Horsakistan

Akt 391                                                2007-12-10

Varför kalkon?

- Sugus, jag var hos Logut på biblioteket. Han berättade om ett meddelande

från Gunin i Spanien. Vid besöket på tjurfarmen Arenales blev han uppvaktad

av en flock kalkoner. De kände till det svenska uttrycket om huruvida grisen

har ett liv efter julen.

- Kajak, det blir ju mer och mer kalkon vid de svenska mångkulturella julbor-

den. De borde tänka mer på sig själv, mindre på grisarna, trots allt.

- Det var nog det uppvaktningen gällde. De är vana vid att grisar s.a.s. stryker

med redan som spädgrisar. Men nu inför julen var de, å egna vägnar, oroliga.

De undrade om Gunin kunde ge råd om hur de kunde undgå att bli julbordens

höjdpunkt.

- Hade Gunin något råd att komma med.

- Han hade hunnit uppleva några frizoner för gäss, och utgick från att kanske

kalkonerna kunde åka friskjuts på dessa. Han rekommenderade i första hand

de dammar och fågelhus som finns vid många av Spaniens kloster, katedraler

och alcázarer. Där råder i många fall ren fågeldyrkan.

- Som i vissa svenska duvslag.

- I andra hand förordade han de ankdammar för gäss och änder, som finns vid

i stort sett alla slott och herresäten i hela Europa.

- Exempel är Chenoncea, som Gunin meddelade oss om i Akt 375 och 383.

Men kan kalkoner simma? Eller skulle de leva glada livet som folket kring sina

swimmingpooler, bilda överklass?

- Råd för grisar tyckte han inte ankom på oss fåglar.

- Men Lugars hjälp till de spanienflyende kaninerna?

- I och för sig. Han talade sig varm för anslutning till vildsvin i hemliga hägn.

- Som när gerillan flyr upp i bergen.

Vi har placerat vår blogg i <a