Korparna vid Kallskärslid. Akt 240. Av vinden formade ekars marker.
Bilder: Fyra vykort från Hallands Väderö.
1. Vindpinad ek vid Lilla Sandhamn, c:a 1905 (Foto: Albert Ekman).
2. Samma ek, samma vindpina, c:a 1910 (Foto: Albert Ekman)
3. Vindpinad skogslind vid Ravnahult. I bakgrunden den år 1805 anlagda
med stengärdsgård omslutna Planteringshagen. Plantskola för inplantering
av tall på Väderön, under senare delen av 1800-talet (Foto: G. Brink, 1920).
4. G. Brinks foto (1920-tal) av eken ovan.
Akt 240 2007-02-19
Av vinden formade ekars marker
- Lugar, då är vi här vid Lilla Sandhamn, jag förvirrad.
- Lugin, varför förvirrad? Vindstyrkan är bara 1 Beaufort och från
SV. Det bör du klara, även om du upplever att vinden sveper genom
din hjärna, från öra till öra.
- Förvirringen är tvåfaldig, din blåsning förutan. Dels när jag beser en
fotochic ek här, som jag inte kan se. Dels att den synen för minnet till
en skogslind, som jag inte heller kan se, nära Planteringshagen vid
Ravnahult.
- Kanske det likväl var blåsningen som väckte minnet. Formen på dessa
gamla kändisars kronor beror på vinden.
- Det vet jag. De förhärskande västvindarna får blad, kvistar och grenar
att torka på vindsidan, medan slumrande knoppar slår ut på läsidan.
- Detta såg du redan på Sandhamnseken i Akt 209, den 23/1 07.
- Det är förvirrande att skogslindarna tar efter. Leker eker.
- Ekar. En ek, flera ekar. Singularis och pluralis.
- Vadå flera? Jag sa nyss att jag inte ens såg en. Vad heter det?
- Någon. Du såg inte någon. Hade du gjort det, heter det synvilla.
- Jag såg en synvilla. Om det går att se en synvilla. I den ek jag inte
kunde se, såg jag prinsessan Madeleine uppkrupen på en gren.
- Pundhuvud, hittar du med in i Tångakärret?
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Kommentarer
Trackback