Korparna på Kallskärslid. Akt 1074. Galeasen Gerda från Torekov
Akt 1074 2014-02-28
Galeasen Gerda från Torekov
– Lugin, skall vi ge Marin och Kajak ett referensobjekt
att testa lastförmåga och igenkänningstecken på?
– Kan lämpligen vara på sin plats, Gunin.
– Vi väljer en galeas, en sådan var upptakten i Akt 1071, 12/2.
– Vi har beskrivit en sådan skuta tidigare, Selma, i Akt 928,
den 2/8 2012.
– Vi fick då och där veta att Selma, sedan maj 1925 tillhört
Torekovs-skepparen Otto Nilsson och sonen Viggo.
– Motorgaleasen var byggd i trä 1907 i Viken och var på
39,9 BRT och 32 NRT . . .
– Utrustades med en hjälpmotor, en Seffle-motor på 25 hkr.
– Viggo valde att resa till USA, och efter några år, 1935, mönstrade
Ottos yngre son Ernst ombord.
– Året efter valde fadern att gå iland och Ernst blev befälhavare och
seglade vidare med Henrik Eneman som besättningsman.
– Vi redovisade att Selma, på Vänern, ½ sjömil S Gällnes Udde i
Vänersborgsviken . . .
– Under resa från Nedre Kilane i Dalsland till Höganäs . . .
– Kolliderade hon, den 25/10 1942 klockan 3 om morgonen, med
Åmmebergs ångfartyg S/S Vielle Montague IV . . .
– Med som resultat att Selma på ett par minuter gick till botten med
75 ton kvartsit. Totalförlisning.
– Ernst och Henrik räddades . . .
– Och friades från all skuld till olyckan.
– Ernst Nilsson köpte en ny skuta, Gerda.
– Året var 1943, månaden var mars.
– Gerda byggdes 1922 av AB Holms Skeppsvarv på Råå . . .
– Som skonare, i trä, till en skeppare i Skillinge . . .
– Nu får Marin och Kajak komma med en Akt om skonare . . .
– Skuta av typ skonare finns i Akt 926, den 8/8 2012 . . .
– Nåja, hon blev omtacklad till galeas 1946.
– Men storleken behöll hon, 19,63 x 6,19 x 2,29 . . .
– Längd x bredd x djupgående, 57,57 BRT och 105 DWT . . .
– Registreringsnummer 6719 och signal KDMN/SJD.
– En motor på 25 hkr blev installerad 1928 . . .
– Och som sagts ovan, köptes 1943 till Torekov, 28.000:-,
med C-G Almqvist i Varberg som huvudredare.
- En dubbelt så stark motor fick Gerda 1946 . . .
- Minns Akt 1064, den 12/1 2014, om en bärgad motor från
Hamlet av Bovallstrand, på Källran 1931 . . .
– Många minns Gerda när hon angjorde och anlöpte Torekov med last
av cement och Ölands- sten för N P Nilssons Trävaror AB i Grevie
och med filialer i bl a Torekov, Båstad, Vallberga, Munka Ljungby, Förslöv . . .
- Idag Grevie, Båstad, Laholm, Ängelholm, Förslöv och Munka Ljungby.
– Gerda såldes vidare 1951, 27.000:-, till ett rederi på Stora Kornö,
och hennes vidare öden innehåller ett haveri med bärgning och repa-
ration 1956.
– Tiden som lastgaleas slutade 1961 för att tacklas till någon typ av
fritidsskuta i Kristinehamn, vidare, efter nytt haveri 1963, till Umeå
1964 . . .
– Såldes hon 1967 vidare till Stockholm, men kolliderade under färden
dit med en stock, sprang läck och sjönk till botten på 75-metersdjupet
utanför Bondens fyr.
– Ernst och Henrik fortsatte med sjölivet i kustnära verksamheter.
– Fiske, Ernst med HG 2422 och Henrik med HG 109, Pärlan . . .
– Även i Väderötrafiken . . .
– Henrik med F:a Väderöbåtarnas Max, Akt 439 den 11/2 2008 . . .
– Ernst, först i Västa, men köpte en egen båt, Vind, 1955, som kom i
trafik som Väderön 1956 . . .
– Befattningen som uppsyningsman inom SSRS, skeppare ombord
på Bernhard Ingelsson, låg på Ernst perioden 1951 – 1961 . . .
– Förekom i Akt 1066 den 25/1 2014 och 1069 den 2/2 2014 . . .
- Vi seglar vidare i kommande Akter.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen
Korparna på Kallskärslid. Akt 1073. Kärt barn kräver mätt moder, även i Torekov.
Akt 1073 2014-02-23
Kärt barn kräver mätt moder, även i Torekov.
– Moster Ella och Marun, ljuset är på väg, men jag ser
någonting mörkt . . .
– Oroa dig inte Sugus, i oträngt mål . . .
– Det är precis varje arts mål det gäller . . .
– Det gick väl väl i Akt 1067 . . .
– Den 29/1 i år . . .
– Men den skenbart tidiga våren har fått folket att låta
det sina i fröautomater och foderhäckar . . .
– Kan folk vara så ogina . . .
– Vill knusslingarna ha en tyst vår . . .
– Inledningsvis blir den skränig. Tomma foderhäckar skapar
otrivsel, irritation och kiv . . .
– Skapar onödigt tumult, osämja och slagsmål . . .
– Njuggarnas fel . . .
– Det är onjutbart att titta på . . .
– Även på det snikna folket, som frossar i müsli och havregrynsgröt . . .
– Och alla dessa jordnötter till fredags- och lördagsmyset . . .
– Hoppas de sätter i halsen under den usla Melodifestivalen . . .
– Varför inte bjuda in skönsjungande fåglar . . .
– Är det Melodifestivalen som är skälet till en önskan om tyst vår?
– Eller tror de möjligen att uppblåsta arter i vinterkylan,
och i brist på mat, är uppblåsta . . .
– Dästa och övermätta . . .
– Välmående i välöverisolerade holkar . . .
– Synliga redan i Akt 1067 . . .
– Övervintrare.
– Nej gott folk, fortsätt med fågelborden ännu en tid.
– Ett tack till Kajak och Marin för att vi fick bryta in med vårt
viktiga budskap, mitt i deras igenkänningsgagg om fartyg . . .
– Varför sysselsätter de sig inte med igenkänningstecken som
är viktiga för kunskap om fågelarter . . .
– Som om pjodern nedan är en rödhätta, gråsiska, hämpling,
steglits, entita, spillkråka eller tujatrast . . .
– Eller söka botbara kännetecken på ogina folkarter . . .
– Ett glädjeämne, i den tidiga våren, ser jag i att Lugar kan få
fart i sin vingård.
– Tyder på en föga tyst höst i Pinus den Höge.
– Tack för bilderna Marun, nytagna under årets upprinnelse . . .
– Akten kunde blivit slagkraftigare om inte SAOL slopat ord
som snålmåns, gotisera, utmärglad, egotism, offerglad . . . .
– Lugn, vi återkommer, med de ord som återstår.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen
Korparna på Kallskärslid. Akt 1072. Kärt barn har många namn, även i Torekov.
Akt 1072 2014-02-21
Kärt barn har många namn, även i Torekov.
– Kajak, det gäller ting från förra Akten, någonting med eget namn,
identifierbart via signaler och via sinnen . . .
– Någonting, Marin, som kan transportera personer eller gods över vatten . . .
– Skall vi, efter dopet, möta signalerna och tänja på sinnet . . .
– Signaler kan vara myndighets- eller säkerhetskrav, PR eller flärd . . .
– Strängare för större fartyg, som vi kallar skepp, med längd över
12 meter och bredd över 4 meter, än för mindre fartyg, som vi kallar
för båtar. Fartyg är enkelt uttryckt skepp och båtar . . .
– Men det finns språkliga undantag som exempelvis tank- och U-båtar . . .
