Horsakistan

Akt 874                                                            2012-01-31

Trivas i Torekov

– Marin, om nu Gunin och Lugin står inför ett trevägsval, i en tvekan,

kan vi då inte passa på och hoppa in . . .  

– Kajak, rätt tänkt, vi tar till en trevägsinspiration. Nostalgibilden i NST,

den  24/1 om förändringar i Torekov, i serien Bjäre då och nu, vårt besök

på Flygmuseet inom F10 i Ängelholm, Valhall Park, samt under krigstider

nödvändiga handlingar, som vi har visat i Akterna 862 och 860.

– Vi begynner med nostalgin . . .

– Jag ser, redan efter 30 år, röda prickar för ögonen . . .

– Det är de som binder ihop treenigheten . . .

– Ok, jag ser en prick i nästa bild också. Jag tänker Ove Löfberg,

legendarisk regementsläkare på F10 och dito läkare i Ängelholm . . .

– Lika legendarisk sommargäst i Torekov, med ett antal läkar-

bröder, Bo-Ebbe, TV-doktor och Lasse samt dito fader . . .

– Redan under en difteriepidemi under 30-talet fick han, iklädd en

Rödakorsuniform, flertalet torekovsboende att räcka ut tungan . . .

– Under något av krigsåret fick han de torekovsboende att öva

gasmask på och gasmask av, gasmask på och gas . .

– Medan bröderna organiserade burleska utställningar i lundastuden-

tikos anda . . .

– Huset med namnet eller röd prick var deras boende . . .

– Kopplingen till F10 är att i det fantastiska flygmuseum som skapats

där har ett rum en bärande prägel av Ove Löfbergs insatser . . .

– Vi lägger in några decennier till . . .

– Och avslutar med ett krigsanknytet dokument, typ fältpost, som

dessutom visar på ett gott och trivsamt boende i det Löfbergska hemmet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 873                                                           2012-01-27

Lugnet i Torekov

– Gunin, från Lugnet och tillbaka . . .

– Lugin, ja, och utan stress . . .

– Lätt för oss att säga som flyger. Folket kan tvingas till stress men

likväl måste lugnet finnas kvar och smala dåliga vägar behärskas . . .

– Breda jämna vägar hjälper inte alltid vid snö och halka . . .

– Och hur är det folket säger om telefonstolpar utmed vägen . . .

– Slår enbart till i självförsvar . . .

– Här ett unikt hinder, även detta från båda färdhållen . . .

– Hädar vi asatroende om vi säger ”I faderns, sonens och den hel . . .

– Kan vara onödigt provocerande . . .

– Inte detta då . . .

– Alls icke. Ett sätt att hindra folk att lämna Torekov via ”vägen

vänster om kyrkan” . . .

– Banderollen hänger för högt . . .

– Det gäller inte fysiskt. Det gäller mentalt. När folk ser att det

drar ihop sig till fest . . .

– Ok, de förväntas vända vid Lugnet och stressa tillbaka.

– Tillbaka kommer även vi, för att kolla vägen till höger om kyrkan.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 872                                                           2012-01-25

Torekov från NO

– Gunin, det är således väg 115, Båstadsvägen, som nu gäller?

– Lugin,  Ängalagsvägen lär den heta enligt vissa kartor. Men

visst, till vänster om kyrkan. Så skall det vara. Genom Strand-

skogen och fram till Lugnet.

– Låt oss se det typiska ”Y-et” från vår egen lyfta synvinkel.

– Låt oss kartskåda.

– Kan jag få be om lite nyare kartor.

- När vi kommer fram till Lugnet, skall vi lugna ner oss

och vända hemåt igen, för att komplettera med saker utmed

vägen från olika vinklar. Det blir nästa Akt.

– Lugnet infinner sig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 871                                                            2012-01-24

Sätten 4 till Torekov

– Gunin, Strix orerade om ”tredje vägen ut ur Torekov”. . .

– Lugin, han är illfänig bara. Han vet vi skall tala om sätten att nå

Torekov och önsketänkte om en flykt från vår sida. Ett motsattänk.

Vi börjar med en inrymningsplan, utrymningsplan om ugglorna

hade fått inflytande . . .

– Du menar om inflyttande, ett ökande folkmassetal i Torekov . . .

. . . genom fyra tillvägagångssätt . . .

– Ja, vi kan kort sammanfatta innan vi utvidgar . . .

– Över landbacken, via en av tre vägar . . .

– Beroende på. Lämpligen om folk kommer via hästar eller

hästkrafter, men knappast med pegasen under sig . . .

– Vi ger två kommunikationsmedel för vägar

- Under långa tider, epoker, var havet det förhärskande kommunika-

tionsrummet . . .

– Seglen är hjälpmedlen . . .

– Handkraft även ombordstädes, kallas roddkraft . . .

– En profil även på landbacken, världsomseglaren och konstnären

Petter Bruce . . .

– Som vi studerat i många Akter, som exv. 848, 795, 793, 786 . . .

– Här ror han i filmen ”På kryss med blixten” för att rädda ett barnliv . . .

– Om folk inte räds faran går det att flyga . . .

– För folk enbart med mekaniska hjälpmedel. Vi kan visa . . .

– Men klart enklast är att låta sig födas i Torekov.

– Vi återkommer om landbackens tre vägval, oavsett om ni är kvar

i Torekov eller låtit er återfödas annorstädes.

– Eller, helt enkelt, enbart gett er i väg på väg, på havet eller i luften.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 870                                                            2012-01-22

Inledande utvägen ur Torekov

– Strix, vad menar du? Var bussarna, som en tid dominerade

”Smedjetorget”, den tidens inledning till utvägen från Torekov.

– Strixa, jag syftar enbart på att komplettera vår tidigare Akt om

”Smedjetorget”, Akt 865, innan korparna kommer för sig att

slänga ut oss. Jag vet att Gunin och hans kompisar planerar för

Akter om ”tredje vägen” ut ur Torekov. Alla som läst vår Akt 865

ser ju tydligt de två utvägarna, endera till vänster om kyrkan, mot

Båstad, eller höger om kyrkan, mot Ängelholm.

– Dom skall, menar du, redovisa en ytterligare utfart . . .

– Ja, och dessutom förklara varför Marin i Akt 861 kallade Fågel-

sångsgatan för Fågelsångsvägen.

– Vad avser Marin, bör vi visa en bild av Hommerbergs mölla,

från Akt 861 och vår egen bild från Akt 863, där det finns vingar . . .

– Fattas bara, vi fåglar . . .

– Vi fattas inte vingar. Här kommer dom.

– Och här lite mer som avrundning kring ”Smedjetorget” och

bussarnas varierande tillhåll.

– Vi kan göra en kommentar i grannskapet. Vi påstod i vår Akt 862, i bild 3,

att visad byggnad uppfördes för tapetsör Gösta Johnsson. Vi borde ha  skrivit att

byggnaden uppfördes 1915 av Paulin Olsson för Josef Olsson och Maria Holmberg,

som sålde byggnaden till Gösta Johnsson 1941.

– Vi skrev ovan att Hommerbergs uppfördes 1928. Det kan vara så att första spiken

slogs 1928 och sista 1930, enligt byggmästare Sigfrid Svenssons ”memoarer”.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 868                                                              2012-01-16

Torekov i vått som torrt

– Hej Paxe, tycker du som jag?

– Varför inte Pax, kan de andra kan vi. Vi bjöd ju upp till kamp

redan i Akt 844. Prata väder kan ju alla, så ok. Vi leker också

vidare i jämförelser mellan väderlek och väderlek.

– Det finns andra skillnader att fundera över. Folkets sätt att tillvarata

rinnande nederbörd. På gamla skolhuset utmed Storgatan samlas norra

takvattnet i dagvattenavlopp, medan det södra taket avvattnas i rännsten

utmed gaveln längs Pål Romares gata. Se vidare i Akt 570.

- ”Eile mit Weile” som våra tyska vänner plägar säga . . .

– Inte om vind och snöyra. Vinden har vanligtvis väldigt bråttom . . .

– Vi har berättat i tidigare Akter, och här kommer en sammanställning . . .

– Vi kan göra en kort och ofullständig översättning av varningsklasserna

till våra egna arters insikter:

 Klass 1  Pjåddor blir oregerliga och det susar i skattornas rishögar till bon

 Klass 2 Pjåddor sveper okontrollerbart runt liksom koltrastbon

 Klass 3 Pjåddor blåser helt bort och det svajar i Pinus den Höge

– En ytterligare skillnad att fästa på pränt?

– Ja, i Akt 806 antydde Punin att han tänkte lifta från Köpenhamn upp

mot Hallands Väderö med Costa Atlantica, och det gick bra. Mindre

bra gick det för liftarna ombord på Costa Concordia mellan Rom och

Isola del Giglio

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 868                                                              2012-01-15

”Cha-Cha” dansade vidare i Torekov

– Hej, här har ni mig åter igen, Övervakningskameran

Jag ogillar allt dösnack, som jag sa i Akt 866, om snöbrist.

Jag vill bara sticka emellan med ett nytt tyckande.

Jag tycker visserligen senhöstens stormar, ”Berith”, ”Dagmar”

och julhelgens ”Emil” gav ett skummande snöliknande landskap.

Men bedrägligt kort.

Ett äkta snölandskap, som ofta förekom under förvintern 2011,

se Akter som 746 - 763, påvisar detta påstående, påtagligt.
Pågick i månader.

Jag vill visa på några tidigare visade objekt, som kommit i nytt

blickfång på grund av stormandet. Efter snö kommer tö, men

blickfången visar upp sig i samma läge som i tidigare snöfritt läge.

 Här har stormarna ruskat om såväl stock som sten.

När snön smält undan står den orubbat kvar, den kända pråmvinschen

från Akter som 757, 270, 268 0ch 259. Möjligen, genom rostfällning, minskat i

volym och vikt. Det påstås att objektet nyttjas av Nordvästskånska Korro-

sionsinstitutet. Vinschen vägs varje år, 1 april, och med utgångspunkt från

värdet, vis á vi tidigare värde, kan man räkna ut havsvindens salthalt.

Viktigt att känna till.

Men stormarna rubbar.

Bilden från 2007 känns igen från Akt 599. Här befinner sig ”Cha-Cha”

och vinschen på samma nivå över havet.

Samma från kontrariktningen. Vinschen stadigt på sitt fundament.

Här ser vi hur stormarna mellan övre och undre bilden flyttat

”Cha-Cha”  högre upp. På samma sätt vinschens fundament,

medan vinschen snarare har glidit ner en bit, vilket syns bättre

på följande bilder.

Ja, vad då då, undrar ni?

Om vinschen vägs med en fjädervåg så vet ni att tyngden avtar med

höjden över jordytan. Indirekt kan detta kunna komma att upplevas

som om den saltfriska luften i Torekov är oroande instabil. 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 867                                                              2012-01-10

Extrapolera bort Torekov

– Marun, vad är det för onödigt ältande om snö . . .

– Förmodligen, Sugus, har alla blivit skumögda . . .

– Redan den 13/11 2006 . . .

– Det var dagen för Akt 166 . . .

– Däruti konstaterade Gunin och Lugin att om 200 år skulle det

bli kritiskt. Snö, regn, smältande is och storm skulle öka på

havets nivå åtskilliga meter . . .

– Folkens forskare talar om allt mellan 1 meter och 8 meter, så

Pinus den Höge på Kallskärslid skulle klara sig . . .

– Var lagom säker. Låt oss extrapolera med utgångspunk från

Gunins bilder. Dels från högvattnet nu januari 2012, dels från

lågvattnet, tagna i januari 2008.

– Vi tittar.

– Skall vi uppskatta nivåskillnaden till 2 meter under 4 år . . .

– Det blir ½ meter per år . . .

– Säg att Pinus den Höge idag ligger 34 meter över havets nivå . . .

– Jösses, då klarar vi ju oss endast i 68 år . . .

– Väderön i 40 och Torekov i knappt 20 . . .

– Då begriper jag varför, vid ett högvatten 1969, hamnen var full med

båtar i ”säkerhet”, men inte nu i januari 2012 . . .

– Du menar att 1969 trodde folket på att vattnet skulle ge med sig . . .

– Jo, men icke så i år. Alla verkar ha tagit upp och sålt sina båtar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 866                                                              2012-01-05

Emil gav Torekov vinterlandskap

– Hej, här har ni mig igen, Övervakningskameran

Jag ogillar allt dösnack om snöbrist.

Jag vill bara sticka emellan med ett tyckande.

Jag tycker stormen ”Emil” gav ett skummande snölikt landskap.

Jag skall enbart visa detta med några av mina bilder från Malen.

Heden söder om Torekov, tagna medan stormen ”Emil” rasade.

Det var den 4 januari 2012.

 Jämför med Akt 750.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 865                                                              2012-01-04

Varje tid sin nytta i Torekov

– Strix, minns du löftet i Akt 863?

– Förvisso Strixa, hotet från Gunin är vilande . . .

– Då kör vi lite om ”Smedjetorget”, som förmodligen heter

någonting opassande . . .

– Vi kör med ”Smedjetorget”, vi kör det i bildsvit från 20-talet

fram till 50-talet, Gunins favoritdecennium, och en blick in i

den framtid som inte blev . . .

– En lugn tid, i lantbruksnytta.

– Fortfarande jordbruksmark, Torekov expanderade annorstädes.

– Nåja, några hus och ”Lindströms garage” har tillkommit.

- ”Lindströms garage” var för en åkerirörelse och senare tillkom

nyttjade för rörläggeriföretag, Erikssons och Eklunds.

– Fortfarande tämligen ”oförstört”, om jag så får säga . . .

– Den västra gräsbevuxna delen nyttjades under en tid för

folkungdomarnas fotbollslekar.

– Nu har det hänt lite. Det har blivit busstorg med servicebyggnad i

öster . . .

– Och i väster, fotbollsytan, nyttjar NP i Grevie för byggvarumarknad.

Verksamheten i ”Lindströms garage” har diversifierats . . .

– Sedan vet vi att det blev mer bussar och mer parkering, bussförbud i byn . . .

– Följt av ”Smedjan” med bostäder, övernattningsrum för busschaufförer,
samlingssal samt under viss tidsperiod bibliotek och postkontor . . .

– Ytor som idag konverterats till bostäder . . .

– Alternativ skymtade i LEADER-projektets arkitekttävling om ett

nytt centrum för ett mera vintertilltalande Torekov . . .

– Flukta in Akt 745 . . .

– Det var andra objekt, vi visar två som berör ”Smedjetorget” . . .

– Nåja, vem vet, kanske . . .

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 864                                                              2012-01-03

Ingen höjdare i Torekov

– Kajak, ingen höjdare precis . . .

– Synd att påstå så Marin, ugglorna verkar  . . .

– Vi avrundar för en tid våra höjdare, så får vi se om vi på

något sätt måste nedvärdera ugglorna, Strix framför . . .

– Vi lägger ut några nya tornliknande objekt . . .

– För att inte tappa bort Punin, så låter vi honom lägga ut

ett par höjdare från sin del av Skåne . . .

– Då blev det kyrka likväl . . .

– Den vyn försvinner när Rådhuset blir klart. Nu finns bara

ytterväggarna där, hängande i järnställningar. Sikt rak igenom . . .

– Ok, vad gör vi nu med Strix och Strixa efter deras nedlåtenheter,

deras brist på insikter om höjdkänsla?

– Jag har några alternativ . . .

– Jag ser att du kan tänka dig att sända dem på utbildning till

våra vänner tornugglorna i Amsterdam . . .

– Eller snabbare och billigare via 1. till 4 . . .

– Testa vad som är sant eller falskt i verkligheten, testa hur

det ligger till med deras syn enligt 2 . . .

– Du menar om de ser alla käpparna lika klara eller suddiga?

– De skall uppfattas som lika tydliga, eljest får det bli 3 . . .

– Tufft, undersöka om de enbart har vakuum mellan öronen . . .

– Jo, om de till äventyrs klarar proven får vi ta till 4 . . .

– Du menar att då blir de avslöjade . . .

– Möjligen.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 863                                                              2012-01-02

Märkliga hemligheter i Torekov

– Strix, hur avlöpte din test med Login?

– Strixa, det är väl ok med Login, men eftersom Gunin ligger bakom

så kan jag konstatera att han verkar ha blivit knäpp, helknäpp. Någon

sorts hemlighetsmakeri, som jag försökte skämta om. Han verkar vilja

hemlighetshålla att det är nytt år, snöfritt och stormiga stormar.

– Vad gör du?

– Möter honom på hans egen planhalva. Tar fram hans nyårs-Akt från

skiftet mellan 2010 och 2011, d.v.s. Akt 755. Vi kan komplettera även

Akter som exv. 750 och 758. Ersätter hans snörika bilder med årsskiftets

snöfria och stormpiskade bilder. Ren asfalt . . .

– Tång och ”sjöfynd” i stället för is och snö . . .

. . . men ändå, GOTT NYTT ÅR. Här kompletteras luciastormarnas

härjningar med lite fler bilder . . .

 – Oj då, Västra stranden som Copacabana . . .

– Vi gör några ytterligare kommentarer för att reta Gunin och Kajak. Bilden

från Akt 801, med Hommerbergs mölla, anger några felaktiga namn. Kjellberg

skall ersätta Möller, och Kjellberg ersättas med Kullenberg. Mellan Sandbergs

och Vingaskär, på horisonten, kan skrivas Lundgren. Vi lägger in en alternativ

bild, som även visar Hommerbergs i sin helhet.

– Vi kan tillägga att snacket om Södra vägens förlängning fanns

redan i Akt 594 . . .

– Och att byggmästaren i bild 3, Akt 802, hette Paulin och inte Pauli . . .

– Vi kan snobba med ett samband i Akt 609 mellan Tv 230, Guldkalven

och Smedjegatan . . .

– Det ligger vi lågt med, vi återkommer om Smedjetorget i en egen Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 862                                                              2011-12-29

Försvarshemlighet i Torekov

– Strix, i din egenskap av kvalitetsgranskare har jag av din mecenat . . .

– Login, menar du Gunin . . .

– Slappna av, det är ett enkelt test. Du skall få se två bilder över samma vy,

dock med en tidsskillnad på c:a trettio år . . .

– Så länge kan jag inte vänta . . .

– Slappna av. Det är 30 år mellan dessa fotoklickar. Här ett från 1979.

– Jag ser . . .

– Kolla noga. Här kommer klicket från i år.

– Jag ser . . .

– Redovisa skillnaden.

– Det vet ju alla. Det är ingen snö år.

– Är det den dominerande skillnaden? Snö? Har du snömos i hjärnan?

– Slappna av. Det är klart att jag kan se skillnad på övre bildens båt, under

en presenning, och den undre bildens bil, Göran Jorléns Range-Rover med

tända strålkastare.

– Ljushuvud. Gunin förväntar sig att du skulle redovisa Södra vägens

förlängning över Tunbyvägen, här nedan visad från kontrariktning.

– Jo, bilen är borta och jag nyttjar inte gator, jag flyger, och Gunin

vill naturligtvis att jag redovisar ett av skälen . . .

– Han bryr sig inte om att bilen rullat vidare och att du flyger . . .

– Jag tänkte att tillkomsten av ”Smedjan” kunde vara ett skäl . . .

– Kunde du inte ha klämt fram det med en gång . . .

– Du minns passersedlarna som krävdes under kriget, enligt Akt 860 . . .

– Att korsa Tunbyvägen kräver ingen passersedel, ens för en Range-Rover . . .

– Jag tror inte passagen mellan de två P-platserna, Smedjegatans och

Olympiagatans, framför Henke Larssons, enligt Akt 625, är hemlig, men

väl att Södra vägen, som ända nerifrån grinden mot Malen och upp till

Litorinavägen medger raka spåret för en invasionsstyrka från havet, är hemlig.

– Ock?

– Jag sände mina iakttagelser till Gunin med ett "hemligt kuvert" från kriget.

– Du har rätt att nyttja Pax och Paxe i tjänsten.

– Jag talar om att inte sprida hemligheter som rör Torekovs

säkerhet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 861                                                              2011-12-28

Mer mindre tornlikt i Torekov

– Marin, vilket hooande, och likväl glömma ett o.

– Så sant Kajak, ugglor är inte att lita på. Förstår inte

varför Gunin gav efter. Visst Jansson och Johansson,

där skiljer ett h, men även ett o. Något att hooa om.

– Slätstrukna insatser. Påpekade inte ens att KBV 283

kom till Kungshamn efter Torekov-tiden. Därtill att

Ödegården var felvinklad . . .

– Vi fortsätter med vårt utslätande slättstrukna . . .

– Vågar vi, betänkande det tornliknande, gå på möllor

utan att få Punin skrävlandes på halsen . . .

– Vi sa i Akt 850 om kyrkor . . .

– Jag tror att du tror på inkarnation om du som asatroende

stöter dig med kyrkan. Du är rädd för deketism . . .

– Att slåss mot väderkvarnar är inte riskfritt. Jag minns

faktiskt ingen mölla i Torekov . . .

– Det har funnits minst två. En i Hommerbegs trädgård . . .

– Den var så liten, föga minnesretande, rent ut utslätande . . .

– Den andra då, som Urun inte ens minns var den stod. Om det

var där kyrkan står idag eller på Möllebackarna . . .

– Hans minne, dövat av all julens kardemummamumma, kan

inte ens sära ut om det var en Holländare eller Stubbamölla . . .

– Vi placerar en Stubbamölla framför kyrkan . . .

– Och finner att vi ingenting vinner . . .

– Trots att vi tog till en ordentlig mölla. Förmodligen var den

blygsammare i gången tid, av typ ”Boarp”, enligt Akt 432.

– Vi ger oss innan Punin och Funin dyker upp med hela

Kristianstadbygdens och Kullahalvöns utbud av möllor.

– Vi nöjer oss tills vidare med några ytterligare tornliknande

skapelser.

– Vi fick påläsning om vårt ”stoltaste” objekt, Öbo . . .

– För att ”tornlöken” under många år var reducerad till en

platt intetsägandes takpappshätta . . .

- Och en invit, liknade den av skogvaktare Mårtsenssons Gallen-

panna, som visade på vad som åstadkoms annorstädes, exempelvis

i Skälderviken.

– Vi sätter oss i lä.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 860                                                              2011-12-20

Fler brister än fel i Torekov

– Hej Strixa, nu får vi skärpa oss. Gunin kraxar . . .

– Strix, han tycker vi har mer tillägg än justeringar . . .

– Vi får en möjlighet till, med Akterna 855 och 854.

– I 855 fick vi veta om Birgitta Jansson och hennes pappa,

tullaren . . .

– Som under kriget måste ha passersedel för att nå arbetsplatsen . . .

– En annan person, Henry Johansson, med behov att nå hamnen

och Hallands Väderö, behövde också passersedlar.

– Du menar Jansson som Johansson . . .

– Det skiljer bara ett h, ett h som i hamn. Dessutom var de

umgängesvänner och mångåriga grannar vid Storgatan och vid

klykan mellan Strömmen och Storgatan. Syns i Akt 500.

– Bertil Wulff anknyter till Skjulet via Grönlandsfarare . . .

– Låt oss också anknyta till Skjulet, men via California . . .

. . .  som var en Halmstads-skonare och mötte sitt öde vid Hallands

Väderö 1913, samma år som ”Picknick på Väderön anno 1913” enligt

Leif Odungs artikel . . .

– Ock?

– Jo, korparna skrev ”pickning” i stället för ”picknick”. Jag tror jag vet

varför. De tänkte på besättningen från California, som klarade sig. En

mässuppassare simmade iland, flytande på två pickade och urblåsta

strutsägg, ett under vardera armhålan. Han blev omhändertagen av

kronoskogvaktare Emanuel Mårtensson. Ett av äggen hamnade högst

upp på dynghögen. Mårtenssons ”Galenpanna” fick syn på jätteägget,. . .

. . . steg upp på det, högst upp på gödselstacken, sammankallade alla

hönorna, pekade på ägget och förkunnade: ”Jag ämnar inte rikta någon

kritik, utan enbart visa på vad som kan åstadkommas på annat håll”.

– Utan en tanke på den egna potensens betydelse?

– Vi lämnar Akten.

– Något hoppfullt om Akt 854?

– Jag saknar två intressanta uppgifter. Korparna tappade bort Bernhard

Jorlén som promotor och att världsrekordsimmaren och Svenska Dag-

bladets bragdmedaljör 1926, Arne Borg, några år simmade för lag Skåne.

– Eftersom skillnaden mellan små och stora ägg kan anses som ett inlägg

till Akt 841, vill jag avsluta med en kommentar till en likaledes lite äldre

Akt, nämligen 849, om TV-programmet ”Allt för Sverige” . . .

– Programmet är avslutat . . .

– Korparna hoppades på seger för Guy Clark, för att få en släktbekräftelse . . .

– Han ”föll” på mållinjen, på skiftnyckelstekniken . . .

– Förmodligen fick han likväl klart för sig att äventyret i Torekov, i Parken

och på Hallands Väderö, hade konfronterat honom med två skilda Romare-

släkter, Pauls i Parken och Påls på Väderön.

– Hade varit intressant att få se vilka Pål-ättlingar han hade fått möta vid

seger.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 859                                                              2011-12-20

Fel blev till brister i Torekov

– Hej, här har du oss igen, rättfärdighetsugglorna, Strix och Strixa,

Akternas okrönta riddare . . .

– Strix, ge dig nu . . .

– Nu? Nej Strixa, nu gäller det Akt 856 . . .

– Där är nog inte mycket att hämta . . .

– Något skall vi väl finna att lämna . . .

– Vi kan slira in lite redan nu på Akt 855, skall du få se att vi får

Orskär gemensamt . . .

– Hur tänker du nu?

– I Akt 855 berömmer korparna en artikel av Karin Falkmer om sten-

krossarna i Dagshög och Bäckebro. De borde i detta sammanhang ha

påpekat att danska intressenter även bröt sten på Hallands Väderö, på

Hied, innanför Innäset, som var utlastningsplats . . .

 . . .  och när jag visar denna bilden syns Orskär bättre än i Akt 856.

– Verkligen långsökt. Dessa bilder är inte överdrivet bra. Jag vet att

korparna kommer med bättre i samband med Akt om Öns sten . . .

– Du tror mig inte, men här kommer bevis . . .

. . . en fraktorder från 1904. Den mesta ”skerfen” gick till hamnbyggen

i Köpenhamn och Helsingör. Ofta med Torekovs-skutor som kölar . . .

– Sådana har korparna visat i flera Akter, som 586 ,429 och 243 m.fl . . .

– Nu har vi seglat långt utanför ämnet. Korparna kommer att ta upp . . .

– Ok, slutsnackat om Akt 856, vi bryter och kommer igen med Akt 855.

– Vi kan slänga in brister som korparna inte hunnit med . . .

– Jag läser dina tankar, julklappstips.

– Vi följer, efter förra årets mångordighet i Akt 736, folkets önskningar,

en kasse full med mat och recept . . .

– Vi upprepar Akternas recept, så någon kan se önskade ingredienser.

Recept och Akt:

Dansk glögg  747            Eblagröd  698          Kardemummamumma 747

Köttgryta  734                 Makrill     813          Marinerade jordgubbar  806

Musselsoppa  356, 691     Nyponsoppa  816     Pumpasoppa  708, 825  

Torkesill  678

- Moster Ella och Sugus blir lyckliga.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 858                                                              2011-12-18

Fel och brister i Torekov

– Hej, här har du oss, Strixa . . .

– Och Strix. Vi har varit med tidigare, men för ett bra tag sedan.

Vi blev förolämpade i Akt 148, men fick upprättelse redan i Akt 150 . . .

– Det är därför vi är här nu. Representanter för Hallands Väderös

kunskapselit och rättstrygghet. . .

– Korparna, Gunin och de andra, har läst Svenska Dagbladet och Ny

Teknik och insett att det inte är någon skam att få påtalat fel och brister

som förekommer i egna spridda alster . . .

– Det är vi två kattugglor som skall hålla koll på Akternas innehåll . . .

– Vi skall på något sätt höra av oss . . .

– Vi går några Akter tillbaka, inte alltför många . . .

– Då kan, som i vissa encyklopedier, rättelserna bli mer omfattande

än moderskrifterna.

– Vi backar fem Akter, så får vi se om vi blir godkända. Sedan tittar vi

enbart framåt.

– Akt 857. Vad finns att säga?

– Gösta Johnsson kan nog vara riktigt, identifierad med hjälp av

cykeln som ligger vid kajkanten. Tyvärr har detta minnesfenomen

avlidit i hög ålder, så han kan inte ge personlig bekräftelse.

– På bild fyra, på Akvariet, syns Folke Johanssons tavla på ytterväggen.

