Horsakistan

Fotosvit från Kullaberg: Fugin 2008-04-27

Akt 471                                                                        2008-04-30

Tagen, fångad och hänförd.

- Kajak, som ett brev på posten.

- Sugus, du vet ju att Pax inte gillar slikt uttryck. Han är ju verksam i ett fritt

näringsliv och gillar inte hel- eller halvstatliga monopollikande aktivister.

- Nåja, det var faktiskt Pax som kom med konvolutet från Fugin.

- Vad hade Fugin att orera om vad gäller blomsterprakt på Kullaberg?

- Den del av depeschen som Login hunnit tyda berör Rhdodendron, vita, rosa,

röda och lila.

- Är det inte lite "kolorerad växthuskatalog" över det hela. Jag menar jämfört

med slån, kaprifol, trift, svärdsliljor, tjärblomster och Sankt Pers nycklar, samt

mycket annan som gör Hallands Väderö till just Hallands Väderö. För att inte

tala om våra inhemska ljungväxter.

- Jag gillar rododendron, och vill gärna skriva Rhododendron, för att under-

stryka finheten.

- Jag står upp och slåss för slån. Bättre såväl till saft som till brännvin.

- Vissa arter av Rhododendron kan bli trädlika och imponerande stora, slån är

och förblir en vulgär rishög.

- Lyssna på småfåglarna.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 470                                                                        2008-04-29

Fängslande genom fängsling?

- Kajak, nu känner jag av att det är vår, att vintern helt tappat sitt grepp. När

slån och sippor blommar och björken har fått gröna musöron, ja då är det vår.

- Men Sugus, någon måste ha kopplat greppet på vintern, fängslat vederbö-

rande, för att kunna ge oss denna fängslande tid av grönska och blomsterprakt.

Jag säger så, för jag träffade en liten nyanländ sädesärla, som flugit längs med

Hallandsåsen en sträcka. Han hade sett en lada med en stor skylt på väggen.

Skylten förkunnade: "Vinterförvaring". Ärlan var fullt övertygad om att någon

låst in vintern för förvaring, medan flyttfåglarna fixade till arternas överlevnad.

- En grön 1:a maj, då har vi snart några av våra släktingar från Kullen här, för

att i sedvanlig ordning förkunna att vi på Bjäre har en fin vårgrönska, med en

som alls inte kan mäta sig med rododendronprakten kring Sofiero, Kristine-

lund och Krapperup.

- Vi får väl bada dem i Oadammens och Ulagapskärrets liljedoftande vatten,

när de dyker upp, eller ner, på Hallands Väderö.
- Ja, jag minns Akt 273 från den 18 april 2007.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 469                                                                        2008-04-28

Maskerad som till maskerad?

- Gunin, understundom är naturen knepig och klurig, nästan obegriplig.

- Lugin, har du drabbats av vårdepression?

- Vid våra betraktelser av stengärdesgårdar, som vi återkommer till, såg jag ett

träd, som fick mig att tänka på maskerad. Du vet två av folket som maskerar

sig till häst. Två baktill, men enbart ett huvud.

- Du menar att en tanke från en ensam person är en huvudlös tanke?

- Träskalle. Jag syftar på trädet vi såg. Trädet som växte ur marken med två

separata stammar, men som en bit mot himlen gick ihop till en gemensam

topp.

- Gemensam strävan mot höga mål kan väl inte vara fel. Men visst är naturen

konstig. Nuder-klanen, exempelvis. Vi såg ju att den byggt ett näste nära en

sådan öppning i en gärdesgård, som golfspelare så egenmäktigt kan åstadkom-

ma, för att kunna försöka tillskansa sig ett större antal grindslantar.

- Men du, en öppning, men ingen grind. Jag tror det slant i någon av klanens

hjärnor.

- Eller att någonting är fördolt i naturens klurigheter.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 468                                                                        2008-04-23

Mask som mat?

- Lugin, vi riskerar att åka dit.

- Gunin, till Torekov, Hovs Hallar eller vart?

- Nej, vi kan åka dit för hets mot art.

- Vilka känner sig nu utpekade; är det golfspelare eller golfhatare?

- Daggmaskarna. Akt 466 lägger de oss till last att vi inte skulle känna för

deras liv och leverne. Jag ville tala med dem, så jag knackade i en kantsten

och snabbt kom det fram en större mängd daggmaskar ur gräsmattan, med två

talrepresentanter i täten. Mycket riktigt, de tycker att vi ser ensidigt på dem

vad gäller som föda till koltrastar. De var alls inte motvilliga och illfäniga.

Tvärtom, de är ju tvåkönade, så livsfilosofiskt tror de sig vara odödliga, att de

ständigt blir återfödda. Dock enbart om de blir föda åt fåglar.

- Sympatisk religion.

- Deras släktingar, sjö- och havsborstmaskarna, är inte tvåkönade, så det värsta

en daggmask kan råka ut för är att bli fiskmat. Då upphör pånyttfödelsen, anser

de. Så daggmaskarna känner stor irritation över att folk gräver upp dem till

fiskagn. Inte minst med tanke på att folk metar för nöjet och inte för födan.

Fisken kastas ofta tillbaka. Jag gjorde en koll med några karpfiskar i en lättill-

gänglig damm. De menar att de ser masken, på kroken, som en bit växtrot. De

framhärdar i att de övervägande är vegetarianer. En synpunkt de framförde var

att de fann det märkligt att folket inte själv åt daggmaskar, vars torrsubstans

består till 70% av protein. Utmärkt föda för ovegetarianer.

- Förklarade du för karparna att folkets livsmedelsförståsigpåare, nu i dyrtider,

rekommenderar sill som basföda. Den fångas inte med hjälp av mask.. Jag har

ju ofta betraktat sillfångsterna, som förts till kaj i Torekov om höstarna.

- En gång i tiden det vita guldet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Bildsvit: Gunin  (maj 2007, april 2008)

Akt 467                                                                        2008-04-21

En öppningsfråga utan svar?

- Gunin, jag ser en öppning, faktiskt två.

- Lugin, tänk dig tillbaka till Akt 464, den 15/4, och sista bilden. Golfspelarna

tog sig över stengärdesgården genom att ta sig genom den, fixade till en öpp-

ning. På egna spelvillkor blev det. Förmodligen bra för golfen, men hur påver-

kas miljön för alla andra? Möjligen kontroversiellt.

- Låt alla ta sig över, i reell mening.. Kliva eller hoppa.

- Alla klarar inte detta. Vare sig folk eller fä. Det är så enkelt för oss fåglar. Jag

har talat med några intressenter i frågan. Kalle Kanin ville gärna ha öppningar.

Grindar utgör vanligtvis inga problem för kaniner. Gärdesgårdarna är bra att

gömma sig i, men knepiga att komma igenom. Fåren tycker öppningar är bra,

men meningslösa med stängda grindar.

- Men öppningar är ju ingenting nytt, något som golfen uppfunnit. I kulturland-

skapen är öppningarna många och nödvändiga för markanvändningen. För vä-

gar och kreatursdrift, och mycket mera, exv öppna upp för vackra utsikter.

- Förvisso, men begränsade till minsta möjliga antal och ofta anlagda så att vä-

gar och andra kravställare på öppningar följde naturen på ett, skall vi säga, na-

turligt sätt.

- Men anläggs en golfbana görs ju naturen om, och öppningarna följer på ett

naturligt sätt den nya naturen.

- Nu vilar vi, och ser om vi kan finna en lösning, vad det lider.

- Lider? Förekommer lider, finns det nog en väg dit.

- Ja, ja. Och korsar vägen en gärdesgård, finns det säkert en öppning i den.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 466                                                                        2008-04-20

Ingen maskning vid matning?

- Gunin, jag ser ingen öppning.

- Lugin, lugna dig. Gärdsgårdsöppningarna kommer. Först var jag tvungen att

dokumentera ett "konflikt" mellan ett par koltrastar. Han hade ställt henne in-

för ett ultimatum för frieri. Med tanke på de kommande ungarnas välutveck-

ling blev hon tvungen att bevisa sin förmåga att plocka daggmask. Med han

framförde kravet på ett så arrogant sätt att hon blev både stött och irriterad.

Oaktat sin indignation, att bli ifrågasatt, visade hon upp sin eminenta förmåga

att såväl få upp masken som att snurra ihop den för transport.

- Blev han imponerad?

- Han presterade en ångerfull bugning, bad om ursäkt för sitt beteende och

framförde omedelbart sitt frieri.

- Och hon?

- Hon bara blängde på honom, bad ironiskt om ursäkt för att hon känt sig

attraherad av hans skönsång, rekommenderade sig och började lyssna efter

andra tongångar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 465                                                                        2008-04-16

Ingen eld utan rök?

- Gunin, nu blev det rökigt värre.

- Ja du Lugin, det verkar vara en naturlag bland folket, att så fort de finner

en rishög, stor som liten, dyker pyromanin upp som en mani. Denna idoga

kamp med tändstickor, pappersavfall och spillolja mot fuktigt ris varseblev

jag vid min inventering av eventuella öppningar i stengärdsgårdar, enligt

föregående Akt.

- Du, detta problem med brinnande buskar och ris behandlade vi redan den

15 mars 2006, i Akt LIX (nr 59). Risken att småfåglar, som redan hunnit bygga

bon och lägga ägg i sådana utsatta lägen, råkar illa ut.

- En ytterst påtaglig risk. Men i det ovan dokumenterade fallet var småfåglarna

förvarnade under hela den risiga konstruktionens uppbyggnad. Golfbanearbe-

tare vet att sköta sig, inte minst miljöcertifierade i gröna overalls.

- Något lugnande i en osäker värld, där folket älskar att stoppa en pinne i bra-

san.

- "Att"?

- Ja, men i nästa Akt blir det "genom".

- Menar du: "Hur göra för att komma genom gärdsgårdar"?

- Glädjedödare.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 464                                                                        2008-04-15

Folklig miljödröm?

- Gunin, nu är det vackert. Vitsippor och gulsippor blommar så det står vårligt

till.

- Lugin, inte minst när de står i skydd av vackra stengärdsgårdar.

- Var det inte just detta med gärdsgårdsmiljöer som var problematiskt när det

fördes debatt om golfbana i Påarp?

- Vill minnas att det var så. Eller glömma att det blir så.

- Blir vadå?

- Se sista bilden, en gärdsgård som går utmed hela bilden. Du kan svagt se att

på andra sidan "gäred" rör sig golfspelare. Vad händer om dessa vill fortsätta

spela hinsides deras naturliga hinder?

- De kan ju inte flyga, så det blir väl till att fixa en öppning i gärdsgården.

- Del lär var just detta som är problemet. Att gärdsgården blir till ett problem

när den inte längre är en gärdsgård, utan ett tomrum i en gärdsgård. Förstår du?

- Ja, det gör jag nog. Att när någonting blir till ingenting, blir det någonting.

Jag minns våra diskussioner om att göra ingenting, som likväl var någonting.

Nu blir ingenting ett stort bekymmer.

- Vi lämnar snacket vi hade i Akt XXVIII, den 28/1 2006.

- Och Akt LII av den 3/3 2006. Men jag tror vi återkommer med bilder som

visar att när någonting blir ingenting, kan det likväl bli till nytta och nöje.

- Och förhoppningsvis även till godtagbar miljö.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 463                                                                        2008-04-12

Folklig mardröm?

- Login, under min morgontur över Bjärelandet fick jag en kuslig synupple-

velse. Riktigt ruggigt.

- Lugna dig, Kajak. Du måste ha sett i syne. Beslutet togs i veckan. Arbetet

med att anlägga golfbanan i Påarp kan inte ha påbörjats. Du måste ha sett
en maskin för potatissättning, ingen schaktmaskin.

- Inte alls. Taggarna var fortfarande vända utåt.

- Kan det ha varit ett demonstrationståg?

- Skinnet från en igelkott, mitt på vägen. Inälvorna hade morgontidiga kråkor

redan konsumerat.

- Fy, på gränsen till kannibalism.

- Jag sökte upp bröderna Erinaceus, Pigge, Sigge och Figge för att avlyssna

deras syn på tingens ordning och medföljande elände.

- Vet de om att det kan bli en golfbana? De sover ju mest hela tiden.

- Det gäller trafikdöden. På grund av den milda vintern kom igelkottarna tidigt

ut i trafiken. Det blev dubbar mot taggar.

- Dubbar vinner alltid över taggar. Rena rama dödsklubbningen.

- Faktisk, Figge yrade någonting om att en stor golfklubba kan krossa en liten

fullmäktigeklubba.

- Trafiken då?

- Pigge, han ville folket skulle lagföra att för att få föra fram en bil i områden

med frekvent igelkottsbestånd så skall kravet vara skumgummidäck.

- Sigge, vad funderade han på?

- Någonting om att han uppfattat likheten mellan naturvårdsområden, strövom-

råde för folk och djur, och golfbanor på sådant sätt att golfbollar borde bytas ut
mot skumgummibollar.

- Kan de se fram mot säkrare vägar och miljövänligare strövområden?

- De verkade något lugnare och jag ville inte störa sinnesfriden med en utlägg-

ning om risken för ökad trafikintensitet vid införande av vissa naturområden.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 462                                                                        2008-04-08

Barndröm eller mardröm?

- Marin, jag var hos Logut, på biblioteket, och kollade Nordvästra Skånes Tid-

ningar i dag. En artikel handlade om missbruk av brädor, på Kullaberg.

- Kajak, jag såg eländet när jag var där och våldgästade våra släktingar. Timret

var ur samma last som beskrevs i Akt 450, den 9 mars 08. Jag kan hälsa från

Fugin.

- Det var en annan artikel som lockade mig att vidtala dig. Det är om Norrvi-

kens Trädgårdar. Enligt dagens NST, del B, sidorna B1, B6 och B7 framgår

att anläggningen, via trädgårdselever, begåvats med ett huvudlöst storsjöodjur.

- Och nu undrar du, om detta inte rent utav, i dubbel bemärkelse, är huvudlöst?

- Ja, med tanke på dina upplevelser från Campingplatsen i Torekov, under hös-

ten 1960.

- Ingenting i världen är riskfritt. Du minns nog bilderna från den 3 mars 08, till

Akt 448. En av de snirkliga furorna dog mot slutet av 1950-talet. Några cam-

pare bar ner stammen till stranden som klätterträd för barnen. Snart nog ham-

nade det fantasieggande trädet ute i vattnet som lekobjekt. En under fötterna

något rund båtturist såg, genom en kikare, från vågbrytare i Torekov hur bar-

nen lekte i grenverket. Hans fantasi skenade i väg. Han trodde sig se ett stort

sjöodjur, som försökte fånga barnen. Han larmade polis och sjöräddning. Av

outredda skäl gick larmet vidare till Försvarsmakten, som sände en av sina

för ubåtsjakt utrustade vertolhelikoptrar.

- Blev operationen framgångsrik?