– Men skalförändringar påverkar inte, tänk flask- eller votivskepp . . .
– Minns Akter som 422 – 423 i januari 2008, även Akt 890 . . .
– Fartyg kan även vara svävare och hydroplan och liknande farkoster . . .
– Minns Akter som 978, 980 och 985 i januari 2013 . . .
– Var i den matris och tabell, som jag anar du är på väg att strukturera,
placerar du in ”flygande Holländaren” från Akt 107, den 29/6 2006 . . .
– Skall vi börja med det som ligger hjärtat närmast, fartygets namn . . . .
– Som vi upplevde i förra Akten har fartyg oftast namn som folk . . .
– Agda, Albin, Alfa, Alma, Amanda, Anton, Augusta, Avance . . .
– Fartyg är ju, oavsett d0pnamn, vare sig han eller hen, enbart hon . .
– Vanligast är nog kvinnonamn eller neutrala, som Ocean . . .
– Tittar vi på vrakstatistiken från Akt 1070, 6/2 14, och de 1530
haveristerna, så är namn som Anna, Ida, Svea, Saga, Ellen, Hilda,
och Ingeborg, helt dominerande . . .
– Bland de manliga namnen är de frekventa Carl, Axel och Thor . . .
– De könsneutrala är vanligtvis unika, ingen klar dominans . . .
– Baltic, Porfyr, Exellent, Falken, Svanen, Fågeln, Brilliant . . .
– En snabbtitt i senare års skeppslistor ger andra dominerande
kvinnonamn, som Jenny, Marina, Linda, Linnéa, Eva . . .
– Saga står sig, fågelnamn, som Falken och Svanen, ökar . . .
– Men de könsneutrala och unika ökar mest . . .
– Sveriges maritima index 2012 redovisar 580 svenskägda fartyg på
över 100 BRT, från Aegean Breeze till Östrand, alla med olika unika namn.
– Lika viktigt som namnbrädet, eller namnmålning direkt på skrovet,
är informationen om hemmahamn . . .
– Som inte alltid är samma som hemort, rederiets hemvist. Det har
funnits skepp med hemort i Hov och V. Karup, som saknar hamn . . .
– Hemmahamn kan ha varit Norre Bro (Segelstorp), Kattvik, Båstad,
Torekov, Ramsjöstrand, Grytehamn (nu Lervik), Skepparkroken,
Kullen (Jonstorp, Arild, Mölle, Nyhamnsläge) . . .
– Rund Bjärekusten fanns utlastningsplatser för krossad sten, makadam,
men dessa platser, Bäckebro, Dagshög, Innäset m fl, var inte hamnar.
– Som bland folket är inte namn och boende det allena saliggörande . . .
– Du syftar på personnummer och andra typer av registreringar . . .
– Även fartyg är begåvade med viktiga identitetsbeteckningar . . .
– När vi talar om fartygs namn kan vi syfta antingen på det ena
eller på något av det andra, kombinationer kan förekomma . . .
– Typ ”91:an Karlsson”, ”91:n” säger mer än ”Karlsson” . . . .
– På ett fartyg kan vi finna ”tullens registreringsnummer eller dist-
riktsbeteckning”, ”signal” (bokstäver, koder, signalflaggor), ”rederi-
symboler (logotyper, fanor)”, ”IMO = FN:s registreringsnummer”,
”nationsflagga” (handelsflagga), ”segelbåtars klassbeteckningar”
(vanligtvis på seglet)” och ytterligare varianter på symboler.
Ett IMO-nummer ska finnas för alla fartyg med en bruttodräktighet av 100 eller mer, med
undantag för fiske-, fritids- och örlogsfartyg. IMO-numret är unikt för varje fartyg och följer
fartyget under dess hela livstid. Ett IMO-nummer ska finnas för alla "seagoing" (havsgående)
"self-propelled" (med eget framdrivningsmaskineri) fartyg med en bruttodräktighet av 100 eller
mer, med undantag för fiske-, fritids- och örlogsfartyg. IMO-numret ska finnas tydligt utmärkt
på själva fartyget, både på utsidan och insidan.
