Horsakistan

Akt 794                                                                2011-06-13

Saltpeter  i Torekov

– Pax, du ser stressad ut, du verkar ovanligt spretig i fjäderdräkten. Är korparna

på väg att avslöja dig.

– Paxe, inte vad jag kan förnimma. Men vi skulle ju försöka tolka bilderna kring

hanteringen av Saltpeter,vid Sjöfartsmuseet den 30/4 2011, efter bilder av Kajak

och Gunin. En märklig röra av obegripligheter. Det måste eka mellan deras hjärn-

celler. Jag lägger ut bilder med vår text, rätt upp och ner. Korparna får plocka våra

fjädrar när dom kommer hem.

– Du här ser du, Petter Bruce hänger där uppe kvar där inne i mörkret, i skuggan.

– Denna bild, ovan, är ett förtydligande, kan tänkas.

– Snuggan, hans signum, syntes knappast i föregående bild.

– Föreningsliv och frimärkslämplighet?

– Valet blir Sällskapet Hallands Väderö Natur . . .

– Som inte måste förväxlas med föregående Akts Sälskapet . . .

– Ingen risk. Och vad avser frimärken kan nästan alla duga . . .

– Du menar att alla motiv kan få en vettig förklaring . . .

– Jo, fram till 2014. Då måste det komma, med tanke på 40-årsjubileet,

ett motiv om Torekovs- kompromissen . . .

– Då Kungen missade makten. . .

– Ja. Den borde heta Hallands Väderö-kompromissen . . .

– Som påpekades i Akt LXXVII, den 9/4 2006.

– Hur förklarar du märken som Oscar II, Ronja Rövardotter, Albert Engström,

 Tre kronor m.fl?

- Alla här ovan kan motiveras. Efterfrågan från dig ger: Harjakt, filminspelning bland

vitsippor på Väderön, skogvaktare Wargren hade en get som hette som författaren,

tre kronor är det många ekar som har. Och vikingaskeppen finns i Röde Orm, med

besök på Ön.

– Vi återkommer om inte korparna återkommer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 793                                                                2011-06-10

Kleopatra i Torekov

– Pax, du ser stressad ut, du verkar ovanligt spretig i fjäderdräkten. Är korparna

på väg att avslöja dig.

– Paxe, inte vad jag kan förnimma. Men möjligen är de på väg hem. De kan ha löst

vår kod. Vi är i tidsnöd. Bilderna är fortfarande svårtolkade. Skall testa några av Kajaks

foton från den 30/4, tagna vid vårutrustningen kring Sjöfartsmuseet i Torekov. Utan

insatsen av folket i Akt 791 hade Lundin i Akt 792 missat sin flört. Då hade Kleopatra

sovit vidare i sin vintersarkofag.

– Det hade varit illa. Vi är ju så vana, sedan åratal tillbaka, att se de båda Petter Bruce-

skapelserna bevaka var sin sida av entrédörren till museet.

– Det fanns en tid när Kleopatra tillbringade somrarna i Skjulet.

– Vi får försöka tolka bilderna, som visar delar av arbetet som skapar sommar.

– Inledningsvis hämtas hon ut ur sarkofagen, tydligtvis under visst motstånd.

– Jo, killarna verkar ha det slitsamt. Det gäller att koppla greppet, torka svetten

ur pannan . . .

– Du, det är ju hennes panna.

– Så gäller det att räkna, kolla att allt finns med.

– Någon syns vakta dörren så hon inte smiter in igen

– Det verkar gå bra. En omsvärmad brud. Verklighetens förlaga hade heller inga

bekymmer med manfolk. Oavsett de hette Ceasar eller Antonius. Tala om tjuskraft.

– Du, nästa bild får mig att tänka på Norge, på komikern Arve Opsahl.

– Han med flickorna i Lissabon, flickorna som inte hade mer än flickorna i

Oslo. Men det dom hade det hade dom i Lissabon, där han råkade befinna sig.

– Ska sista bilden vara någon form av imponerande styrkeprov?

– Du, under hela denna rajtan-tajtan med Kleopatra stod Saltpeter bara

stelt och tittade på. Ingrep inte till hennes hjälp.

- Vi får häckla honom i en kommande Akt. Blir det någon föreningsruta med

mer eller mindre lämpliga frimärksmotiv?

– Ja, Snorre Säl har varit på mig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 792                                                                2011-06-03

Samling vid skansen i Torekov

– Pax, du ser stressad ut, du verkar ovanligt spretig i fjäderdräkten. Är korparna

på väg att avslöja dig.

– Paxe, inte vad jag kan förnimma. Men mer förvånad än över Gunins bilder från

Sjöfartsmuseet blev jag vid ett uppkollningsbesök där och vid Batterivallen den 1/6.

Jag fick det liksom inte att gå ihop. Kom kanske för sent, åkte kanske för tidigt.

– Jag kan kanske inspirera dig till en innovativ tanke . . .

– Kolla bilderna ovan som jag tog. En båt, Ellinor af Göteborg, med folk och

medial utrustning och mycket folk vid Sjöfartsmuseet med medial utrustning.

Någonting var i görningen, någon form av medialt förevigande.

– En TV-inspelning. Ingenting konstigt med det. Sker snart sagt i varje gathörn.

– Förvisso. Då såg jag HONOM. . .

– Honom?

– Ja, vi var ju vid skansen . . .

– Skansen?

– Ja. Inte Skansen med Solliden. Skansen från Hoppet af Länna, museet.

– Aha, du trodde ”Allsång vid  Skansen” med Zellmerl . . .

– Nej, den riktige, han Anders du vet, Lundin.

– Och?

– Han var ensam. Verkade som om han försökte flörta med Cleopatra. Men

det är enligt sägnen dömt att misslyckas. Som att stöta på en mina.

– Och?

– Sedan rusade folk till. Kom som sprungna ur havet.

– Det var väl en sångkör, om du tänkt rätt.

– Möjligen. Uppställning ordergavs. Sedan såg HAN lite tagen ut. Inga

sånghäften. Oaktad de var ”så här stora”, dagen till ära. Folk letade över-

allt, även i papperskorgarna. Och ingen film i några av kamerorna, verkade

det som . . .

. . . men snart nog var tydligen allt till rätta och ”allt ljus på oss” . . .

– Blev det något om: ”Tork´e i vårt hjärta, dig vi vill besjunga”?

– Faktiskt inte. En massa snack på amerikanska. Så mycket snack

att båten lämnade hamnen och folket kvar på Batterivallen. Ryktet

gjorde gällande att museet skulle bli övernattningslogi i väntan på

Ellinors återkomst. Skall kolla upp i morgon.

– Nu vet jag vad det är frågan om. ”Allt för Sverige”.

– Torekov allt för Sverige. Det vet även jag . . .

– En ny TV-serie som kommer i höst.

– Någonting annat att glädjas över?

– Efter katastrofen mot Hovs GIF vann Torekovs IK över Hasslarps IF

i div. 7 och slipper jumboplatsen ett tag till. Fyra lag i nordvästra Skåne

är fn. sämre än Torekov.

– Faktarutan om föreningar och lämpliga frimärken?

– Det blir Torekovs Fastighetsägarförening. I var femte av Akterna har

det förekommit någon form av fastigheter och mycket om fastighetsskatten,

på den tiden som den plågade folket. Se Akt 370.

– Och frimärksvalet?

– Jag har medvetet utlämnat allt som berör Pinus den Höge och alla andra

fågelnästen. Dessa bör förbli så hemliga som det överhuvudtaget är möjligt.

 Samtliga foton: Pax  2011-06-01

Om skansen från Hoppet af Länna se Akter i februari 2007, exv  223 - 225.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 791                                                                2011-06-01

Fritt fall i Torekov

– Pax, du ser stressad ut, du verkar ovanligt spretig i fjäderdräkten. Är korparna

på väg att avslöja dig.

– Paxe, inte vad jag kan förnimma. Men jag har svårt att tolka bilderna jag fick

av Gunin och Kajak. Motiven skulle ju handla om Sjöfartsmuseets rigg, som

skull upp och båtar som skulle sjösättas, och inte tvärt om.

– Det är kanske som så, att något måste rivas för att kunna byggas upp igen.

– Förmodligen. Vi kör på den tolkningen och plockar ner riggens mesangaffel.

Eller rättare sagt låter riggmästare Holmberg och hans supportrar fixa det.

Vi visar bara en bildsvit.

– Ok, inledningsvis ett gammalt vykort som visar hur riggen skall se ut sommartid.

En komplett rigg, vingar på länspumpen och utanför entrén Saltpeter och Cleopatra,

Petter Bruces bildhuggerialster, som vi har sett i tidigare Akter. Se Akt 786 och

Akterna 232, 239 och 246.

– Ok riggmästaren, modet är ditt.

– Fritt fall? Du är galen. Det står ju folk inunder.

– Han är väl skämtsam, riggmästaren.

– Förväl då. Det gick då väl för alla. Inge till skada, rundhulten till nytta.

– Ok, vi bidar och ser om han kommer ner eller vad som händer.

– Det blev inte fritt fall. Gravitationen fick en motkraft. Men fritt fall blir

det likväl i Torekov genom vårt val av frimärksbehövande förening.

– Valet är Torekovs Idrottsklubb, TIK, som vi skrivit många Akter om. Och

fritt fall är fallet för representationslaget genom seriesystemet i fotboll.

Bottennappet är senaste förlusten mot Hovs GIF. Från division 3 till 7 på

några få år. Kanske det kan bli möten mot Treby, Vånga-korparnas lag,

igen så småningom. Se Akt 501.

– Ok, vi kör faktarutan om TIK:

– Du, riggmästaren nyttjade en båtsmansstol. Vet du skillnaden mellan en sådan

och en lotsstol?

– Den förstnämnda rör sig vertikalt, den andra horisontellt.

– Ett fartyg i storm kan röra sig lika mycket uppåt och neråt som framåt. Fel således.

– Ok, lotsstol är palindrom, kan läsas framlänges och baklänges.

– Precis som Kajak och Sugus.

– Horisontellt således.

– Var såg du lotsstolen?

– Den blev kvar efter ”rymningen” från Lotsstugan i Akt 786.

– Nu funderar jag på nästa förening.

– Har du någon på din korkkrok?

– Palindromtönt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 790                                                                2011-05-28

Kunna vara verksam för Torekov

– Pax, du ser stressad ut, du verkar ovanligt spretig i fjäderdräkten. Är korparna

på väg att avslöja dig.

– Paxe, inte vad jag kan förnimma. Många andra är påstridiga. Dels ”nyheter” de

vill framhålla som viktiga, dels synpunkter på vårt ”frimärksomdöme”.

– Börja med nyheterna innan de blir historia.

– Jag lägger in en bild, så får det tills vidare vara bra med den saken.

– Ok, en nog så viktig nyhet. Fåren är åter på Heden vid Torekov. Trevligt. Detta

skulle Gunin gilla att få se.

– Vi har fått frågor om sammanblandningen av golf med fåglar, albatross och örn,

samt något om fotboll, som jag inte kan se på, på något annat sätt än med en klack-

spark. Jag lägger ut en bild så får det vara nog med den saken.

– ”El Classico”, varifrån får, ursäkta uttrycket en dag som i dag, folk allt ifrån.

– Vi föreslog i Akt 787 att inplantera älg på Hallands Väderö. Några älgar framförde

frimärksmotiv med älg. Nu är det värre. Älgen Hälge verkar vilja besöka Väderön.

– Hälge. Älgen i Lars Mortimers fantastiska serie, som jag dagligen, med förtjusning

läser i Nordvästa Skånes Tidningar, NST. Varför tror du det?

– Se här ett klipp ur NST från den 26/5, samma datum som vår Akt. Kan det vara

en slump?

– Han talar om flygrädsla. Vad har det med Väderön att göra?

– Minns hur du och jag kom dit. Just precis, med flyg. Repetera Akt LXXIX.

– Jag minns. Det var redan den 26 april 2006 och ”Biggles” var pilot.

– Hälge har måhända läst Akten. Men vi kan lugna honom. Det har funnits älg

på Väderön vid olika tillfällen, kortare och längre tider.

– Tror du Hälge kan simma eller vandra på hal havsis?

– Det fixar Mortimer.

– Hur fixar vi ”frimärkshistorien”? Några har framfört att motiven bör vara

med folk aktiva i föreningens anda. Och vi skall bara glömma motiv med brev-

duvor och allt som har med flygpost att göra.

– Ok, vi är flexibla. Vi kan göra som så, att några Akter från och till avslutas

med en ”faktaruta” med förslag på frimärksmotiv. Som brevduvor förbehåller

vi oss rätten att tycka till. Att några tycker att vi borde begränsa oss till motiv

som finns för föreningsbrev och ekonomipost struntar vi i. Vi handlägger ju

brevutlämning med samma skyndsamhet oberoende av portotyp. Här är en

uppdatering om TTB från de senaste Akterna.

– Leverera nu en första ”faktaruta”.

– Jag har valt föreningen Livbojen. Valet kan inte vara kontroversiellt, ty den har

med SSRS sina ”egna motiv”, därtill även typ för föreningsbrev.

– Ok, jag skall fundera ut en ny förening till kommande Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 789                                                                2011-05-26

Att ej bli sedd i Torekov

– Pax, tror du någon av korparna upptäckt att vi fäst buggar deras fjäderskrudar?

– Kanske någon, Paxe. Eftersom våra navigeringsråd medvetet var luddiga är vi

ju tvungna att ha koll på var dom är, för att kunna hjälpa dem hem, i värsta fall.

– Föreligger det något livstecken från någon av dom?

– Marin har meddelat oss om en albatrossupplevelse.
- Tror du det är stormfågeln Alcatraz, vandringsalbatrossen från Akt 329,
som han råkat på?

– Knappast, vi har avläst hans position till Prag i Tjeckien.

– Det var märkligt, dit lär Alcatraz aldrig vandra.

- Det vet man aldrig. Men andra mer sannolika tolkningar finns. Han kan ha besökt

en av Tjeckiens många golfbanor och upplevt att en spelare gått på två slag på ett

par femhål, det vill säga gjort en albatross, tre under par.

– Osannolikt, det är ganska ovanligt. Dessutom är Marin inte golfintresserad.

Möjligen av resterna efter nittonde hålet. Jag tror han har träffat på en sådan där

leksaksalbatross som konstigt folk har i sina trädgårdar. Viftar på vingarna när det

blåser. Ibland lossnar kroppen från stålpinnen och albatrossen ger sig iväg.

– Ett typiskt Marin-skämt. Han kan också ha varit på något naturhistoriskt

museum eller besökt ett zoo.

- Du, buggen har avslöjat honom, han är ätande fripassagerare på en flod-

båt för turister på Moldau.

– Onödigt att färdas ända till Prag för att skåda in en båt med namnet Albatros.
Det kunde han ha upplevt vid hamnen i Torekov. Dessutom hade han sett ett s mer.

– Men kanske inga matrester, efter en trerätters för lyxturister.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 788                                                                2011-05-26

Att bli sedda i Torekov

– Pax, vilket linsluseri.

– Verkligen Paxe. Vilken reaktion på ett frimärksval.

– Jo, förra Aktens val kan ju tänkas ha varit en ren slump.

– Men väldigt många av de havsnära fågelarterna menade att valet var

fel och kom men många berättigade förbättringsförslag.

– Men medge att de var egoistiska och att de talade för egna intressen.

– Men de fick ju faktiskt stöd av många andra vattenälskande arter.

– Skulle kanske sitta bra med en omröstning om vilka frimärken olika

föreningar och sammanslutningar i Torekov borde använda.

 
– Men rovfåglarna vek sig inte. De menar att vi i våra Akter ofta låtit olika

arter av rovfåglar medverka, och därmed borde de vara berättigade att före-

trädas på frimärken. De visade upp många hedervärda motiv. En örn pekade

på Akter som XII, XIV, XXX, 136, 195, 198, 200, 443, 577, 614 och 637 m.fl.

– Någon menade att det modigaste valet var en SSRS-helikopter, folkets fågel,

som ansågs utföra berömvärda gärningar.

– Hade denne någon läst Akt 699, från den 18/8 2010, månntro?

– Men klokast var nog den turkduva, som menade att ett frimärke med en

brevduva vore helt klart det mest korrekta motivvalet.

– Notisen i föregående Akt, om tyskarnas förtjusning för älgmotiv, fick

några från älgarnas fan club att höra av sig med motivval.

– Låt oss gå vidare innan vi hamnar i sagornas värld.

– Det gör vi nog ändå, en albatross har hört av sig.

– Förmodar det är Alcatraz från Akt 329, 11/7 2007.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 787                                                                2011-05-23

Skumma motiv i Torekov

– Pax, nu var du ovanligt listig.

– Tack Paxe. Jag tycker faktiskt själv att det var en bedrift att få alla

korparna att i grupp lämna Hallands Väderö. Och dessutom ge oss

ansvar för några kommande Akter.

– Att vårt sätt att orientera, navigera, länge har intresserat korparna

visste jag. Men detta var likväl märkligt. De lämnade utkasten om både

hamn, sjösättning av båtar och tankar kring Sjöfartsmuseet.

– Du minns Akt 381 och Gunins tanke om att han visste? Trodde han

– Hur fick du korparna att ge sig av. Som vanligt ett ”tappat brev” med

desinformation?

– Ja, jag hade skissat en lagom blandning om hjälpmedel som sol, stjärnor

och några andra himlakroppar, jordens magnetfält, landskapsbilder och

en realistisk blandning av dofter och känslor.

– Då har dom några jobbiga veckor att testa ut vad som kan vara ”sanning”.

Och vad gör vi under tiden?

- Vi kan börja med en del väsen. Några av våra vanligaste Akt-medverkande

har hört av sig. Högljudda och besvikna.

– Oj då. Ser man på, havets och strändernas fågelarter.

- Detta är bara några representanter, med anknytning till havet.

– Det var kanske deras ilska som skrämde iväg korparna, så vi måste

bli diplomater i stället för brevduvor.

– Nej, fågelarterna i fråga var besvikna på folket. Folket som har ansvar

för ”Torekov vid havet”. Inför årsmötet sändes en informationsfolder ut

till medlemmarna . . .

– Jo, men det är väl viktigt att denna viktiga förening har årsmöte . . .

– Det ifrågasattes på intet vis. Det var portobäraren som var fel . . .

– Brevbäraren, menar du? Helt klart. Borde varit brevduvor. Instämmer.

– Nej. Det var valet av frimärke. Frimärket visade upp en sparvhök.

– Jösses vad konstigt. Vad har en sparvhök med ”vid havet” att göra. Tänk så

många val av lämpligare representanter för ”vid havet” det finns.

– Ja trutarna menade att de dessutom medverkar vid städningen av hamnområdet.

Faktiskt hjälper till i föreningens hjärtefrågor. Och svanarna hotar med att lämna sina

platser till förfogande, att ge sig av. Liksom många andfåglar. En tom kust, en tyst vår.

– Vad kan valet av frimärke ha berott på.

– Jag frågade en hök. Han svor sig fri från alla former av manipulationer. Han trodde det

kunde var ett sätt att försöka påverka tyska turister att besöka Torekov och Hallands

Väderö. Tyskarna lär vara förtjusta i rovfåglar, alla kategorier.

– Då är det säkrare att fylla hela Söndre skog på Hallands Väderö med älgar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 786                                                                2011-05-13

Frivillighetens höga symbol i Torekov

– Kajak, om jag visar dig ett knippe bilder, huvudsakligen vykort från

1930-talet och framåt, som visar flaggspelet vid Sjöfartsmuseet i Torekov

från olika vinklar, vad tänker du då?

– Gunin, upprepandets upprepning. Museet har varit ett ständigt återkom-

mande motiv under alla Akt-åren.

– I denna Akt är syftet inte enbart att fånga blicken med något vackert. Det gäller

att fästa blicken på något annan vackert.

– Ok, dra en bildsvit till, gärna med lite färginslag.

– Så här någonting, lite färg i vart fall. Vykortsfotograferna jagade inte motiv

med färgfilm förrän efter freden 1945.

– Uppgifter i övrigt om bilderna, var finns de?

– Jag visar en förteckning över tidigare Akter i följande bildsvit. Där kan du söka.

- Det gällde ytterligare någonting vackert?

– Jo, kolla nu sista bildsviten, som med . . .

. . . din sjuka fantasi får dig att tror, tror jag, efter att du har läst Akt 166, från

den 13/11 2006, att folket flyr undan en kraftig höjning av världshavens ytor.

– Du menar på grund av Grönlandsisens töande?

– Bland annat, ja. Några lämnar Lotsstugan åt sitt öde, någon flyr upp i

museets mast. Erkänn dina tankar.

– Absolut inte. Jag vet vad du syftar på. Den vackra tanken. Frivilligheten,

liksom i Akt 780, den om SSRS. Kanske även musiken i Akt 784. Jag vet att

det gäller ett arbete för att hålla kontinuitet i museets underhåll och flagg-

ning. Jag känner igen killen i masten, riggmästare Holmberg. Dom andra

ävenså, som lämnar Lotsstugan efter ett välförtjänt stop öl.

– Det gäller mer än så. Skjulet, Lotsstugan, Batterivallen, Barfotha-stången,

Övningsmasten vid Ydre Hall, Kajutan (Emils hodda) på Heden och mer

därtill. Riggmästarens båt minns jag från Akt 163.

– Giv mig lite tid och jag kan återkomma i detta ditt ärende med

arbeten kring vårrustningen av Sjöfartsmuseet och Skjulet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 785                                                                2011-05-08

Svika är att undvika en dyvika i Torekov

– Kajak, hur gick det i Torekov? Du skulle ju enligt Akt 783 återkomma med

sjösättning av fritidsbåtar alternativt  förberedelserna kring Sjöfartsmuseet.

– Förvisso Gunin, men förvirrad Gunin. Sjösättning går tydligen inte till som förr

i tiden. Inget släpställe, ingen stapelbädd, ingen slip, inte ens en stock.

Båtfolket nyttjar en byggnadskran. Tala om dekadens.

– Rationellt. Tidsvinst. Platsvinst. Sparar på kroppskrafterna inför seglingen.

– Pyttsan. Begrepp som kranbalk och kranbalksvis riskerar få helt suspekta

betydelser. Modernt folk verkar tro att kranbalk är en detalj på en lyftkran och

att kranbalksvis 45 grader är kranarmens lutning mot markplanet. Vart är vi på väg?

– Mot vattenytan . . .

– Och du, vad tror du dom, på tal om kranbalk, tror att en katta är? Och ”alle

mans katt”? En vanlig bondkatt, som i din Akt 771?

– Det är mycket på katt i nautisk . . .

– Och du, vad är detta . . .

. . . en person flyr upp i riggen? Misstänker vederbörande att någon missat

att sätta i dyvikan? Och de två personerna i aktern, ser det inte ut som om

dom försöker hålla båten flytande genom att knäa kring rorkulten och hänga

i akterstaget, i akterhäcken? Rena rama von Münchhausen-fantasierna.

– Kalmera dig. Det gäller riggning och riktning av masten.

– Du menar att han i masten skall montera en talja för att kunna sätta segel.

Tror du att ett segel väger 20 ton? Saknar du sinne för proportioner?

– Lita på folket. Lita på deras erfarenhet.

– Förvisso. Dom vinklade ut båten på ett förbluffande sätt . . .

. . . och fäste sedan blickarna mot horisonten.

– Vackert. Stilfullt. Hur blir det med Sjöfartsmuseet?

– Nu skall du kalmera dig. Du sitter väl inte i sjön?

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 784                                                                2011-05-02

Vår tid i Torekov är vårtid

– Marun, jag fattar inte vad våra killar och gubbar sysslar med.

– Inte jag heller Sugus.

– När vårtiden, vår tid i nuet, är full av fågelsång och musik håller de

på med döda ting.

– Liksom delar av folket. Sysslar med båtar som historiskt har seglat och
ligger på landbacken och med båtar som de tror kommer att segla, bara
de kommer i vattnet från landbacken.

– Nästa års aprilskämt lär bli att ”Hoppet af Länna” skall sjösättas.

– Då blir ju Torekovs-folket utan sjöfartsmuseum. Tragiskt.

– Nu är musik mer avkopplande; även om den ljuder i historisk miljö.

Som vid kyrkoruinen i Parken den 1 maj. En tradition, enligt Akt 281
den 2/5 2007.

– Jo, en mycket vacker miljö som vi har skrivit om några gånger under åren.

– Även vackert i jultid, när vejkseln, trädet mitt i första bilden nedan lyser upp,

som i Akt 199, den 9/1 2007, och Akt 518, den 1/1 2009. 

 - Exakt kl. 14:05, enligt solstenen, började musiken. Spelade gjorde Båstad Bjäre

Musikkår.

– Sedan var det bara att luta sig tillbaka mot en gren i vejkseln och lyssna av

några kända vårlåtar av den typ som brukar hylla vårens ankomst.

– Jag såg en koltrast. Han såg lite avundsjuk ut.

– Men icke förty, våren är vår. Fåglarnas.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 783                                                                2011-05-01

Får får frånTorekov en väg över havet

– Kajak, jag har varit i Torekov. Kollat på verksamheter runt sommar-

rustningen av Sjöfartsmuseet, flaggmasten, galjonsfigurerna och mer

därtill samt den fortsatta sjösättningen av lustbåtar. Och du, dom är på

väg, läs sjöledes, mot Hallands Väderö. Tackorna och deras gulliga lamm.

– Gunin, gulliga en månad, skall vi åter behöva lyssna på deras bräkande

en hel lång sommar till . . .

– Du brukar väl inte ha bekymmer med dövörat. Kolla här:

– Nanny? Får dom inte åka med Sund, dina raringar?

– Dom vill åka med fri horisont.

– Jag tycker det ser ut att vara mer folk än fä utmed relingen.

– Jo, intresset bland folket vid hamnen var påfallande.

– Ingen föll i och alla kom ombord?

– Helt klart, och sedan var det bara att snurra och ge sig åstad mot Ön.

– Får jag . . .

– Du får, men tidigast i nästa Akt. Du får själv välja att fundera runt

sjösättningarna eller kring aktiviteterna på och vid Skjulabacken.

– Skjuter nog in mig på Batterivallen.

– Det ser jag fram emot, om det skall blir träffen eller rekylen som

kommer att ge ämnet höjd och mening.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 782                                                                2011-04-29

Plågsamheter även i Torekov

– Kajak, det var väl trevligt att se alla här på Ravnahult och Pinus den

Höge under påskdagarna?

– Men ytterst tröttsamt, Sugus. Hallands Väderö skall ju vara, eller i

vart fall bliva, stillhetens och tysthetens, lugnets, paradis på jorden.

Du minns Akten från 24/1 2010 om ”retreat”. Enligt dagens NST (29/4),

sidan A9, är det på nytt ”muller” kring Skogvakarbostället.

– Jo, jag kan hålla med dig om att även de våra de är snackesaliga, mer-

parten. Inte  minst kusin Punin från Stenshuvud.

– Det blir så mycket om Vattenriket, skryt och skrävel.

– Vad var det för snack om champinjonodling och fågelnät. Han nästan

kraxade i falsett.

– Han kom ju via Hovs Hallar tillsammans med kusin Funin. De passerade

över golfbanan i Torekov. Där fick Punin samma nära-döden-upplevelse

som över Skepparslöv i Akt 776, den 28 mars. Champinjoner, massor av

champinjoner.

– Han borde efter den upplevelsen ha insett att det var golfbollar.

– Skräcken, paniken, skriket, var inte på grund av bollarna utan beroende

på nätet. Han trodde folket lockade fåglar i nätet med falska champinjoner.

Minns hans upplevelser, via hans unge Putin, vid Torsö i Akt 157, den 26/10

2006 samt tidigare i Akt LXVI, den 22/3 samma år. Sådan dramatik kan

sitta i länge.

