Horsakistan

Akt 1014                                                                                                   2013-05-18

Då, nu och när i Torekov V

– Övervakningskameran här. Något mer än lite irriterad.

På korpar. Vissa i allmänhert, Pinus den Höges i synnerhet.

De låter mig komma i oprioriterad 5:e hand. Och först 18 dager

efter 1:a maj, mitt under pingsthelgen. Förstå uppståndelsen.

Här har jag suttit och stirrat på horisonten medan korparna

flaxat omkring för att överträffa varandra i hänryckning.

Men kanske en fördel. Pingsten kom med riktig ryssvärme.

Hallands Väderö varmast i landet med nära trettio plusgrader C.

Då är det lätt att hallucinera. Fartygen på horisonten flyter ihop och

bildar nya och fantasieggande siluetter.

Badlivet har hunnit komma igång på riktigt.

Likaså seglarlivet.

Båtar anlöpte Torekovs hamn i jämn ström inför helgen.

Angenäm trängsel i gamla innerhamnen.

Folk utan egen båt köade vid Väderötrafikens Sund / Nanny.

Och, naturligtvis, som har framgått av de senaste Akterna,

vårfirandet av signalmastens toppspira.

Jag vet att korparna blir rasande om jag intervenerar i ett av

deras favoritämnen.

Därför gör jag det. Med ett fåtal bilder.

Korparna lär återkomma.

Med mer detaljer, misstänker jag.

Så mycket vågar jag väl avslöja som att Sven ledde sin

besättning för olika uppgifter från varierande positioner.

En ny riggmästare inskolades liksom en ny ansvarig för

flaggningsfunktionerna. Som sagt, korparna lär komma åter.

Visst ser de ståtliga ut i full prakt.

Signalmast och Barfothastången på Gibraltar.

Det nya vita mastfältet som medger att huvudflaggan har

får fritt spelrum ovanför signalspelet.

En övande Grip och en full rote svanar hyllade.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1013                                                                                                   2013-05-13

Då, nu och när i Torekov IV

– Gunin, en stafettpinne rörande 1:a maj kommer här,

snart 14 dagar efter den första . . .

– Lugn Lugin, vi släpper några bilder, så får det vara bra med det . . .

– Nästa år måste vi få vara först ut . . .

– Understundom kan långsamhetens lov lova gott. Idag skördades

de första nypotatisarna på Bjäre, mellan Torekov och Västra Karup.

– Jo, jag såg. 55 kg x 2.500:-/kg. 137.500:- till barncancerfonden.

– Fantastiskt.

– Vad har vi att komma med?

– Exempelvis det första riktiga majregnet, som lockade fram

dagvattnets rännilar utmed stränderna . . .

– Visst, badvattnet steg i volym och temperatur . . .

– Från 8 plusgrader till 11 . . .

– Vad säger klimatförståsigpåarna när temperaturen ökar och

världshaven stiger . . .

– Och även de nykläckta ejderungarna, ällingarna,

hinner vi få med . . .

– Hoppas nu bara att de får bli fullvuxna . . . .

– Du tänker på trutar, mink och dåliga musslor?

– Trutar, såg jag, var i full gång med vårstädningen . . .

– Kan bli böter . . .

– Du tänker på det kommunala renhållningsmonopolet. . .

– Ja, minns Henry Johansson när han startade campingen . . .

 – Vi har hunnit se magnolian blomma ut för fullt

och den fantastiska triften, strandnejlikan, påbörja

blomningen, inte minst på Hallands Väderö . . .

– Ravnahult . . .

– Har vi någonting om sjösättning, riggning och

fårtransporter?

– Någonting nytt och någonting annorlunda vis á vi

de tre senaste Akterna . . .

– En bild . . .

– Ett vanligt sätt att sätta i båten . . .

– Fåren är ju redan på Ön, så vi ligger kvar med

stafettpinnen tills fåren anländer till Malarna.

– Som, för att irritera Övervakningskameran, Akt 959,

den 22/10 2012, med hänvisningar.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1012                                                                                                   2013-05-12

Då, nu och när i Torekov III

– Marin, det kom en hund med en stafettpinne . . .

– Kajak, enstafettpinne, ”Då, nu och när i Torekov”, från Urun och

Urus, märkt med ”gör Akt 1012” . . .

– Det är inte så lätt nu när vi kommer i tredjehand, och en vecka efter . . .

– Jo, vi kan veta lite mer ”nu och när” . . .

– Vi kan väl också starta med statistik . . .

– Som exempelvis, om fiskaren i Akt 1010 vill hitta ännu knepigare

fiskarter bör han söka sig mot Fjärran Östern . . .

– Tag i lagom, lax kan inträffa . . .

– Sista bilden i Akt 1010 kan nog ses som en antistressdemonstration . . .

– Du menar fem brudar som med 7. ”Omgivningens förväntningar” ser

fram mot 6. ”Bättre kärleksliv”, enligt Ungdomsrapporten nedan . . .

– Lotsstugans storlek ger små löften om 9. ”Bättre bostadssituation” . . .

– Vänner med umgänge verkar det i vart fall vara, som punkt 12 . . .

– Det förekommer utbildning och jobb i punkt 3 . . .

– Enligt NST 24/4 har företagsklimatet för tredje året försämrats i Skåne . . .

– I Båstads kommun har däremot skolrankningen förbättrats . . .

– Vi stressar av med en bild som andas lättja . . .

– Alls icke, pausisterna inväntar en aktivitet som dyker upp nedan . . .

– Tills vidare för ankare således . . .

– Hunden i senaste Aktens avslutning . . .

– Han med stafettpinnen?

– Ja, han verkade ta det lugnt, trots uppmaning att anlita SSRS . . .

– Han såg att Gripen ”låg på lut” och så att säga inte låg på lut . . .

– Fåren verkade dock lite stressade . . .

– Hade de haft känslor som folk hade 42% gällt, enligt 1 ovan . . .

– Enbart det faktum att bli tvingade ut till havs, med vetskap

om att Gripen är satt ur spel, kan skapa stress . . .

– Här nedan kommer bilden som stressade upp ”soff-folket” ovan . . .

– Åhå, det var dags att fira upp spiran till museets flagg- och signalmast . . .

– Som redan har framgått av senaste Akten . . .

– Oden, vår religionsfilosof, har uppmanat oss att inte jäkta och

stressa, enbart att skynda oss . . .

– Hur som med folkets filosofi, på lördag den 18/5 blir det firande av . . .

– Då är fåren fullt igång som värnare om det öppna landskapet . . .

– Att äta upp sig, som Moster Ella påstod den 5/6, är enbart en

nödvändig bieffekt av huvudverksamheten . . .

– ”Att äta upp sig” låter kannibalistiskt . . .

– Kolla punkt 2 ovan, viktökning kan ge stress . . .

– Stressigt kan det vara att i vårens tid finna bra ställen för

sjösättning av havskajaker . . .

– Vårt lilla uppskov innebär att vi hinner få med inte bara

utslagna forsythior utan även magnolia och tulpaner . . .

– Vi hann se att folkets barn intill stress var intresserade

av lammen . . .

– Stress?

– Ja, kolla ovan punkt 10. ”Familjens förväntningar” . . .

- Vi kan ju avrunda med lite om ”Då” . . .

- Om Rolf av Halmstad . . .

- Rolf var Sveriges sista träbark. Hon byggdes i Grimstad, Norge, 1891.

Hon såldes 1914 till Sverige och döptes om till Jonstorp. Hon såldes 1923

till Halmstad med namnet Rolf. Hon nyttjades i timmertransporter från

norrlandskusten till kontinentens olika hamnar. Rolf råkade ut för en så

svår storm utanför Bornholm 1931 att ägarna valde att sälja henne för

bråkning och upphuggning vid Torekov. Mesanmasten blev den första

flagg- och signalmasten på Batterivallen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1011                                                                                                   2013-05-09

Då, nu och när i Torekov II

– Urun, märkte du . . .

– Vad då Urus?

– Stafetten damp ner hos oss . . .

– Är det vår tur att kommentera vår bildserie om vår vårupplevelse?

– Precis, upp till bevis kring våra bilder anno 4 maj 2013.

– Det gällde framåt i tiden. Befolkningspyramiden ändras . . .

– Ja, det blir färre Johansson . . .

– Vi har, bevisligen, i betydlig fler Akter haft Johansson (Folke, Gunnar,

Henry, Carl-Johan, Berner m fl) än Andersson, 60 mot 25 . . .

– Vi hade en tilltänkt musselodlare i Akt 887, den15/3 2012, och en OP i

Akt 957, en spritapotekare . . .

– Vi har haft två Lindberg, ”Gutte” och Carl-Johan . . .

– Jo, Torekov behöver nog både Johansson, Andersson och Lindberg. . .

– Och alla de övriga, exempelvis från Akt 225, den 8/2 2007 . . .

– Samma gäller våra egna arter . . .

– Må småfåglarna öka på sig.

– Nu kommer ”mannen utan överkropp”. Hur för folket in honom i statistiken,

i pyramiden?

– Folket avvaktar tills Saltpeter blir hel. Det är vårutrustning på gång.

– Ja det ser jag. Stegen är rest. Var är riggarna?

– Kanske och beskådar fårens avresa till Hallands Väderö . . .

– Verkar vara mest fotografer, proffs och amatörer . . .

– Vad representerar flickan i toppen på Kyrkparkens vejksel?

– Flickan såg vi i förra Akten äta glass, och vejkseln har vi sett i Akt 518 m fl.

Tjejen får representera framtidens riggmästare . . .

– Ok, då förstår jag vad folket nedan sitter och väntar på . . .

– Aktuell dag nyttjades även till sjösättning . . .

– Verkar vara mer behov av körkort än båtförarbevis . . .

– Teknik och verksamhet kräver sina specialiteter . . .

– Marknaderna styr . . .

– Problemutbudet?

– Bussförbindelser, enligt NST 8/5, till Hallands Väderö, Birgit

Nilsson-museet och Boviagården i Boarp är problem . . .

– Flyttaöver som paket- eller charterresor så minskar problemen . . .

– Semesterboende är problemfritt . . .

– Över 60 nya campingbostadsrätter i Strandskogen enligt NST 8/5 . . .

– Flytta över som investering så blir det problem . . .

– Ja, vill man ha det problemfritt måste man kunna se klart med hjälp

av glasögon eller linser . . .

– Vad representerar den lilla söta hunden?

– Åkande. Till Hallands Väderö. Fåren hade förtur . . .

– Är det inte en vattenhund?

– Menar du han skulle simma över?

– Nej, men det ligger nära till hands med ett samarbete med SSRS,

sjöräddningsuppvisning, en understundom förekommande under-

hållning, och han är över på den problemfattiga sidan. . . .

– Låt hunden få stafettpinnen och lämna över . . .

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1010                                                                                                    2013-05-06

Då, nu och när i Torekov I

– Moster Ella, så är det tid för oss alla korpar att få sjunga ut om våren . . .  

– Sugus, du menar att vi alla får en egen vår-Akt, om hur vi ser på . . .

– Det gäller vad vi ser när vi ser på brytningen kring 1:a maj. Vad ser du

som vårt mat-orakel, enligt Akter som 859, den 20/12 2011, m fl . . .

– Naturligtvis har jag upplevt såväl sjösättningar som tidigare i Akt 949,

från den 26/9 2012, såväl som arbeten kring Sjöfartsmuseet . . .

– Dessa områden lär nog de andra korparna återkomma till . . .

– Typ Akt 783 från den 1/3 2012 . . .

– Fårens ankomst till Hallands Väderö är naturligtvis . . . .

– Tror du inte de blir besvikna när de kommer till Ön, för att äta upp

sig, men inte kan finna dig och din goda mat i förteckningen över de

bästa foderhäckarna . . .

– De får nöja sig med betet på Ravnahult . . .

. . . jag kommer att koncentrera sommarens hushållning på

havets gåvor i form av intressanta fisk- och skaldjursarter . . .

– Du menar sådana delikatesser som vanligtvis spolas över

bord som olämpliga för borden . . .

– Det finns fiskare som är på hugget när det gäller . . .

– Jag förväntar mig bland alla ”gubb- och gummarörorna”

så blir det desserter på primörer . . .

– Självfallet rabarberpaj . . .

– Men folkets barn inmundigar oftare glass . . .

– I vår ungdom var glass ett typiskt vårtecken . . .

– Den våryra turismen är ett säkert vårtecken . . .

– Ok, då går stafetten vidare

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1009                                                                                                    2013-04-30

Lomhörda i Torekov, under dubbeltrasten

– Marun, ”vintern rasat ut” verkar påverka  . . .

– Detärnogså Sugus, månget folk har slutat att mata sina fröautomater,

vilket skapar trängsel och otrivsel kring de få med mat kvar . . .

– Jo, rentutav bråk och slagsmål . . .

-  Steglitser, grönfinkar, grönsiskor, pilfinkar . . .

– Men när stenknäcken dök upp med sin stränga blick . . .

– Då blev det omedelbart ordning och reda . . .

– Ja, nästintill kärvänlighet . . .

 

– Men de ständigt uppdykande ekorrarna . . .

– Nåja, våra vänner duvorna klarade av att hålla dem på

betryggande avstånd.

Jfr. Akt 993 21/2 2013 samt 757, 630 och 535.

 

– När dubbeltrasten stämde upp sin stämma för att

hjälpa till att höja stämningen så blev det effekt . . .

 Samtliga foto: Marun  April 2013

– Folket däremot började hota om strängare regler mot buller. . .

– Enligt NST från den 27 april . . .

– Jag har svårt att tro att de vill uppleva en tyst vår . . .

– Vi håller inte tyst längre än till nästa Akt.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1008                                                                                                    2013-04-25

Bönhörda i Torekov

– Lugin, om jag säger haveri . . .

– Vet inte Gunin, våren har på något sätt repat sig . . .

– Tänk djupare . . .

– Ja, jo du syftar på Akt 999, om fartygsvrak . . .

– Vi slutade med 1894, efter 3 x 15 år . . .

– Ja, från 1850. Blir det nu ytterligare 15 år?

– Nej, vi jämnar av med en sexårsperiod, fram till och med 1900 . . .

– Du menar att vi sedan kan klämma till med ett helt sekel . . .

– Alls icke, 1901 – 2000 är komplext. Många fartyg togs till

Torekov för bråkning och upphuggning under seklets första hälft . . .

– Javisst, och på detta två världskrig med många minor och torpeder. . .

– Vrakdefinitionen blir lite luddig . . .

– Vi får ta det hur, när och som det kommer . . .

- Här kommer fortsättningen på Akterna 997 – 999, mars 2013 med

Björn Åkerlund, Skandinaviskt Vrakarkiv som huvudkälla.  

Statistikunderlag för fartygshaverier 1895 – 1900

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1895  1 (9)

          Söfugeln       24/4 Norsk jakt vid Väderön, strandsatt p g a läcka

                                Från Höganäs mot Christiania (Oslo) med last av lera. Alla räddade.

1896  1 (8)

          Augusta        16/1 Svensk jakt från Torekov vid Väderön, Sandhamn

                                Redare: Petri Grönberg. Besättningenräddad. Jakt i ek/fur på 16 bruttoton.

                                        Från Båstad mot Köpenhamn med havre i lasten.

                                Anm: En svensk bark, Carolina, grundsattes 1896 vid Hovs

                                Hallar för upphuggning (Byggd 1855 i Kingstown i Kanada),

1897  0 (18)

         Närmast var den 18/12 en svensk bark, Wega, som sjönk i Skälderviken,

         mellan Arild och Torekov (Från Hull till Malmö med stenkol). Besättningen bärgad.

1898  2 (16)

         Gustaf           18/3 Norsk ångare vid Väderön, mellan Svarteskär och Orrskär

                                Byggd i trä 1883, 220 Bt och i barlast från Århus mot Halmstad i tät dimma.

         Ocean            8/12 Svensk slup från Torekov vid Torekov. Källran

                                Redare: Oskar Pettersson. Besättningen räddad. Slupen i ek/fur på 16 bruttoton.

                                        Resa från Limhamn mot Halmstad med last av kalkmjöl. NV kuling.

1899  0 (17)

         Närmast var den 14/8, en dansk galeas, Johanne, vid Kullen

         (Hela besättningen omkom i orkanen under resa från Kleven mot Göteborg med last av mursten)

1900  2 (11)

         Emilia             29/1 Svensk jakt läck i storm 4 nmväster om Väderön

                                           Besättningen räddad. Färd från Göteborg mot Köpenhamn med stenblock

         Anna              12/10 Svensk galeas 6 nm nordväst Kullens fyr

                                Resa från Brofjorden mot Stettin. Besättningen räddad av dansk galeas Westerwig

1895 – 1900 Summa 6 år:  6 respektive (79) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

            De 6 fartygens nationaliteter: 4 svenska och 2 norska.

            Fartygstyper: 3 jakter, slup, galeas och ångare.

            Samtliga 5 + (79) = 84 fartygens nationalitet och fartygstyp:

            Svenska 37, norska 23, danska 13, tyska 9 samt en finsk, en britt och en ryss

            Jakter 17, Skonerter 16, galeaser 15, barkar 14, briggar 9, ångare 9 samt

            2 slupar, 2 kuttrar och en skonare.

– I nöd och räddning minns vi specifikt två namn . . .

– Du syftar på Petri Grönberg 1896 och Oskar Pettersson 1898 . . .

– Ja, släkterna Grönberg (Pauli  1857-1936) och Pettersson  (Aron  1848-1949,

Oskar  1860-1953 och Helge  1910-1960) var båda verksamma i Väderötrafiken.

– Ja, Pauli, Aron, som blev över 100 år gammal, och Oskar, under 1920-talet,

med båtar som Annie, Wäderön, Sonja och Kronan, samt Helge långtsenare. . .

– Väderötrafiken får vi återkomma till . . .

– Vi har ett förflutet därom i ganska många tidigare Akter . . .

– Som hastigast kan vi nämna Akter som 970, 912, 857 och 764 . . .

– I Akt 999 hade vi två namnbräden med ”Anna” . . .

– Och nu har vi två Anna, 1883 och 1897 . . .

– Två Emanuel, 1852 och 1860, men ingen  namnbräda . . .

– Vi har en bräda med Christian i Akt 998, och ett svenskt

skonertvrak från 1875, Kristian . . .

– Vi får se vad som timar under resten av 1900-talet.

Akt 1007                                                                                                    2013-04-22

Vår rapsodi om vår i Torekov, en vårrapsodi

– Marun, räcker två sommardagar för att få solsting . . .

– Sugus, Översiktskameran var stressad och tog de bilder

han snabbt kunde hitta i sin irriterade situation . . .

– Men med femårsintervall . . .

– Jo, men nu gör vi som så, vi lägger ut bilderna som du

själv förevigade dig till under en och samma dag, vid besök i

Torekov, söndagen den 21 april 2013 . . .

– Ja, vårblommor som nämndes med bildglömdes . . .

– Vid husgrund, i skogsmark och utmed slingrande 2:e Bäck. . .

– Folkets barn som i våryra söker sten och prövar

”plask” och ”smörgåsstuds” . . .

– Medan ”50-+ - killarna”, med eller utan ”spättor”,

gränslar sina glidare . . .

– ”Spättor”, slika är väl platta . . .

– Kanske därför några väljer cykel . . .

– Även det ett vårtecken . . .

– Den som saknar slikt ting kan leta delar i

skogen eller i hamnbassängen . . .

– Bekvämast är nog att sitta still på någon uteservering . . .

– I den vårsol som blev sommarsol . . .

– Det finns andra nerslagningsattribut . . .

– Fikabordsgrupper och ljugarbänk . . .

– Vårflödet i 2:a bäck var inte imponerande . . .

– Sorlet från ljugarbänken var kanske mer upphetsande . . .

– Alltid upphetsande och spännande verkar det vara

att få uppleva om älsklingsfartyget flyter efter vintervilan . . .

– Sjösättnings-Akter har förekommit varje år . . .

– Nästan, som exempelvis Akt 948, 29/9 12, och 785, 8/5 11 . . .

– För många var vyn över Hallands Väderö och Pinus den Höge

mer upphetsande än tillrättalagd och påträngande reklam . . .

– Men vi ber ändå om att få göra reklam för någonting som

ligger i samma sökande blickars vy . . .

Akt 1006                                                                                                    2013-04-18

Är i Torekov vår eller min

– Hej, Övervakningskameran här.

Vad vill jag i denna brytningstid?

Jo, vilka förbryter sig. Jo, Korparna.

Det är mina domäner de är inne och tafsar i.

Kustlinjen, fågelstrecken, fartygen.

Nu lägger jag ut ett konglomerat om våren.

Jag har lånat bild från NST och från tidigare Akter.

Och sedan kan det väl vara bra med det. Bra så.

Efter fyra veckors försening varade våren enbart i två dagar.

Sedan blev det sommar.

Håll till goda i värmen.

Kan vårkänslor snabbkonverteras till sommarkänslor?

En viss tveksamhet syns föreligga.

Mindre tveksamhet visade, som sagts, vintern i sin reträtt.

 Från januari till april.

Men någon is till Hallands Väderö blev det inte.

Den utdragna arbetstiden till trots.

Vad blir det nu?

Fotboll. Förlust redan i inledningsmatchen.

Mot Jonstorp. Gammal motståndare i bandy och ishockey.

Ni minns alla Akter som 641 och 643, februari 2010.

Nu spökar Kulla-killarna under resten av året också.

Fugin lär höra av sig.

Siktar TIK in sig på att bli jumbo i år?

Verkar inte bekymra vare sig pjodder och schattar.

Våryra. Finkar som finkar. Kel som slagsmål.

Blommor däremot kan man lita på. Snödroppar, krokus, scilla,

blåsippor, vitsippor, gulsippor och många andra vårinbrytare.

Slår ut gör de kanske, men slåss gör de inte.

Permafrost och glaciärer finns ju inte i mina domäner

Närmast är väl ett snöigt, isigt och rimfrostbelupet

Getaryggskärr på Hallands Väderö.

När snö och is tröttat ut oss, vad händer då.

Jo, folket klär åkrarna med plast, för att vidareleva i en

känsla av evinnerlig oövervinnelig is.

Fick ni inte nog i Akter som 650 (25/3 10), 655 (3/4 10),

897 (16/4 12), 773 (19/3 11), 274 (18/4 07) och 265 (4/9 07). 

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1005                                                                                                    2013-04-14

Rätt kurs mot Torekov

– Logut, vet du syftet med Kajaks felinformation i förra Akten . . .

– Gunin, jag tror orsaken kan finnas i vitkindade gäss. Exemplaret i

den aktuella bilden flyger synväst. För att komma till Torekov borde

flygriktningen vara sydost.

– Du menar Kajak tror sig ha manipulerat jordens magnetfält för att

korrigera de vitkindade gässens orienteringsförmåga . . .

– Ja, genom Luckan eller mellan Bakkläppen och Vitasand motsvarar

väl motsvarande graddifferens . . .

– Hur med det så kommer här en bild med Luckan. Hur med

det så tror jag helt enkelt Kajak drabbats av en minneslucka . . .

– Men syftet med korrigeringen, om det nu var så . . .

– Mat. Hitta betesängen på Malen söder om Torekov . . .

– Som vi har visat i tidigare Akter . . .

– Men hur reagerar biotopens urbefolkning mot gästerna?

– Det verkar bero något på enstaka eller invasionslikt . . .

– Svanarna signalerar ”håll undan”, gravänderna sticker huvudena

i vattnat och bläsanden vänder ryggen till . . .

– Ejdrar och gräsänder verkar inte bry sig alls . . . .

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1004                                                                                                    2013-04-09

Inte enbart Torekov ligger lågt

– Kajak, i förra Akten gjorde du en antydan till lågmärke . . .

– Jo Marin, om jag säger Anders och Benjamin, vad säger du då . . .

– Kullenberg . . .

– Nu var det lågmärke, och du borde säga Naturvårdverket . . .

– Jaha, du tänker på Snorres kompisar, de båda sälarna som blev

gäster på Kolmården och därmed hotade till livet . . .

– Sälarna tänkte sig till västkusten via Göta Kanal, men navigerade

fel. De hamnade i Oxelösund respektive Norrköping . . .

– Det blev polispiket till Kolmårdens djurpark och åthutning från

Naturvårdsverket, för olaga jakt . . .

– Men det kom kontraorder, blev ”tesagt”, sälarna får växa till sig för

att sedan återbördas till sina naturliga domäner . . .

– Jo, Snorre kände sig medskyldig för idén till västkustbesöket, så han

vidtalade Merula att med skönsång åstadkomma ett kometfall . . .

– Jag vet, om det är någonting som folk ser som ett omen så är

det när himlakropparna beter sig . . .

– Efter utsläpp i exv. Tjust skärgård bör de simma via Utklippan och

Måkläppen till Hallands Väderö för att tacka Snorre.

– Ett annat lågmärke är att vi går mot varmare tider och att havet

tenderar att stiga med upp till 4 meter . . .

– Verkligheten har bevisligen begåvat oss med kyla och lågvatten . . .

– Idén att kunna navigera genom Luckan, som alternativ sydost-

passage vid färd från Sandhamn till Kappelhamn får anses strandad . . .

– Och fyrfolksbostäderna ser ut att slippa vatten i källarutrymmena . . .

– Med lågvatten bli kåsarna svårare att nyttja som nödhamnar . . .

– Fördelar och nackdelar med nästan allt . . .

– Getaryggen har fått ett alternativ till S:a Thora sten i Torekov,

och liknande stenar på andra platser, som vi Aktat om tidigare . . .

– Växthusgasernas effekt, med ökande värme och stigande havsnivå,

kan synas märklig just nu.

- Enligt sentida forskare, i bl. a. tidskriften Pnas Plus, är detta

med kylan och lågvattnet i Sverige, ett säkert bevis på att vi går

mot stigande medeltemperatur i hela Europa.

– Det har vari kallare, - 37 grader, i Viredaholm i Småland

den 16/3 1888 . . .

– Vattnet återkommer kanske när högtrycket och kylan ger med sig.

– Vetenskapsfolket har fler teorier att plocka fram, vid behov.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1003                                                                                                    2013-04-07

Färd från Torekov för att söka vår vår

– Marin, går det att resa ifatt målet . . .

– Kajak, inte när det gäller vår vår . . .

– Som vi såg i förra Akten finns de folk som försökt . . .

– Statistisk kanske. Låt oss resa tillbaka i tiden . . .

 – Det ser jobbigt ut i år, våren syns färdas långsamt . . .

– Ofta bländar skenet . . .

– Du menar att vårtecken kan se ut som rena vintern . . .

– Finns det fördelar med vintertecken?

– Pirarmar, skär och kummel blir av naturen vitmenade . . .

– Nyttja hellre, som vi såg i senare Akter, skarvar så blir det

mer av året-runt-nytta.

– Pressens rubriker har förvånat och växlat . . .

– Du menar NST 4/4 13 ”Isen växer när den smälter” . . .