Maritime Mobile Service Identifier (MMSI) är ett nummer som identifierar fartyget vid kommu-
nikation. MMSI består av nio siffror och för svenska fartyg börjar det med 265 eller 266.
Alla fartyg som har Digital Selective Call (DSC), programmeras med fartyget MMSI, så att det
kan identifieras. Fartygets MMSI används också i AIS och i EPIRB. PTS tilldelar MMSI i sam-
band med tillståndsgivning. Normalt följer MMSI med fartyget i samband med försäljning. Det är
mycket viktigt att två fartyg inte använder samma MMSI.
– Som exempelvis statsägda fartyg som har sina specifika signaler,
vanligtvis på stäven, som Kustbevakningens Amfitrite med 001 samt
andra fartyg från Akt 857, den 12/12 2011, som Tv 230, 201, 103, och
Marinens K 24 (korvetten Sundsvall) m fl. Jfr Marinens ”800-båtar” i
Akt 764, den 7/2 2007.
- Under 1800-talets senare del, och framåt i tiden, visade de större
seglande skeppen sin identitet via fyra flaggor vertikalt i riggen . . .
– Vi ser Hoppet af Lännas i Akt 215, den 1/7 2007 . . .
– Liksom Rolf af Halmstad i Akt 223, den 7/2 2007 . . .
– När det gäller IMO id-nummer kan jag avslöja att Sund har 8008424
och Rescue Gripen har MMSI 265568080 . . .
– Vi talade om flaggor och flärd, flaggspel är nationsflaggan hissad
eller fäst på en stång i fartygets akter, enligt regler för flaggbruk . . .
– Medan flärd är så kallad ”flaggning över topp”, med signalflaggor i
bestämd ordning, som sker vid vissa högtidliga tillfällen . . .
– Rescue Gripen gör det i Torekovs hamn i Akt 214, den 30/1 2007.
– Som Najaden i Halmstad enligt Akt 340, den 26/7 2007 . . .
– Kallas även ”stor flaggning”, och kan ske som ”regnbågsvariant”.
– Signalflaggor visas på Sjöfartsmuseet i Torekov i Akt 668, den
20/5 2010. Ett komplett ställ omfattar 40 flaggor.
– Det finns ytterligare tillfällen för flaggning, flagga i schau för att
signalera nöd, helt vit flagga, parlamentärflagg, för att visa på vilja
att fredsförhanda under sjöstrid, besöksflaggning vid utomlandsbesök
och . . .
– Minns du ”blocköverskridandet” och SAOL i Akt 1065, den
18/1 2014, och som fortfarande verkar gäller i vår foderhäck . . .
– Vi måste således bryta för ett angeläget inlägg från Sugus, Marun och
Moster Ella . . .
– Viktigt, vi får inte störa våra matmammor . . .
– Det här kan ju verka rumphugget . . .
– Ingen risk, det ordet är också struket ur SAOL . . .
– Begråtansvärt . . .
– Alls icke, även det ordet är ute . . .
– Kan vi bli påstådda bisitta soffloksmentalitet . . .
– Kan vara positivt, men ordet är utraderat.
– Men vi kommer igen . .
– Om vi inte blir strukna.
– Hoppas ni känner igen oss.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen
Korparna på Kallskärslid. Akt 1071..Skutor i allmänheten, Torekov i synnerhet
Akt 1071 2014-02-12
Skutor i allmänheten, Torekov i synnerhet
– Marin, om jag säger skuta, hur tänker du då?
–Åreskutan, Kajak, om du inte syftar på fallande skrotsten
i tunnelbygget genom Hallands Ås . . .
– Försök navigera rätt, tänk Hallands Väderö . . .
– Aha, bland allmänheten små lastfartyg med segel och kanske en
stånkmotor, ett fartyg i största allmänhet, typ . . .