Det borde ha funnits en hänvisning till detaljerna, d.v.s. till Akt 609.

– Det skrivs mycket data om tullbåtarna . . .

– Du menar det borde finnas lite mer om de övriga . . .

– Jo, att exempelvis Stad Amsterdam är en holländsk tremastad fullriggare,

som byggdes av Damen Shipyards 1997-2000, är 246 fot lång, 34,5 fot bred,

för 2200 kvm segel och är byggd av stål . . .

– Det räcker . . .

– Och att Sonte, som hör hemma i Helsingör, är 16 meter lång och 4 meter

bred samt är registrerad som fiskefartyg . . .

– Det räcker . . .

– Att Sund har hetat Kostersund 2006 och Biskopsbussen 1989, är 27,07 x 9,34

x 1,2 i längd, bredd och djup samt byggd 1980 i Omastrand i Norge . . .

– Det räcker. Vi får lugna ner oss till nästa Akt och Akt.

– Avslutningsvis bara detta ”införbi”, en hamn ”införbi”, vad är det?

– Någonting Gunin lärt sig på Gotland, i Visby. En arkitekt där cyklade från sitt

hem till kontoret och passerad en byggarbetsplats med ett av henne ritat objekt.

Hon gick enbart en runda in och såg hur arbetet flöt, hon passerad ”införbi”.

En båt som enbart angör hamnen, gör en gir och försvinner ut igen, kan sägas
segla hamnen ”införbi”.

– Önskar kanske Gunin att vi gör med hans Akter.

– Kvittar. Nästa gång kollar vi Akterna 853 – 856.

– Nu skall vi vara noggranna, 856 – 853. Vi går bakåt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 857                                                              2011-12-12

Saknas oss i Torekov

– Gunin, du vet att Login och Logut har ordat om rymmare från Torekov

i senaste Akten . . .

– Vi har, Lugin, i tidigare Akter gjort likaledes. Tänk Bernhard Ingelsson, Max,

Kobåten . . .

– Helt klart är att någonting saknas oss när olika båtar som gett hamnen

karaktär och rörelse försvinner. Utöver fiskets och den gamla skutorans båtar

har Väderö-trafikens båtar tagit över en stor roll i detta avseende. Vi har visat

på båtar, utöver Max, som Britta, Västa, Väderön, Fylgia, Turisten, Neptun,

Sandhamn, Måsen, Tärnan, Kronan, S:ta Thora och Arild, Wrenen, Vrenen,

Orskär, Theodora, Wittskär, Vivan, Tora, Middelgrund och många till, verk-

samma före 1940-talet . . .

– Vi får inte glömma vad vi skulle kunna kalla myndighetsutövande fartyg . . .

– Du menar fartyg som handhavas av marinen, kustbevakningen, fiskeriverket,

sjöfartsverket, forskningsinstitutioner och likasinnade, och då inte att förglömma

SSRS, livräddningssällskapets . . .

– Vi kan lägga ut några bilder som kompletterar Loguts i Akt 856 och tidigare.

– Vi centrerar oss också på tullbåtarna, med viss omgivning.

– Vi ser vilka båtar som dominerade vid dessa tidpunkter.

– I nutid får folket spana mot horisonten för att skåda slika

kustbevakande fartyg.

– Eller uppleva dessa intressanta båtar vid gästbesök i hamnen,
kanske i samband med hamnfester eller sjösäkerhetsdagar.

– Det är betryggande att SSRS-båtarna finns kvar.

– Marinens båtar kommer sällan in i hamnen numera.

– Enbar de mindre enheterna, som i Akt 764, den 7/2 i år

– Övriga gör sig bäst via kikare.

– Vi kan även hänvisa till Fiskeriverkets Argos, Akter som 726 och 815.

– I hamn kommer ibland äldre båtar av denna typ, som sålts

vidare till privatfolk, som förenings- eller fritidsbåtar.

– Men många, tyvärr, går hamnen förbi, inte ens införbi.

– När får vi se det första privatnavigerade hangarfartyget?

– Vi återkommer, med eller utan en sådan upphetsande bild.

– Hur kommer det att gå för Sund, Nanny, Akt 856 m.fl, och

Malou HG31, från Akt 160. Alla tre lär vara till salu.

– Hur det blir, vi återkommer. Kanske något chockade.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 856                                                              2011-12-10

Från rymmarnas Torekov

– Login, om jag säger Orskär, vad säger du då?

– Logut, jag börja förstå dina tankar. Spontant hade jag

svarat att det är ett skär i Hallands Väderös arkipelag . . .

. . . men så enkelt kan det förmodligen inte vara. Jag minns Kajaks och

Marins inledningsgagg i Akt 764, den 7 februari i år. Så jag utgår ifrån

att du syftar på Olofssons Väderö-båt Orskär, som fanns med i den Akten.

– Bra. Att den dyker upp nu beror på att den gått samma öde till mötes som

Vrenen i Akt 764, såld till privatförnöjelse . . .

 . . . Här några bilder från Orskärs verksamhetstid tiden i Torekov.

– Vi skall kanske passa på att plussa på med några andra Torekovs-

rymmare, som gör att det kan rymmas andra flytetyg i hamnen.

Anders Kullenbergs båda båtar, Otceco III och Jalle. Två båtar som

hann bli profiler i hamnen.

- Här några bilder från båtarnas tid i Torekov. Jalle var tidvis verksam

vid renovering och utbyggnad av hamnen.

– Malou, HG 31, är markerad . . .

– Jo, den har under att antal år framhållit sig vara ”Till salu”.

Kanske på väg att rymma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 855                                                              2011-12-07

Slumpen i Torekov

– Login, jag kan visa en miss.

– Tjusigt Logut, vad heter hon?

– Nej, nej ingen sådan Miss, en fadäs, ett överhopp. Du minns Akt 619 . . .

– Det var den 27/12 2009 . . .

– Du och Gunin berömde våldsamt några artiklar ur ”Bjärebygden 2009,

Bjäre Härads Hembygdsförenings Årsbok 2009 Människor, minnen och

historia” . . .

– Det gällde Birgitta Jansson, Bertil Wulff, Curt Dock och Börje Isaksson.

– Jo, och nu finns Årsbok 2011 i vårt bibliotek och ni har missat 2010!

– Låt mig då säga som så, i förra Akten, Akt 854, talas om simpromotion.

I Jan Lidbecks intressanta artikel, ur 2010:an, ”Glimtar och episoder från

somrar i Torekov”, berör han samma händelse. Den artikeln är skäl nog

för att besöka ett bibliotek eller en bokhandel. Hopp om framgång.

– Även Bertil Wulff har en artikel i utgåvan. Den är inte dålig  . . .

– Men den handlar ju om sjukdom . . .

– Huvudsyftet är vården på Bjärehalvön, även om den hör hemma

i tidigare sekler. Du blir kanske frisk enbart genom att läsa . . .

– Birgitta Jansson diktade om Torekovs eviga möte med havet.

– Hur ser det ut i Årets utgåva, den blå 2011, med Jarl von Schéeles

omslagsbild, Vintervagga.

– Utomordentligt intressant. Birgitta, Bertil och Curt finns åter med.

Jag kan väl tycka att Jan och Börje fått värdiga ersättare i Karin Falkmer,

Bertil Gunnarsson och Leif Odung. Rusa till ert bibliotek eller till en bok-

handel.

– Blir du nu inte lite överexalterad på grund av vissa beröringspunkter?

– Du menar, att jag menar, att Bertil visar upp gott omdöme genom sin

artikel ”Grönlandsfararna” enbart därför att jag har antytt samma tema

i Akter som 243, 619 och 621.

– Glöm inte KGH:s isbjörnsöga i Akt 798. Med svar i Akt 848 och att

Nordlysets roll i Skjulet förekommer ett flertal Akter, bl.a. 213.

– Var har du då kopplingen till Birgitta? En Birgitta i Akt 797, en helig?

– Hon skriver om sin far, tullaren, Karl J Jansson. . I hur många Akter

finns tullbåtar?

– Faktiskt inte så många. Kanske 243, 437, 439, 459, 549, 687, 805 och

814. Och vi har utan någon baktanke hänvisat till ytterligare Årgångar.

Vi har 1976 i Akt 237, 2000 i Akt 849, 2007 i Akt 388 och 2009 i Akt 621.

Vi är fria att tycka fritt.

– I Karin Falkmers artikel ”Industrihistoria utmed Bjäres kust” finns

en inledande bild från Burensvik. Inte helt olik den i Akt 851. Samma

syn på en bild från Dagshög i slutet av artikeln.

– En okrossbar slump.

– Är det en slump att några från persongalleriet i Leif Odungs artikel

”Pickning på Väderön anno 1913” kan påträffas i olika Akter?

– Ja, om du syftar på Sven Petter Johansson eller Emanuel Mårtensson,

oavsett om du avser till lands eller ö.

– Skall vi inte ha några bilder med i denna Akten?

– Kanske det. Vi tar en tullbåt, inte av ett flytande skäl utan som ett

flyttande.

– En till supportande bild har vi. som visar tre personer från

Leif Odungs picknik på Väderön 1913, men tio år senare,

Sven Petter Johansson med fru och dotter.

– Avslutningsvis, som en avrundning, kan vi nämna att på omslagsbilden

till Kalle Erikssons bok ”Vår Bjäre historia i bild” – läsvärd – återfinns

tullare Karl J Jansson, i uniform, ombord på ”Fram af Brantevik” i hamnen

i Ramsjö under 1930-talet. ”Fram”, som kom att bli en del av Sjöfartsmuseet

i Torekov.

– Som vi beskrivit i en mängd Akter som 225 (2007-02-09) och kringfinnandes.

Vi har placerat vår blogg i <a