Horsakistan

Akt 993                                                                                                           2013-02-21

Flaxande statistik i Torekov

– Sugus, hur kunde de . . .

– Medhålles Marun, hur kunde de missa den viktigaste

statistiken, den som omfattar oss, alla fåglar som flockas

kring folkens fönsterbord . . .

- Måhända tycker de att det är tillfylles vad som framgår av

tidigare Akter som 904, 2012-05-09, och från fågelräkningen

i januari 2009, Akt 528 från den 4/2 2009, som jag kopierat av:

– Du vet Marun, att räknekonsten är variabel, välutvecklad i Skåne, dubiös i andra delar

av landet. Jag kan ge dig en bild av fågelintensiteten kring matplatser på två ställen. Dels

vid punkt 120 i Torekov, dels vid en punkt nära Kristianstad, som besökts av Punin.

– Ja Urun, Punin, Stenshuvud-korpen, honom kan jag lita på. Han vet att en korp är mer än

ett tjog pjåddor.

– Ser vi till Torekov såg det ut som följer:  1. Talgoxe  2. Grönfink och Pilfink  4. Blåmes

  5. Bofink  6. Skata  7. Koltrast  8. Gråsparv  9. Kaja  10. Råka  11. Duva  12. Kråka

  13. Gulsparv  14. Rödhake  15. Gråsiska. Enligt Punin i Vä, utanför Kristianstad, gäller:

 1. Talgoxe  2. Pilfink  3. Blåmes  4. Bofink och Grönfink  6. Kaja  7. Koltrast  8. Skata

  9. Duva  10. Domherre och Rödhake  12. Gulsparv  13. Råka och Kråka  15. Gråsiska.

– Det var 2009, vad säger vi idag?

– Vi har betraktat tre matbord i Torekov, inom olika biotoper . . .

– Jo, dels i nära kustläge i sydväst, dels i nära skogsläge i nordost och

dels i central villabebyggelse . . .

– Vi tycker nog även sådant som klimatet åren mellan, snö och is, samt

naturligt foder i biotopen, kvarsittande bär och nypon samt äpplen, ger

variationer i arter och besöksfrekvenser . . .

– Men även, tycker jag, bör man beakta ofta och flest . . .

– Du menar att talgoxen oftast finns i närheten och besöker bordet flitigt

varje dag medan grönfinkarna kan komma i stora flockar, men kanske

bara några gånger i veckan . . .

– Mängd och kvalitet . . .

– Inga stora förändringar . . .

– Pilfinken dominerar . . .

– Andra platsen är en konkurrens mellan bofinken och grönfinken

att vara utmanare till den vid många andra bord ledande talgoxen . . .

– I sydväst finns mer inslag av kråkfåglar än i övriga . . .

– Men i nordost finns i stället inslag av hackspett och steglits . . .

– Kajan och duvan finns vid alla liksom koltrast och rödhake . . .

– Det verkar som gråsparven trivs bäst i centrum . . .

– På tal om trivsel och hälsa, såg du att forskare i Lund skall sätta upp

350 holkar i centrala Malmö för att via antalet ägg utreda om fåglarna

mår bättre eller sämre än de som lägger ägg i Vomb-byggdens 300

holkar, som finns på landsbygden. Intressant då några provtester har

visat att centrala stadens ägg uppgår till blott hälften av landsbygdens . . .

– Här är mängd och kvalitet kanske inte relevant . . .

– Relevant? Har den i utdraget ovan storskrävlande Punin hört av sig?

– Självfallet. Han såg vårt tjafs om statistik och skulle kartlägga platser

för landning, folkets mot fåglarnas . . .

– Exceptionellt töntigt . . .

– Det insåg Punin när han fått folkets statistik och skulle söka fåglarnas . . .

- Han insåg att landningsplatserna var varierande både vad avser plats och storlek samt

efter väder och årstidsväxlingar. Punin har sänt oss en bild från Kristianstad Vattenrike . . . . . .

– Lugar blev så deppig att han gick ner i vinkällaren och kom

upp med en skiss över sina favoriter, hämtade ur våra 100-tals

Akter som handlar om fåglar och andra folket närstående mat-

gäster som ekorrar och igelkottar  . . .

– Ok, in med den listan så vi kommer i tid till matbordet.

– Du, pungmesboet i Punins bild . . .

– Pungmesarna är redan vid matbordet. I Portugal.

Vi har placerat vår blogg i  <a