Korparna på Kallskärslid. Akt 220. I osäkra bilders vatten?

Korparna på Kallskärslid. Akt 220. I osäkra bilders vatten?


Bilder: 1 Fullriggare 2. Sjösättning av livbåt 3. Vrak av fullriggare
4. Porfyr, en betydligt senare haverist, söder om Torekov.
(Bilderna från ”Ljugarbänksskjulet” vid hamnen i Ramjöstrand)
5. Häst bland enebuskar blickar ut över Lilla Sandhamn på Hallands
Väderö (Foto: Gunin 2004). Inlagd överlappningsbild ur ”stympad” dags-
tidningsreklam för SSRS.

Akt 220 2007-02-05

I osäkra bilders vatten?

- Marin, jag tyckte du sov dåligt i natt. Drömde du?
- Ja Marun, jag pratade med Sugus, och hon är orolig för Kajak.
Hon vill att du skall snacka med honom, om hans ”fallsjuka”, och
det är onekligen en mardröm. Vuxna korpen och dessutom talfågel
på Ravnahulstinget.
- Bara lugn. Det är nog bara en medelålderskris. Knappast potens-
problem. Då hade han farit ut på en långflygning.
- Men Sugus påstod han läste en ”Fantomentidning”. Är den inte por-
nografisk?
- Hä, hä. Snarare det motsatta. Det är han som aldrig kommer ur tri-
kåerna, trots att han, som det skall uppfattas, har ett evigt liv. Men
jag tror jag vet vad han är ute efter, Kajak alltså. Underlag för ett
Ravnahultstal om mod.
- Verkar långsökt.
- Vi får se. På Karl XV:s tid, 1848, strandade en stor engelsk fullrig-
gare, en stormig höstnatt, inom Påarps allmänning, nära Skelavik.
För att inte riskera bli avspolade av de kraftiga brottsjöarna surrade
besättningen sig i riggen. Därifrån vädjade de om hjälp från den tre-
hundrahövdade skaran sjömän, fiskare och bönder, som snart samla-
des vid stranden. Snabbt anlände en norsk snipa från Torekov, på en
vagn, till haveriplatsen. Men vilka ville riskera sina liv för att ge sig
ut och försöka rädda engelsmännen?
- Fiskarna eller sjömännen. Knappast bönderna.
- Det verkade naturligt, men svaret kom: ”De som är trötta på livet,
må gå”. Fyra bönder, med viss erfarenhet av båtar och fiske, trädde
fram och deklarerade sin villighet att rädda se nödställda. Snipan
fördes ner till stranden och ut genom skummet mot de fräsande
bränningarna. Tre av de fyra embarkerade. En vid rodret, två vid
årorna, Malm och ryss-Ola Peter. Fjärde personen, Bengt P. Svens-
son, stöttade från utsidan upp båten genom brottsjöarna, innan han
gick ombord. Under stort hjältemod lyckades de föra snipan i lä av
haveristen, fästa en medförd lina, fastgjord i land, runt en mast. Med
linans, snipans och modets hjälp , lyckades de få den stelfrusna be-
sättningen med sig, lyckligt och lycklig, i land. De fyra hjältarna
blev i vederbörlig ordning belönade av den engelska kronan.
- Jag misstänker att de också fick medaljer i silver, präglade med
eget namn och: ”För berömliga gärningar” och Karl XV:s bild.
- Jodå. Utdelades i V. Karups kyrka av församlingens kyrkoherde,
professor Eberstein.
- Du, du talade inte om vad den tredje personen hette. Han vid rodret.
- Sa jag det var en ”han”. Kunde det inte vara en kvinna?
- Förvisso.
- Du är ju en fena på korsord. Du skall få en rebus som ger dig nam-
net: ”En häst med yvig man står och betar bland enebuskar”. Svaret
är inte Enar, den buskman som förekommer i många korsord.
- Blässly? Bläs är en häst. I sly kan en ingå. Nej, nej. Du poängterade
hästens man. Självfallet Eneman.
- Rätt svar. Nu får du själv lista ut vad Kajak ser för samband mellan
Eneman, Fantomen och flickan Jenni i Akt 214, den 30/1 2007


Vi har placerat vår blogg i

Torekov
på bloggkartan.se

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback