Horsakistan

Akt 854                                                              2011-12-04

Hoppfullt i Torekov

– Kajak, vi skall nu, fulla med hopp, gå vidare från Akt 851, då

vi hittade ett objekt som kunde sudda ut utslätheten i Torekov.

– Eller Marin, det utslätta, som vi försökte lansera.

– Hur som, vi kom på hopptornet, eller hoppställningen, som varje

sensommar monterades ihop vid hamnen för att möjliggöra en rättvis

avslutning av sommarens simskola, med en promotion.

– Här några miljöbilder från 1947. Det gäller i ärendet mer om tornet

och dess roll i sin omgivningen än själva promotionen.

– Vi kan väl nämna något om promotionen även om vi i miljöns

namn nyttjar beskrivande vykort.

– Ok, vi ser på dagen för promotionen. Mycket folk. Lövad ställning.

En badflotte 25 meter utanför hoppkanten. Och full rulle på alla sim-

skoleleverna från järnmärkestagare till guldmagistrar.

– Magistrarna fick sina lagerkransar av promotorn vid badflotten.

– Bland promotornamn genom åren vill jag minnas Hjalmar Falk,

Gustav Carlsson, Karl J Jansson och Olof Birgander, utrodda till

flotten med Alfas eka eller Salka Min, från Akter som 430, 434 och 439.

– Roligast var nog skämthoppen, med elever iklädda kläder och paraplyer.

– O nej. Priset tog lagkappen i simning. Olika lag och varierande simsätt,

som bröstsim, ryggsim, frisim och flytning med flera, beroende på tillgång

på förmågor. Som även avgjorde lagsammansättningen . Vanligtvis ett

Torekovslag och ett Badgästalag, som kunde delas upp ytterligare i ett

Stockholmlag, ett Göteborgslag, ett Skånelag, exempelvis.

– Jag minns att Torekov något år hade hjältar som Arvid Lundin och

Arne Berggren.

– Ja, resliga killar som bara behövde dyka i, och knappt ta simtag för att

vara framme vid flotten. Metoden gällde alla simsätten. Avspark från

flotten gjorde att denna flöt ut ytterligare några meter till nackdel för de

simmande ”utbölingarna”.

– Det avslutande svanhoppet från tornkrönet var heller inte illa. Oavsett

det var signerat Sandqvist eller Lidbeck.

– Avslutningen i Hotell Kattegatts trädgård med bullar och läsk, vill nog

en och annan sätta som höjdpunkten, hopptornet till trots.

– Vi återgår till ärendet. Hopptornet som miljöfenomen. Promotionen får

vi fortsätta med i en simskoleverksamhetsbeskrivning

- Efter några år under 1940-talet, krigstid med hamnavstängning, levde

hamnen och turismen upp ordentligt under efterföljande decennier

– Hopptornet vid hamnen, efter misslyckade försök att bygga

på klipporna, lär ha varit en donation av Hjalmar Falk. Tornet

placerades inledningsvis enligt fotot ovan för att sedan flyttas

till vad övriga kort visar.

– Vi återkommer med nya ”höjdare”.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 853                                                              2011-11-28

Håkan ”Juholt” i Torekov

– Sugus, det lackar mot jul. Dags att tänka på rim och lekar.

– Marun, jag funderar på en bra julsaga för våra minsta och

en för våra äldsta.

– Ok, de har nog samma sinne, så det går bra med en och densamma.

– Jag tänkte mig sagan om tickorna som skulle framföra charader.

Jag drar strukturen här och nu, så får du reagera.

    Tre tickor, Sten, Sven och Håkan, som vi känner från Akt LXX den

29/3 2006, skall medverka i julens framträdanden med charader och

imitationer. De beslöt om ett möte, en ouvertyr, om rollinnehåll. Inled-

ningsvis ett lugnt möte, som övergick i oense och hårda ord. De kallade

in en medlande krisgrupp, pumpasamlingen från Akt 698, som de fått

förtroende för genom denna grupps solidaritet och goda enighet.

   De visste att pumporna var lyhörda och insiktsfulla samt kunniga i

att utse klartänkta jurymedlemmar. Valet föll på några svamparter,

som de högaktade för bevisad förmågan att lugnt kunna bedöma från

låg och hög nivå.

…Beslutet blev att Sten skall imitera en sköldpadda och

Sven en påfågel, helt i linje med deras begåvningsprofiler.

Med Håkan var det lite knepigare och orsaken till interngrälet.

… Eftersom Håkan fått aliasnamnet ”Juholt”, ingen vet varför,

ansågs han ha en sådan profil att han lämpligen bör imitera

Göran Persson . . .

– Jag förstår inte varför. Hade det inte varit bättre med Gustav Vasa?

– Nej. Därigenom bråket. Håkan ville vara på G och inte på J.

– Jag ber att få återkomma efter analys, tänkte inte på Jöran Persson

utan på Kung Gösses hattmode.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 852                                                              2011-11-26

Ett riktmärke förnyas i Torekov

– Gunin, skall vi dämpa humöret?

– Självklart inte Lugin, men är det inte Kajaks och Marins replik?

– Förvisso, men jag tänkte vi kunde nyttja den medan dessa två ägnar

tid åt hoppfullhet och hopplöshet, om hopptorn och hoppställningar.

– Skall vi se hoppfullt på att vi kan få ett nytt riktmärke, och om det lever

upp till det nu hädangångna.

– Våra riktmärken vid inflygning från Kallskärslid på Hallands Väderö till

Torekov är många. Växlat har de gjort från och till. Vi klarar det. Intressant

att se hur det nya kommer att synas sig. Växlingarna har redovisat alltifrån

de första Akterna och genom åren.

– Vi kan redovisa några tidstypiska bilden för ”S:ta Toras väg 14” från då till

nu, utan mellantext från 1910-talet till nutid.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 851                                                               2011-11-21

Enbart tornlikt i Torekov

– Marin, skall vi dämpa humöret?

– Självklart inte Kajak. Kan vi inte hålla det uppe får det kanske bli

dämpat, å åminnelse för enbart tornliknande företeelser.

– Finns sådana?

– Ja, några av förra Aktens kan nog passa in. Vi törs visar några till.

– Kan kommandobryggan på detta amiralsliknande krigsfartyg

ses som ett flytande torn?

– Nja. Någon skulle kanske snarar tala om ”plåtschabrak”. Vi får

höra efter på Åland, där har de måhända en mer sund syn.

– Dessa konstruktioner vid Burensvik och Dagshög, vid kusten söder om

Torekov, påminda om i Akter som 126, 322 och 328, kan väl ses som torn?

– Nja, någon skulle kanske snarare tala om fundament, föga fundamentalistiskt,

men med hänvisning till Babel.

– Men här då? Ödegården på andra sidan Torekov, mot norr, mitt

på golfbanan. Gavelspetsfönstret ser väl ut som en tornlucka? Vi

hade med Lotsstugan i förra Akten.

– Ett gränsfall. Någon skulle kanske snarare tala om duvslag. Vi

får lyssna av Pax och Paxe, våra brevduvor.

– Ett gränsfall till? Hotell Kattegatt i Torekov.

– Nja, någon skulle kanske snarare tala om flerbosboende

på olika höjder för gråsparvar och pilfinkar. Vi må lyssna

till våra småfågelvänner.

– Men om murgrönan slopas?

– Stackars pjoder.

– Här är i vart fall ett riktigt torn, enligt våra egna Akter 649 och 660.

På toppen en vindpropeller som drog en pump för havsvatten till

Varmbadhuset. Kan då inte pumphuset ses som torn, funktionen är

den samma, att pumpa vatten. Tornet går lika djupt ner som högt upp.

– Nja, någon skulle kanske snarare tala om feltänkt. Torn går enbart

uppåt. Och fråga SPA-gästerna om de vill bada i avloppsvatten.

– Morgondoppsbryggan då? Visa á vi övre bildraden ser jag den

undre som om bryggan har ett tornslut.

– Nja, någon skulle kanske snarare tala om att folket klättrar upp

i torn. Går inte ut på torn. Vi må fråga våra vänner tornsvalorna.

– Här då, trampolinen på en badflotte, det blir väl ett torn?

– Nja, någon skulle kanske snarare tala om en upprepning av

”Jalle” ovan. Det hela får ses lite flytande.

– Ett äkta torn avslutningsvis. På fast grund. Hopptornet som

fanns vid hamnen vid simskolans avslutning varje år från 1920-

talet och nästan 40 år framåt. Först vid östra piren och sedan

enligt kortet ovan.

– Nja, någon skulle kanske tala om hoppfullhet. Vi återkommer

om ifrågavarande torn i en egen Akt, även om några andra skulle

kalla hopptornet för en hoppställning.

– Vi skall bekämpa hopplösheten.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 850                                                               2011-11-16

Ett slätstruket Torekov

– Kajak, skall vi hålla humöret uppe?

– Självklart Marin, även om vi sett uttalanden om att Torekov skulle

vara slätstruket så behöver epitetet inte prägla Hallands Väderö.

– Du menar epitetet är ett attribut som omedelbart och enbart anknyts

till Torekov?

– Det kan kanske rent utav vara en fellyssning. Tänk slättstruket. Att det

saknas höjddivergenta formationer.

– Begreppet slättstruken finns nog inte. Men jag förstår vad du menar. Här

på Väderön har vi, å ena höjden, Pinus den Höge på Kallskärslid, + 23,8 öh,

å andra höjden, Kappelhamnsslätten, + 3,8 öh, nedanför oss, som är slät,

rätt och slätt. Det blir 20 meter, utöver vår tall. På intet sätt intetsägande.

– Du menar att i denna belysning står Torekov sig i övrigt slätt.

– Nödvändigtvis inte. Folk är ofta kompensatoriska. Söker sig ner i grottor

och upp i tornliknande konstruktioner.

– Vi kan ju försöka sticka in några icke slätstrukna Akter mellan Gunins och

de andra korparnas ofta lätt mediokra Akter.

– Vi hoppar inledningsvis över, högheterna till trots, kyrkotorn och fyrtorn,

som finns redovisade i ett oskäligt antal tidigare Akter.

– Exempelvis 402 till 408, 116 och 812 . . .

– Nu satsar vi på någonting helt annat.

– Ok, många viljor uppåt. Vi skulle inledningsvis inte ha med kyrkan.

– Den bara fanns där. Ingenting att göra någonting åt.

– Ok, ”låten barnen komma till mig”.

– Vi kommer kanske åter till er.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 849                                                      2011-11-11


Från och till Torekov

– Gunin, skall vi hålla humöret uppe?

– Självklart Lugin, trots att dagens datum, 11-11-11, liknar ett staket,

en symbol för frihetens hinder . . .

– Vi har ju skrivet en del om flykt och försvinnande . . .

– Du tänker just nu på, misstänker jag, att Carl Perssons tid är ute

vad gäller arrendet av Hallands Väderö Skogvaktarboställe . . .

– Vi har omtalat honom i tidigare Akter som 656, 591, 628 . . .

- Ett annat hus på Väderön som kommit i blickpunkten är den gamla

lotsstugan från 1844 . . .

. . . som även tjänat som bostad åt stenhuggare vid Innäsbrottet intill Hied,

men som nu är ett uppskattat natur- och kulturhistoriskt museum

– Att Lotsstuga / Museet kom i TV-rutan berodde på Akterna 792 och 844

med de hemvändande amerikanerna i TV1-programmet ”Allt för Sverige”.

Efter landstigningen i Torekov besökte de Kyrkparken och kollade in grav-

stenarna. En av deltagarna, Guy Clark (50) från Middletown, New York,

såg ett samband mellan sin mormor och en av gravstenarna, släkten Romare.

– Han fick åka ut till Hallands Väderö och genom museet och dess

foton m.m. bilda sig en uppfattning om hur hans anfader Obertelius

Romare med familj, hustru och åtta barn, under viss tid även hans

föräldrar, levde tillsamman på Ön under mitten på 1800-talet.

– Upp emot tolv personer bodde i samma lilla hus med en latrin av

resvirke.

– Men med fin utsikt.

– Det finns god litteratur om såväl Hallands Väderö som släkten Romare

och gravstenarna på Kyrkparken i Torekov. Väderö-litteratur i Akter som

736, november 2010 och 803, juli 2011.

– Jag rekommenderar två publikationer, Fritzells om släkten Romare

och Bertil Wulffs artikel i Bjärebygdens årsbok 2000 om gravstenarna.

– Jag hoppas att Guy Clark hänger kvar, rentutav segrar.

– Du menar en seger kommer att ge svar på frågan om huvudmannen

för Romare-släkten var Pål eller Paul. Båda utpekas i litteraturen.

- Ja, Paul Romare från gravstenen och Pål Romare, på bokomslaget ovan,

kan inte vara en och samma person, oaktad båda var gifta med Ingrid Junker.

- Är det konstigt om Pål ibland skrivs som Paul?

- Nej, men Paul föddes 1754 och hans Ingrid 1762, Pål föddes 1781 och hans

Ingrid 1785.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 848                                                               2011-11-06

Försvinner från Torekov

– Lugin, skall vi hålla humöret uppe?

– Självklart Gunin, alla är ju inte borta . . .