- Helikoptern landade på "Revet". Nyfikenheten lockade samtliga barn ur ba-

det. De samlades kring "08"-an, där föräldrarna kunde fånga in dem. Sedan

"bärgade" helikoptern, med ytbärgarens hjälp storsjöodjuret, som återbördades

till den landbaserade lekplatsmiljön. Snart nog gick den en ny karriär till mö-

tes - som grillved, tillfredsställande för Försvarsmaktens, men till förtret för

grillkolsmarknaden.

- Ser du nu faran i Norrvikens Trädgårdar? Först helikopterattack, sedan bil-

däcksgrillad korv med almdoft. "08-risk", förstår du.

- Tänker du på helikoptern eller att kanske den larmande turisten i Torekov

var en 08:a?

Vi har placerat vår blogg i <a

Min relationsfilosofi: "Låt henne få ta ett bad, komma i åtnjutande av blom-

parfym, bli bjuden på en god supé samt få en fin åhörarplats när du sjunger

några av dina finaste ballader. Sedan ordnar det sig".

Akt 461                                                                        2008-04-06

Hänryckningens konsekvenser?

- Kajak, på grund av, förmodligen, vår senaste Akt, fick jag se ett e-kort till

Merula, från en av hans gamla koltrastkompisar från Kristianstads-trakten.

- Märkligt Sugus, honom har vi ju inte hört av sedan den 3/1 08, Akt 411.

- Andemeningen i kompisens relationshälsning till Merula verkar vara: "Vila,

tag det lugnt, sjung en stump och det hela ordnar sig".

- Se upp, så att din manliga fåfänga inte spränger dig i fjäderströssel.

Vi har placerat vår blogg i <a

Märkligt fotoobjekt i hänryckningens tid.                                     Foto: Kajak 2004

Akt 460                                                                        2008-04-04

Hänryckningens tid?

- Sugus, kommer det att kongruera i år?

- Självklart Kajak.

- Men våren är ju tidig.

- Det var ju påsken också. Det dröjer minst 150 år till innan vi får en lika tidig

påsk igen som i år. Och tidig påsk ger tidig pingst.

- Men hägg och syrén, känner de till kalendern? Det är väl ljus och värme som

styr deras känsloliv?

- Du menar att du börjar känna av hänryckningens tid redan nu. Du kan inte

bära lugn på dina känslor fram till pingst, menar du. Låter hoppfullt.

- Missförstå mig rätt. Jag filosoferade runt iakttagelsen att såväl hägg som

syrén kan ha slagit ut innan pingstens rättigheter blottlägges.

- Vi får väl avvakta vädret och se hur varmt det blir mellan oss.

- Tidig pingst och fint väder, då har vi mycket folk springande runt i våra

marker. En fin vår lockar folk till Hallands Väderö.

- Minns du för några år sedan, när folk som kom från Kapellhamn och sökte

sig väg mot Vita Sand, för som vi trodde, att de skulle bada eller möjligen

spana i oss på Kallskärslid och Pinus den Höge.

- Genant, när vi insåg att föremålet för deras hänryckning var en ilandfluten

stock, som hamnat mellan två stenkulor innanför Bakläppen.

- Ren folklig dityrambisk yra, skulle jag som amatörfilosof vilja säga.

- Tur att årets stormar flyttat denna pinsamma pinne.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 459                                                                        2008-04-02

Pole position?

- Gunin, vad tänker du på om jag säger "pole position"?

- Lugin, din morgonsluddriga kraxdialekt svårgör för mig att höra om du säger

"pole" eller "pool".  Säger du "pole" blir svaret "det mest förmånliga startläget

vid ett race - exv. för bilar eller hästar". Funderar du redan på "Amatörloppet",

Vädeör-horce-racing, inför 2008?

- Hade varit på sin plats, med tanke på de senaste två årens fiaskon, som vi be-

rättat om i Akterna XCVII, den 30/5 06, och 352, den 23/8 07.

- Har du idéer om skärpta regler?

- Det är lite för tidigt. Vi får avvakta utbudet på kampglada kampar. Jag talade

inledningsvis om "pool position". Vi har ju snackat mycket om stormar detta

året.

