Korparna på Kallskärslid. Akt 1292. Solsting eller delirium på Hallands Väderö

Akt 1292                                                                                                 2018-06-01

  

 

Solsting eller delirium på Hallands Väderö?

 

 

Lugar här . . .

Va? Det trodde du inte.

Varför nu?

Senast var väl i Akt 1181, Torekovs godheter, den 3/1 2016.

Beror på vädret.

 

 

  

 

I denna värme, maj månads rekord i Sverige, på Hallands Väderö,

med över 30 grader.

Hela korpgänget med kompisar ligger och flämtar, arbetsodugliga.

Men inte jag, jag vet ju vikten av att dricka.

Du vet, Akt 1181 som jag nämnde ovan, med hänvisningar.

Jag vet vad du tänker. Är det inte vatten som gäller.

Det är en fråga om balans. Vätskor i rätta blandningar.

Du vet vad citronsaft gör med pressad vitlök.

Lika effektivt i Tullamore Dew-1820.

Hade kompisarna varit vid sina vätskors fulla bruk hade det

rört sig om bebyggelsen ur "Guide till HALLANDS VÄDERÖ"

Minns Akt 1287, den 19/4 2018, och föregångarna.

Jag behöver inte föregripa dem.

Jag vet vad de inte vet, och kan komma med.

Jag säger bara forskning.

Inte den kända växtekologiska.

 

  

 

Den får Login och Logut reda ut.

 

 

 

Jag går till den mera hemliga, ljusskygga.

Den i jordkällarens dunkla valv.

I den gamla vinkällaren till Villa Solbacken.

Jag upptäckte upptäckten när jag etablerade min egen vinkällare

i vinkällaren. Minns min Akt 1181 ovan.

Malakoliforskningen.

Att manipulera fram en bläckfisk  lämpad för ekologisk odling

i badvänlig miljö.

 

 

  

 

Det gällde uppenbart, enligt önskemål från den tidens "metoo-rörelse" att få

fram - från 1. till 4. - en art utan tafsande tentakler eller extremiteter, god för

folket och korpar men illasmakande för sälar och rovfiskar.

En Sepiolida sepiolidaria mino med bläck av sepia-kulör.

 

 

 

Uppenbart lyckades forskningen, så när som på en punkt.

Slutrapporten skrevs med produktens egenproducerade bläck i sepia.

Så kallat steganografiskt meddelande.

Men när rapporten kom Fiskerimyndigheten till handa var dokumentet

tomt. Sepian hade degenererats till osynligt bläck.

Kunde inte framkallas med tidens traditionsenliga metoder som värme,

ultraviolett ljus eller kemikalier. Inte ens rödkålsavkok.

Inte ammoniak, inte natrium- eller jodlösningar.

Inga färgskiftningar i vare sig skrift eller papper.

Verksamheten föll i glömska.

När jag flyttade in i jordkällaren med min samling hittade jag en kopia

av rapporten.

I upphetsningen råkade jag spilla lite av min, för värmens skull, gjorda

specialdryck på pappersarket.

Dokumentet framkom i all sin vetenskapliga uppenbarelse.

Nu vet jag.

 

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

>Torekov</a> på bloggkartan.se

 

I samarbete med: http://marintrafik.blogg.se

 

 

 

 

 


Kommentarer
Postat av: Anonym

Hej igen
Vilken kobbe/sten är Horsakistan? Har de börjat med Wasa (jag vet var hon är) tänker ni bygga nytt märke som vid kyrkan? Alla gamla fina båtar är snart borta - en av de absolut sista, Bosse Ekensteens svarta (det fanns väl en mindre?) med sin karakteristiska akter, skattar snart åt förgängelsen.

Svar: Horsakistan är bergkanten mellan havet och utanför Pauli hamn - Emils ruff. Det lär finnas en ekonomisk intresseförening för WASAS renovering och återkomst till Torekov. Ett nytt - renoverat - märke på Vinga skär lär vara på gång om ekonomin kan lösas. Emil Ekensteens TYSKEN är väl i välvårdande händer?
Jarl Henrysson

2018-06-14 @ 19:04:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback