Horsakistan

Akt 1009                                                                                                    2013-04-30

Lomhörda i Torekov, under dubbeltrasten

– Marun, ”vintern rasat ut” verkar påverka  . . .

– Detärnogså Sugus, månget folk har slutat att mata sina fröautomater,

vilket skapar trängsel och otrivsel kring de få med mat kvar . . .

– Jo, rentutav bråk och slagsmål . . .

-  Steglitser, grönfinkar, grönsiskor, pilfinkar . . .

– Men när stenknäcken dök upp med sin stränga blick . . .

– Då blev det omedelbart ordning och reda . . .

– Ja, nästintill kärvänlighet . . .

 

– Men de ständigt uppdykande ekorrarna . . .

– Nåja, våra vänner duvorna klarade av att hålla dem på

betryggande avstånd.

Jfr. Akt 993 21/2 2013 samt 757, 630 och 535.

 

– När dubbeltrasten stämde upp sin stämma för att

hjälpa till att höja stämningen så blev det effekt . . .

 Samtliga foto: Marun  April 2013

– Folket däremot började hota om strängare regler mot buller. . .

– Enligt NST från den 27 april . . .

– Jag har svårt att tro att de vill uppleva en tyst vår . . .

– Vi håller inte tyst längre än till nästa Akt.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1008                                                                                                    2013-04-25

Bönhörda i Torekov

– Lugin, om jag säger haveri . . .

– Vet inte Gunin, våren har på något sätt repat sig . . .

– Tänk djupare . . .

– Ja, jo du syftar på Akt 999, om fartygsvrak . . .

– Vi slutade med 1894, efter 3 x 15 år . . .

– Ja, från 1850. Blir det nu ytterligare 15 år?

– Nej, vi jämnar av med en sexårsperiod, fram till och med 1900 . . .

– Du menar att vi sedan kan klämma till med ett helt sekel . . .

– Alls icke, 1901 – 2000 är komplext. Många fartyg togs till

Torekov för bråkning och upphuggning under seklets första hälft . . .

– Javisst, och på detta två världskrig med många minor och torpeder. . .

– Vrakdefinitionen blir lite luddig . . .

– Vi får ta det hur, när och som det kommer . . .

- Här kommer fortsättningen på Akterna 997 – 999, mars 2013 med

Björn Åkerlund, Skandinaviskt Vrakarkiv som huvudkälla.  

Statistikunderlag för fartygshaverier 1895 – 1900

Antal utmed Bjärekusten (Skaudd till Källran)

Delvis havet mellan Kullen och Tylön.

Inom (parentes) antal utmed resterande del av

Västkusten (från Domsten till gränsen mot Norge)

1895  1 (9)

          Söfugeln       24/4 Norsk jakt vid Väderön, strandsatt p g a läcka

                                Från Höganäs mot Christiania (Oslo) med last av lera. Alla räddade.

1896  1 (8)

          Augusta        16/1 Svensk jakt från Torekov vid Väderön, Sandhamn

                                Redare: Petri Grönberg. Besättningenräddad. Jakt i ek/fur på 16 bruttoton.

                                        Från Båstad mot Köpenhamn med havre i lasten.

                                Anm: En svensk bark, Carolina, grundsattes 1896 vid Hovs

                                Hallar för upphuggning (Byggd 1855 i Kingstown i Kanada),

1897  0 (18)

         Närmast var den 18/12 en svensk bark, Wega, som sjönk i Skälderviken,

         mellan Arild och Torekov (Från Hull till Malmö med stenkol). Besättningen bärgad.

1898  2 (16)

         Gustaf           18/3 Norsk ångare vid Väderön, mellan Svarteskär och Orrskär

                                Byggd i trä 1883, 220 Bt och i barlast från Århus mot Halmstad i tät dimma.

         Ocean            8/12 Svensk slup från Torekov vid Torekov. Källran

                                Redare: Oskar Pettersson. Besättningen räddad. Slupen i ek/fur på 16 bruttoton.

                                        Resa från Limhamn mot Halmstad med last av kalkmjöl. NV kuling.

1899  0 (17)

         Närmast var den 14/8, en dansk galeas, Johanne, vid Kullen

         (Hela besättningen omkom i orkanen under resa från Kleven mot Göteborg med last av mursten)

1900  2 (11)

         Emilia             29/1 Svensk jakt läck i storm 4 nmväster om Väderön

                                           Besättningen räddad. Färd från Göteborg mot Köpenhamn med stenblock

         Anna              12/10 Svensk galeas 6 nm nordväst Kullens fyr

                                Resa från Brofjorden mot Stettin. Besättningen räddad av dansk galeas Westerwig

1895 – 1900 Summa 6 år:  6 respektive (79) vrak

Anm: Väderön fick lotsstuga 1844 och fyr 1884. Vingaskär fick fyr 1883.

            De 6 fartygens nationaliteter: 4 svenska och 2 norska.

            Fartygstyper: 3 jakter, slup, galeas och ångare.

            Samtliga 5 + (79) = 84 fartygens nationalitet och fartygstyp:

            Svenska 37, norska 23, danska 13, tyska 9 samt en finsk, en britt och en ryss

            Jakter 17, Skonerter 16, galeaser 15, barkar 14, briggar 9, ångare 9 samt

            2 slupar, 2 kuttrar och en skonare.

– I nöd och räddning minns vi specifikt två namn . . .

– Du syftar på Petri Grönberg 1896 och Oskar Pettersson 1898 . . .

– Ja, släkterna Grönberg (Pauli  1857-1936) och Pettersson  (Aron  1848-1949,

Oskar  1860-1953 och Helge  1910-1960) var båda verksamma i Väderötrafiken.

– Ja, Pauli, Aron, som blev över 100 år gammal, och Oskar, under 1920-talet,

med båtar som Annie, Wäderön, Sonja och Kronan, samt Helge långtsenare. . .

– Väderötrafiken får vi återkomma till . . .

– Vi har ett förflutet därom i ganska många tidigare Akter . . .

– Som hastigast kan vi nämna Akter som 970, 912, 857 och 764 . . .

– I Akt 999 hade vi två namnbräden med ”Anna” . . .

– Och nu har vi två Anna, 1883 och 1897 . . .

– Två Emanuel, 1852 och 1860, men ingen  namnbräda . . .

– Vi har en bräda med Christian i Akt 998, och ett svenskt

skonertvrak från 1875, Kristian . . .

– Vi får se vad som timar under resten av 1900-talet.

Akt 1007                                                                                                    2013-04-22

Vår rapsodi om vår i Torekov, en vårrapsodi

– Marun, räcker två sommardagar för att få solsting . . .

– Sugus, Översiktskameran var stressad och tog de bilder

han snabbt kunde hitta i sin irriterade situation . . .

– Men med femårsintervall . . .

– Jo, men nu gör vi som så, vi lägger ut bilderna som du

själv förevigade dig till under en och samma dag, vid besök i

Torekov, söndagen den 21 april 2013 . . .

– Ja, vårblommor som nämndes med bildglömdes . . .

– Vid husgrund, i skogsmark och utmed slingrande 2:e Bäck. . .

– Folkets barn som i våryra söker sten och prövar

”plask” och ”smörgåsstuds” . . .

– Medan ”50-+ - killarna”, med eller utan ”spättor”,

gränslar sina glidare . . .

– ”Spättor”, slika är väl platta . . .

– Kanske därför några väljer cykel . . .

– Även det ett vårtecken . . .

– Den som saknar slikt ting kan leta delar i

skogen eller i hamnbassängen . . .

– Bekvämast är nog att sitta still på någon uteservering . . .

– I den vårsol som blev sommarsol . . .

– Det finns andra nerslagningsattribut . . .

– Fikabordsgrupper och ljugarbänk . . .

– Vårflödet i 2:a bäck var inte imponerande . . .

– Sorlet från ljugarbänken var kanske mer upphetsande . . .

– Alltid upphetsande och spännande verkar det vara

att få uppleva om älsklingsfartyget flyter efter vintervilan . . .

– Sjösättnings-Akter har förekommit varje år . . .

– Nästan, som exempelvis Akt 948, 29/9 12, och 785, 8/5 11 . . .

– För många var vyn över Hallands Väderö och Pinus den Höge

mer upphetsande än tillrättalagd och påträngande reklam . . .

– Men vi ber ändå om att få göra reklam för någonting som

ligger i samma sökande blickars vy . . .

Akt 1006                                                                                                    2013-04-18

Är i Torekov vår eller min

– Hej, Övervakningskameran här.

Vad vill jag i denna brytningstid?

Jo, vilka förbryter sig. Jo, Korparna.

Det är mina domäner de är inne och tafsar i.

Kustlinjen, fågelstrecken, fartygen.

Nu lägger jag ut ett konglomerat om våren.

Jag har lånat bild från NST och från tidigare Akter.

Och sedan kan det väl vara bra med det. Bra så.

Efter fyra veckors försening varade våren enbart i två dagar.

Sedan blev det sommar.

Håll till goda i värmen.

Kan vårkänslor snabbkonverteras till sommarkänslor?

En viss tveksamhet syns föreligga.

Mindre tveksamhet visade, som sagts, vintern i sin reträtt.

 Från januari till april.

Men någon is till Hallands Väderö blev det inte.

Den utdragna arbetstiden till trots.

Vad blir det nu?

Fotboll. Förlust redan i inledningsmatchen.

Mot Jonstorp. Gammal motståndare i bandy och ishockey.

Ni minns alla Akter som 641 och 643, februari 2010.

Nu spökar Kulla-killarna under resten av året också.

Fugin lär höra av sig.

Siktar TIK in sig på att bli jumbo i år?

Verkar inte bekymra vare sig pjodder och schattar.

Våryra. Finkar som finkar. Kel som slagsmål.

Blommor däremot kan man lita på. Snödroppar, krokus, scilla,

blåsippor, vitsippor, gulsippor och många andra vårinbrytare.

Slår ut gör de kanske, men slåss gör de inte.

Permafrost och glaciärer finns ju inte i mina domäner

Närmast är väl ett snöigt, isigt och rimfrostbelupet

Getaryggskärr på Hallands Väderö.

När snö och is tröttat ut oss, vad händer då.

Jo, folket klär åkrarna med plast, för att vidareleva i en

känsla av evinnerlig oövervinnelig is.

Fick ni inte nog i Akter som 650 (25/3 10), 655 (3/4 10),

897 (16/4 12), 773 (19/3 11), 274 (18/4 07) och 265 (4/9 07). 

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1005                                                                                                    2013-04-14

Rätt kurs mot Torekov

– Logut, vet du syftet med Kajaks felinformation i förra Akten . . .

– Gunin, jag tror orsaken kan finnas i vitkindade gäss. Exemplaret i

den aktuella bilden flyger synväst. För att komma till Torekov borde

flygriktningen vara sydost.

– Du menar Kajak tror sig ha manipulerat jordens magnetfält för att

korrigera de vitkindade gässens orienteringsförmåga . . .

– Ja, genom Luckan eller mellan Bakkläppen och Vitasand motsvarar

väl motsvarande graddifferens . . .

– Hur med det så kommer här en bild med Luckan. Hur med

det så tror jag helt enkelt Kajak drabbats av en minneslucka . . .

– Men syftet med korrigeringen, om det nu var så . . .

– Mat. Hitta betesängen på Malen söder om Torekov . . .

– Som vi har visat i tidigare Akter . . .

– Men hur reagerar biotopens urbefolkning mot gästerna?

– Det verkar bero något på enstaka eller invasionslikt . . .

– Svanarna signalerar ”håll undan”, gravänderna sticker huvudena

i vattnat och bläsanden vänder ryggen till . . .

– Ejdrar och gräsänder verkar inte bry sig alls . . . .

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1004                                                                                                    2013-04-09

Inte enbart Torekov ligger lågt

– Kajak, i förra Akten gjorde du en antydan till lågmärke . . .

– Jo Marin, om jag säger Anders och Benjamin, vad säger du då . . .

– Kullenberg . . .

– Nu var det lågmärke, och du borde säga Naturvårdverket . . .

– Jaha, du tänker på Snorres kompisar, de båda sälarna som blev

gäster på Kolmården och därmed hotade till livet . . .

– Sälarna tänkte sig till västkusten via Göta Kanal, men navigerade

fel. De hamnade i Oxelösund respektive Norrköping . . .

– Det blev polispiket till Kolmårdens djurpark och åthutning från

Naturvårdsverket, för olaga jakt . . .

– Men det kom kontraorder, blev ”tesagt”, sälarna får växa till sig för

att sedan återbördas till sina naturliga domäner . . .

– Jo, Snorre kände sig medskyldig för idén till västkustbesöket, så han

vidtalade Merula att med skönsång åstadkomma ett kometfall . . .

– Jag vet, om det är någonting som folk ser som ett omen så är

det när himlakropparna beter sig . . .

– Efter utsläpp i exv. Tjust skärgård bör de simma via Utklippan och

Måkläppen till Hallands Väderö för att tacka Snorre.

– Ett annat lågmärke är att vi går mot varmare tider och att havet

tenderar att stiga med upp till 4 meter . . .

– Verkligheten har bevisligen begåvat oss med kyla och lågvatten . . .

– Idén att kunna navigera genom Luckan, som alternativ sydost-

passage vid färd från Sandhamn till Kappelhamn får anses strandad . . .

– Och fyrfolksbostäderna ser ut att slippa vatten i källarutrymmena . . .

– Med lågvatten bli kåsarna svårare att nyttja som nödhamnar . . .

– Fördelar och nackdelar med nästan allt . . .

– Getaryggen har fått ett alternativ till S:a Thora sten i Torekov,

och liknande stenar på andra platser, som vi Aktat om tidigare . . .

– Växthusgasernas effekt, med ökande värme och stigande havsnivå,

kan synas märklig just nu.

- Enligt sentida forskare, i bl. a. tidskriften Pnas Plus, är detta

med kylan och lågvattnet i Sverige, ett säkert bevis på att vi går

mot stigande medeltemperatur i hela Europa.

– Det har vari kallare, - 37 grader, i Viredaholm i Småland

den 16/3 1888 . . .

– Vattnet återkommer kanske när högtrycket och kylan ger med sig.

– Vetenskapsfolket har fler teorier att plocka fram, vid behov.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1003                                                                                                    2013-04-07

Färd från Torekov för att söka vår vår

– Marin, går det att resa ifatt målet . . .

– Kajak, inte när det gäller vår vår . . .

– Som vi såg i förra Akten finns de folk som försökt . . .

– Statistisk kanske. Låt oss resa tillbaka i tiden . . .

 – Det ser jobbigt ut i år, våren syns färdas långsamt . . .

– Ofta bländar skenet . . .

– Du menar att vårtecken kan se ut som rena vintern . . .

– Finns det fördelar med vintertecken?

– Pirarmar, skär och kummel blir av naturen vitmenade . . .

– Nyttja hellre, som vi såg i senare Akter, skarvar så blir det

mer av året-runt-nytta.

– Pressens rubriker har förvånat och växlat . . .

– Du menar NST 4/4 13 ”Isen växer när den smälter” . . .

– Lite så. Solen smälter Antarktis is och smältvattnet rinner ner i

kallt omgivand hav och fryser till is . . .

– Isen minskar i centrum med växer i periferin . . .

– Har pågått i 30 år, enligt Nature Geoscience . . .

– Tranorna har kommit sent till Kristianstad Vattenrikes ”Pulken”,

men Kristianstadsbladet hävdade den 30/3 13 att ”Allt fler flytt-

fåglar anländer tidigare” . . .

– Tranor och ”Pulken”, då lär vi snart höra av Punin . . . .

– Allting växlar. I mars 1990 var medeltemperaturen + 4,8°  medan

den 1788 var – 8,4° . . .

– Vi går mot varmare tider . . .

– Årets mars gav oss medeltemperaturen – 1,8° . . .

– Mannaminnet klarar inte av att se en mer isig vinter i Kvarken än i år . . .

– Men ingen havsis i Väderösundet i år, som 1947, 1955, 1956 och 1963 . . .

– Inget isdygn under årets mars, som den 22/3 1978 . . .

– Växlingar ja, vattnet är lågt . . .

– Vi växlar över, lämnar budkavlen vidare.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1002                                                                                                    2013-04-05

Till Torekov för att andra har anlänt

– Kajak, som ett lämmeltåg . . .

– Marin, förutbestämt från de senare Akterna . . .

– Från Sandhamn, via Ravnahult, Fyrslätten och Orbjär

till Pärlan . . .

– Ochvia Getaryggskärret, Nörre skog och Ravnahult

åter till Sandhamn . . .

– Två gånger Ravnahult, men vilka var de?

– Två intressegrupper, fågelskådare och trädkännare . . .

– Fågelskådare, från Naturskyddsföreningen Bjäre . . .

– Slika är lätta att diagnostisera och känna igen . . .

– Men vad kände de igen . . .

– Oaktat den sena våren så ställde vissa arter upp . . .

– Jag gissar på hackspett, strandskator, svanar, gäss och änder . . .

– Ejdrar, 60% gudingar och 40% ådor . . .

– Tala om konkurrens . . .

– Från andra gruppen . . .

– Alls inte, de var från Sällskapet Hallands Väderö Natur, med

intresse även för biotopernas bevuxenhet . . .

– Där eken har en särställning som i Akt 898 den 19/4 2012 . . .

– Jo, jakten på björk går vidare . . .

– Men våra i flera Akter omhuldade Sandhams-björkarna

står ännu kvar . . .

– Och på ”Den liggande Linden” finns inget resningskrav . . .

– Samarbetet visade på utökat intresse för utökade

kulturbetingade utsvävningar . . .

- Du syftar på intresset av fasta lämningar som en

förtöjningsring . . .

- Inte mindre för lösa föremål som en typ av paravan . . .

- Fördjupat intresse för flaskan . . .

- ?

- Ölflaskorna som fyllt buskagen runt bänken på

Fyrslätten . . .

– Öl? Jag tycker vi tar lunch som folket vid Pärlhamn . . .

– Ska vi ta Ravnahult eller Pinus den Höge på Kallskärslid?

– Vi bör fundera på nästa Akt, om vart vår vår tog vägen.

Vi har placerat vår blogg i  <a

Akt 1001                                                                                                    2013-04-03

Torekov i skarven mellan vitt och vår.

– Sugus, det blev som vi trodde . . .

– Förvisso Marun, vilsamtochgott . . .

– Jag tänkte närmast på skarven mellan vitt och vår. Folket fick enligt

en bild från Övervakningskameran, påskaftons morgon, den 30/3 kl. 8.00,

vakna upp till mulet väder, 2½ cm nysnö, -2° C, nordlig vind med 0,8 m/s

och ett lufttryck på 1006 mb samt begynnande nyisbildning vid stränder

och i hamnen . . .

– Dagens högsta temperatur blev + 3,8° och snön var borta vid 13.00-

tiden, men med ökande vind till 1 m/s NO och lufttrycket till 1010,7 mb . . .

– Skarvarna bidrar inte särdeles mycket till att göra den vita årstiden

grönare . . .

– Förvisso inte, som vi har sett i många tidigare Akter. Svarteskär är

snart ett ”Viteskär” året runt . . .

– Medan Bruneskär mer och mer går mot ett ”Svarteskär” . . .

– Hur är det folket plägar säga . . .

– ”Ur led är tiden” . . .

– Övergång till sommartid låter som ett aprilskämt . . .

– Det är inte väder, vind eller ljus som styr över folkets

sommartid . . .

– Jag vet, det är trädgårdsmöblerna eller grillen . . .

– Om alla tände sina grillar slapp vi kanske se hamnen

stängas på grund av nyis . . .

– Vi flyr, vi hänger på svanparet till Hallands Väderö . . .

– Och visar upp oss för påskdagens besökare av SHVN-are

och fågelskådare från Naturskyddsföreningen Bjäre.

Vi har placerat vår blogg i  <a