Korparna på Kallskärslid. Akt 10008. Bönhörda i Torekov
Akt 1008 2013-04-25
Bönhörda i Torekov

– Lugin, om jag säger haveri . . .
– Vet inte Gunin, våren har på något sätt repat sig . . .
– Tänk djupare . . .
– Ja, jo du syftar på Akt 999, om fartygsvrak . . .
– Vi slutade med 1894, efter 3 x 15 år . . .
– Ja, från 1850. Blir det nu ytterligare 15 år?
– Nej, vi jämnar av med en sexårsperiod, fram till och med 1900 . . .
– Du menar att vi sedan kan klämma till med ett helt sekel . . .
– Alls icke, 1901 – 2000 är komplext. Många fartyg togs till
Torekov för bråkning och upphuggning under seklets första hälft . . .
– Javisst, och på detta två världskrig med många minor och torpeder. . .
– Vrakdefinitionen blir lite luddig . . .
– Vi får ta det hur, när och som det kommer . . .
- Här kommer fortsättningen på Akterna 997 – 999, mars 2013 med
Björn Åkerlund, Skandinaviskt Vrakarkiv som huvudkälla.
Statistikunderlag för fartygshaverier 1895 – 1900
Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)
Delvis havet mellan Kullen och Tylön.
Inom (parentes) antal utmed resterande del av
Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)
1895 1 (9)
Söfugeln 24/4 Norsk jakt vid Väderön, strandsatt p g a läcka
Från Höganäs mot Christiania (Oslo) med last av lera. Alla räddade.
1896 1 (8)
Augusta 16/1 Svensk jakt från Torekov vid Väderön, Sandhamn
Redare: Petri Grönberg. Besättningenräddad. Jakt i ek/fur på 16 bruttoton.
Från Båstad mot Köpenhamn med havre i lasten.
Anm: En svensk bark, Carolina, grundsattes 1896 vid Hovs
Hallar för upphuggning (Byggd 1855 i Kingstown i Kanada),
1897 0 (18)
Närmast var den 18/12 en svensk bark, Wega, som sjönk i Skälderviken,
mellan Arild och Torekov (Från Hull till Malmö med stenkol). Besättningen bärgad.
1898 2 (16)
Gustaf 18/3 Norsk ångare vid Väderön, mellan Svarteskär och Orrskär
Byggd i trä 1883, 220 Bt och i barlast från Århus mot Halmstad i tät dimma.
Ocean 8/12 Svensk slup från Torekov vid Torekov. Källran
Redare: Oskar Pettersson. Besättningen räddad. Slupen i ek/fur på 16 bruttoton.
Resa från Limhamn mot Halmstad med last av kalkmjöl. NV kuling.
1899 0 (17)
Närmast var den 14/8, en dansk galeas, Johanne, vid Kullen
(Hela besättningen omkom i orkanen under resa från Kleven mot Göteborg med last av mursten)
1900 2 (11)
Emilia 29/1 Svensk jakt läck i storm 4 nmväster om Väderön
Besättningen räddad. Färd från Göteborg mot Köpenhamn med stenblock
Anna 12/10 Svensk galeas 6 nm nordväst Kullens fyr
Resa från Brofjorden mot Stettin. Besättningen räddad av dansk galeas Westerwig
1895 – 1900 Summa 6 år: 6 respektive (79) vrak
Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.
De 6 fartygens nationaliteter: 4 svenska och 2 norska.
Fartygstyper: 3 jakter, slup, galeas och ångare.
Samtliga 5 + (79) = 84 fartygens nationalitet och fartygstyp:
Svenska 37, norska 23, danska 13, tyska 9 samt en finsk, en britt och en ryss
Jakter 17, Skonerter 16, galeaser 15, barkar 14, briggar 9, ångare 9 samt
2 slupar, 2 kuttrar och en skonare.
– I nöd och räddning minns vi specifikt två namn . . .
– Du syftar på Petri Grönberg 1896 och Oskar Pettersson 1898 . . .
– Ja, släkterna Grönberg (Pauli 1857-1936) och Pettersson (Aron 1848-1949,
Oskar 1860-1953 och Helge 1910-1960) var båda verksamma i Väderötrafiken.
– Ja, Pauli, Aron, som blev över 100 år gammal, och Oskar, under 1920-talet,
med båtar som Annie, Wäderön, Sonja och Kronan, samt Helge långtsenare. . .
– Väderötrafiken får vi återkomma till . . .
– Vi har ett förflutet därom i ganska många tidigare Akter . . .
– Som hastigast kan vi nämna Akter som 970, 912, 857 och 764 . . .

– I Akt 999 hade vi två namnbräden med ”Anna” . . .
– Och nu har vi två Anna, 1883 och 1897 . . .
– Två Emanuel, 1852 och 1860, men ingen namnbräda . . .
– Vi har en bräda med Christian i Akt 998, och ett svenskt
skonertvrak från 1875, Kristian . . .
– Vi får se vad som timar under resten av 1900-talet.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen