Horsakistan

Akt 1422                                                                                                   2021-10-06

Torekov  -  Centrum för flygutbildning

– Övervakningskameran här.

Varför nu då, återigen, tänker du.

Dagens tillkännagivande, av Kungliga Vetenskapsakademin,

kan jag skylla på.

Årets Nobelpris i fysik. Etthundrafemtonde årgången.

Belöning för "Komplexa fysikaliska system".

Tack vare sådana system kan fåglar flyga och framför allt flyga

i snabba och komplicerade formationer.

Jag har ju i många Akter visat på såväl hur olika fågelarter lärt sig

flyga och sedan hängivit sig åt avancerade uppvisningar.

Själva flygtekniken kan de lära in via läroböcker och flygmanualer samt

genom och efterapa redan upplärda i naturen.

Korparna har medverkat genom att kalla in experter, från bl a Bornholm.

Det var redan i juni 2007, enligt Akt 314 och Akt328 i juli 2007..

Jag har ju skådat hur många fågelarter lärt sig flyga med hjälp av termik.

Uppåtgående varmluftsströmmar.

Värme från havet eller landbacken.

Temperaturskillnader mellan olika luftlager.

Luftlagret ovanför Reningsverket verkar vara en populär övningsplats.

 

 

När det gäller komplicerade formationsflygningar är det lite

mer komplicerat. Alla arter klarar det inte.

Kanske kan årets fysikpristagare komma dem till hjälp.

Intressant framtid att se fram emot.

Stararna är lokala experter på att underhålla oss.

Inte minst under höstarna, när "tricken" är väl inövade.

Huvudtricket är att bygga upp en stor flock med mindre

flockar om sju individer. I den lilla flocken följer de sex

den sjunde slaviskt. Denne, den sjunde, ingår som en av

sex i en annan sjugrupp, där dessa sex följer sin sjunde.

Flocken växer mer och mer ju fler sjugrupper som ansluter

sig. Att det fungerar kan bero på att sju är ett heligt tal

eller på att teorin som nobelpristagarna hävdar stämmer.

Att flyga kräver energi och därmed mat och vila.

Vissa arter, ex av rovfåglar, kan sväva fritt till synes

viktlösa och utan behov av vila.

Människorna har alltid försökt att härma fåglarna;

att av egen kraft och förmåga kunna flyga och sväva fritt.

Men hitintills skändligen misslyckats.

Måhända kan problemen lösas via kommande Nobelpris.

Kanske kan "Squashkolibrin" ge lösningen.

Årets fysiologipris, i medicin, fixade ju chilin.

Folk och fä får tills vidare glädja sig åt fåglarnas förmågor.

Delad glädje är dubbel glädje.

PS 

Årets nobelpris i fysik delas på tre personer som fokuserat på klimatforskning

Japanen Syukuro Manabe, tysken Klaus Hasselmann och italienaren Giorgio Parisi.

Giorgio Parisi belönas för "sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material

och slumpmässiga processer".

Manabe och Hasselmann delar på ena halvan av priset, för att ha lagt grunden till vår

förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. 

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi tilldelas professorerna

David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur

och beröring. Bägge forskarna är verksamma i Kalifornien, USA. 

De två forskarnas upptäckter beskriver hur människan fysiologiskt upplever sin

omgivning – hur det egentligen går till när vi känner solens värme i ansiktet, vindens

smekningar eller gräsbladen

under fötterna. 

DS. 

 Vi har placerat vår blogg i <a