– Lite så. Solen smälter Antarktis is och smältvattnet rinner ner i

kallt omgivand hav och fryser till is . . .

– Isen minskar i centrum med växer i periferin . . .

– Har pågått i 30 år, enligt Nature Geoscience . . .

– Tranorna har kommit sent till Kristianstad Vattenrikes ”Pulken”,

men Kristianstadsbladet hävdade den 30/3 13 att ”Allt fler flytt-

fåglar anländer tidigare” . . .

– Tranor och ”Pulken”, då lär vi snart höra av Punin . . . .

– Allting växlar. I mars 1990 var medeltemperaturen + 4,8°  medan

den 1788 var – 8,4° . . .

– Vi går mot varmare tider . . .

– Årets mars gav oss medeltemperaturen – 1,8° . . .

– Mannaminnet klarar inte av att se en mer isig vinter i Kvarken än i år . . .

– Men ingen havsis i Väderösundet i år, som 1947, 1955, 1956 och 1963 . . .

– Inget isdygn under årets mars, som den 22/3 1978 . . .

– Växlingar ja, vattnet är lågt . . .

– Vi växlar över, lämnar budkavlen vidare.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1002                                                                                                    2013-04-05

Till Torekov för att andra har anlänt

– Kajak, som ett lämmeltåg . . .

– Marin, förutbestämt från de senare Akterna . . .

– Från Sandhamn, via Ravnahult, Fyrslätten och Orbjär

till Pärlan . . .

– Ochvia Getaryggskärret, Nörre skog och Ravnahult

åter till Sandhamn . . .

– Två gånger Ravnahult, men vilka var de?

– Två intressegrupper, fågelskådare och trädkännare . . .

– Fågelskådare, från Naturskyddsföreningen Bjäre . . .

– Slika är lätta att diagnostisera och känna igen . . .

– Men vad kände de igen . . .

– Oaktat den sena våren så ställde vissa arter upp . . .

– Jag gissar på hackspett, strandskator, svanar, gäss och änder . . .

– Ejdrar, 60% gudingar och 40% ådor . . .

– Tala om konkurrens . . .

– Från andra gruppen . . .

– Alls inte, de var från Sällskapet Hallands Väderö Natur, med

intresse även för biotopernas bevuxenhet . . .

– Där eken har en särställning som i Akt 898 den 19/4 2012 . . .

– Jo, jakten på björk går vidare . . .

– Men våra i flera Akter omhuldade Sandhams-björkarna

står ännu kvar . . .

– Och på ”Den liggande Linden” finns inget resningskrav . . .

– Samarbetet visade på utökat intresse för utökade

kulturbetingade utsvävningar . . .

- Du syftar på intresset av fasta lämningar som en

förtöjningsring . . .

- Inte mindre för lösa föremål som en typ av paravan . . .

- Fördjupat intresse för flaskan . . .

- ?

- Ölflaskorna som fyllt buskagen runt bänken på

Fyrslätten . . .

– Öl? Jag tycker vi tar lunch som folket vid Pärlhamn . . .

– Ska vi ta Ravnahult eller Pinus den Höge på Kallskärslid?

– Vi bör fundera på nästa Akt, om vart vår vår tog vägen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1001                                                                                                    2013-04-03

Torekov i skarven mellan vitt och vår.

– Sugus, det blev som vi trodde . . .

– Förvisso Marun, vilsamtochgott . . .

– Jag tänkte närmast på skarven mellan vitt och vår. Folket fick enligt

en bild från Övervakningskameran, påskaftons morgon, den 30/3 kl. 8.00,

vakna upp till mulet väder, 2½ cm nysnö, -2° C, nordlig vind med 0,8 m/s

och ett lufttryck på 1006 mb samt begynnande nyisbildning vid stränder

och i hamnen . . .

– Dagens högsta temperatur blev + 3,8° och snön var borta vid 13.00-

tiden, men med ökande vind till 1 m/s NO och lufttrycket till 1010,7 mb . . .

– Skarvarna bidrar inte särdeles mycket till att göra den vita årstiden

grönare . . .

– Förvisso inte, som vi har sett i många tidigare Akter. Svarteskär är

snart ett ”Viteskär” året runt . . .

– Medan Bruneskär mer och mer går mot ett ”Svarteskär” . . .

– Hur är det folket plägar säga . . .

– ”Ur led är tiden” . . .

– Övergång till sommartid låter som ett aprilskämt . . .

– Det är inte väder, vind eller ljus som styr över folkets

sommartid . . .

– Jag vet, det är trädgårdsmöblerna eller grillen . . .

– Om alla tände sina grillar slapp vi kanske se hamnen

stängas på grund av nyis . . .

– Vi flyr, vi hänger på svanparet till Hallands Väderö . . .

– Och visar upp oss för påskdagens besökare av SHVN-are

och fågelskådare från Naturskyddsföreningen Bjäre.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1000                                                                                                    2013-03-26

Torekov, den vår den svage pallar tröst

– Marun, Gunin och Lugin tyckerjag har strandat . . .

– Dessvärre Sugus, verkar även våren ha gjort så . . .

– Tragiskt, verkligen tragiskt, när Lugar tänker att han

i varm våryra skall låta oss alla fira vår jubileums-Akt,

Akt 1000, med nybryggt vin från rymliga damejeanner . . .

ihåg de många Akter i vilka vi har berört detta kära ämne . . .

– Verkligen, in vino veritas . . .

– Men ingen vår, inga vårkänslor, ingen våryra och inget vin . . .

– Våren lagd på is, rentutav gömd i snö . . .

– Men även tidigare vårar har varit långtråkigt snörika . . .

– Väl visat i ”Solvarvet i Torekov”, Akt 738, 2010-12-03 . . .

– Löftes-Akten från den 21/2 2010, Akt 640

– Våren 2009 var mer vår, så att säga, i värme och smak . . .

– Eftersom statistik är på modet, låt oss bidraga med det som                    

alla talar om, vädret, och speciellt vårvädret och alldeles speciellt

påskvädret, speciellt inför påskafton . . .

– Speciellt i Torekov . . .

– Vi tar en period om 5 år, 2008 – 2012, och startar med en bryt-

punkt, den 20/3, för alla åren inklusive årets vårdagjämning vad

avser temperraturen kl. 8.00, samt dygnets (lägsta / högsta):

2008:  - 1,8  (-1,9/+12,4)   2009:  - 0,5  (-4,9/+8,9)

2010:  +3,5  (+2,1/+ 8,9)   2011:   + 2,7  (-1,9/+7,9)

2012:  +5,0  (+1,9/+11,8)   2013:   -2,8  (-3,4/+3,4)

Går vi nu vidare till påskafton, som i enlighet med en annan tro än

vår, flyter runt i månaderna mars och april, blir väderbilden denna:

2008:  22/3    -2,5 (-3,4/+2,9)     Mulet NO vind 11 m/s        998 mb

2009:  11/4  +10,2 (+7,0/+22,1)  Klart  SO vind 3,4 m/s       1015 mb

2010:    3/4    +2,1 (+1,3/+14,2)   Klart  S vind 4,1 m/s           1014 mb

2011:   23/4 +10,1 (+8,0/+20,3)  Klart NO vind 1,0 m/s        1021 mb

2012:     7/4    -1,6 (-1,8/  + 6,9)    Mulet, snöyra NO 4,2 m/s  999 mb

2013:  30/3   Återstår att se och uppleva

– Hur firar vi nu?

– Utvändigt vet ju du och Kajak hur det går till att skapa

värme och gemenskap, tänk på Emils dragiga gamla ruff . . .

– Invändigt får vi nu förlita oss på tångävjornas gåvor . .

– Akt 939, 3/9 2012 och Akr 543, 21/3 2009, påminner oss . . .

– Hur är det med Väderö-Vinet enligt Akt 739, 4/12 2010?

– Tills vidare är det vinet reserverat, säger ett nyktert rykte,

till ”pastorer emeriti” och unga konfirmander, för att kunna

överleva vintertid på Skogvaktarbostället som ”Retreat-borg” . . .

– Det måste bli tångävjan . . .

– Har vi någonting mer att glädjas åt . . .

– Kanske folkets leklynne, detta att färga fågelfjädrar i alla

osannolika nyanser och fästa upp i träd, ris och buskar . . .

- Kristet folk?

- För att inte tala om alla avgudabilder, med fåglar som före-

bilder, tack för det, som folket formligen frossar i . . .

Akt 999                                                                                                           2013-03-24

Grund och grundlig statistik i Torekov

– Gunin, grund och . . . .

– Naturligtvis Lugin, vi är nu inne i femtonårsperioden

1880 – 1894, som innehåller det dramatiska året 1882 . . .

– Som vi mässade om på mässen i Pinus den Höge redan

i förra Akten . . .

– Nåväl, den 12 maj 1882 fyllde påtagligt på Skjulets namnbräden.

- Det var fler gruvligheter denna period . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1880 – 1894

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1880  2 (11)

   Altona                       20/10 Dansk koff vid Väderön

   Tärnan                       10/12 Svensk jakt vid Torekov, Skelavik

1881  0 (9)                    Anm: Samtliga (9) förliste under hösten

                                     Anm: Närmast var en i Laholmsbukten 21/8

1882  9 (21)

   Evadne                        25/1 Brittisk ångare vid Väderön

   Georg Washington     12/5 Norsk skonert vid Torekov

   Carl Enock                 12/5Svenskskonert vid Torekov, Badeskär

   Castilian                     12/5 Svensk skonert vid Torekov, Ydrehall

   Herman                      12/5 Tysk brigg vid Torekov, Revet

   Dacapo                       12/5-13/5 Norsk brigg vid Torekov, Revet

                                      Anm: Den 12/5 blev utöver de fem fartygen ovan

                                      ytterligare ett antal vrak: Catherine vid Jonstorp,

                                      Amazon vid Kullens Nyhamn, Augusta & Agnes vid

                                      Halmstad och Napoleon vid Båstad,

   Freden                       21/6 Svensk skonert mellan Kullanäsan och Skaudd

   Friedrich Ludvig     6/11 Tysk skonert vid Torekov, Källran

   Kodan                      30/12 Dansk ångare (ex Argyle) vid Torekov, Badeskär

1883  2 (10)                 

   Kronan                        2/8 Svensk jakt vid Väderön

   Anna                        20/10 Tysk kutter vid Torekov, Källran

1884  1 (7)                   

   Nordstjernan           27/10 Svensk jakt vid Torekov, Revet      

1885  0 (11)                  Anm: Närmast var en haverist Laholmsbukten (skonerten

                                      Felix 15/8) och en i Skälderviken ( skonerten Windum 10/7)

1886  0 (10)                  Anm: Närmast var en okänd haverist vid Kullens Nyhamn

1887  0 (7)                    Anm: Närmast var en okänd skonert vid Lagamynningen

1888  0 (19)                  Anm: Flertalet haverister under hårda höststormar

1889  0 (2)                    Anm: Båda blev vrak i närheten av Nidingen 9/11 och 23/11

1890  1 (9)

   Sigfrid                        2/12 Svensk jakt utanför Väderön

1891  0 (5)                    Anm: Närmast var en dansk galeas vid Varberg den 29/3

1892  0 (8)                    Anm: Närmast var 29/12 Augusta vid Ängelholm

1893  0 (13)                  Anm: Fartyg vrak närmast vid Halmstad, jakten Helena

1894  1 (9)                   

   Kristina                     16/2 Svensk jakt utanför Väderön

1880 – 1894 Summa 15 år som ”gav”:  16 respektive (152) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

– Vi kan utöver Evadnes skeppsklocka i Skjulet påminna om

bilder i de Akter vi hänvisade till i föregående Akt . . .

– Du menar målningarna föreställande Carl-Enok, Castilian och

Georg Washington . . .

– Brädorna med Anna får vi återkomma till vid annat tillfälle om

annat vad gäller fortsättningen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 998                                                                                                           2013-03-22

Oflyt om statistik i Torekov

– Gunin, oflyt om statistik, vad är nu detta?

– Jo Lugin, en fortsättning på havererande statistik, från den

tidigare Akten, 997; som vi utlovat . . .

– Femton år, femton dagar, mässade du . . .

– Det blir 15 nya år, 1865 – 1879. Femton dagar får du se som

en möjlighet till att vi får slira inför nästa period, 1880 – 1894. . . .

– Ok, lägg ut . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1865 – 1879

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1865  2 (23)

   Gurli                        31/5 Svensk brigg vid Torekov, Revet

   Leonora                   31/5 Tysk skonert vid Torekov, Ingelstorp

                                    Anm: Den 31/5 gick ytterligare 11 fartyg till

                                    vrak, varav tre i Laholmsbukten (Båstad 2 och

                                    Mellbystrand 1). Rådande NV storm.

1866  0 (18)                Anm: Närmast var en skotsk skonert som blev

                                    vrak utanför Arild

1867  3 (22)

   Xanthe                     28/1 Brittisk ång-skonert vid Torekov, Källran

   Josefina                   15/7 Svensk galeas vid Väderön, läck NV om

   Claus Carl               5/11Holländsk koff vid Torekov, Badeskär

                                    Anm: Premiärlivräddning, hela besättningen om

                                    3 man, med raketapparat

1868  0 (18)                Anm: Närmast var två vid Halmstad och en vid Kullen

1869  0 (17)                Anm: Närmast var fem mellan Båstad och Halmstad,

                                    Maria 27/2, Teutonia 28/2, Industrie 2/8, Allfina 17/10

                                    och Frithiof 10/11 samt vid Magnarp 9/11 Hjalmar

1870  0 (10)                Anm: Närmast var en slup från Torekov med kapten Peter

                                    Holmberg, Petronella, som med kollast förliste vid Tylön

1871  2 (37)

   Amanda                   12/12 Svensk brigg vid Väderön  (1869?)

   Seine                        27/12 Fransk ångbåt av järn vid Torekov, Dagshög

                                    Anm: Av de 37 förliste 16 den 25/8 - 26/8 under V orkan

1872  2 (38)

   Oello                        29/11 Litauisk brigg vid Väderön   

   Henrietta Amalia    29/11 Tysk skonert vid Torekov, Dagshög

                                    Anm: Av de 39 förliste 20 den 6/11-7/11 under SV orkan

1873  1 (6)

   Thorvaldsen            12/4 Tysk ångbåt av järn vid Väderön

1874  1 (17)

   Amerika                   18/4 Norsk brigg vid Väderön (1869?)

                                    Anm: En ängelholmsjakt, Gustafva, vrak vid Tylön 12/10

1875  4 (25)

   Kristian                   10/12 Svensk skonert vid Torekov

   Olga                         10/12 Finsk skonert vid Väderön

   Ida                            10/12 Finsk skonert vid Väderön

   Hertstene               10/12 USA-skonare vid Väderön

                                    Anm: Totalt förliste 27/9-29/9 15 fartyg under SV orkan

1876  0 (16)                Anm: Närmast var 4/2 danska briggen Titania vid Tylön

                                    danska skonerten Elise Johanna den 6/11

1877  1 (7)

   Danzig                     2/2  Brittisk ångare av järn vid Väderön

                                    Anm: Två förlisningar nära Tylön

1878  2 (10)

   Svalan                     Finsk skonert vid Torekov

   Philimon                 Finskskonert vid Väderön

                                    Anm: Båda skonerternas haveridagar oklara

                                   Anm:Två av de 10 blev vrak vid Kullen 7/10 och 31/12

 1879  1 (12)

   Håkan                      1/1 ?  Svenskbrigg vid Torekov

   Brilliant                   18/12 Svensk brigg vid Väderönl

1865 – 1879  =  Summa 15 år som ”gav” 19 respektive (277) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

– Och nu till lite udda statistik . . .

Lite om fartygstyper och nationaliteter 1850 – 1894 = 45 år:

Period:            1850-1864    1865-1879     1880-1894      Summa:

FARTYGSTYP

 Bark                      26                  40                  28                    94

 Brigg                     95                  82                  18                  195

 Fregatt                    -                  -                       1                      1

 Galeas                   10                    3                  10                    23

 Jakt                        37                 28                  26                    91

 Koff                       28                  14                    5                    47

 Korvett                    1                 -                   -                          1

 Kutter                      -                  -                     2                      2

 Loggert                    -                   1                  -                       1

 Skonare                  11                10                    9                    30

 Skonert                  98                 81                  45                  224

 Slup                        13                 18                    4                    35

 Tjalk                         1                -                   -                           1

 Ångare                    10                19                  20                    49

Summa vrak:        330              296                168                 994

NATIONALITET

 Belgisk                  -                     1                  -                        1

 Brittisk                  65                  57                  14                  136

 Dansk                    24                  27                  21                    72

 Finsk                      11                    9                    3                   23

 Fransk                   11                  11                  -                      22

 Lettisk                    4                    2                    3                      9

 Litauisk (Memel)   9                    4                  -                       13

 Nederländsk         23                  15                    5                   43

 Norsk                    25                  50                  37                  112

 Rysk                       6                  -                       1                      7

 Svensk                   77                  80                  61                  218

 Tysk / Preussisk   75                  38                  23                  136

 USA                       -                       2                  -                       2

– Som du ser slirar jag inte här. Statistikunderlaget omfattar

även nästkommande period, det vill säga en trippel period om

45 år.

– Varför då redan nu?

– Jo, perioden innehåller dygnen 12/5 och 13/5 1882 . . .

– Aha, ”dödsdansen” för 5 fartyg runt Torekov . . .

– Bravo, du minns Akt 230, från den 13/2 2007. Ni som inte

minns kan förbereda er genom studier . . .

– Jag vet. Bjäre Härads hembygdsböcker från åren 2011, 2009, 2004,

1980, 1972 och 1970 med författare som Bertil Wullf, Bertil Wargren

och Emil J Söderman samtdärtill en Svensson . . .

– Kollagärna som support Akt 619, från den 26/12 2009.

– En annan minst lika intressant koll är Akt 248, den 1/3 2007 . . .

– Du syftar på Claus Carl ovan som blev vrak 5/11 1867 och räddarna

nyttjade för första gången en raketapparat, en intressant premiär . . .

– Ja, utrustningen visas även i Akt 926 och Akt 927, från den 30/7 2012 . . .

– Säger vi även Akt 213, 2007-01-29, så finns där bilder som väl passar

in även i den här Akten . . .

– Nästa gång kan vi kanske förklara vissa saker i statistiken. Varför Memel,

vad avser vi med skonare kontra skonert och lite annat.

– Någonting redan nu,  om ni så vill. Oello, vraketovan från 1872, har vi

träffat på i Akt 241, den 20/2 2007 . . .

– Vi flyter upp. I motsatts till Thordwaldsen m fl.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 997                                                                                                           2013-03-18

Havererande statistik i Torekov

 – Gunin, havererande statistik, vad är nu detta?

– Jo Lugin, väldigt många av våra Akter under åren har berört

Skjulet vid hamnen i Torekov, vrak och sjöräddning . . .

– Men statistik . . .

– Och sannolikhetslära. Jag har plockat fram uppgifter från vårt

bibliotek på Pinus den Höge, en första 15-årsperiod av haverier . . .

– Skall det handla om kommunalpolitiker . . .

– Om fartyg, naturligtvis. Haverier som lett till vrak. Bjärekusten har

jag begränsat till Hallands Väderö med kringliggande skär samt av

fastlandsdelen från Skaudd och Dagshög i söder till Källran i norr.

samt Västkusten i övrigt från Kullanäsan i söder till norska gränsen i

norr. För att inte stöta mig med Punin har jag gått ner till Domsten på

södra sidan om Kullaberg . . .            

– Alltid denne kusin Punin . . .

– Kolla här femtonårsperioden från 1850 fram till och med 1865.

Intressant statistik i sig . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1850 – 1864

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1850  2 (25)

          L ´Union       14/1 Fransk skonare vid Skaudd

         Ceres             10/2  Svensk brigg vid Väderön

          Anm: Tysk skonert vid Båstad  29/8 Juno

1851  1 (9)

         Wilhelmina Charlotta  22/12  Tyskt fartyg vid Väderön

1852  4 (37)

         Augusta         2/10 Svensk skonert vid Väderön

         Emanuel       2/10 Norsk skonert vid Torekov

         Virgil             2/10 Brittisk brigg vid Torekov

         Robert           9/11 Rysk skonert vid Torekov

                                Anm: Den 2/10 blev totalt 16 fartyg vrak

                                utmed hela Västkusten (SV orkanartad storm)

1853  1 (10)                                                      

         Hoppet          24/8Svensk skonert vid Väderön

          Anm: Ej att förväxla med Hoppet af Länna som

          blev del av Torekovs Sjöfartsmuseum 1932

1854   0 (17)           Anm: 3 av de 17 råkade ut för Kullabergs NO-sida

1855  3 (23)

         Ophelia & Mary  12/5 Brittisk brigg vid Torekov

         Solide                       16/10 Svensk skonert vid Torekov, Skelavik

         Joseph Earle         4/12  Tysk bark vid Väderön

         Anm: Av samtliga 26 blev 12 vrak den 2-5/12

1856  1 (16)

         Lovisa            25/2 Tysk skonert vid Torekov, Källran

1857  0 (11)

1858  2 (13)

         Regina                 27/7 Svensk skonert mellan Ramsjö och Torekov

         Californien     9/11 Svenskslupvid Torekov, Dagshög

1859  0 (9)

1860  2 (24)

         Bolina           4/10 Svensk brigg vid Torekov, efter grund vid Väderön

         Emanuel       4/10 Tysk skonert vid Torekov, Källran

          Anm: Av samtliga 26 blev 11 vrak den 4/10 (västlig storm)

         bl a den tyska koffen Francisca i Skälderviken.

1861  0 (40)            Anm: Av de 40 blev 22 vrak under västlig storm 19/11-26/11

1862  1 (24)

         Stafford         11/5 Brittisk brigg vid Torekov, Källran

1863  0 (45)            Anm: Av de 45 blev 28 vrak den 31/10 (sydvästlig orkan)

1864  1 (16)

         Fogeln           13/2  Svensk jakt vid Torekov, Påarps mal

1850 – 1864 Summa 15 år:  18 respektive (319)

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

. . .  men det går att segla vidare bland statistikens blindskär. Göra statistik

över fartygens typ, galeas, skonert osv, natianalitet och hemmahamn, typ

av last, bärgning, bärgade respektive förolyckade sjömän, haveriorsak som

storm, isskruvning, mina, torped eller myteri. Varför inte fartygsnamn . . . . .

– Namn . . .

– Ja, av de förlista 337 fartygen ovan hette, som helhet eller del i namn,

8 Maria, 4 Anna samt vardera tre av Hoppet, Emanuel, Ceres och Lovisa . . .

– Bra så, men nu?

– Jag tänkte vi noterar som ovan fram till våra dagar . . .

– Du menar femton år till inom femton dagar . . .

– Just så. Blir tiden dryg kan vi rekommendera självstudier i Skjulet.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 996                                                                                                           2013-03-04

Avslöjande statistik i Torekov

– Lugin om jag säger sex, vad tänker du då?

– Gunin nästa fråga, tack . . .

– Sex är det senaste antalet Akter som berört statistik, så det

kan vara tid att sammanfatta . . .

– Bra, jag har inte fattat ett dugg . . .

– Titta här, både temperaturen för hela januari och hela februari

2013. I Akt 992 var februari okomplett. Nu kan du fullt ut jämföra

åren 2010 – 2013 vad avser inledningsmånaderna.

– Till vilken nytta?

– Jo, titta här på befolkningsstatistiken 2011 till 2012. Den kom

i NST först inkomplett och sedan justerad till hela året 2012 . . .

– Och?

– Jo, lika stor ökning i nov + dec som under året i övrigt . . .

– Och?

– Vad kan detta komma sig av?

– Folkomflyttningar.

– Knappast, laga fardag redovisas under oktober.

– Födelseöverskott.

– Varför?

– Gå tillbaka nio månader, så hamnar du i februari 2012 . . .

– Och?

– Kolla i Akt 992 temperaturen för februari 2012

– Ja jösses, vilken köldknäpp. Folket sökte värme . . .

– Precis. Och tittar vi tillbaka i årets januari, anar vi vad som

kommer att hända fram i höst.

– Någon borde kolla upp vad som ägde rum hösten 2010.

– Det kanske, helt enkelt, bara beror på att folk är mer hemma.

Hemmajobb innebär att folk hinner mer i hemmen . . . .

– Mot detta talar att hemmajobb kräver större hus, förmodligen dyrare,

och närkontakten försvåras.

– Inte i Skåne. Och i Torekov är även små och kontaktfrämjande hus dyra.

– Höga bensinpriser medför att folk av sparsamhet stannar hemma.

– Lönsamhetsskäl skulle jag säga. Barnbidrag.

– Kan du förstå varför fåglar inte nyttjas som experimentdjur?

– Vi är till skillnad från alla experimentdjur överlägsna folket. Misstolkad

medicinpåverkan skulle kunna innebära påtagligt farligt höga doser.

– Vad vill du säga med den sjunkande mjölkproduktionen?

– Att folket lever sundare och diar sina barn.

– Det stämmer nog, för i Akt 990 såg vi att matavfallet ökar

trots att mjölkproduktionen här påstås minska . . .

– Verkar väldigt konstigt, liksom att mängder av hästkött kastas,

trots den ringa slaktmängden. Kan det vara åsna, gnu, zebra . . .

– Konstigt även att kylan, som vi har avläst i temperatursta-

tistiken, påstås påvisa att vi går mot varmare tider . . .

– Beviset på detta är helt grundat på fågelbeteende. Många

arter söker sig alltmer norrut, som exempelvis björktrast, trana,

nötväcka, gärdsmyg, koltrast, gök, större hackspett och många

sångare, allt enligt Journal of Animal Ecology.

– Motsatt väg har en fjälluggla kommit . . .

. . . orsakat av naturliga och onaturliga skäl. Han ser en fara i

vindkraftverkens våldsamma utbredning i fjällvärlden.

– Jag förstår honom. Sverige har ett el-överskott som motsvarar

tre gånger vindkraftselen, som måste exporteras till under halva

självkostnadspriset . . .

– Varför i fjällvärlden, när överföringen till Torekov kostar minst

30% av energin . . .

– Landhöjningen, vindkraftverken blir högre med åren.

– Ge dig . . .

– De värmekänsliga arterna kan du se i Akter som: 993, 974, 905,

811, 776, 728, 539, 529, 523, 360 och XLVIII

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 995                                                                                                           2013-03-01

Vargavinter i Torekov

– Hej, Övervakningskameran här.

Det var den 3/11 2012 jag senast intervenerade i Akt-

sammanhang, bl.a. om Morgondoppsbryggan.

Vad vill jag nu. Jo, jag hoppas den är borta . . .

Nej, nej. Inte Morgondoppsbryggan, det är Sandstopps-

bryggorna på Norra Stranden som skall bort, enligt rykten.

Det är inte heller vargen, tycker jag, som synts vid Morgon-

doppsbryggan som skall bort.