korpar håller på med är vägar ut och in i Torekov.

Hav, luft och land. Vi har sett många Akter om kommunikations-

hjälpmedel . . .

– Du tänker på, kan jag tänka mig, enslinjer och fyrar . . .

– Bland annat. Vi har sett enslinjer för att förhindra att telefonkabeln

till Hallands Väderö blir sabbad av draggande fartyg . . .

– Den, kabeln, kom till 1936 och draggades sönder minst två gånger

under 1940-talet. Såväl i december 1940 som 1942. Den fick då en ny

dragning som vi sett i bl.a. Akt 689 och några senare Akter, som 738 . . .

– Ja, enslinjestängerna flyttades över från Hallands Väderö till Vingaskär . . .

– Adventsstormen 2011 och stormen Emil 2012 lär ha slitit kabeln . . .

– För gått och för alltid sägs det. Ny teknik tar över och ingen kabel krävs längre . . .

– Men enslinjestängerna med sina tavlor . . .

– Onödiga, men ryktet säger att den vid kyrkan konverterats till flygfyr . . .

– Tydligen har det redan rönt uppmärksamhet och uppskattning.

- Vi må hoppas att stången vid St:a Toras väg får vara o . . .

– Jo, det vore anmärkningsvärt om den inte får sitta kvar

så att de som sitter kan sitta kvar . . .

– Du värnar småfåglarna från Akt 839, förmodar jag.

– Alla är inte som vi ugglor experter på nattflygning.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 887                                                            2012-03-15

Torekov, med reell rätt till rätt

– Hej, Moster Ella här, ja ni vet.

.

Jag hade en egen Akt den 26/7 2011. Det var Akt 806 om mat.

Ja, rent utav om frossa. I den Akten fick du också veta varför jag kallas

för Moster Ella och en hel del om andra Akter jag varit matglad i.

Jag avslöjade då inte mitt rätta namn som är Kulinar, men väl att jag är

mer än fantastisk på rätter som musselsoppa.

Musslor är, som hänvisade Akter visar, ofta lätt att komma över. Trist var det

när Andersson i Akt 543, den 31/3 2009, fick korgen vad avser musselodling.

Men nu ser vi att hamnomsorgspersonalen odlar musslor mitt inne i hamnen.

Det är bara att tacka och rensa av.

Till synes en betryggande tillgång på musslor.

Betydligt svårare är det för vännen Punin på östsidan, Stenshuvudkorpen

Det var helt barskrapat, ända upp till Åhus

Nu har jag möjlighet att reta honom med ett nytt recept, när han

inga musslor har. Bör uppskattas av kusinerna här på västsidan, som

gärna tetas med honom. Ett tidigare recept finns i Akt 356.

Punin, om du haft 1 kg musslor, behandlade enligt Akt 356, kunde du

göra på följande sätt:

Skär bort roten på en pak choy och fräs den med olivolja tillsammans

med två finkackade vitlöksklyftor och en dito ½ röd chilli, hastigt i en

stor kastrull.

I med musslorna och 1 dl torrt vitt vin samt 3 dl kokosgrädde, 4 limeblad,

5 cm skalad och finriven ingefära, rivet skal och pressad saft från 2 lime.

Rör om och koka i 3 minuter och 45 sekunder.

Smaka av musselspadet med salt och strö över hackad koriander.

Servera med surdegsbröd, påringlad med olivolja, som rostats i ugn, 225

grader, och därefter gnidits med vitlöksklyfta och flingsalt.

Pak choy? Jo, det är på kantonesiska en ”vit grönsak”, en underart till kål,

släkt med kinesiskt kål. Kan även ses som ”pak tsoi”.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 886                                                            2012-03-12

Torekov på grundliga vägar

– Hej, Urun här, ni vet,

bror till Urus i förra akten. Morfar till Gunin och hans syskon.

Kan Urus så kan väl jag, smita in en egen Akt igen. Hade en om

en vitsig väg. Det var Akt 883.

Jag hänger kvar vid vägar och kartor. Sjökort och vägar över haven.

Får jag vara vitsig och tala om grundliga vägar. Outgrundliga vet ju

alla vad det är. Grundliga är sådana sjövägar som är farliga på grund

av grund på grund av dålig sjömätning. Då krävs lotshjälp. Torekov

och Hallands Väderö var tidigt ute med lotshjälp. Det uppfördes lots-

stugor såväl vid hamnen i Torekov, 1878, som 1844 vid Kapellhamn

på Ön. Båda har förekommit i olika Akter, som 851 och 849.

Jag sluter mig i denna Akt till stugan i Torekov, Stugan som nu funnits

i cirka 133 år. När utsikten dog ut föddes så småningom insikten.

Åren mellan det att lotsverksamheten hade upphört, 1938, och det

turistiska linsluseriet uppstod levde Lotsstugan tydligen en oansenlig

eremitliv. Eller hur Ossian?

Som sagts, Utsikten blev till insikt 1966.

Sedan gick det relativt snabbt att få epitet som ett av Sveriges

populäraste fotoobjekt. Lotsstugan som byggnadsverka har

jag upplevt i en mångfald presentationer, inte minst som reklam

för så varierande ting som från ”trångboddhet” till ”exklusivt

boende med havsutsikt”, ”robust fasadmålning”, ”välförankrad

fastighetsförmedling” samt ”lärobok i samhällskunskap”.

Ja, outgrundliga är reklamens vägar, då nu gamla tiders lotsar

för havens grundliga vägar har ersatts av vår tids konsumentväg-

ledare. Vart är vi på väg?

H.C. Andersen, om han levt idag, hade förmodligen kunnat bli

en ytterst förmögen medarbetare i reklambranschen?

Må Lotsstugan få leva kvar som ett verk för samhällskunskapen.

 Låt S:a Toras Sten vara i fred, glöm Akt LXXVIII av den 13/4 2006.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 885                                                            2012-03-07

Torekov på ett sexobjekt?

– Hej, Urus här. ”Onkel Urus”, ni vet. Bror till Urun.

Ni minns mig från min förstagångs-Akt, Akt 402. Eftersom jag minns

mer än många så har jag medverkat i ett varierande stort antal Akter.

Som exempelvis Akt 407. Enbart min blyghet hindrar mig från att på-

minna om Akter som 805, 797, 772, 753, 665, 663, 660, 651, 649, 648,

522, 519 och 518.

Jag anses, som framgått av vissa Akter, som en senil kuf. Ibland känner

jag mig som en ”driftkucku”. Men det bjuder jag på. Jag är helt trygg i

mig själv.

Eftersom det i senare Akter förekommit kartor och kartografi tar jag mig

friheten att hoppa in med en Akt. Jag ser mig som expert på kartor och

orientering, signalsystem och fotogrammetri. Ni vet Akterna 690 och 689.

Folket, som först under det senaste århundradet kunnat kartlägga från

luften, har visat konstig uppfattning om verkligheten kontra kartan.

Kolla här:

Fram till medio 1600-talet verkade det som om Torekov låg ytters på en

halvö, som påminner om vad den manliga fiskarebefolkningen hade dinglade

mellan benen. Och då avser jag varken fiskben eller något fiskredskap.

Sedan blev Hallands Väderö rundare och Bjärehalvön kantigare:

Jag undrar vilka tankar och värderingar som låg bakom.

De kartografiska metoderna var förmodligen, fortfarande,
tämligen mediokra. Mäthjul, kedjor, pejllinjaler och
frihandsteckning.

Hallands Väderö blev smuligare och kantigare medan Bjärelandet

rundades till. Kan det ha varit ett kvinnligt attribut som inspirerat?

Jämför med Helsingör, som vårtan på ett bröst.

Orostider gjorde att generalerna fick annat att tänka på än kvinnor.

Väl fungerande kartografi skapades och allt fick sina rätta former . . .

. . .  som framgår av vårt viktigaste kartunderlag, sjökortet, som

förekommit i att antal Akter, exempelvis 725 och 691.

Nu är det nog enbart Skånetrafiken som ser Bjärehalvön som

en superfyrkantig landtunga:

Kan det vara så att formen formats efter sättet att tänka?

Det lär vara livlig debatt om Bjäretrafiken bland folket.
Således inte enbart oro om hur det ska bli i ”Öasundet”.
Om havet kan mycket sägas, dock aldrig att det är fyrkantigt.
Allra minst om sjön är rum.

Därmed slut även på runda ord.

Jag återgår till min lönsamma hobby, kartomanti. 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 884                                                            2012-03-04

Räven i Torekov, rivs om det byggs?

– Gunin, hur är det med räven?

– Jo Lugin, om du syftar på Akt 878, avslutningen om rädslan

för räven vid passage genom Carl Johans skog så är det ingen

fara på taket. Det är mycket folk som bygger i området och då

river inte räven.

– Inte ens oss, som inte bygger, river räven. Vi kan visa, för vi

har passerat genom skogen från vars sitt håll.

– Här kommer mitt risktagande, från väster mot öster:

– Du sa att du såg räven, var det inte sant?

– Jag sa att det var intressant. Jag såg räven. Han var

ytterst artig och kärvänlig.

– Men du verkar skärrad. Nu genomfar jag skogen från

öster mot väster, helt oberörd:

– Räven sökte faktisk skydd när jag kom. Det du.

– Måhända jag hade mutat honom.

– Tar vi ”3:dje Vägen” mot väster.

– Vi gör så:

 – Vi gör även om detta en gång till, nu från väster mot öster . . .

– Tillbaka mot Carl Johans skog:

– Vad gör vi nu, när vi bevisat vårt enorma mod . . .

– Vi söker upp och snackar vidare med räven, som inte rivs,

ens om byggs aldrig så mycket . . .

– Vilket vi återkommer till . . .

– Och bygger på kartan och glömmer Räv-Akter som 530, 197 och
XXXIII.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 883                                                            2012-03-02

Våren på väg till Torekov

– Hej, Urun här.

Ni vet, gammelkorpen, morfar till Gunin, Lugin och Lugar samt till

deras Vångabergs-vistande systrar Sugut och Sugin, vårkänslornas

mest påverkbara existenser.

Vad vill jag? Jo, det verkade i senaste Akten som om våren var på

väg, på rätt väg. För att nu tala om vägar.

Om nu rätt väg är vägen rätt ut, ut över havet, så måste folket se till

så båtarna blir klara i tid. Se till så att vårkänslorna kanaliseras rätt.

Vårutrustningen av båtarna kallar.

Jag har följt lidelserna i många år. För att inspirera kommer här en

bild från det nostalgiska 50-talet och dito från det mer ”påkostade”

2002-talet, femtio år senare. Nog var allting bättre förr, om än på ett

sämre sätt. Då, på med propellern, i med rodret, lite fårtalg i bord-

läggningen och så i vattnet. Nu, usch, slipdamm och lackångor. Fy.

Jag får återkomma när det blir vårkänslor på allvar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 882                                                            2012-03-02

Rätt väg ut utan is i Torekov

– Kajak, om jag säger 06-06-06, vad tänker du då?

– Marin, i första hand på den 6 juni 2006 . . .

– Och?

– Det var Akt 101, om tanken är rätt gripen, om Gripen . . .

– Jag blir nästan gripen när jag tänker nostalgiskt. På alla Akter

om SSRS, 833, 808, 805 och 780 med återtankar . . .

– Tänk Bernhard Ingelsson. Tänk om det blivit havsis i år. Så nära . . .

– Vi minns Bernhard i aktivitet som i Akt 634, 445 och 447 tillsammans

med bitande sågtänder . . .

– Kunde se ut så här

– Men nu njuter Bernhard sitt otium i Stockholm, vid Galärvarvet som

del av Statens Maritima Museer . . .

– Att få se is och inte ingripa . . .

– Inte helt sysslolös heltid inte . . .

– Här lite PR-verksamhet. Besök i gamla hemmahamnen i

Torekov vid hamnfestlighet 1995 . . .

– Här som medhjälpare vid sjöarkeologiskt arbete i Riddarfjärden i

Stockholm 2006. Någon har hittat gamla vrak från 1300-talet . . .

– Tror du, båtar är alltid hon, att hon längtar hem till Torekov?

Tanken på attt få vila i lugn och ro, inomhus.

– Det blir inte inomhus. Där finns i dag annan viktig verksamhet.

Möjligen som i Akt 833, som annex till Hoppet af Länna och Fram

af Brantevik . . .

– Isen då?

– Blir det inte värre än i år så fixar Nanny det.

– Men rätt väg till och från Torekov är via havet eller luften. Inte några

tvivelaktiga vägar som Gunin och Lugin kraxa om.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 881                                                            2012-02-25

Fel färg i Torekov

– Sugus, tyvärr, det blev ingen belöning.

– Lättheten, Marun, motarbetas av färgblindheten. ”Guldsoten”

gör att gröna ankor blir blå och osynliga i vattnet . . .

– Jag såg dom och tänkte bingo, jag kom ju ihåg Akt 326 från den

7/7 2007, vars bild jag revisar här. Tänkte äntligen Sverige. Tänkte

äntligen Torekov. Tänkte anklik en vid Strandmalen.

– Det rör sig om så mycket pengar så att det hade varit lönsamt att

måla om de gröna änderna till gula ankor . . .

– Dom flydde . . .

. . . vilket fick mig att tänka på rubriken ”På spaning efter den anka som flytt”,

ut torsdagens SvD, skriven av författaren Nalle Valtiala . . .

. . .  som har koppling till de gula ankorna. Författaren Donovan Hohn

har jagat ankorna i tre år för att kartlägga hur miljötaskiga världshaven

har blivit. Artikel framlägger att årligen spolas 10000 containrar, av va-

rierande volymer, överbord från olika fartyg. Exempelvis 61000 gympa-

dojor, Nike, den 27 maj 1990 från Hansa Carrier . . . 

– Dom letar vi inte efter, passar oss förmodligen inte . . .

– Vill du veta var det mesta hamnar kan du läsa boken eller någon av
hans kollega Ebbesmeyers, kanske något av intresse. . .

– Vi får in tillräckligt med skräp från Kattegatt . . .

– Ett nollvärde jämfört med Gore Point söder om Anchorage i Alaska . . .

– Jag vet, 11 miljoner gallon olja från Exxon Valdes . . . 

– Alla som oroas över att plankton ser ut att bli plaston bör reagera. Nu.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 880                                                            2012-02-22

Djup insikt i Torekov

– Strixa, skall vi ta chansen att komplettera . . .

– Strix, du menar nu när korparna åter står inför ett vägval . . .

– Precis, det gäller att gripa tillfället i luften. Men det blir nog

i stället att gå till botten med någonting . . .

– Har du lodat efter något . . .

– Jo, i Akt 856 finns en kommentar vid en båt, ”Mätningsbåt” . . .

– Jo, det går att undra över detta . . .

– Vi gör det här och nu. Börjar med kunskapens moder, att

repetera. En bild i da capo och några därtill.

– Siffran ”53” säger kanske inte alla allt . . .

– Att det förmodligen är en pensionerad sidobåt till ett sjömätningsfartyg.

– Vi visar några bilder med inlagd text om hur dessa sidobåtar har

gjort nytta för sjöfarten runt vår kuster och i världshaven.

– Nu förstår jag att ett större antal sidobåtar blivit mer eller mindre

”civila” rund om i våra hamnar när parallellodningen ersatts med mera

förfinade elektroniska mätmetoder som ramning och multibeamekolod,

som utförs direkt från moderfartygen.

– En sidobåt till Torekov . . .

– Ja, nu är det upp till var och en efter intresse att forska vidare

i det intressanta ämnet ”sjömätning”, i nuet, historiskt och vad

som sker i framtiden . . .

– Många fina båtar blir det möte med, Svalan, Rota, Ran, Falken,

Tärnan, Ejdern, Petter Gedda, Svensksund, Måsen, Svärtan, Gisslan,

Viggen, Lagaren, Anden, Anders Bure, Ale och Jacob Hägg samt olika

ledar- och rambåtar. Från 1867 till våra dagar.

– Vi återkommer med nya kompletteringar . . .

– Oavsett vad korparna tycker.

- Källa: Lars Malmquist "Bland grynnor och elektroner" ISBN 91-86502-13-1. 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 879                                                            2012-02-20

Gripen ur minnet i Torekov

– Lugin, ett nytt litet tänk har poppat fram . . .

– Gunin, rör det sig i ”tredje vägens” riktning . . .

– Det gäller nog snarare för vattenvägar. Efter det att kommunen

för exploatering köpt in Lyckeborgsområdet, med undantag av

mangårdsbyggnaden och närliggande mark, nyttjades stall och loge

under en tid för produktion av plastbåtar.

– En del av båtarna var under en tid hemmahörande i Torekovs hamn.

– Precis, en med beteckningen HG 3.

– Folk har en förkärlek att döpa båtar med kross av spritbutelj . . .

– Fick mig att tänka på ”Kläm en OP” i stäven . . .

– Jag fattar, ”K l m n o p”. Finner vi namn i begynnelsens K?

– Gångbara namn i den tidens Torekov var exempelvis Kjellberg och

Kullenberg.

– Vi återkommer i någon färdriktning, vart nu vägen leder oss.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 878                                                            2012-02-15

Småttigt tretal i Torekov

– Gunin, nu har jag tänkt till småttigt . . .

– Lugin, det hedrar dig att du inser din förmåga . . .

– Jag tar tre små bitar av ”Tredje vägen”, som vi flaxat kring i

de senare Akterna . . .

– Ja det ser verkligen prickigt ut . . .

– Logistik. Följ den röda tråden . . .

– Tråd och tråd, möjligen, om jag rör huvudet mycket snabbt, att de

röda prickarna flyter ihop i en linje . . .

– Inte för fort. Avsnitten är littererade med olikfärgade punkter, som

du måste kunna urskilja, från väster mot öster: röd, gul, blå, brun,

grön, svart och slutligen vitt, vid anslutningen till Eneborgsvägen.

– Låt se. Den korsar Tejstvägen mellan blå och brun prick.

– Här har du vägsnuttarna, stigavsnitten.

– Vid slutet är den riktigt väglik . . .

– Väglik? Snarlik, förvisso, död som väg. Degraderad till

kommunikationsled för cykel och fotvandring.

– Kanske må vi återkomma om vägar i övrigt.

– Inom området? Möjligen.

– Eller måhända det där med ”4:de vägen”.

– Måhända biten inne i Carl Johans skog . . .

– Om du inte räds räven.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 877                                                            2012-02-09

Tredje vägens utsikter mot Torekov

– Lugin, nu gör jag såhär, i stort, medan du tänker smått . . .

– Gunin, du tror om mig stort,  i det lilla . . .

– Jag menar att jag fortsätter på förra Akten med några svepande

vyer, medan du till nästa Akt tänker fram detaljer . . .

– Ok, den som tänker smått tänker stort . . .

– Jag lägger ut nu utan kommentarer . . .

– Vissa littera följer de i Akt 867 givna.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 876                                                            2012-02-08

Tredje vägvalet ut ur Torekov

– Gunin, vågar vi oss på tredje gången ut . . .

– Lugin, självklart. Det kan bli lite historisk nostalgi . . .

– Men den finns ju knappast längre . . .

– Vi får börja med en rekonstruktion från Akt 871 och

rekognoseringskartan där. Vi går via ”Generalstaben” . . .

Vi hänger på några gårdar, som fram över 40-talet hade anledning att

söka sig väg söderut . . .

– Kreatur och utmarker. Men den 4:e utposten vad är . . .

– Vi återkommer med den. Låt oss kolla in 3:an först . . .

– Du menar hur den har blivit nonchalerad i bebyggelseutvecklingen . . .

– Modern folklig framkomlighetslogistik kräver sin tribut . . .

– Vi visar lite rekonstruktioner via röda prickar i nyare foton och kartor.

– En del av ”3:dje-vägen” kan sägas ha börjat vid Edvard Svenssons och

via hans klippiga betesmark, en gång golfbana, och sedan ha sökt sig genom

”Carl Johans skog”, namnet efter ägaren till gård A ovan, för att åter ha sett

dagens ljus vid Tage Olssons. En spännande väg för den tidens cyklande

ungdomar av folket.

– Nedan ser vi vägen, vid en tidpunkt då den enbart behövde försvara sin

existens mot insvepande snötäcke . . .

– Men snart nog svepte exploatörernas maskiner och sprängare in . . .

– Ett Klondyke utan lockande guld, men med en utsikt, värd mer än så,

mot Hallands Väderö och Pinus den Höge . . .

– Vi avslutar denna första vägsyn med att titta på den senast planlagda

bebyggelsens inverkan på ”3:dje vägens” levnadsvillkor . . .

– Men vi återkommer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 875                                                            2012-02-04

Varför hålla till höger i Torekov?

– Gunin, varför hålla till höger om kyrkan? Det blir ju uppförsbacke

genast . . .

– Lugin, det är litorinavallen. Till vänster, mot Båstad, följer vägen

toppen på vallen, men sedan kommer Stendlidbacken, efter Lugnet . . .

– Då måste folkets val vara en följd av annan bevekelsegrund än . . .

– Vägen mot Båstad, Ängalagsvägen, var under många år, på 1900-talet,

i bättre skick än vägen mot Ängelholm, Slättarödsvägen. Bussen mot

Båstad rullade på asfalt medan bussen mot Ängelholm länge tvingades

skumpa fram på ojämna och väglutsdoftande grusytor.

– Privatbilister valde länge att ta vägen mot Båstad och vika av i Hov,

mot Västra Karup, för att komma söderut . . .

– Var det inte en omfattande omväg . . .

– Jag har flugit alternativen, och med vår lathund för att tolka över ving-

slag till meter körsträcka kan jag säga att vägen via Hov till V. Karup

är endast 854 meter längre än vägen till V.Karup via Slättaröd och Lillaryd . . .

– Men trafiken höger om kyrkan verkar ha ökat på senare . . .

– Ja, och det beror nog på att vägstandarden utjämnats, om vi kan säga

så om vägbanor, och vinsten i längd ökar om folk väljer att inte åka fram

till V. Karup utan vika av i Mäsinge och ta vägen via Öllöv, Killebäckstorp

och Ängelsbäck mot Grevie kyrka. Vis á vi vägen över Hov till kyrkan i

Grevie sparas 2314 meter.

– Ja, i och med att högertrafik infördes, sparas redan vid kyrkan i Torekov,

en sväng åt höger, några meter mot en vänstersväng.

– Precis, postbilarna kör alltid medurs, alltid högersvängar . . .

– Högertrafik råder även till sjöss. Båten på bilden, lite ovanför här, kommer

i vänsterfil . . .

– Det är en båt som dras baklänges på en vagn, tönt . . .

– Höger om kyrkan leder även till det expanderande Torekov, bebyggelsen

vid Eneborgsvägen . . .

– Det kan bli mer om detta i nästa vägvals-Akt, val 3 enligt Akt 871.

Vi har placerat vår blogg i <a