Horsakistan

Akt 689                                                                2010-07-25

Ens i Torekov                                      

- Gunin, hur blev det med Urus efter senaste Akten?

- Lugin, svaret blev med ens.

- Verkligen olikt honom att svara med ens.

- Nåja, inte ens på det viset, ens denna gången. Det var ingen sorts substantive-

ring. Inte heller såsom jag nu utnyttjade ens, adverbialt. Nej, med tanke på det

som följde, som en rak linje, måste det ha rört sig om ett adjektiviskt ens.

- Det vill jag inte ens ifrågasätta.

- Navigering, som vi ofta snackat om, och ovanligt ofta med Pax och hans brevduve-

kompisar, men inte fullt kunnat reda ut, hade Urus en banal förklaring till.

- Nu förstår jag med ens detta med hans ens. Han flyger efter enslinjer.

- Precis. Han visad på enslinjer i vår omgivning. Han lovade att återkomma med ens-

linjer i något större sammanhang nästa gång.

- Skall vi bjuda in Pax så han får något verkligt töntigt att skratta åt?

- Försiktighet. Det finns bevisligen duvor som orienterar efter minnet av geografiska-

och folkliga objekt i terränglådan. Men gärna Pax. Han kanske försäger sig om hur han

orienterar. Här är Urus´ idéer om lägeskännedom:

 - Det skall bli intressant att höra hur Urus tänkt sig navigering utanför sitt normala synfält.
Enslinjer mellan Torekov och Hallands Väderö, via Vingaskär. Börjar han inte bli gammal?

Skall vi ge honom en GPS i julklapp?

-Urus är mycket för ens. Du minns när han satt i Pinus den Höge och skrek ”Ens rodd, ens

rodd” åt sjövärnsgossarna som övade rodd utanför Vitasand.

- Säkert. Rodden blev inte bättre förrän Urun avlöste honom med ”All at once, Pull togehter”.

Eleverna kom från HMS Duke of York.

Vi har placerat vår blogg i <a