– Är det Alla Helgons dag som plågar och tynger dig . . .

– Jag tänker på Halloween och Häxringen.

– Halloweenfirandet har varit speciellt i Torekov i höst med ett Halloween Run

samt festligheter med mat och mycket mera.

– Men mycket försvann. Små trollpackor upp i sina hattar, halvmarorna

värmde upp och sprang mot Båstad.

– Här nedan kommer häxringen, som håller på att bli glesare och glesare.

Allt fler av hattbärarna rymmer ringen. Och inte lär de komma tillbaka.

– Tillbaka, varje morgon, kommer däremot de kajor som varje kväll

flyr från Torekov ut till Hallands Väderö för god nattsömn.

Utan nattmössor och inte yra i hatten.

– Vi kan ta tillfället i akt, eftersom ögonfröjden gått i vinterdvala . . .

– Ögonfröjden? Om du syftar på Akt 798 så gäller det enbart  delvis. Men

de återkommer i slutet på april 2012. Bör vi avslöja vem som svarar

för ögondjupen?

– Det kan vi göra och samtidigt hänvisa till supportande Akter, med

fotonummer enligt Akt 798:

1. Porträtt i namnbrädan för skonaren Harstene New York (246, 619)

2. Danske författaren H C Andersen (241, 213), galjon

3. Konsul Ivers (230, 225), galjon

4. Saltpeter (794, 225), skulptur av P Bruce

5. Riddaren / Korsfararen (XCIV, 213, 241), galjon

6. Cleopatra (225, 791, 792, 793), skulptur av P Bruce

7. Petter Bruce (225, 232, 239, 243, 246, 668, 791, 793, 794)

8. Björnen i namnbrädan för Nordlyset (619, 243, 213)

9. Sture Holmberg (225), museets idégivare

– Vi kan kanske lägga till att Sture Holmberg är nuvarande

riggmästare Kjells farfar (847, 791, 786, 163, LXXXVI).

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 847                                                               2011-11-04

Se upp i Torekov, eller ner

– Gunin, skall vi hålla humöret uppe?

– Självklart Lugin, det är snart jul . . .

– Jag tänkte på Punin och hans upp och nervända tankar . . .

– Strunt i honom, vi lägger ut några egna synpunkter på upp och ner

och konsekvenser på snurrig snurrighet. Det är klart att många ser upp

till oss som kan röra sig fritt i luften och på haven. Hur blicken riktas

är ovidkommande. Vi kan flyga såväl över som under åskådare, som ser upp

till oss, även om vederbörande ser ner på oss. Helt klart, va?

– Ja, vi kan liksom Punin plocka exempel från Wien. ”Gulkappan” ser ner på

”Rödkappan”. Inte för att han gör reklam för en annan Wien-konsert, utan för

att han, de facto, är kortare i rocken. De båda 1700-talsstatisterna är mycket

goda vänner.

– Samma om att ”Rödkappan” ser upp till, eller på, ”Gulkappan”.

– Den här hunden blir verkligen negativt nerpåtittad . . .

– Men vems är ”skulden”? Borde inte hundens matte påbörjat upp-

städningen i stället för att prata i telefon? Jag förestår att kompis-

hunden tittar bort.

– Hundens matte ringer kanske till någon saneringsfirma, som mot

”RUT-avdrag” kan rycka in. Eller ut . . .

– ”Renhållning Utan Tvekan”. En reform att se upp till. Eller . . .

– Vi har i ett antal Akter visat på Torekovs djärve och våg-

halsige riggmästare runt märsen på Sjöfartsmuseets mast.

– Två gånger om året, minst, under många år, har Kjell Holmberg

spelat huvudrollen vid riggning och avriggning vid hamnen i Torekov.

– Vi tar oss friheten att visa Punin hur ”snurrighet” förvisso kan ges

en positiv tolkning genom ”dansen på och kring märsen”.

– Vi avslutar med att titta ner av ytterligare att skäl, titta ner på bild,

oskuldens blygsel, tolkad av Carl Eldh. . . .

– Jag tycker mig se en viss anknytning till hunden ovan . . .

– Skärp dig nu. Jag tror inte hunden känner sig oskyldig av

den skamsna blicken att döma.

– Oskuldens falska blyghet . . .

– Bara du inte känner dig fånig med anledning av denna Akt.

– I så fall blir det en protestproposition vid nästa Ravnahult-ting.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 846                                                               2011-11-01

Kampkramp i Torekov

– Hej, Punin här. Ja, Punin ni vet, Stenshuvud och så där.

Med tanke på Akt 845, som bygger på bilder Gunin och Lugin fått

från mig, börjar jag misstänka att dessa båda figurer besitter en för

dem okontrollerbar inre kamp att ständigt vara provocerande.

Visar bilderna utan text för att de ”inte är mycket att kommentera”.

För att börja med första bilden . . .

. . .  finns det förvisso mycket att klarlägga. Namnet Sten har igenting med

Stenshuvud att göra. Familjen är döpt efter en rollgestalt av Nils Poppe,

Sten Stensson-Sten från Eslöv. Tala om kamp för vit kunskap och mot

svart dumhet. Jag tror inte Gunin vet om familjen ovan är vit med svarta

fält eller svart med vita fält, lika lite som Lugin vet någonting om zebrans

ränder.

Om bild två, erosion, ja jösses, Gunin begriper nog inte vad erosion är för

typ av kamp. Och bild tre tror nog Lugin är en kamp om att göra Östersjöns

vatten sött. Bilden visar, liksom fjärde, risken för att den skånska kustlinjen

i öster och söder försvinner mer och mer. Då skulle han må, Gunin, om enbart

den västra fanns kvar. Han kan känna sig spolad, såsom vattnet får honom att

känna, han hänger i luften. Ett faktum han inte kan krypa undan från lika lätt

som Nils i bild sex.

Vad menar Gunin med bild sju, Aktens sista? Svampens kamp att komma till

sin rätt, talar han juridik eller matlagning?

Gunin och Lugin skall få några nya bilder att studera.

Vi var tillsammans på en resa ut i Europa i våras. Här en bild från Wien

med kejsar Frans Josef I som ser ner på en trädgårdsarbetare.

Tittar kejsaren ner för att undervärdera och förtrycka eller för att berömma

och för att få arbetaren att resa sig av stolthet. Tittar Frans Josef ner

för han känner hotet från en kratta mot sin upphöjda ställning?

Ytterligare en bild från Wien. En fånge som sitter i sin cell, synlig från ovan

av folket, för att kunna bli bespottad. Men som blivit en önskekälla. Varför?

Vad önskar folk när de släpper ner ett mynt? Att de, oaktat de är fria, vill bli

fria? Som korpar?

En tredje bild från Wien, som visar . . .

. . . att folk kan titta upp på folk som tittar ner på folk som även

kan titta ner på folk som kan titta upp. Och detta kan växla i tid

och rum. Allt beroende på om man befinner sig på marken, i det

mindre pariserhjulet eller i det större, högre. Sådant kan jag inte

tala med Lugin om. Han tycker allting snurrar.

En sista bild får visa en sida av det ”goda folket”.

Matar gässen för att få god mat till mårtensblotet. Nu har

jag valt en human sida. Gässen på bilden är fridlysta. De

får matas men inte ätas. Med det fridlyser inte folket.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 845                                                               2011-10-27

Kamp Stenshuvud vs Torekov

– Gunin, nu har Punin, han med bl.a.  Akt 807, haft en ny kamp med Login

om att få ställa upp till kamp igen mellan Torekov och Stenshuvud.

– Är det en fortsättning på kamperna från maj 2007, Akter som 284 – 290?

– Nej, det är inlägg mot våra prepositionskamper. Han menar att det finns

lika många fåniga kamper kring Stenshuvud som här. Skall vi släppa in honom?

– Vi lägger ut hans bilder, men utan text, så får vi se vad det blir. Det är, när det

kommer till verkligheten, kanske inte mycket att kommentera.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 844                                                               2011-10-24

Upp till kamp, yankees i Torekov

– Paxe,  om jag säger söndagen den 30 oktober 2011 klockan 20.00,

vad säger du då?

– Pax, jag säger Svt1, äntligen . . .

– Kan jag hålla med om, det var redan i Akt 792 som vi . . .

– Vi visar en bild . . .

. . .  som visar att det var här det började . . .

– Visa en bättre bild, en repetitionsbild.

– Anders Lundin formerade sin grupp till invasion . . .

– Vi skall inte avslöja mer än att de slog till i Parken . . .

– Parken, Kyrkoparken, som vi har visat i otaliga Akter . . .

. . . från tillkomsten av murarna i början av 1940-talet och fram till nutid.

– Amerikanarna intresserade sig speciellt för gravstenarna i Parkens NO-hörn.

 
 Parken i Torekov 2010  Foto: Gunin

– Fann de några tidiga släktingar, någon anfader eller moder?

– Du får kolla programmet och se.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 843                                                               2011-10-23

Upp till kamp, eller ner i Torekov

– Lugin, om jag säger att ibland kan det vara svårt, vad säger du då?

– Gunin, att vi kanske talar om prepositioner, när saker är uppe, nere

eller över. Klassiskt är ju folkets stearinljus, som brinner upp samtidigt

som det brinner ner. Men upp och ner är perspektiva adverb.

– Det finns ett aber till. Med hur många prepositioner kan kamp kopplas

till? I Akt 840, kamp mot, och Akt 841, kamp mellan, förutspådde . . .

– Lovade vi, att utöver mot och mellan fixa kampbilder för upp, ner och för.

Vi bör kanske byta upp och ner mot över och under om vi vill vara renläriga

prepositionister.

– Övriga prepositioner då, som a, á, apropå, av, bakom, bland, efter, från,

förbi, före, förutan, genom, hos, i, innan, jämte, kontra, kring, längs, med,

medelst, medels, medio, om, ovan, på, runt, sedan, till, trots, undan, utan,

utom, versus, vid, visavi, å, och åt?

– Vi får ta den kampen under hand som vi ser vilka bilder vi kommer över.

Många av våra ord som prepositioner här ovan kan även förekomma som

adverb, adjektiv och substantiv. ”Ovan” är ett bra exempel, som exempelvis

ovan i ”här ovan” i meningen ovan.

– Strunt i vilket. Vi visar som det är, så får det bli som det blir.

– Kommande bild visar en växt i kamp med, mot eller genom asfalten. Växten

är rotad under asfalten och för att komma sig upp, som släktingen i spaljén,

måste den antingen med kamp bryta upp asfalten eller hitta en annan väg upp.

– Växten såg ljuset i tunneln och spirade upp genom televerkets servicerör.

– Nästa bild visar en förvirrande historia, vida spridd av häpna och förtjusta

starar och koltrastar. Gräset var på väg att bryta upp väg, få asfalten att grönska.

– Knappast en reell kamp. Snarare spritt gräs.

– Uppenbart roligt så länge det varade, innan regn och storm städade.

– Nästa bild är åter en kamp med vatten involverat. Tång skall upp över

ytan, ner i en hink, forslas till varmbadhuset och åter ner i vatten . . .

– I ett badkar. Varmt tångbad. Nyttigt. SPA. En skön kamp med tång.

– Upp är även kommande bilds signum. Vi känner igen de vågliga,

gedigna och nyttiga arbetsuppgifterna, även här, från tidigare Akter.

– Vindflöjeln skall inte bara upp, den skall överst.

- Denna Akts sista bild är en kommentar till första bilden i Akt 841.

Kampen sten mot trä. Här ser vi att det även kan gälla en kamp om

upp eller ner, att hamna överst eller underst.

– Vi återkommer om vi hittar fler meningslösa bilder att förvirra oss

i vad gäller prepositioner, adverb, adjektiv och substantiv.

– Som mot.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 842                                                               2011-10-21

Nu mer ens i Torekov

– Lugin, om jag säger för ett år sedan, vad säger du då?

– Gunin, att vi är ens. Det var då vi hade Akt 725, som berörde

ensmarkeringarna för telefonledningen till Hallands Väderö,

från Torekov. Förs 1936 till Väderön, Kapellhamn, direkt från

Näset i Torekov och sedan under tidigt 1940-tal en ny kabel

från Västra Stranden mot Vinga skär med avböjning mot Kapell-

hamn.

– Detta finns redovisat även i Akterna 689 och 695. Så varför kom-

ma nu, ett år efter, och omgagga detta?

– Vi var oklara om ensmasterna placeringar 1936. Jag vill redovisa

ett sjökort där båda kablarna är med, men enbart ensmasterna för

1936 . . .

– Nuvarande ensmasterna vet vi ju. Enligt Akterna ovan.

– Men det gäller ett klarläggande av 1936 och varför det blev ändring.

I december 1940 slet ett fartyg, förmodligen tyskt, som ankrat upp av

kabeln. Det framgår av ett redovisat brev av dåvarande skogvaktaren på

Väderön, Lorenz Wargren, i Anna Gunnerts bok ”Lilla dårfink!”, ISBN

978-91-978261-1-2.

– Tydligen en läsvärd bok.

– En kärleksförklaring till och från Hallands Väderö. Från och till Lorenz

och Ingrid Sonesson.

