Horsakistan

Akt 774                                                                2011-03-21

"Opteryx" - Biosfär via teknosfär – en märklig mekapär.

– Gunin, han, ”Punin af Stenshuvud”, är helt hopplös.

– Hurså Lugin, har han givit upp hoppet om en skön vår även i år?

– Han fortsätter att tråka oss här i ”vilda västern”. Han anser att  i ”fjärran östern”

är alla mer naturalerta än vad vi är på Bjärehalvön.

– Gäller det Stenshuvud, eller är han på nytt i Kristianstads Vattenrike?

– Naturum, ”redet i vassen”, mitt i residensstaden, mitt i Helge å. Ja, han breder

verkligen ut sig. Som Helge å under värsta vårfloden.

– Värre än i Akt 769, den 20/2?

– Nu är det mest Naturum och informationsfenomenet ”Opteryx” som han yvs över.

Du vet att vi fick lära oss om vår omvärld av berättarglada själar. Uppifrån av Kajak, under

vattenytan av Snorre säl, grodperspektivet av Grodan Boll och ur mera folklig syn av

sommarsemestrande hästar och kossor på Hallands Väderö. En underbar barndom för

korpungar.

– Men nu gäller uppenbart teknik för folkets telningar. Med ”Opteryx” kan de uppleva

Vattenriket, fingerat, med svävande flygplan, som gladan, med en hovrande helikopter,

som en ryttlande vråk, via U-båt under vattnet, likt en säl, med flodbåt utmed vattenytorna,

såsom en simmande svan.

– Här är några bilder, fritt efter minnet, genom Punins exalterade berättelse.

– Skall detta vara svanperspektivet, upplevelse via flodbåten?

– Ja, och nedan följer fågelperspektivet, via flygplan och helikopter, grodperspektivet

och sist fiskperspektivet via U-båt.

– Inne i Naturum är det tydligen hög aktivitet. En biotop med ”Forsakar-stuk”

lär folk allt om småkryp som märlor, insekter och larver m.m.

– Tror du barnen kunde motstå att käka upp godsakerna.

– Skäms, det är folk. Det finns fik i anläggningen.

- Ok, vi får nog ge oss. Det verkar vara en fin institution. Någonting i framtiden för

Torekov, Hallands Väderö och Hovs Hallar. Men Naturvårdsverket har lagt på locket.

- Här är ytterligare några  bilder som Punin vill visa för att få oss att "drägla"

– Men i klass med vårt eget Hallands Väderö, knappast.

– Med vår Grodan Boll, Akt 229, vår padda i Akt 487 och 525 och Snorre Säl i ett

antal Akter som 334 och 548 m.fl.

– Mer naturligt och verklighetsnära än via opteryxer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 773                                                                2011-03-19

Våren - skämt i Torekov?

– Gunin, nu är det än mer skrutt med våren än vid Loguts utsago i föregående Akt.

– Jo du Lugin, men det är meteorologisk vår och potatisen har börjat komma

i jorden, under plasten.

– Och under snön. Vad gör vi?

– Vårstädning går ju alltid hem. Liksom vädret. Alla snackar om det.

– Men få gör någonting åt det.

– Logut gjorde en ansats med begreppet ”redesredning”.

– Ok, vi kör lite bilder kring våren. Vårredning av reden m.m.

– Vi kör bilderna med för- och eftertexterna bortstädade.

– Fritt för egen tolkning. Hjärnstädning.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 772                                                                2011-03-14

Ett vårligt gnägg i Torekov

– Logut, det är skrutt med våren ännu.

– Jo du Login, men meteorologisk vår är det. Men jag förstår

att du vill ut med mer statistik. Gäller det hundar?

– H är rätt. Men det gäller hästar.

– Misstänkte det, men jag har svårt för häst.

– Gillar du inte hamburgare?

– Uttalet. Min franska finess. Du vet h i början och st i slutet uttalas inte

i franska ord. Bokstaven ä finns överhuvudtaget inte. Jag kan inta säga häst.

Men vart vill du komma?

- Vi har ju diskuterat vårkänslor, ja känslor i stort. En kombination här av

känslor och hästar. Lite Hallands Väderö, lite Torekov och lite världen i övrigt,

om den finns.

– Statistiken?

– Kommer här, typ lite. Hästen saknar en ”Kennelklubb”, en säker statistik.

- Nej, fram med lite nya bilder.

– Ok, här kommer lite nya och lite äldre. Allt till hästens ära.

– Som framgår av statistiken, om du kollat den, och Akt-bilderna, är dagens Väderö-

hästar enbart sommargäster. Någon verksam skogsvaktare, som bildens Georg Wargren,

finns inte längre, 0ch därmed inga arbetshästar.

– Betande djur har varit där under många år och kommer förmodligen nya i sommar.

– Men visst saknas synen av arbetande hästar. Urus kraxar var gång han hör och ser

”öaknegarnas” traktor.

– Låt honom, Urus, minnas med följande:

– Här gäller det vedtransporter. Vi såg i tidigare Akter hästar i
potatislandet och i arbete med höskörden.

– Det var, vill jag minnas, Akter som 655 och 657, april 2010.

– Här är det Lorenz Wargren som för kommandot.

– Det fanns jobb för dragarna året om.

– Betkampanj, förvisso. De första åren på 1940-talet rådde sträng kyla.

Kan undras om släden varit och provianterat, över isen, i Torekov.

– Vi får kolla med Urus.

– Vi missade havsis i år, men nära var det.

– Nu tänker vi framåt. Vi tänker vår och sommar. Redesredning.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 771                                                                2011-03-07

Katzenjammer i Torekov

– Login, nu är det mars månad, men svagt med våren. Dock kalendervår.

– Jo du Logut, krigsgudens månad till trots. Men oljud lär det bli, vår eller

inte vår.

– Vi för inte oljud. Råkorna förvisso. Men jag utgår från att du syftar på

katterna. Marskatter.

– Du vet, även fina kattor gör det. Gunin fångade Ragdoll, på bild, på

smyg till sin ”trasdocka”, en bekväm societetskatt. Hon ligger mest på

schäslongen och spinner. Blir inte mycket gjort där inte.

– Men Ragdoll-ras är ”innekatter”. Ligger 1:a på SVERAKS ”tio i topplista”.

– SVERAK?

– Sveriges Kattklubbars Riksförbund. Här kommer en bildsammanställning över

raserna från 2. till 10. Både Burmesen ”Carmen”, Akt 487, och Norske skogskatten,

”Jönssons katt”, Akt 542, finns med som plats 2. och 3.

– Jag ser att du slagit ihop Burmeser och Heliga birmaner.

– Ja, och några utanför topplistan finns med: Huskatt, Siames, Bondkatt och Angora.

Det är listan för 2010. Skillnader från 2009 är att ”Burma” gått förbi ”Norge” och

”Bengalen” har gått upp två placeringar samt att ”Rexarna” har bytt plats i rang.

– Garanterat underlag för vårligt katzenjammer. Olidligt.

– Vi kör med lite statistik till, medan det ännu är lite lugnt.

– Andra vårtecken är vanligtvis i god ordning: Vintergäck, snödroppar, tussilagon

och hasselblommor bland växter, tofsvipor, sånglärkor och starar bland fåglar.

– Vårväxter, och dito fåglar, minns vi från Akter som: 453 (19/3 2008), 455, 464,

470, 635, 666, 669.

– På tal om vårstatistik och SMHI:s definition på meteorologisk vår, så kan det skilja

upp mot två månader för detta inträffande.

– Du syftar på att medeltemperaturen, efter 15/2, skall ligga över nollpunkten under

sju dagar i följd under stigande temperatur.

– Just så. Här är några år med tidig vår till senare: Februari 1995, 1990, 1989,1998,

1997, 1991, 1992 och 2008, början av mars: 2009, 2006, 1994, 2000, medio mars: 1993,

2004, 1999, 2002, 1985 samt slutet av mars: 1985, 2005, 2010, 2003, 1996 och 1987

och slutligen sent i april: 2007. I år lär det dröja minst 12 dagar till. Kan bli som i fjol

eller kanske som 1996.

- Skrämmande. Vad är folk rädda för?

- Statistik finns. Svenska folkets skakislista rangordnas för närvarande så här:

1. Miljöförstöring, 2. Klimatförändring, 3. Cancer, 4. Rattfyllerister 5. Ökande kostnader.

Sverige är ensam om att toppa med 1. och 2. Globalt ligger Sveriges 5:a i topp och 1:a är

inte med. 2:a ligger 5:a.

– Vad tror du avgör att svenska folket har miljöförstöring som värsta rädslan?

– Gissningsvis på Bjärehalvön: Golfbanor, chipsfabriker, campingplatser och

vindkraftverk. Rädslan till trots ökade befolkningen från 1980 till 2010 med 18 %.

– Men kanske något som påverkar turiststatistiken. Skåne ensamt minskade 2010.

– Tragiskt. Inte minst för Hallands Väderö. Återgå till katterna.

– Vi kan ta kissarnas vanligaste namn: Maja, Nisse, Smulan, Tiger, Sigge, Simba,

Findus, Selma, Lisa och Molly – i nu given ordning 2010.

– Märkligt. Molly ligger 1:a på hundlistan. Sigge 7:a och Selma 10:a.

– Återkommer inte våren så återkommer vi med mer statistik, om ditt och datt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 770                                                                2011-02-27

Glimrande vårögon i Torekov

– Kajak, känner du av att det håller på att bli vår?

– Sugus, knappast alls. Något ljusare kanske.

– Inte den minsta gnutta vårkänslor?

– Aha, menar du så. Visst, nu känns det. Jo, saven stiger.

– Titta på svanarna, se hur deras ögon glimmar.

– Vad kan detta bero på? Vad kan de skåda i skyn?

– Gunin har en teori. Han har fotograferat svanarnas gula

fläckar och påstår att där finns ett speciellt vårflimmer.

– Tala om förväntningar.

– Folket har ju konstiga känslor. Verkar som om årstiderna inte spelar

någon roll i deras kärleksliv. Det är mest pang på,  året runt. Smaklöst.

– Nåja, deras vigslar har nog en tyngdpunkt på våren, kring pingsthelgen.

-  Gunin fångade, på väg till Hallands Väderö i går, en bröllopsdokumen-

tation vid Morgondoppsbryggan i Torekov. Och inte är det väl pingst nu?

– Det kan gå snett i alla relationer. Och snett verkar det ha gått. Har du

kollat bilden?

– Jag kan inte se att det har gått snett.

- Svarta kläder. Brudar skall vara klädda i oskuldens vita färg.

Gärna brudgummen också. Annars påminner de om det mest

osmakliga, nämligen skarvar. Smaklöst.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 769                                                                2011-02-20

Punins vårspår i år.

– Punin här. Ok, ursäkta, men Gunin och hans Kallskärslid-gäng är lite

provocerande. Tycker jag. Ibland. Minns mig från Akter som 763 och 741.

Västsidans företrädare talar om spår av vår. Jag tog i dagarna en tur från

mitt Stenshuvud utmed Ålakusten till Vattenriket runt Kristianstad.

Där kan man tala om vårspår. Höga vattenflöden och ytor kring Helge å

och det nyligen invigda Naturum. Kolla även Akt 629.

Utsikten från Naturum är magnifik liksom från ruinen på Allön.

Lite mer udda spår såg jag utmed Ålakusten. Ålfiskarnas båtar låg på land

och ryckte i sin förtöjningar i längtan att få komma till havs. Tala om vårkänslor.

 
Ytterligare ting, som jag tycker kan vara värda en mening, vill jag sammanfatta

med en fyrarutig bild, för att tangera Gunins ”Johari fönster”.

Bild 2 visar en annan variant på ”Johari fönster”, tankarna bakom och omkring.

I övrigt inga kommentarer, men väl till Bild 1. Att vid badsäsongens slut folket inte

orka plocka in sina njutningsmedel för bolltävlan är uselt. De förväntar sig nog att

isarna vid polerna skall smälta och öka på vattenståndet så att beach-ball-nätet blir

fisknät. Möjligen inspirerade, eller kännande fruktan, via motiv som i bild 3.

Slutbilden, bild 4, är motsatsen till ålekorna ovan, som vill i vattnet. Trädet vill upp

ur vattnet.

Ingen har det utpräglat lustigt eller roligt. Men ett kan jag hålla med Gunin om,

nämligen att Jan Berglin är rolig och lustig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 768                                                                2011-02-19

Spår av vår i Torekov  

– Lugin, om jag tänker Johari fönster, vad säger du då?

– Gunin, att jag hoppas på ett fönster genom vilket en ankommande vår

kan skådas.

– Det vet man aldrig med säkerhet. Fönstret har fyra rutor, två av dem kan

du inte se ut genom. Kanske kikar våren in genom ett dem och du märker

ingenting.

– Kan du förtydliga? Kan du bli lika strålande klar som stundom vårsolen?

– Låt mig försöka. Som vi vet finns det kända saker om våren som både vi

och våren vet, exv. att efter vinter följer vår. Det finns även kända saker som

vi vet att vi inte vet, men som vi vet att våren vet, exv. när vintern slutar och

tiden för vårens entré är inne. Det finns även ting som vi inte vet att de

finns, men som vi, om de finns, vet att våren vet, exv. faktorer som våren

själv kan påverka för att stimulera sin tidsvilja för ankomst. Slutligen finns

även saker som vi inte vet att de finns, men som vi, om de finns, inte vet att

våren inte vet, exv. faktorer som kan påverka våren så att årstidsrytmen ruckas,

efter vinter kommer sommar eller höst.

– Klargörande dr Watson. Ber om lite mer konkreta spår.

– Våren kom, möttes av ny kyla och vände, liksom tranorna vid Pulken.

Under de få dagar som vi anade vår, satte våren några spår, droppmärken.

– Någonting mer?

– En samlingsbild kan visa på någonting som ekv. . . .

. . . Bild 1. som visar att vårkänslorna kan komma i otakt. En ny generation

kommer tidigare en den avlämnande räknat med. Jaharis blinda fönster.

- Bild 2. förstår jag, folk tröttnar på kajbon i skorstenarna och sätter upp huvar

inför kajornas vårkänslor. Jaharis fasadfönster.

– Bild 3. visar hur våren inleder en kamp mellan vattnets olika aggregationstill-

stånd. Is övergår till vatten för att sedan bli till ånga i luften. Jaharis lyhördhets-

fönster.

- Bild 4. fick jag av Lugar, nyss hemkommen från England och fotbollstokig.

Han ser dagsläget i Premier League som ett vårtecken.

– Hur? Jaharis öppna fönster? Alla kan fotboll, alla vet hur det går.

– En koppling mellan W i engelskans vinter, ”winter”, och att alla lag som börjar

på W i ligan är på väg ut, bortsopade av ”vårvindar friska lekar . . ”.

– Trots all tid av spring? Nu till synes tack vare all springtid, ”springtime”.

– Får vi skämta om väder?

– Behövs inte. Det finns en expert på detta, en vid namn Jan Berglin.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 767                                                                2011-02-14

Inga spår efter stäpphönor i Torekov

– Gunin, om jag säger stäpphöna, vad tänker du då?

– Eftersom det är du Pax som frågar, utgår jag ifrån att du syftar på din

släkting, Pterocles indius, från stäpperna i Centralasien. Kanske från

Kazakstan. Har mycket sällan blivit sedd i Sverige, aldrig i Torekov.

– Jag kanske uttryckte mig fel. Jag säger om. Jag säger den steppande hönan.

– Ok, då är jag med i plats och tid. Du syftar på lanthönan Laura, hon som var

fjärran från att vara panelhöna. Är det folkets TV-inslag Let´s dance som rör

om i din tankeverksamhet?

– I mindre fågelhjärnors. De har hört om Lauras vilda liv på Marknaden i

Boarp, som gav henne ”evigt liv”, uppstoppad och till allmänt beskådande.

Det senare känner inte många fåglar till, bara ryktet om steppintensiteten

och berömmelsen. Det har på något vis blivit till utmaning, som bland pistol-

män i Vilda Västern. Vem drar fortast, vem steppar snabbast.

– Några som har utmanat dig?

- Inte direkt. Snarare efterfrågan på goda råd. Några tycks känna till duvors släktskap

med stäpphöns. Inbillar sig att vi duvor är steppspecialister, som kan sätta spår på

dansgolven. Arterna uppviglar varandra. Upp till kamp, låt oss skåda spåren i snön.

– Duvans spår var ju inte särdeles upphetsande.

– Koltrastens kanske något tätare och intensivare, men fjärran från Lauras.

– Finkarna menade att bästa fågel må vinna och fixade uttagningstävlan.

– En bofinkshona segrade och åstadkom ett mycket proffsigt mönster.

– Undrar just om inte hela flocken hjälpte till i tramperiet.

– Du avslöjade väl inte sanningen om Laura?

– Menar du om den gången hon fick sin berömmelse och dansade ihjäl sig?

– Ja. Hon dansade, inte i snö, utan på en upp och nervänd badbalja, 80-liters.

Ingen visste att under baljan, inne i den således, fanns ett brinnande gasolkök.

Ju mer tiden gick desto varmare blev ”dansgolvet”. Lauras dans, med allt mer

upphettade fötter, blev vildare och vildare tills hon föll död ner.

– Men bevarad för eftervärlden, uppstoppad och utställd i Hembygdsparken.

– De som dansar i snön är handikappade. Blodet via benet, tarsen, stryps för

att minska nerkylningen och dämpar därmed rörelsehastigheten.

– Det är nog bra att de håller igång, vintern syns ha kommit tillbaka.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 766                                                                2011-02-11

Inte helt spårlöst förbi i Torekov

– Login, är vi blåsta?

– Logut, kan vara så. Hur är hjärnvinklingarna?

– Spåren efter stormen, 7-8/1 2011, och seniorernas verksamhet.

– Du tänker på Akten med Punin, 763?

– Ja, men nu har väl även han läst tidskriften Svensk Golf, nr 1 2011 . . .

– Och konstaterat att seniorgolf även finns i Torekov, enligt sidan 20.

– Vilket vi har gjort långt tidigare.

– Är gränsen mellan golfbanan och intilliggande Flytermossen en klimatgräns?

– Hur så? Läget syns på kartan i Akt 646, den 12/3 2010.

– Klimat eller inte. Klubbor som klubbor, bollar som bollar.

– Även åldersgräns. Seniorer på golfbanan och juniorer på Flytermossen.

– Lika roligt, lika socialt och lika motionerande.

– Var blev stormen av? Blev det några spår? Spår verkar vara inne just nu.

– Tydligen mer skonsam än Gudrun och Per, trots lika hög vindhastighet.

Styrkan över 30 m/s vid Hallands Väderö fyr och på fyren på Kullen.

– Stormar runt Bjärehalvön har genom åren lämnat tydliga spår, som framgått

av ett antal Akter.

– Vi kan bidra med ytterligare ett objekt. Liksom Punin har gjort med ett från

ostsidan, från Skepparslövs golfbana.

– Vilket är då Sveriges sämsta spår?

– Enligt tidskriften Ny Teknik, nr. 6 2011, sidan 6, är det järnvägsspåret i

Värmland mellan Kristinehamn och Kil.

– Då ger vi upp.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 765                                                                2011-02-10

Att spå i Torekov-spår

– Marun, du vet att jag kan spå i spår, liksom folk kan spå i kort.

– Jo, jag vet Sugus. Vad spår du?

– Jag spår när jag kan se vart spåren leder. Därför är det för mig trist

när någon försöker undkomma min spådom genom att sopa igen spåren

efter sig.

– Du måste förstå att överlevnadsstrategin för många arter är att und-

komma de som följer i spåren  . . .

– Jaha, jag ser här två som samtalar kring sina spår. Båda är offerdjur för rovdjur.

– Och båda försöker utveckla undkommandestrategier.

– När koltrasten har katten i farlig närhet av stjärtfjädrarna är goda råd dyra.

– Du menar med förvirrande koltecknade koltrastar i snön och tillflykt i tätt buskage?

– Det är lite mer sport än att enbart ta till flygflykt.

– En variant är att lägga ut en snöängel och lura förföljaren att sälla jaktmarken

redan är nådd.

– Påminner om pilfinkens sandängel vid SPA-badet i Akt 677, den 23/6 2010.

– Det var kallbad. SPA-badet var i Akt 687 i juli 2010.

– Ekorrarna försöker vara listiga och sätta kontrakursspår genom baklängesgång.

– Det tror jag inte lurar någon. Allra minst en hungrig mård.

- Ett misslyckande kan innebära ”en spik i stenen och forsande blod”, en

variant av folkets ”sista spik i kistan”.

- Vad tror du om skrämsel, som ugglan Strix´ uggleträd? Ett träd som ser ut

som en jätteuggla.

– Det är nog bäst som folket gör, att utplåna spåren efter sig.

– Nu går vi från det här spåret för gått.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 764                                                                2011-02-07

Svallvåg, spåret från Torekov

– Kajak, om jag säger Vrenen, vad säger du då?

– Marin, kanske Lat. 56,43 och Log. 12,43. Stångskäret vid Hallands Väderö.

Hade huvudrollen i Akt 379 den 12/11 2007 och med på ett sjökort i Akt 725.

 

– Jo, det kan vara så, men jag syftar på en namnbärare.

– Aha, båtar som fått namn efter Vrenen. Ett antal har funnits i trafiken mellan

Torekov och Hallands Väderö. I Olle Rencks bok, enligt Akt 736, nämns tre,

varav två stavades med W. Men varför frågan? . . .

. . . Väderöbåtarna, som Gunin kraxat om i sin 50-talsresumé och tankesfär, har

blinkat till i ett trettiofemtal Akter. Skall du intervenera i hans hjärna?

– Nej tack. Men jag tycker han har spårat ur i sina ambitioner. Han lägger ner alltför

mycket tid på djur i nutid och för lite på båtar och fartyg under bortfluten tid. Jag

kan gott reta honom lite, inom lagom svunnen tid. Tiden före Lindgren, men efter

Kullenberg.

– Ok, då gäller det Väderötrafikens nydanare, båtar  från och med 1987 . . .

– Ja, Olofssons båtar. Olofsson köpte några av Kullenbergs båtar, men köpte även

in, och byggde om, tre fiskebåtar från Danmark i början av 1990-talet. De fraktade

passagerare under namn som Vrenen, Orskär och Theodora. Detta är slutfasen i

Rencks utmärkta bok om Torekovbornas Väderötrafik.

– Ser du någon skillnad i bilden ovan och näst ovan?

– Ja, ”containerkontoret” har ersatts med en mer huspåminnande servicebyggnad

med sadeltak och takpannor.

– Och på bilden här nedan har Theodora tillkommit.

– Går vi vidare i tiden så ser vi att båtarna får ny skrovfärg, blått blir vitt.

– Ja, nu har jag sett några bilder. Vart vill du komma?

– Tävla med Gunin om att spåra. När Lindgren tog över trafiken försvann alla

båtarna utom Nanny af Torekov.

– Olofsson tog dem väl med sig till Halmstad. För egen maskin. Så vad?

– Och vidare? Nyttjade du Marinens spårhundar, 808 och 933?

– Nej, men jag vill framhålla att jag via senaste numret av Båtologen, Nr 1 2011, fått

reda på att Vrenen sålts vidare till en person i Göteborg, som blir ny hemmahamn.

– Ok, ett lämpligt sätt att spåra. Sätt Gunin på spåret.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 763                                                                2011-02-03

Spårlös typ i Torekov

– Punin här. Åter och igen. Minns mig från Akter som 741 och 737.

Nu är det Gunin och Lugin som indirekt kallar mig i tjänst. Anledningen är

en kommentar till de bilder jag med vänlighet tillhandagav dem i föregående

Akt. Kolla sista uttalandet: ”Det får vi se nästa gång eller någon gång framöver”.

Tala om undanglidningar. Här gäller det att stämma i bäcken. Upp till bevis:

Hur tydligt som helst. Ingen tvekan. Inga möjlighet till undanglidningar. Tillsagt.

Men varför, mitt i vintern? Greengräs tål inte belastning vid frost. Det bara är så.

Visa våra gräsrötter hänsyn, och då syftar jag inte på klubbmedlemmarna eller andra

enkla bland folket. Det är det odlade gräsets rötter som inte skall behöva bita i gräset.

Det är tydligen så att bland det golfande folket finns tre huvudtyper. En typ är d.s.k

proffsen, som spelar på touren. Där lär det vara pengarna som styr. En andra typ är

de bland folket som tycker det är fint att spela golf, fint ur ett statusperspektiv. I mot-

sats till proffsen som tjänar lite pengar lägger statusspelarna ut mycket pengar. Tredje

typen är seniorspelaren. En hedervärd pensionär som gillar normalt socialt umgänge

och därtill god friskvård. Ekonomi, kostnad per spelad timme, och regelbunden motion

innebär spel året om. Jämför LEDER-projektet i Torekov ”Det goda livet och boendet

i Torekov året om”.

Med hänsyn till gräset, för att status- och tävlingsspelarna skall få en fin sommarbana,

lägger seniorerna om banan till en ”vinterbana”. Det innebär provisoriska teen och

greener. Som när Formel-1-föraren tvingas åka rally. Nog så svårt

Gunin missade och misstolkade spår. Han talade bl.a. om räv och grävling.

Här är avtryck så att han kan lära sig.

Högra bilden undrar du? Är det ovanligt mycket snö på golfbana så att det inte ens

går att spela med röda bollar, ja då ”klättrar den golffrälste senioren på väggarna”.

Mårdhunden då? Den rabies- och dvärgbandsmasksspridande gynnaren går och väntar

på att komma in i Sverige. Via det golfbanerika Skåne. Men för golfbaneskötaren är

tydligen vildsvinet ett större hot. Må återkomma om, måhända, varför.

Lite åt den lille mullvaden lutar det. Att sätta svåra spår i markytan. Vildsvinet bökar

och mullvaden lägger högar. Oavsett frostiga greener eller inte. De har sina gynnare.

Ber att få avsluta med en obefogad misstanke. Att kaveldunen, på skånska dönemän,

sotare, dunemän eller dynamän, ser ut som de gör på bilden kan inte tillskrivas golf-

bollar. Det är naturligt. De spricker och vinden tömmer dem på luftbärande frön.

Har du tid över finns det en vass föregångare i följande Akter: 629, 638, 644-647

och 737. ör att inte nämna: XLI, 217, 218, 278, 296, 533, 572, 575, 601, 652, 653
och 763.

Håll värmen. När får Bjäre½ön sin första ”rena” vinterbana?

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 762                                                                2011-01-31

Ur spår i Torekov

– Gunin, vi är på väg att spåra ur.

– Lugin, du misströstar om att vi klarar av att reda ut missnöjen?

– Jo, förvisso. Många vill inte ha sina spår spårbara, andra vill

absolut att de skall kunna spåras upp, upp i ljuset, upp ur mörkret.

– Spårkrysset här verkar knepigt. Katten, som sitter tryggt vid vägkanten, men fattar det

inte, han ser motsatta vägkanten som tryggare och springer över när bilen kommer. Pang,

han undkommer ibland, omkommer ibland.

– Han kan bara omkomma en gång.

– Katten har nio liv. Vi följer kaninen. I mörker följer han i billyktans sken. Världen syns

lättare då.

– Men för att klara sig måste han springa, eller hoppa, fortare än bilen.

– Alls inga problem. För det mesta. Oftast panikbromsar bilföraren. Det går åt fler brev-

lådor än kaniner.

– Det finns varianter. Katten kan röra sig snabbt, men kan även smyga. Förvirrande för

fångstdjuret. Katten är en alltför duktig jägare. Är en veritabel småfågelsmördare.

– Som vi har sett i en tidigare Akt, med en illa åtgången koltrast, ja rent ut sagt uppäten.

– Det var den 16 mars 2009 i Akt 542. Katter är galna i mars.

– Det motsatta är angenämare. Som i Akt 499, den 23/7 2008, på nytt födda koltrastar.

– Kaninerna tror de kan lura sina jägare genom korsmönster. De begriper inte att en hund

mer litar på nos och lukt än på sin syn.

– Bra syn eller inte, läsa kan de inte. Inte haren, inte hunden. Punin, vår kusinen från

Stenshuvud och ofta gäst i Kristianstads Vattenrik, exv. Akt 741 0ch 737, sände en bild

från golfbanan i Skepparslöv . . .

…Frostiga greener får inte beträdas, vilket klart framgår av tydliga anslag. Kolla här . . .

. . . varje green är spårbesudlad, beträdd. Harar, hundar, kattor, rådjur, vildsvin, sorkar,

mullvadar, kråkfåglar, andfåglar och många andra. Spår av folk har synts till.

– Då kanske vi inte skall klandra ens hunden, folkets bästa vän.

– Hur är det på golfbanegreenerna på Bjärehalvön?

– De får gå spårlöst förbi. Att tala golfbanor på Bjärehalvön är värre än att svära

i kyrkan.

– Du, jag såg ingen skylt.

– Vi får se nästa gång, eller någon gång framöver.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 761                                                                2011-01-30

På spåret i Torekov

– Gunin, vi är på spåret igen.

– Lugin, vi har inte varit i TV, inte ens med i ”På spåret”. Ett nog så simpelt

misstag av producenten.

– Det gäller vår Akt om spår, Akt 757. Från den 14/1 i år. Vissa arter

anser sig misstolkade, andra arter anser sig förbigångna.

– Vi får göra några inlägg för att blidka. Vi startar med misstolkningar

och viss glömska.

– Här vår vän svanungen från Akt 758. Sedan förra gången vi sågs har det varit tö

och ny frost. Ingen möjlighet till avtramp. Vi får återkomma, ny avstamp.

– Tydligen lika svårt för missnöjda gräsänder från samma Akt. Vi får avvakta ny

avstamp även för dessa.

– Våra nära släktingar, en kråka och en kaja har också kraxat. De vill tydligen skryta

om, eller över, sina avtryck.

– Jo, jag ser att kråkan anser att folket bör hålla sin hundar för fot, så att dessa inte

stör inspirationen att skapa nya mönster för kråkspark.

– Ack, detta eviga höger vänster, höger vänster. Lämna polisen utanför.

– Kajan är klart roligare. Lite bananlikör och det blir ordentlig fart på dansstegen.

– Alika. Fyllekaja. Han gör skäl för namnet. Det går att dansa nykter.

– Kanske dumt att chansa.

– Vi lär nog inte kunna chansa. Vi måste nog återkomma i spårämnet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 760                                                                2011-01-26

Vår i Torekov, senare fram i vår

– Gunin, nu ser du. Åter till klimatkrisen. Ny snö. Ny kyla.

– Lugin, krisen gäller värme. Koldioxidutsläpp. Så håll inne. Håll tätt.
Kylan, som spås isa oss långt in i mars och april beror på NAO.

– NAO?

– Nordatlantiska oscillationen, en över Atlanten naturlig atmosfärsvängning, beroende

på skillnader i lufttrycket mellan Island och Azorerna.

– Jag skall snacka med mina kompisar på Island. Azorerna får bli ditt bekymmer. Blir

det så här kan vi lika gärna vara i Antarktis; vid Amundsenhavet utanför Marie Byrd

Land. Jag har kompisar där bland Adéliepingvinerna och . . .

- Lugn. Vi kan skapa vår egen sydkontinent här hemma, under nu rådande klimat. Kisa

mot solen och byt ut pingvinerna mot gräsänder. Kolla här på Övervakningskamerans

bilder från Heden, söder om Torekov, tagna under januari 2011.

– Ok, vi får hoppas på att vår vår i vår inte blir alltför svår i år, trots NAO.
Ingen klimatchock om jag får be.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 759                                                                2011-01-24

Är våren enbart vår i Torekov

– Lugin, om jag säger vår, vad säger du då?

– Gunin, att någonting förvisso inte saknas oss. Vi står om ägare.

– Egoist. Tänk mer i tidsperspektiv. Öppna ditt sinne. Tänk ljust.

Koppla till Akt 738 från den 3/12 2010. Här får du bilder från nuläget . . .

 . . . så du ser att våren är på väg. Vis á vi Akt 738 ligger vi i mars-läge.

– Du går nog händelserna i förväg. Vi kan få en vinterperiod till i februari.

Eller mars. Till och med i april. Sådana vintrar har timat tidigare.

– I veckan träffade jag ekorrarna Kirre, Korre och Kurre. De har redan

inledande övningar inför vårens mera allvarliga kamper om revir, mat och

brudar. Det är japanskt kampsportstuk över deras agerande, tycker jag.

Kolla här . . .

 . . .  här är Kurre, för dagen övervakande domare. Kirre och Korre lyssnade på

Kurres regel- och målgivning under avstressande uppladdning.

– Kom de överhuvudtaget igång?

– Lugn. Här är upptakten. Uppställning, ödmjuk hälsning och sedan go on.

– Anfall är bästa försvar.

– Inte anfall. Snabbhet och vighet gäller, det gäller att runda Kirre och ta sig in i

i fågelholken. Först inne vinner Etapp 1.

– Nu förstår jag den tidiga tidpunkten. De måste öva medan holkarna

är lediga, innan fåglarna börjar reda sina reden. Är ekorrarna medvetna
om att talgoxarna redan börjat revirsjungandet?

– Jag skall lyssna inför Etappmål 2.

– Det hade varit, tycker jag, väl så intressant med en i Island skapad

kamp, korprinspirerad, istället för några kamper från fjärran Japan.

– Det skall jag framföra, välj exv. Glima. Eller möjligen kinesernas fågel-

inspirerade Eagle Claw, ursprungligen en lek mellan korpar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 758                                                                2011-01-20

Det goda boendet året runt i Torekov

– Sugus, här skall du få skåda en märklig bild som jag knäppt.

 – Jo, Kajak, den verkar faktiskt något knäpp.

– Bilden eller svanungen?

– Försöker svanen på något sätt gömma sig?

- Tvärtom, han försöker exponera sig och det åretruntboende han tror sig ha funnit.

Det är årsungen som vi såg i Akt 749. Han har tydligen tröttnat på att agera isbrytare

och brutit sig loss. Här visar han upp sig och sitt revir med odold stolthet.

– Kan han vara inspirerad av LEADER-projektet, Boendegruppens anordnade arkitet-

studerandeutställning som vi sett i Akt 745? Du nämnde att han söker ett gott åretrunt-

boende.

– Mycket möjligt. Han kände sig helt klart stolt över sitt revir.

– Det ser ju romantiskt och fridfullt ut. Ligger väl skyddat innanför Badeskär och

öppet vatten, kylan till trots.

– Han framhöll även den fina utsikten mot Ydrehall och SSRS-masten. Visa av

badgästerna vid Ydrehall är sommartid, tror han, ganska generösa med matsäcksrester.

– Kan även kollas, omgivningen, på Akt 750 och 755. Och följande bild ger förvisso en

viss känsla av stämning.

– Det hela kan dock bli en stämning av tragedi.

– Hur menar du då?

– Kolla här,  . . .

. . . vi vet vad som sker. En årsunge har upplevt sommar, höst och vinter. Dock ännu

inte någon vår. Med våren kommer hela miljön att förändras, som vi sett i en icke

ringa mängd Akter. Dessutom kommer trängseln att öka när flyttfåglarna kommer

tillbaka. Om detta vet svanen ännu intet.

– Som för folket, det goda boendet året om är på olika villkor.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 757   2011-01-14

Spåren leder i Torekov

– Login, om jag säger spår, vad säger du då?

– Gunin, siar, tittar som folk i kaffesump eller i glaskulor. Kanske som vi i lerpölar.

Är det inför den stundande våren som du vill lyssna till en sibylla?

– Tänkte nog mer på fysisk rörelse än djupa funderingar.

– Måhända på räls.  Är det tunneln genom Hallandsåsen som trycker dig?

Debatten om järnväg via Torekov dog för över hundra år sedan.

– Tänkte nog mer på spår efter fysisk aktivitet. Avtryck. Märken. I snö.

Kolla här på Övervakningskamerans  färska bild med färska spår . . .

. . . där vänstra spåret är efter 50 indianer. Indianer går alltid i varandras fotspår för

att dölja hur många de är, även om spårdjupet kan ge en vink.

– Jösses.

– Riktigt, det högra spåret är efter en hare.

– Jag menade att det inte finns indianer i Torekov, i vart fall inte vintertid.

– Bevisligen, av spåren att gå efter.

– Ok, spår är även en kriminalteknisk term vid bevisinsamling. Nu förstår jag varför

en viss ekorre, enligt Akt 630, från den 27/1 2010, inte vill ha sina spår avslöjade.

– Till skillnad från rödhaken, enligt Akter som 534, 535 och 536 från februari 2009.

– Andra arten älskar att sätta sina spår i snö.

– Du menar änder, måsfåglar och kråkfåglar?

– Att döma av Övervakningskamerans bilder som vi fått från den 12/1 2011.

 – Folket är fortfarande, all gräsandstrask till trots, mest superbt på att sätta avtryck.

– Se här ja. Här visas rester från en svunnen skogsavverkning och

en tom chipspåse.

– Liknar nästan konstinstallationer.

– Bättre upp i denna bild, som vi har visat snöfri i tidigare Akter,

267 – 270, april 2007.

– Du, låt oss avsluta med mitt talesätt att det är roligt när någon vill gå i mina fotspår,

dock först sedan jag själv lämnat dem.

– Vem har lärt dig det? Knappast verkligheten.

– Indianerna.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 756                                                                2011-01-06

Drifter i Torekov

- Login, kusligt med Falköping, Arkansas och Pointe Coupee i

Louisiana.

- Instämmer Logut. Pang och bom och hundra respektive tusentals fåglar

tvärt döda. Kusligt.

- Trots fyrverkeri, lastbilar, snöplogar , drivis och solförmörkelse lever våra

kajer i god kondition enligt en aktuell dagsbild från Övervakningskameran.

- De samlas som vanligt vid Heden i Torekov inför nattens sovövningar.

- Kampen om födan, för småfåglarna, är som framgått av tidigare Akter ansträngd.

- Övervakningskameran visade även dagsaktuella bilder om detta. Folkets fröauto-

mat som centrum.

- I ivern blir det mycke spill på marken under automaterna. Spill som lockar intressenter

som inte kan äta direkt ur foderhäckarna. Viss dualism och osämja härskar. Grönfinkar

och gulsparvar blir irriterade på gräsänderna, som kommer flockvis från havskanten nu

när isen packar på.

- Inifrån busklandskapet kommer fasaner och intervenerar i foderspillet. Förstå

om småfåglarna känner sig kränkta.

- Änder och fasaner. Inte nog med det. Även Hedens kaniner finner behag i

spillet från folkets gåva till dem som skall svara för vårens ystra fågelsång.

- En mycket speciell relation kan utläsas ur bilderna i vilka ett gräsandspar

möter en kaninhanne.

- Ja gräsandhannen ser sur ut. Verkligen surmulen när honan söker kontakt

med kaninen. Gräsandhonan verkar närgången. Men kaninhannen ser pilsk ut.

- Här ser det verkligen närgånget ut. Är det enbart en kamp om födan.

- En genuin drift.

- Jag kan läsa gräsandhannens sura tankar. Han tänker kring Akter som XVIII,

XXIV, 190 och 606, kring sagan om Astimiden.

- Nåja, hannen lyckades med att få de tu att gå skilda vägar, som det brukar heta.

- Ja han tog i ordentligt med sin hona. Tvivlade han på att sagan enbart är en saga?

Vi har placerat vår blogg i <a

Snön lyser vit på taken, Urun är inte vaken.

- Urun här.

Min dag så att säga. Men eftersom det är afton har jag sovmorgon.

Det får bli bilder utan före-, efter- , eller mellankommande text.

Inte konstigare än att det inte kommer några morgontidningar i

morgon. Ingen text, inga bilder. Ingen post heller. Kommer det

ingen snöplog för ni skotta själv. Tänk på Edinburgh, ingen snö

alls. 458.000 invånare. Alla skottar. Ha. ha, ha.

Vi har placerat vår blogg i <a