- Men stormat har det ju gjort i alla tider. Vi har här några arkivbilder från 70-

talet. Med ytterligare ett "strandfynd", utöver de vi berättade om i Akt 259,

den 25/3 06, och Akterna 267 - 270, 11/4 - 16/4, samtliga 2007.

- Det var båtar, båtar och enbart båtar. Alla otäta. Årets stormar gav oss en

pool, som vi kan ha mycken glädje av under kommande varma sommardagar.

Den finns mellan Stranden och Campingplatsen, när utloppet vid "2:e Bäck".

- Du, mittenbilden, vad tror du det står på den skylt, som visar sin baksida till

höger om den strandade båten?

- "Angöring förbjuden" eller "P" som för parkeringsplats.

- "Jag gissade på "Varning för underströmmar" eller "Avstjälpningsplats".

Kajak påstår där fanns information om "Avstjälpning beivras".

- Strunt i vilket. Ironiskt nog är platsen för haveriet idag en småbåtshamn med

tillhörande parkeringsplats, uppbyggd på byggnadsavfall.

Vi har placerat vår blogg i <a

Bild 1 och 2: Pinus den Höge i snöslöja, 2008-03-25. Foto: Gunin.

Bild 3: Högländare vid Flytermossen 2008-03-23. Foto: Gunin.

Bild 4: Isberg vid Vegalts strand 1956, Bild 5: s/s Vineta skruvas ner 25/2 1918

vid Åland is (Arkivbilder ur Sjöhistorisk årsbok 1981-82).

Bild 6: Carl Johansson sågar sötvattensis vid Tåstarpssjön (Arkivbild).

Bild 7: Insnöade vårbestyr, 2008-03-25. Foto: Gunin.

Akt 458                                                                        2008-03-31 (2008-04-01)

Märkligt utfall av infall?

- Sugus, nu är det väl i alla fall över?

- Kajak, snön faller oftast över. Men ibland är det under det som sker.

Vi får väl hoppas att snöandet nu är över och våren är här på allvar. Så att de

rätta vårkänslorna kan stabilisera sig. Pax och Paxe har redan påbörjat sitt

"plockepinn-bo".

- Vårvintern är märklig. Den bjuder möjligheter och skönhet, men samtidigt

kan den utgör en lömsk tid, inte helt fri från faror. Några bilder från senaste

veckan av årets mars visar på hur vacker vår "Pinus den Höge" blev i snöskrud

och även hur en mild vinter gav Högländarna tjocka vackra pälsar.

- Men tuffare tider har funnits och svunnit. Gunin visade i Akt 447, den 2/3 08,

bilder av isskruvningen 1956. Vår arkivbild visar att något mäktigare var det

en bit längre söder ut, nära Rammsjöstrand. Vid Vegalt blev det riktiga isberg,

som varade näst intill midsommartid.

- Isskruvning är ingenting att skämta om, fartyg har gått under.

- Issågning runt fartyg kan hindra isskruvning. Men vår bild visar på issågning
av annat skäl. Samla is i sågspånsladorna för sommarbehov. Is till groggen, du

vet, under heta sommardagar. Lantbrukare Carl Johansson behövde is till sin

mobila mjölkbutik i Torekov. Under 1930-talets somrar körde han runt med

hästförspänd vagn och sålde mejeriprodukter till badgäster och ortsbefolkning.

- Det fanns folk som hade kylskåp som drevs med krossad is. Så is var en bra

handelsvara på den tiden. Energibesparande skulle folket ha sagt idag, kanske.

- Även snö kan vara energibesparande. Snön som kom i veckan innebar att

folk inte kunde nyttja sina gräsklippare eller sina piskställningar.

- En ren välsignelse, skulle de säga, som inte upplevde skottningsplikt.

Vi har placerat vår blogg i <a