– Ackurat, en odefinierad flytande tingest. I Torekov är den inte
lika flytande, men naturligtvis, någonting flytande . . .
– Kom ut ur dimman . . .
– Gunin och Lugin har nu i några Akter gjort vrak av en massa
olika typer av fartyg . . .
– Bland allmänhetens skutor . . .
– Ja, låt oss precisera vad mångfalden av vrak i Akterna står för . . .
– Vi börjar med de frekventa och de i storlek anpassade för
hamnar av Torekovs, Båstads och Rammsjös storlek . . .
– Ok, frekvent och efter storlek, då blir det galeaser, jakter, slupar
och däcksbåtar, många var de enligt deras statistik i Akt 1070.
– Vi börjar med den större av dem, galeasen.
– Vi börjar med en faktaruta . . .
– Dreja bi nu . . .
– Varför, nu när jag fått vind i seglen . . .
– Du kännetecknar fartygen ensidigt, via tackel och form . . .
– Ja, det är ju det vi lättast ser . . .
– Men du talar om storlek, i något kort även om någon sorts BRT . . .
– Jaha, du menar vi skall lägga in en faktaruta med begrepp kring
storlek och lastförmåga uttryckt i mått efter mall . . .
– Någonting sådant ja, om dräktighet, deplacement, tonnage, läster,
dödvikts ton, registerton . . .
– Släng drivankare, vi återkommer i en ny Akt, även med andra former
för namnbenämning . . .
– Du menar hur du exv kan dölja en skonare bakom en tulljakt . . .
– Eller hur en galeas byggd av timmer blir en stenskuta.
– Vi hörs, om nu inte Gunin hinner före med någonting sjunkande.
Källor: Skutor och sjöfolk (Liber), Seglande skepp (Forum),
Torekov Kultur och Miljö 1999 (O Renck) samt Akt 336 – 338.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen
Korparna på Kallskärslid. Akt 1070. Från nytta till nöje ger Torekov nya vrak
Akt 1070 2014-02-06
Från nytta till nöje ger Torekov nya vrak
– Lugin, vi gör så, eftersom vraken är i utdöende, att vi lägger ut
en okommenterad 30-årsperiod, 1976 – 2005 . . .
– Och återkommer sedan med detaljer kring den totala 156-års-
epoken, 1850 – 2005 . . .
– Någonting ditåt. Det blir ju mest fritidsbåtar som ger SSRS bekym-
mer numera. Vraken av lätta plastskrov blåser snarar upp på land än
sjunker till botten . . .
– Kasta loss för ett sista statistikunderlag, för en tid . . .
– Kommer . . . .
Statistikunderlag för fartygshaverier 1976 – 2005
Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)
Delvis havet mellan Kullen och Tylön.
Inom (parentes) antal utmed resterande del av
Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)
1976 0 (1) Närmast en svensk trålare (Pentland) vid Hållö fyr vid Smögen.
1977 1 (3)
Einar 23/1, dansk fiskekutter från Skagen som sjönk mellan Tylön
och Hallands Väderö (56 32 – 12 28) efter kollison med svenska
m/s Ottowa. En man omkom vid kollisionen.+
1978 0 (3) Närmast en svensk motorjakt (Ärlan) från Skärhamn, sänkt i Skärhamn.
1979 0 (1) Närmast en svensk trålare (Milly) från Brastad som sjönk i Åbyfjorden.
1980 0 (2) Närmast en svensk fiskekutter (Wollo) från Hönö som sjönk ½ nm V om
Kullens fyr. Besättning om två man räddades.
1981 0 (3) Närmast en svensk motorjakt (Aldo) från Göteborg som sjönk vid
Hönö-Klova i Göteborgs skärgård.
1982 0 (0) Den 3/11 störtade och omkom en F10-pilot med ett Draken-plan,
under övning, NO om Hallands Väderö. Jfr. 1971 i Akt 1069.
1983 0 (2) Närmast en svensk fiskekutter (Tellus) från Bua som sjönk N om Varberg.
1984 0 (2) Närmast en svensk fiskekutter (June) från Karlshamn som sjönk utanför
Varberg.
1985 0 (6) Närmast en svensk trålare (Kansas) från Styrsö som sänktes i Sandvik.
1986 0 (2) Närmast en svensk trålare (Ronau) från Grönemad som sjönk utanför
Grebbestad.
1987 0 (2) Närmast en engelsk coaster (Delta G) från Cowes på Jersey som sjönk
norr om Varberg.
1988 0 (1) Svensk trålare (Lyngskär) från Fiskebäck som sjönk vid Vinga, Göteborg.
1989 0 (2) Närmast en svensk motorjakt (Baltic), nöjesbåt, blev haverist vid Nidingen.
1990 0 (2) Närmast en svensk fiskekutter (Milton) från Skärhamn som sjönk efter
brand utanför Rönnäng på Tjörn.
1991 0 (1) Svensk trålare (Randor) från Grebbestad som sänktes efter brand vid
Hamburgön utanför Grebbestad.
1992 0 (0)
1993 0 (0)
1994 0 (1) Svensk trålare (Crisma) från Höganäs slogs sönder vid Kullens fyr och
sjönk på 3 minuter. Befälhavaren, ensam ombord, klarade sig i land.
1995 1 (1)
Cha-Cha 19/6, en dansk segelbåt spolades i hårt väder upp på Badeskär,
söder om Torekov och slogs sönder. Den danske ägaren, ensam
ombord, klarade sig i land. Han hade köpt segelbåten i Sverige och
var på väg hem till Köpenhamn.
Se hänvisning i inledningsbilden ovan.
1996 0 (1) Svensk fiskekutter (Corall) från Öckerö sänktes utanför Öckerö.
1997 0 (1) Svensk fiskekutter (Grisen) från Gottskär sänktes utanför Gottskär.
1998 0 (1) Svensk fiskekutter (Lönskär) från Gottskär sjönk vid V om Eggskär, Tjörn.
1999 0 (3) Svensk fiskekutter (Agö) från Glommen sjönk vid Röde bank, Falkenberg.
2000 0 (3) Närmast en libanesisk motortanker (Martina) från Monrovia som sjönk efter
kollision, i tät dimma, med tyska lastfartyget Werder Bremen, SV om Kullens
fyr (56 17 68 – 12 24 34). Av besättningens 7 man kunde 2 räddas.
2001 0 (0)
2002 0 (1) Dansk fiskekutter (Regine) förliste i hårt väder norr om Helsingborg.
2003 0 (1) Svensk fiskekutter (Rio) sänktes utanför Kungshamn.
2004 0 (2) Närmast en dansk fiskekutter (Kian) som sjönk vid Vädereöbods fyr.
2005 0 (1) Svensk fiskekutter (Midway) sjönk S om Koster.
Statistik kring 1976 – 2005 (summa 30 år): 2 respektive (50) vrak = 52 förlista fartyg.
De 52 fartygens typer: 1 galeas, 4 motorjakter, 1 skonert, 35 fiskekuttrar, 5 coasters,
2 pråmfartyg, 1 tankbåt, 1 arbetsbåt, 2 mudderverk
Av de 52 fartygen var 40 svenska, 2 norska, 8 danska, 1 libanesisk och 1 brittisk.
Av de 2 fartygen var båda danska, en fiskekutter och en fritidssegelbåt.
Antal redovisade vrak 1850 – 2005: ”Bjärekusten” ”Övrig västkust” Summa:
1850-1864 15 år Akt 997 18 312 330
1865-1879 15 år Akt 998 20 278 298
1880-1894 15 år Akt 999 16 152 168
1895-1900 6 år Akt 1008 6 79 85
1901-1915 15 år Akt 1020 28 118 146
1916-1930 15 år Akt 1023 13 110 123
1931-1945 15 år Akt 1064 3 121 124
1946-1960 15 år Akt 1066 7 104 111
1961-1975 15 år Akt 1069 4 72 76
1976-2005 30 år Akt 1070 2 50 52
Summa: 156 år 117 1396 1513
Bland de 1513 haveristerna har förekommit bl a:
Barkar 114, Briggar 204, Coasters 15, Galeaser (med eller utan motor) 183,
Jakter (med/utan motor) 197, Koffar 47, Kuttrar/Trålare 64, Skonare (med/utan motor) 75,
Skonerter (med/utan motor) 261, Slupar (med/utan motor) 37, Pråmar 13 och Ångare 150
med stora frekvensskillnader i tid, exv har galeaser ersatt skonerter i säkrare tider.
Övriga kan ha varit: Fregatter, Korvetter, Logerar, Tjalkar, Däcksbåtar, Pontoner,
Mudderverk, Kranbåtar, Taxibåtar, Nöjesbåtar, Marinfartyg, Bogserbåtar, Fyrskepp,
Läktare och odefinierbara.
– Vi återkommer om båttyper, typ likt Akter som 335 -338 , juli 2007, och
länder samt mer om haveriorsaker och varför inte.
– Skonare-haverierna minskar medan frididsseglarnas plastbaljor ökar . . .
– Samma fenomen som att häststölderna minskar medan bilstölderna
ökar.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen
Korparna på Kallskärslid. Akt 1069. Torekov, i bönkraftens avklingande
Akt 1069 2014-02-02
Torekov, i bönkraftens avklingande
– Lugin, då seglar vi vidare genom dimmor och grynnor . . .
– Ok Gunin, nu är vi framme i epoken 1961 – 1975 . . .
– Dessbättre minskar haveristmängden . . .
– Väderö-bönens verkan, vad händer . . .
– Tydligen har folkets Herre inte lyckats släcka fyren . . .
– Fyra haverister i denna redovisning, lägsta antalet hitintills . . .
– Vi har tre epoker kvar, det blir 1, 0 och åter 1 fram tom 2013 . . .
– Två haverister mellan 1976 och 2013 . . .
– Nu blir det de fyra.
Statistikunderlag för fartygshaverier 1961 – 1975
Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)
Delvis havet mellan Kullen och Tylön.
Inom (parentes) antal utmed resterande del av
Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)
1961 1 (7)
Hilda 18/4, svensk motorgaleas, från Böda på Öland, grundstötte och sjönk
på ett grund 1 nm söder om Hallands Väderö (56 26 48 - 12 32 45), på
resa mellan Göteborg och Landskrona i barlast. Besättningen, 3 man,
räddades via SSRS. Inventarier räddades med bärgningsförsök gavs upp.
Hilda byggdes i ek och fur 1914 på Södra Garn av Johan A. Svensson.
1962 1 (1)
Saga 28/9, svensk fiskekutter (trålare), från Svanshall, sjönk efter kollision
med m/f Gullvor från Lidköping (som räddade besättningen) 1 nm S
(N 56 24 4 O 12 35 4) Vingaskär vid Hallands Väderö. Kuttern,
10,4 Brt i ek, var byggd 1933.
– Några, fler än tidigare, klarade av sina missöden . . .
– Som vi konstaterat tidigare, teknik, kunskap och SSRS . . .
– Som Sonny.
1963 0 (4) Närmast en fransk ångare (Capitaine Luis Malmbert) från Rouen
som efter kolision (danska lastfartyget Rosborg) sjönk 7 nm V om
Subbebergets fyr vid Varberg den 30/12. Åtta man räddades, 19 omkom.
1964 0 (5) Närmast Herman, svensk motorskoneret från Halmstad, som avriggad
och fullastad med sprängsten sänktes vid hamnen i Kattvik som vågbrytare.
Herman, 130 Dw, längd 23,8 m,var byggd 1901 i Karlshamn.
1965 0 (5) Närmast en svensk motorgaleas (Runa) från Helsingborg som grundstötte
och sjönk på Fåmytet vid Varberg, den 3/10, under resa mellan Köpenhamn
och Göteborg.
1966 0 (6) Närmast en motorskonare (Zenita) från Los Angeles (USA) som strandade
efter storm vid Stutarna norr om Falkenberg den 15/8. Fartyget var byggt
1904 i Svendborg.
1967 0 (8) Närmast en svensk ångbogserare (Holmen VI), från Norrköping, som
kantrade och sjönk i grov sjö, ½ nm O om Kullens boj (56 21 14 – 12 26 08),
den 21/3 under resa mellan Göteborg och Stockholm. Besättningen räddad.
Fartyget byggt 1914 i Haag (NL).
1968 1 (3)
Korsar 14/8, tyskt motorfartyg från Hamburg på 186 Dw, som gick på grund V
om Hallands Väderö ( c:a 56 28 – 12 18) med järntråd och plåt i lasten
1969 1 (8)
Porfyr 1/11, norsk motorläktare från Egersund, som under bogsering i hårt väder av
b/b Boss, drev iland nära Dagshög (56 25 – 12 36), söder om Torekov, under
resa mellan Brevik i Norge och Karlshamn i barlast. Skrotades på platsen.
Porfyr byggdes på Porsgrunns Mekaniska Verkstad (N) 1936 av stål.
2400 Dw. Mått: 77,7 x 11,5 x 5,5 meter. 1599 Brt, 872 Nrt.
1970 0 (7) Närmast en svensk trålare (Mode) från Halmstad, som efter brand i
maskinrummet sjönk, den 14/1, 6 nm V Lagans mynning. Besättningen
räddad av kustbevakningen. Mode (HD 28)byggdes 1911 i Strömstad.
1971 0 (8) Närmast en dansk galeas (Emma) från Köpenhamn som den 31/10 i hårt
väder strandade i det inre av Skälderviken vid Ängelhom. Besättningen räddad.
Galeasen blev vrak vid en storm den 2/11.
Anm: Vi återkommer om ett flygplan, Violetta F62 från F18, som störtade
den 21/10 väster om Hallands Väderö.
1972 0 (2) Närmast en svensk motorgaleas (Kimbeth) som den 7/7 strandade vid
Mellbystrand och blev vrak i det hårda vädret. Galeasen var byggd i 1907
i Pukavik.
1973 0 (2) Närmast en svensk fiskekutter (trålare) (Anna) som strandade i hård vind vid
Svanshall den 20/11. Anna byggdes 1961 i Simrishamn som Zandra. 10 Brt.
1974 0 (3) Närmast en svensk fiskekutter (trålare) (Glittvåg II) som av okänd anledning
sjönk nära Halmstad.
1975 0 (3) Närmast en svensk pontonkran (”N. N”) från Göteborg, byggd i järn. ”N. N”,
som ägdes av Dyk- och Bärgnings AB Flynken kantrade under bogsering från
Helsingborg mot Göteborg 5,8 nm V om Tylögrundet utanför Halmstad den 12/3.
Statistik kring 1961 – 1975 Summa 15 år: 4 respektive (72) vrak = 76 förlista fartyg.
De 76 fartygens typer: 3 ångare, 27 motorgaleaser, 2 motorjakter, 5 motorskonare,
6 motorskonerter, 18 fiskekuttrar (trålare), 4 coasters, 3 pråmfartyg, 2 pontoner,
2 bogserbåtar, 1 mudderverk, 1 motorläktare, 1 dykeribåt och en okänd.
Varav de 4 var: 1 motorgaleas, 1 fiskekutter (trålare), 1 motorläktare och 1 motorfartyg.
Av de 76 fartygen var 61 svenska, 1 tysk, 3 norska, 5 danska, 1 fransk, 1 polsk, 1 spansk
och 1 från USA samt 1 okänd, varav bland de 4: 2 svenska, 1 tysk och 1 norsk.
– Då ser jag fram emot 1976 – 1990 . . .
– Med Einar.
Vi har placerat vår blogg i <a
och 118href=http://bloggkartan.se/registrera/24919/torekov/
>Torekov</a> på bloggkartan.sen