Horsakistan

Akt 1018                                                                                                   2013-06-09

Nya ögon för miljön i Torekov

– Övervakningskameran här.

Nu igen, tänker ni. Vad vill jag nu, tänker jag.

Ju, Gunin och Lugin, har startat upp en serie om miljöbyten.

Vi har sett I och II.

I Akt 1017, förra Akten, II:an, raljerade de över arternas reproduktion.

Korparna kör med växlande miljöer men med de vanliga gamla ögonen.

Jag ser i reproduktionen nya ögon.

Möjligt tack vara vakande äldre ögon.

Här mina bilder från ett ögonblick den 8 juni 2013.

Pilfinksungarna, alla fyra, som matades i förra Akten, fick idag, i tur och

ordning efter kläckningsålder, skåda ut över kommande tiders miljöer.

Men det ankommer på föräldrarna att kolla upp katten och

lära ungarna att nya miljöer kan vara farligare miljöer.

Nya miljöer är inte alltid bättre niljöer.

I holken är de, om inte helt, så i vart fall någorlunda trygga.

Arter med ungar födda på marken har det knepigare, även om

ungarnas biotopliknande fjäderdräkt kan lura vissa faror.

Och deras skriande. Tofsvipan och strandskatan låter om sig.

Men även arter med bon i rösen, träd, buskar måste vara vaksamma.

Utöver tofsvipan, strandskatan och pilfinken har jag studerat alerten

hos stenskvätta och hämpling.

Ett slitsamt leverne, som förr eller senare leder till att

ögonen tar slut.

Den art som har tur får kanske en naturens minnesruna, exempelvis

lava på stenblock, vid platsen för den sista vilan.

Jag avvaktar och ser vad korparna får se.

Vi har placerat vår blogg i  <a