– Läs den. Gäller både kärlek och krig. Deras kärlek och Andra Världskriget.

– De i tidigare Akter tveksamma ensmastplaceringarna på Väderön

redovisas på detta sjökort. Den bortre i enslinjen mellan Vallins villa

Solstugan och Skogvaktarbostället och den främre på kullen lite söder

om gamla Växtekologiska stationen, nuvarande Arkels.

– På Torekov-sidan nedanför Batterivallen och vid Kyrkan.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 841                                                               2011-10-17

Upp till ny kamp i Torekov – kamp MELLAN

– Gunin, om jag säger högmod, vad säger du då?

– Lugin, självklart yverborenhet, eftersom du är överdrivet

hemkär. Kampen mellan hemma och borta är för dig tungsam.

– Fel. Rätt skall vara Salomos ordspråk, 16,18, i Bibeln.

– Vad har ”högmod går före fallet” med dagens Akt att göra?

Den skall ju handla om kamp mellan . . .

– Jag tyckte ordspråket kunde vara en upptakt så god som någon,

oss emellan. Men låt oss köra några bilder om MELLAN.

– Bilden syftar inte på den jonglerande mannen på slak lina utan på

den lille killen som är i begrepp att klättra upp på kyrkmuren.

– Ok, då hade kanske högmod varit adekvat.

– Kan kanske återkomma. Vi har fler kamper kvar.

– För och om, upp och ner.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 840                                                               2011-10-16

Upp till kamp i Torekov  - kamp MOT

– Lugin, om jag säger kamp, vad säger du då?

– Självklart Gunin, det blir häst.

– Du kämpade väl, men föll av. Hästar har vi haft ganska så många

i våra Akter, vilket vi har visat i Akter som 772 och 831. Kom igen!

– Ok, du vill att jag skall föra kampen vidare. Men för för, mot, upp,

ner, eller mellan. Kanske om hur eller om?

– Bra tänkt. Vi sätter inga begränsningar. Vi tar en Akt då och då,

när idéerna om annat falnar och ingenting tränger på. Vi låter valet få

växla som vindlingarna i din tankeverksamhet.

– Jösses, men det får jag väl ingenting för. Vi tillåter oss nyttja såväl

nya som gamla bilder och blygsamt med kommentarer. Allt för att

spara kraft och energi. Vi har ju inget vindkraftverk

– Då börjar vi här och nu med MOT. Upp till kamp.

– Ja, handsken är kastad.

– Men nu gäller det således kamp MOT.

– Vid tid, lust och intresse återkommer vi närmast med

kamp MELLAN. Därefter kanske kamp FÖR och med

uppföljare som kamp för UPP och kamp för NER.

– Kanske till och med kamp OM.

– Det har jag ingenting mot. Det kan bli ytterliggare MOT.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 839                                                               2011-10-12

Ingen har ryggen fri i Torekov?

– Gunin, har det klarnat?

– Det kan man nog säga Lugin, ingen påtaglig dimma längre.

– Jag menar Akten av Övervakningskameran och hans förvirring

om starar, änder och får samt det till synes ändlösa snacket om

deras ändor hit eller dit. Skall vi vrida objektivet in i hans egen

hjärna? Bilden med stararna på ensmasten fick honom nästan att

bli blasfemisk. Alla utom en tittade in över Torekov, enbart en

tittade ut mot Pinus den Höge på Hallands Väderö. Hans glädje

att de vände oss ryggen gjorde honom nära nog lika salig som om

jag vore hädangången.

– Ta det lugnt. Han begriper ingenting. Det är vindriktningen, den

västliga, som avgör hur stararna sitter. Staren som vänder byn ryggen

sitter i lä av stolpen. Vi testar honom på svamp. Låt honom avgöra vem

som vänder vem ryggen här.

– Änderna då?

– Det är en viktig träning inför formationsflygning.

– Ber vi änderna flyga i en cirkel över hans huvud så

kanske hans snurrighet försvinner.

– Han är obotlig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 838                                                               2011-10-08

Vänder de ryggen i Torekov?

– Hej, Övervakningskameran här.

Minnessvaga kan besöka Akter som 822, den 5/9 2011, och

eller 808, 809 alternativt 810.

Nu gäller det Gunin & C:o och deras gagg om att vända rygg samt

att fara upp och ner. Folk, sol, regn, svampar, kossor, spindlar, tång

och våra Asagudar vet vad. Men jag vet. Jag ser att fåren, Akternas

vanligaste idisslare, förvisso också vänder ryggen, eller ändan om ni

så vill, till. Kolla här.

Här går ett får, nästan med helgongloria kring hela kroppen, och vänder

125 starar ryggen. Och detta tycker stararna är ok. Uppenbart, för när ytter-

ligare två får inträder i beteendet utökas starflocken till 321 individer.

Om ett eller annat får avviker från uppförandet så sticker starflocken.

Förundringen inställer sig om hur folk beter sig. Här visar fåren uppenbart

sina bakåtriktade uppenbarelser. Och vimpeln åker upp, firas, och svajar.

Om nu fåren får för sig att vända helt om, vad händer då. Åker vimpeln

ner, blir halad, och folket ut på flykt?

Upp och ner, hit och dit. Vad säger Gunin & C:o?

De kan ju tala med experter på att vända varandra ryggen, änder.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 837                                                               2011-10-08

Upp och ner i Torekov

– Gunin, de kom upp helt av sig själv . . .

– Lugin, grattis till dina tankar, och låt höra . . .

– Det var tankar kring ting som kommer sig upp alternativt faller ner.

Regn och kastanjer faller ner, svampar och tång kommer upp. Myror

kan såväl komma upp ur stacken som slinka ner. Solen stiger både upp

och går ner.

– Men solen påverkar. När solen är uppe och regnet faller ner så kan det,

som vi har visat i tidigare Akter, uppstå regnbågar.

– Ja, och enligt visan om ”Imse Vimse spindel” spolas han ner av det

fallande regnet men stiger upp med den torkande solen.

– Regn och sol påverkar även svamparnas uppstickarbenägenhet . . .

– Ibland kan man undra över om en svampmoders känslor för sina

små svampar, att breda ut sina hattar, är för skydd mot sol eller regn.

– En fjällskivling är helt klart för stolt för att bry sig om slika tankar.

– Kastanjerna faller som vanligt under hösten, men barnens leklust

syns ha fallit bort. Vi talade om myror, och förr gjorde barn bland annat

myror av kastanjer. Har datorspelen tagit över idag?

– Det är nog snarare LEGO-bitarna som lockat barnen bort från

naturens resurser.

– På tal om naturens resurser så finns en del i havet . . .

– Du tänker på tång, som vi tidigare visat i Akter ; exv. 718 från

den 25/9 2010, kring såväl behovet till Varmbadhuset i Torekov

som till jordförbättring på odalmännens åkrar . . .

– Precis. Och ibland måste tången hämtas ur djupen . . .

– Men under höststormarna, när folket badat färdigt i havet, kommer

tången självmant upp på land, verkar det som.

– Vi har visat tång i Akter som 228, 514, 543, 545, 559, 597, 680, 718,

734, 736 och 827 samt Varmbadhuset i bl.a. 648, 649, 651, 657, 660,

664, 667, 677 och 732.

– Allt och alla verkar ha fått god växtkraft på olika sätt, oavsett om näringen

kommit från solen, jorden, restaurangerna, vattnet eller via kannibalism.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 836                                                               2011-09-30

Ut ur dimman i Torekov

– Gunin, jag glömde några bilder från den förra dimmiga Akten.

– Lugin, till Akten menar du väl? Avsedda för den.

– Skall det vara på det viset, ordvrängeri och dimmig pikning, så

får du bilderna utan kommentarer.

– Jag förstår nog att dimman till trots seglade båtar ut, solen gick

ner, dimma och moln exploderade och du hittade hem till Pinus

den Höge på Hallands Väderö.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 835                                                               2011-09-30

Ur dimman i dimman i Torekov

– Gunin, om jag säger Lützen, vad säger du då?

– Lugin, det får bli den 6 november 1632 . . .

– Försök tänka klart . . .

– Aha, tänker dimma . . .

– Precis. Vid min vända i Torekov tätnade dimman och jag

försökte iakttaga hur moderna fartyg utan utsiktskorg i riggen

skulle kunna se över markdimman. Här är en bildsvit som visar

på ett drastiskt försök. Upp i riggen sittandes i en båtsmansstol.

Men med maximal otur . . .

– Brast någonting så det blev fritt fall . . .

– Nej, men i takt med uppfärden i riggen steg dimman uppåt.

– Ja, tala om i dimma dold . . .

– Rubrik till Akt 252 . . .

– Hamnbild utan dimma finns bl.a. i Akt 694.

– Jag kunde flyga hem till Hallands Väderö under dimman.

Vi har placerat vår blogg i <a