Horsakistan

Akt 589                                                                 2009-08-28

Det nerlugnande Torekov

- Sugus, kyrktuppen, tuppen på kyrkan i Torekov . . .

- Kajak, den har ju varit med ett omotiverat antal gånger i Akterna.

- Ja. Bl.a. 408, den 31 december 2007. Men idag är det efter en intervju. "Hur ser du på livet i Torekov?"

- Tackar som frågar. Jag tycker att det har varit en lugn och fin sommar, om jag bortser från det evinnerliga

blåsandet. Snurrandet gör en nästan yr i kamunderlaget. Det var bättre förr, när jag var fastrostad. Och här

finns ju ingen vrå att söka lugn i. Och sedan det här med kyrkklockorna. Ding-dong. Var håller djurskyddet

hus? Å andra sidan blir man kanske mindre yr om man är döv. Utsikten är ju magnifik så jag vill nog inte

byta med tocken på Kuno Petterssons gamla hus.

- Jag skall lyssna in honom.

- Ja, bara lyssna du. Jag tror inte jag vill byta med tocken på kyrktoppen. Sitta i ett evigt blåshål. Och aldrig

finna någon skugga. Jag ha dessutom haft baroner under takåsen. Och utsikten? Ja, jag har väl sett det mesta

här i byn. Och nu har jag det lugnt och skönt under de förhärskande västvindarna. Kyrktocken hade varit

fastrostad sa du, ja jag är snart mer eller mindre upprostad. Men utseendemässigt sprider jag en mer lantlig

idyll än fjädersprätten där uppe.

- Vad säger du Sugus?

- Tocken galenskap att två tockar skall behöva bli galna under en bunden tid som borde räknas som fritid.

Vi har placerat vår blogg i <a