– Jo, det var mycket om elände, bland både fåglar, fä och folk.

– Punin påstod att vadarfåglarna minskar kraftigt i Vattenriket, Urun att

matbrist, inte smältande is, hotar pingvinerna vid Antarktis. Bristen på

vadare vill folket skylla på rävar och kråkor. Samt, ve och fasa, på oss

korpar. Tokerier. Vadarna flyr naturligtvis ett nu kommersialiserat

Vattenrike, med Naturum och ny turbåt mm. Skåda bara Akt 774. Begripligt.

– Däremot är myrorna ovanligt aktiva i vårvärmen, både hästmyror och

svartmyror. Vintern har varit ”bra” för många av folkets ”älsklingar” som

getingar, mygg, fästingar och mördarsniglar.

– Glöm inte bromsen. Hästplågaren.

– Vad gällde kraxandet mellan Gunin och Punin om ödlor och salamandrar?

– En bisats kring golfen i Torekov och Skepparslöv.

– En icke vegetarisk champinjonssoppa?

– Skämta inte. Gunins skogsödla, en svårspråkad kallblodig en, hade låtit

Punins vattensalamander få den uppfattningen att salamandrar var ett

hinder för utbyggnaden av en golfbana på Bjärehalvön.

– Och därför ”roterade” salamandern av ren ilska?

– Tydligen.

– Golfbanor är känsliga. Golfbane-Akter: XV, LXIII; 188, 251, 464, 467, 730, 624,

676 om salamander, 762, 763 och 776 m.fl. visar på detta.

– Vad sjösätter vi i nästa Akt?

– Kanske båtar.

– Vi nämnde ovan Skogvaktarbostället. Vi har många Akter om denna byggnad:

591, 655 – 658, 661, 662, 732 och 735 m.fl.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 781                                                                2011-04-21

Blöt som en hund i Torekov

– Gunin, i samband med föregående Akt, den om SSRS-övningarna,

nämnde du någonting om hundar.

– Lugin, vi har haft Akter om hundar tidigare, även i SSRS-sammanhang.

Vi har visat att hundar kan vara viktiga inslag i olika räddningsinsatser

och som stöd och hjälp åt folket i olika funktioner.

– Ja, låt oss så här i påsktider glömma andra och mindre trevliga uppgifter

hos folkets hundar. Fågelhundar, för exempel.

– Vattenhundar har vi sett tidigare. Spanska och portugisiska, exempelvis.

– USA:s president, Barack Obama, har en Vattenhund.

– Som åskådare och i ett försök att visa två Vattenhundar sin förmåga fanns

en liten duktig Jack Russel på plats vid uppvisningen i senaste Akten.

- Ja, hunden fick visst i uppgift att hämta upp en sten från bottnen.

– Han lyckades som bildsviten visar.

 – Vad avser Vattenhundarna får vi eventuellt återkomma.
-  Kolla så länge Akt 319

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 780                                                                2011-04-18

Värdefull frivillighet i Torekov

– Gunin, jag såg att du hängde på i luftdraget när Gripen tog sig från Vinga Skär

till hamnen i Torekov, efter övning.

– Lugin, spännande vindsurfing. Och en intressant övning fick jag uppleva i

hamnen. Slalomåkning med en rescuerunner, en skoterliknande båt för upp-

tagning av folk i sjön.

– Dessa mopeder är väl förbjudna, tack och lov?

– Glöm det. Det var snabbt ut från dockningen, sicksack mellan pirens pålare

för akterförtöjning, ut en sväng i Kattegat och sedan tillbaka på samma sätt.

Slalomåkning på nytt och snabbt upp på dockningen igen. Tjusigt. Måste inge

förtroende hos folk i sjönöd. Lika viktigt som frivilligt.

– Jag var i Torekov för att betitta helgens sjösättning av båtar. Dessa folkets ting, som

är grunden, grunden vitsigt va, för frivillighetens befrämjande och klokhet inom SSRS.

Övningen hade blivit kortare idag, med nysjösatta båtar utmed piren.

 Foto Lugin  2011-04-17

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 779                                                                2011-04-13

”Alle man på däck” i Torekov

– Kajak, vad var det för gräl med vår son Lugar, just hemkommen?

– Sugus, han försökte imponera på oss som vistades på Pinus den Höge.

Han gjorde gällande att han, precis som vid sin Hollands- och

Danmarks-resa, hade varit med på ett segelfartyg.

– Det var på senhösten 2006, Akter från 179 till 189, under november
och december. Varför skulle hans resa, om han nu varit på resa, varit
annorlunda?

– Att resa med är en sak, att ”trampa däck” är någonting helt annat.

Då är man arbetsdeltagande och medansvarig. Kan du ens tänka dig

Lugar i den rollen?

– Ja, och jag vet att hans påstående var för att provocera dig. Reta dig

och trigga dig för din sjukliga misstänksamhet. Jag har bevis för att

han verkligen har ”trampat däck”. Ett kort från Övervakningskameran.

– Det är ju för f-n ett gammalt husvagnsdäck. Det här har ingenting med hårt

sjömansliv att göra. Jag har närt en bluffmakare vid min barm.

– Lugna dig, kalmera, mojna av. Sansa dig, vi kan göra pengar på tilltaget. Jag

såg Lugars verksamhet och avtal med Övervakningskameran på Gunins första

bild i föregående Akt. Lugars förberedelser till ett underlag för att han skulle

kunna tvinga av dig en ursäkt för ”förhastade slutsatser”

– Hur då skall kunna komma i pekuniärt överläge?

– Nu låter det genast annorlunda. Jag flög dit och säkrade upp det  ”vältrampade

däcket”.

– Och?

– Det finns många arter som mot ersättning vill bli förevigade som orädda

däckekvilibrister. Ärligt talat förbluffande många som ärligt vill kunna bluffa.

– Vafalls, även du min Sugus?

– Ett oomkullrunkeligt krav från Övervakningskameran.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 778                                                                2011-04-11

Kontrasternas Torekov

– Gunin, Urun gjorde en tur över Heden i Torekov. Det var en tid sedan så

han kände sig liksom lite vill.

– Lugin, jag vill mena att vänsterglimten fick hans minnesbild ovan att skena.

Jag har förstorat upp dels han minnesbild, dels hans upplevelsebild, från den

bildens vänsterkant.

– Detta borde vara honom väl bekant. Han kan rimligen inte ha missa våra Akter.

Börjar han bli senil?

– Börjar bli!

– Vi får trimma hans minne.

 – Vi kanske bör påminna honom om ytterligare en visad flyttning.

– Flyttning eller rivning kan väl kvitta?

– Det är nog en fråga om resursåtervinning och kanske moral. Vi har ju visat på

ytterligare flyttningar. Akt 481 och Akt 482 visade exempelvis Hamrins Kajuta.

Titta även på Akt 714 den 16/9 2010, lite olika objekt. Men visst, slutresultatet

blir kanske oftast neutralt. Förvisso kontraster. Vi kan påminna om en rivning,

sen må det vara bra för tillfället. Men vi lär återkomma.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 777                                                                2011-04-01

Vårtrötthet drabbar aldrig det ljusa Torekov

– Kajak, det har varit mycket om vår vår, om jag säger så. Vad säger du?

– Sugus, som kejsar Wilhelm I på sin dödsbädd: ”Jag har inte tid att vara

trött nu”. ”Ich habe jetzt keine Zeit, müde zu sein”. Jag utgår ifrån att du

tänker på folkets vårtrötthet.

– Jag tror det beror på bristen av snällhet mot sig själv. Urun påstår att

Sovjetunionen gick under av ren tristess. Kanske av höstdepression.

– Höst?

– Du kan väl din Karlfeldt och Fridolins lustgård?

– Du menar ” . . . den stolta vår utsprungen . . . de svaga kallar höst”, förstår

jag. Du ser att höstens flyende ljus, som ger höstdepression, skapar vårdepression

när ljuset återvänder. I så fall tragiskt för folket. Trötthet och tristess har för fåglar

en helt annan innebörd. Vi har ju upplevt trandans. Förvisso ingen vårtrötthet.

– Vi måste skilja på trötthet och sömnighet.

– Hästar och grisar blir trötta av att päls och borst ökar i vikt under vintern.

– Hästar och jordförbättringsbökande Linderöds-svin har tuffa jobb.

– Hjälper det inte med en diet av tallkottar för körtelaktivitet? Kosten är viktig.

– Det måste till rytmväxling både gällande takt och ljus. Lär av tranorna.

– Är de som här, gässen två, kan tröttheten växlas mot vaksamheten. 50 – 50.

– Sovande under dagen får inte tillåtas störa nattsömnen, ty då skapas trötthet.

– Kajorna här är trötta. Men det är en annan sorts trötthet. Trötta på folk som envisas

med att ”låsa in” fågelmaten. Brevlådan är trött på siffran 13, olyckstalet. Får enbart

se fram mot räkningar och indrivningsärenden, aldrig några glättade kärleksbrev.

– Brevduvorna i vagnen, från 1:a världskriget, var nog rejält utarbetade.

– Många anser att supermånen påverkar både folk och fä. Tänk på vargens ylande.

– Jo, domedagsprofeterna slog larm, varnade för kaos på jorden. Men det blev inte

värre än vid ”normalt” avstånd till månen. Att månen skulle påverka hjärnsubstansen

på samma sätt som tidvattnet återstår att bevisa. Nästa supermåne blir den 14/11 2016.

Då blir månavståndet 356 511 km mot att den var 356 577 den 19/3 i år. 66 km kortare.

Som längst är månen över 400 000 km borta. Supermånen , vid ”perigeum”är 14% större

och 30% ljusare än vid månens mest fjärran läge, ”apogeum”.

– Ok, vi får minnas tröttheten och återkomma 2016.

– Vi som ständigt exponeras av dagsljus drabbas inte av depressiv

stressrelaterad vårtrötthet. Vilka råd bör vi ge alla andra?

– Letar vi vårtrötthet i vanliga uppslagsböcker hamnar vi närmast på

”vårtsvin”. Och att döma av grisarna ovan finns ingen hjälp att finna

där inte.

– Då blir rådet att söka professionell läkarvård.

– Utan hjälp kan tröttheten bli som en tung sten, en nära dödenupplevelse.

– Några allmänna råd kan vara: ljus, rörelse, gilla vad du gör, var närvarande,

ät gott och nyttigt, växla inte tidszoon, gynna er en god nattsömn och var som

sagts ovan snäll mot dig själv.

– Och oss. Nu slutar vi. Jag blev trött, oaktat att vår vår ger vårlig vårsol.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 776                                                                2011-03-28

Från Kristianstads Vattenrike till Stenshuvud

– Gunin, han vill förtydliga sig.

– Lugin, gäller det vindkraftverk eller fyren på Hallands Väderö?

– Det gäller Punin. Det gäller Kristianstads Vattenrike. Det gäller

Naturum. Det gäller hans uttryck ”Forsakar-stuk” i Akt 774. Det

gäller en konstig historia med höstsvamp på våren.

– Jaha. Alla känner tydligen inte till Forsakar vid Degeberga, där

Forsakarsbäcken bildar ett ur Skåne-perspektiv mäktigt vattenfall.

– Därför beslöt Punin att på sin väg hem till Stenshuvud ta en om-

väg via några andra upplevelseplatser inom  Kristianstads Vattenrike.

Över golfbanan i Skepparslöv såg han någonting som gav upplevelse

av champinjoner vid helt fel årstid. En närmare granskning visade att

det var en optimistisk folktyp som försökte odla golfbollar.

– Helknasigt. Kanske kråkor som stulit ihop en samling.

– Efter chocken fortsatte Punin till Forsakar för att kunna dokumentera sitt

uttalande i Akt 774, den 21/3.

– Det är en vacker plats och ett härligt porlande vatten. Jag undrar om han såg

och talade med strömstaren, som brukar finnas där året runt.

– Han fortsatte till Pulken, vattensamlingen mellan Yngsjö och Everöd.

– Nyfiken på tranorna, förstår jag.

- Tranorna, rätt många just nu påstår Punin, mellanlandar här på färden från Rügen

eller från Bornholm till Hornborgarsjön. Han trodde Bornholm eftersom han hörde

danska tungomål, som dock visade sig komma från danska fågelskådare.

- Punin fann tranornas skrik tröttande och begav sig hem via Grophålet, Helgeåns

utlopp i Östersjön vid Ålakusten söder om Åhus. Han blev bjuden på fisk av några

spinnspöfiskare utmed utloppet.

– Sedan en fast blick på Stenshuvud. Innan dess ville Punin ge oss en alternativbild

till den siluettbild över Kullaberg, som Fugin förärade oss till Akt 724, 9/10 2010.

– Måhända han har mer att berätta vid vårt stundande Påskblot och Ravnahults-möte.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 775                                                                2011-03-26

Demokratibekännelse i Torekov

– Gunin, på grund av de tragiska katastrofhändelserna i Japan har debatten om

kärnkraften förstärkts. Krafterna mot kärnkraften har ökat. De gamla dekalerna

från folkomröstningsåret har på nytt pluppat upp på folks kläder och i Facebook-inlägg.

– Jag minns en del av dem Lugin Det fanns för och emot. Det fanns, och finns, knappar

för och emot alternativa krafter och energier, som senare års exempel på badges om de

tekniskt tveksamma och miljöförstörande vindkraftverken, farliga för fågellivet.

– Motståndarna talade ofta i termer av atomkraft. Skräckassociation.

– De som var tveksamma att ta ställning lanserade hjärnkraften.

– Trots allt är dekalerna en form av direktdemokrati. Om två eller flera av folket

råkas kan inställningen snabbt avläsas.

– Jo, det kan bli medveten hetsig debatt eller lugnt samspråk över en öl, lobbybildning.

– Två förslag till nya pins visas ovan. Inga mygg önskvärda på Hallands Väderö samt

nej till chipsfabrik i Torekov.

– Värre blir det kanske om vi lanserar dekaler för anläggning av golfbanor.

– Vi har i tidigare Akter varit både förespråkare och nejsägare, därför en nja-badges.

– Golf-Akter har nummer som. XV, LXIII, 188, 251, 464, 467, 730, 762 och 763.

– Ett egotrippat utspel med krav på ett klart ja eller nej kommer här:

– Enligt min åsikt ett lätt val. Bär gärna båda. Skarv-Akter finns många, som för-

klaring. Kolla in Akt 502 och 733. Vackra prydnader om jag får säga det själv.

– För att inte Punin skall intervenera i efterhand har han fått höra av sig från

”fjärran östern”, från Kristianstad, om synpunkter på bra rockuppslagsförslag.

Han börjar med två fågelvänliga knappar. En från Skottland, där vi tillsammans,

för några år sedan, besökte ett reservat för fiskgjusen. Intresset och ansvaret för

fåglar, menar han, kan aldrig bli för påfallande för folk som älskar natur och miljö.

Däremot ser han också med  bekymmer på det konstiga dyrkandet av vindkraftverk

som sker i stora delar Skåne.

– Jo, jag förstår att han anser utbildning inom naturvetenskap, teknik och miljö

bör kunna rätta till detta beteendet, som resulterat i mängder av beklämmande

insändare i såväl kristianstadbygdens ledande morgontidning som dito den för

nordvästra delen av Skåne. Han anser att Österänggymnasiet bör vara bästa

möjliga val inom hans revir.

– Är det en uppfattning han själv bakat ihop?

– Alls inte. Skolan ifråga tog storslam vid såväl SM för Unga Bagare i Göteborg

den 16/3, som vid Skol-SM för gymnasieelever.

– Det var därför han hänvisade till Kristianstadsbladen den 17/3 och 24/3.

- Jo, en skola med gott rykte och tillit. Teknisk utbildning med praktikstöd från

näringslivet och support från teknisk sakkunskap bör kunna ge goda kunskapar

och insikter, anser han, om vilken energi som kan skapas i behövlig mängd och

på det mest säkra sättet med hänsyn till fåglar och folkets livsmiljö.

– Du menar att såväl saklig och osaklig kritik som fakta kring vindkraftverken

saknas i majoriteten av de kriorna som dominerar tidningarnas ”Min åsikt”.

– Vetenskaplig och teknisk fakta måste separeras från känslomässigt snömos

och oväsentligt pekuniärt svammel.

– Föregripande byggnadsvård.

– Det finns kanske pengar att tjäna på energi. Lägger vi ner lite energi på

att lansera än fler dekaler blir det kanske klirr i kassan. Tänk dig knappar

för eller mot ”Dåligt väder”, ”Länskungörelser”, ”08:or”, ”Vild bilparkering”

och ”Museum på Hallands Väderös fyr”

Vi har placerat vår blogg i <a