Korparna på Kallskärslid. Akt LI. I orostider.

Korparna på Kallskärslid. Akt LI. I orostider.


Bild: Levande eller död?
(Fotomontage: Login 2005-2006)

Akt LI 2006-03-01

I orostider

- Lugin, sorgligt, sorgligt.
- Instämmer Gunin, verkligen tragiskt.
- Oskarshamn idag. När kan fågelinfluensan ha nått Kristianstads
Vattenrikt? När når den västkusten och Hallands Väderö. Det verkar
vara besvärligast för andfåglar som svanar, gäss och änder av olika
arter.
- Men även hönsfåglar och duvor är i farozonen.
- Det är på sätt och viss majoritetsfåglar i våra intressevatten.
- Kan vi lita på att det gamla talesättet ”Länskungörelser och dåligt
väder inte når väster om Torekovs kyrka” även gäller hälsofarlig
smitta? I så fall skulle Hallands Väderö klara sig.
- Tyvärr kan vi inte förlita oss på detta. Minns sälsmittan, senast
002. Det var väl någon form av valpsjukevirus.
- Jag ryser när jag ser alla döda sälar på min näthinna. Och tänker på
när svanen Olor spelade ”Den döende svanen”, akt XVI, i nyårsre-
vyn. I dag en kuslig realism.
- Tror du Astimiden i akt XVIII och XXIV skulle kunna bli smittad?
Hälften hare, hälften gräsand. Egentligen mer hare än and.
- Inte riskfritt. En katt på Rügen har blivit smittad.
- Katter och kattor. Där är sympatierna delade. Bofinken Knut, härm-
sångaren Icterina och gärdsmygen Troglod hatar dem. Svalorna och
sädesärlorna älskar att retas och driva med både katter och kattor.
- Det är helt klar, en natur utan katter skulle bli katastrofalt trist.
- Ja, det är härligt att se hur katter, framför allt källingar, kan få folk
att bete sig fjantigt. Jag blir nästan lite avundsjuk.
- Vi får försöka få hit Pax och Paxe innan influensan når Vattenriket.
- Jordbruksministern, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och
Smittskyddsinstitutet verkar ju kämpa på bra för att finna lösningar
på problemen.
- Vi bör kanske undersöka om det finns lämpliga örter här på ön som
vi kan rekommendera som förebyggande kost.
- Tamiflu och Relezu bygger på oseltamivir, som framställs med
extrakt från kinesisk stjärnanis. Vi kan försöka med vanlig svensk
anis eller fänkol, som odlats på fosforhaltig mark. Väderön ligger bra
till. Vi kan testa torkade produkter från i höstas. Ger de oss gastroin-
testinala bieffekter är vi på rätt väg.
- Bara inte omgivningen tror vi är berusade om vi börjar kräkas.
- Strunt i det. Vi får skylla på vi hittat lakrits i en sopbinge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback