Horsakistan

Akt 1068                                                                   2014-01-30

Torekov  visavi  Norre Bro  visavi  Båstad

– Gunin, ett inlägg från kusin Funin på Hovs Hallar.

– Tack Pax, informera i vanlig ordning Login och Logut.

- Funin här.

Ett info i all korthet till er i Torekov och Hallands Väderö.

Kan även omfatta Punin på Stenshuvud och Fugin på Kullen.

Ni sitter inte alltid i händelsernas centrum. Det sker en del mellan

Torekov och Båstad, och i Båstad så även.

Några bilder från mötet med Simone och Sven i Norre Bro och Båstad.

Jag kunde klämt till med Hovs Hallar och Kattvik, även så. Det må bli

vid eller efter nästa storm.

Vid Norre Bro var det en yster dans. Den ene boden bjöd upp den andre,

och dansade en snoa ut i hamnbassängen.

Luckorna mellan bodarna talar frånvarons tysta språk.

Ingen hann kasta ankare.

I Båstad, vid gamla hamnen, blev det till skillnad mot vid

stenlastpiren, enbart ”dans på bryggan”.

Konstigt nog klarade sig inte konsolbryggan bättre än

pontonbryggorna i Båstad och Torekov.

Risk för övertramp.

Såg i Akt 1065, 18/1, att ni redovisat att pirstenarna även i

Norre Bro kunde leka ”bomber”.

Och Båstad kunde visa upp en egen variant på Wasa.

– Tack Funin, nu räcker det. Men återkom gärna.

Du skall veta att Wasa var ”på fötter igen” redan en

vecka in på det nya året.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1066                                                                                                   2014-01-25

Dimma och rök gav Torekov vrak

  

–Gunin, kriget tog slut men inte fartygsolyckorna . . .

– Sorgligt nog inte, Lugin, vilket vi kan visa i vår statistik,

nu epoken 1946 – 1960 . . .

– Antalet 7 inom vårt statistikområde är dock det lägsta inom

15-årsepokerna . . .

– Vi kan i kommande Akt kanske motivera varför . . .

– Förbättringar av fartyg, navigation, sjökort och SSRS . . .

– Vi lägger ut listan . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1946 – 1960

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1946  0 (12)      Närmast en svensk motorskonert (Percy) från Väjern som sprang läck och

                          sjönk i Laholmsbukten den 18/8, 3 nm norr om Hovs Hallar under färd mellan

                                Stevns, Danmark, och Göteborg, lastad med 160 ton lös råkrita.

1947  0 (6)        Närmast en norsk ångare (Goma) från Kristiansund som kantrade och sjönk

                          vid Tylön den 10/9, lastad med 270 kor under resa mellan Aalborg och Gdansk.

                                Besättningen räddades. Fartyget i järn byggdes i England 1873. 1.320 Dw.

1948  2 (9)       

         Farne       28/9, norsk coaster, från Fredrikshald, förliste genom kantring utanför

         Hallands Väderö under resa mellan Stettin och Lervik med last av kol. 14 personer

         omkom. Skrotbärgning har förekommit. Fartyget byggdes 1943 i England på Cock,

         Welton & Gemmel i Beverly av stål, storlek 53,8 x 9,0 x 4,1 meter, 540 Brt, 650 Dw,

         som korvetten ”HMS Farne”. Redare: N T Staubo. Crossley 4890 Bhk dieselmotor.

         Ingemar 20/11, svensk motorskonare, från Halmstad, grundstötte och sjönk 1 nm

         söder om fyren på Hallands Väderö under resa mellan Aabenraa och Halmstad, lastad

         med 162 ton järnskrot och 2-tons torpedtub på däck. Besättningen, 4 personer, räddade

         sig iland. Motorn, 100 hk Säffle diesel, bärgad. Fartyget byggdes 1907 i Halmstad av ek

         och fur, 88 Nrt, 105 Brt och 170 Dw. Befälhavare: G V Mårtensson.

1949  0 (3)        Närmast en svensk motorgaleas (Sensy) från Skärhamn, som sjönk 10 nm väster

                          om Tylöns fyr efter kollision med ångaren Westra under färd mellan Menstad och

                                Barsebäck, lastad med 115 ton salpeter. Fartyget byggdes i ek 1882 i England.

1950  1 (5)       

         Okänt fartyg, en coaster i järn, sjönk 7 nm NV om Hallands Väderölastad med maka-

                                dam. Fartyget, som kan ha förlist tidigare, är sprängt på djupet 30 m.

                          En motorkutter (Anna) av okänd nationalitet förliste av okänd anledning vid Grötvik.

1951  1 (5)       

               Evy HD103  27/4, svensk fiskekutter, från Halmstad, sjönk efter kollision med svenska

                            motortankernDagö 6 nm NV om Hallands Väderö. Besättningen, 3 man,

                            räddades av Dagö. Kuttern byggdes 1912 i ek / fur på Orust, Allmage varv.

                            Mått: 13,7 x 5,8 x 2,4 meter, 34 Btn. Motor: 75 hk. Redare: M C Kjellberg.

1952  0 (6)        Närmast en svensk motorgaleas (Delfin) som sjönk på Fåmytet vid Varberg.

1953  0 (9)        Närmast en svensk coaster (Wira) som gick läck och sjönk utanför Onsala.

1954  1 (9)       

– Vi tar med denna olycksruta, trots den ligger utanför statistikområdet . . .

– Du menar att Torekovs SSRS-insats gör den intressant . . .  

Akt 1065                                                                                                   2014-01-18

Hinderligt hinderlikt i Torekov

– Gunin, vad är värst, små hinder eller stora katastrofer . . .

– Lugin, du tänker på tidernas stormar . . .

– Jo, och våra många Akter om dessa . . .

– Vi kan titta lite på svallet efter Simone och Sven . . .

– Som vi aktualiserade under december 2013 . . .

– Lite underminerande erosion är inte helt ofarligt . . .

– Kan kasta folkets små barn utför stupkanter . . .

– En underminering kan bli till en mina, trampmina . . .

 

 

– Vi talade om minor och bomber i förra Akten . . .

– Stenblock över pirar kan bli till bomber . . .

 

– Kan vi tala om blocköverskridande?

– Knappast, ordet tillhör de som nu senast utgallrades ur SAOL . . .

– Svenska Akademiens ordlista, ok, men ordet existerar likväl . . .

– Men kanske folk talar om trampminor vid snubbel på små sten-

bumlingar, som blockerar gångvägarna . . .

– Snålmåns är ett annat ord som vi inte längre snubblar över i listan . . .

– Ingening stormarnas styrka kännetecknats av när de lyfte järnlocken av

avloppsbrunnarna vid gamla reningsverket vid Ydrehall.

– Tittar vi ner kunde vi ha upplevt avgrundskval, om ordet inte varit

med bland de nystrukna.

 

 

– Vissa medvetna hinder blev inte hinder för vinden och . . .

– Är inte längre hinder för omedvetna . . .

– Men visst spelar oss vinden märkliga spratt . . .

– Det verkar som ett dämme vid Reningsverket kan skapa en

ny simbassäng åt simskolan . . .

– Ett kepsutbyte med Danmark . . .

– Det verkar som vinden kan klippa får, tufft . . .

– Och blåsa bort vild camping . . .

 

– Men nog skapas fördelar . . .

– Timmerstockar till uppsågning . . .

– Tång till lantbrukare med utsugen jord . . .

– Sand till steniga stränder . . .

– Sand till sandiga stränder . . .

– Rent ut sagt förträffligt även för rengöring . . .

– Eller varför inte bara njuta av det vackra i att havet stormar och

formar om kustlinjen i mjuka former.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1064                                                                                                   2014-01-12

Bland grund, minor och torpeder runt Torekov

– Självklart Gunin, den slutade med alla obönhörda 1930 . . .

– Bönohörda, av folk ombord på fartyg i havets fasa . . .

– Vi går vidare med vrak, vidare med epoken 1931 – 1945 . . .

– En epok farligare än vanligt, världskrig . . .

– Förekom i viss mån även i  Akt 1023, den 27/6 2013,

     under epoken 1916 – 1930 . . .

– Den  gav 13 förlisningar . . .

– Tidigare epoker, i Akterna 997, 998, 999, 1008 och 1020, gav

       ”fyrbönen” 18, 19, 16, 6 (sexårsperiod) respektive 28 förlisningar . . .

– Vi kör listan och bedömer resultatet, ”enbart” 3.

– Vi tar liksom tidigare inte med fartyg som togs till Bjärekusten för

      bråkning och upphuggning, om dessa fartygstransporten gick

      fria från olyckor.

– Och inte heller fartyg som bärgats och återgått i sjöfart . . .

– Precis, det är vrak i ordets äkta betydelse som vi redovisar . . .

Statistikunderlag för fartygshaverier 1931 – 1945

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1931  1 (2)

         Hamlet    24/2 Svensk motorgaleas från Bovallstrand.  På grund på Källran.                  

   -  Du Gunin, Urun  påstår att Alfred och Sture, med var sitt rep om motorn, bar den

       iland via promenad över Källran . . .   

   -  Inte osannolikt Lugin,  de var två muskelbjässar           

 

1932  0 (3)        Närmast en norsk motorgaleas från Soon (Godild) som sjönk vid Kullen.

                          Godild sjönk snabbt, 4/2 1932, efter kollision med motorgaleasen Runa af

                          Näset. Hela besättningen omkom. 

1933  0 (6)        Närmast en svensk  jakt (Exellent) som strandade norr om Varberg.

1934  0 (5)        Närmast en svensk motorgaleas (Blanche) som kantrade SSV Varberg.

1935  0 (7)        Närmast en svensk motorjakt (Svea) som strandade på Koggrevet vid Falkenberg.

1936  0 (3)        Närmast en svensk motorskonare (Gloria) som gick läck och sjönk V Kullens fyr.

1937  0 (8)        Närmast en svensk motorjakt (Roma) som grundstötte på Tylögrundet vid Halmstad.

1938  0 (5)        Närmast en svensk motorgaleas (Forget Me Not) som gick läck och sjönk NV Tylön

1939  0 (4)        Närmast en tysk ångare (Neptun) som strandade på Skallerevet, norr om Halmstad

                          den 29/12, och vars besättning hjältemodigt räddades via livbåten från Torekov.

                          Neptun byggdes1912 av A/G Weser i Bremen av järn med måtten 61,7 x 8,6 x

                          4,2 m. 660 Nrt, 727 Brt och Dw 915. Riple expansionsmaskin på 350 Hk.

                          Redare: D.D.G. Neptun. Neptun var på resa mellan Tyskland och Norge,

                         lastad med salt. Besättningen på 12 man räddades enligt ovan och nedan.

                          Under 1950-talet bärgade danska dykare skrot från vraket.

                     Jfr. Akt 510, 25/11  2008, om hur Torekovs SSRS-båtbesättning räddade

                     Neptuns manskap och blev belönade av Carnegiestiftelsen för "räddning

                     med fara för eget liv".

                      Om SSRS finns många Akter, exv. 857 (12/12 11), 932 och 933 (10/8 12).                      

1940  0 (17)      Närmast ett antal fartyg runtom i skärgården utanför Göteborg.

1941  1 (2)       

               Jane         24/11. Dansk motorgaleas, läck och sjönk 3 nm S om Hallands Väderö.

                                Från Mariager mot  Rönne med cement. Besättningen, 3 man, räddade.

                                Jane var hemmahörande i Hasle på Bornholm och byggd 1884 i Emden (T)

                                på C Cassens Weft  i ek och bok med måtten: 22,3 x 5,8 x 2,9 m. 46,8 Nrt,

                                73 Br.ton och 84 Dw. Råoljemotor installerades 1926. Redare: Aage Peder

                                Andre Kofoed. Ex-namn: Leif (Dk), Helga (Dk), Glory (S), Minister Dr Lucius (T).

1942  0 (12)      Närmast en beväpnad tysk bogserbåt (Taifun ) minsprängd 9 nm  NV Kullens fyr

                          och en finsk motorgaleas (Aina) som gick läck och sjönk vid Lagamynningen.

                                Den 10/4 lämnade trålaren Britta (Styrsö-Tången) Torekov mot Halmstad  för

                                fiske. Grundstötte NO om Långanäsudden utanför Halmstad på grund av isskruv-

                                ning och sjönk. Bärgades.                                                   Jfr.  Argo nedan 1945.   

1943  1 (8)

         Brosäter  26/2 Svensk ångare på grund i hård SV storm på Orskär, Hallands Väderö.

                          Från Rotterdam till Göteborg med koks. Besättningen räddad. 

Se Faktaruta nertill om Brosäter.

1944  0 (20)      Närmast utanför Kullens fyr, 2 danska fiskekuttrar, 3/8  2 nm NNV (Urania) och

                         1/12  5 nm V (Venus), båda vrak av okänd anledning (minsprängning?).    

1945  0 (19)      Närmast en svensk motorgaleas (Regina) som strandade i hårt väder utanför Halmstad.                

                     Jfr. Akt 621, 30/12  2009, om Torekov-trålaren Argos sänkning med flygbomber i

                     gattet mellan Bornholm och Utklippan, den24/4 1945, under fiskeriverksamhet.

                     Besättningen, med bl.a. Alfred Kjellberg, Arvid Lundin och Gotte Falk, räddades .

   Statistik kring 1931 – 1945 Summa 15 år: 3 respektive (121) vrak = 124 förlista fartyg.

               De 124 fartygens typer: 39 ångare, 23 motorgaleaser, 1 jakt och 14 motorjakter,

               2 skonare och 8 motorskonare, 2 skonerter och 7 motorskonert, 18 fiskekuttrar,

               5 marinfartyg, 1 coaster, 2 pråmfartyg, 1 bogserbåt och 1 tankbåt.

               1931-1938 = 40 vrak och 1939-1945 = 84 vrak. Av de 40 första vraken var 1 från

               vardera Norge, Danmark, Finland och Spanien, övriga 36 var svenska.

               Av de 84 var 39 svenska, 23 tyska, 10 norska, 7 danska, 4 finska och 1 estländare.

               Kriget till trots inget bortfall för Storbritannien. Av de 84 vraken var 44 ”krigsoffer”:

               26 minor, 8 U-båtstorpeder, 4 flygbombningar, 4 ”egensprängningar” och 2 av jagare.

               Majoriteten minsprängningar utmed Bohuskusten och vid Nidingen, Halland.

               Frågan om för vilken ”nation” fartyg seglade för under krigstiden kan ses som ”oklar”.

               (Konfiskeringar, kontrafrakt, smuggel, utflaggning, falskflaggning etc.)  

– Vi återkommer med en ny period . . .

– Som även den, 1945-1959, innehåller drivande minor . . .

– Vi återkommer även till bärgade fartyg och upphuggna sådana i senare Akter.

– Det lovade du redan i Akt 1023.

– Vi hade ju med Zippora, upphuggen 1927.

– Nåja, du får återkomma.

 Faktaruta:

 

 

– Men du, innan vi bryter. . . .

– Jag vet att du vill säga, att i dagarna byggnadsminnesförklaras Skjulet.

 

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1063                                                                                                   2014-01-01

Vettlöst av Sven mot vättar kan göra Torekov vättelöst

– Marin, minns du Akt 900, den 25/4 2012, om julgrottan i

trädet utmed Kärleksstigen genom Sandskogen . . .

– Jo Sugus, den var en uppföljning av Akt 896, den 12/4 2012,

från Söndre Skog på Hallands Väderö, en liknande grotta . . .

– Båda hemvister för skogs- och sjövättar, skogsrå och vittror . . .

– Men nu riskerar Torekov bli i avsaknad av dessa varelser.

 

– Stormen Sven fällde grottan i Torekov . . .

– En grotta som över julhelgerna nyttjades av folkets

barn för att ge en hemvist åt deras tomtenissar . . .

– Hoppas grotträdet får ligga kvar för detta ändamål . . .

– Vättarna får gärna komma över till Väderön.