Horsakistan

Akt 1154                                                                                     2015-07-30

Hallands Väderö i tid och fantasi 1.

– Gunin, minns du den gamla goda tiden . . .

– Bligklart, när vi kunde glädja oss åt sommarhästarnas

tävlingsiver i "Amatörloppet", här på Ön . . . 

– Nu går hästarna enbart runt och betar lugnt . . .

– Loppet har till synes blivit ersatt med ett MC-drivet "Autorace" . . . 

– Fyra galopperande, travande, skrittande eller töltande ben

har ersatts av 2 x 4 rullande hjul . . .

– Inklusive ett antal tvångsmedåkande tvåbenta burkslavar . . . 

– Denna bullriga sports groomsmän . . .

  

– Ansträngande . . .

– Kräver protein och kolhydrater . . .

– Vi har ju visat i ett antal Akter att dylika födoämnen

finns i råge att tillgå på Väderön . . .

– Exempelvis Akt 955, den 10/10 2012 . . . .

–Måsägg, svamp, björnbär, hare, sniglar,änder, äpple, slån . . . 

– Jag såg att folket har börjat att samla in proteinrika

insekter genom sinnrika fällor . . .

– Ok, då börjar jag förstå varför folket också är i färd med

att bygga om det gamla rostande fyrtornet, Akt 1150,

den 9/7 2015 . . .

– Precis, fyren skall bli en silos för rostat protein och till mjöl

malda kolhydrater . . .

– Utlastning via pipelines till tankbåtar . . .

– Troligtvis. Inga större fartyg kan ju vare sig angöra

 bryggan i Tjuvelthamn eller Sandhamn . . .

– Åratal av missade utbyggnadsmöjligheter . . .

– Och bryggan i Kappelhamn såg vi bli nedmonterad

i Akt 934, den 18/8 2012.

– På tal om ting som försvinner, ser du att harens päls i

bilden ovan fortfarande bär spår av vinterns vita päls . . .

– Kan bero på den kalla våren och uteblivna sommaren.

– Tyck synd.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1153                                                                                     2015-07-19

Då och nu i Torekov, 1978:4 Sommarväder . . .

– Gunin, vi kan väl påstå att Hamnen, Hallands Väderön och

Campingplatsen, i tidigare Akternas 1978:1-3, var särintressen . . .

– Jo Lugin, men nu dånar vi till med ett intresse som alla vill

och kan snacka om . . .

– Precis, vädret . . .

– Snarare det usla sommarvädret . . .

– Som alls inte är sämre än vanligt, eller ens då, 1978 . . .

– Folket kan roa sig i vilket väder som helst, med rätt

vilja, då som nu . . .

– Efter regn kommer solsken . . .

– Det började bra, mild vinter och tidig vår . . .

– Potatisen snabbt i jorden, under lager av duk och sedan

snabbt upp, och upp . . .

– Minns Akt 1142, den 23/5 2015 . . .

– Och även 1131, den 4/2 2015 och 1132, den 14/2 2015 . . .

– Sommaren 1978, i regnet, drömde sig nog många tillbaka 50 år,

till 1953 och dåtidens sommarfest.

– Men vändningen kom, löfte om tropiska nätter och svalkande bad . . .

– Även riskabla solbrännor . . .

– Stod sig knappast mer än en vecka  . . .

– Sedan åter regn och rusk . . .

– Forskarna började tro på att en ny istid var i antågande . . .

– Mot det politiska beslutet att jorden kommer att värmas upp

på grund av att för många bland folket kör för många stora bilar

alltför många långa mil . . .

– I Torekov cyklar vi . . .

– Nåja, nu vi kan läsa oss till att kylan vi i stunden anar

faktiskt är en värme vi borde känna . . .

– Så var det inte 1978, men blev så . . .

– Med statistik kan vi visa och bevisa allt.

– Betänk att under våren och sommaren 1972 var det så

torrt att kreaturen näst intill fick törsta ihjäl under hösten . . .

– Nej, se framåt, bakåt i Akt 1039, den 26/9 2013 . . .

– Det viktigast med vädret är att vi får fram vår föda . . .

– Förståsigpåarna påstår ett en kall mognadsperiod ger

en långsammare men bättre, nyttigare, skörd.

– Vi tackar Moder Jord och vädrets Makter.

– Ja, möjligen kan dagens regn bidraga till en god tillgång på

svamp och pumpa i höst . . .

– Som i Akter liknande 1047, 955, 853, 837 och 824, den 10/9 2011.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1152                                                                                     2015-07-17

I Torekov cyklar vi, eller  . . .

– Övervakningskameran här.

Varför?

Jag fick en anmaning, tuff sådan, med anledning av Akt 1138.

Det var den 9 april 2015.

Det gällde mer om Rover än om kattor.

Uppmaningen var att i Torekov cyklar vi.

Möjligen vandrar och simmar.

Seglar och färdas till Hallands Väderö i "tuff-tuff-båt".

Men varför inte ett rikt gatuliv med Rover?

Några bilder:

 

 

Bilstatistik från juni 2015: Störst ökning av alla = Jeep (176,3%)

och därefter utrakompaktbilen Smart (87,8%).

Brödexpressen kan oftast cirkla sig fram i trafiken, den må vara

Torekovs smarta bil.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1151                                                                                     2015-07-11

Då och nu i Torekov, 1978:3 Campingplatsen

– Gunin, enligt notisen i Akt 1149, den 30/6, var det

tredje underytanjäsande objektet Campingplatsen, eller snarare

dess ägare, Henry Johansson . . .

– Som vi, Lugin,minns från Akter som 232 och 239 i februari 2007 . . .

– Och 437 från februari 2008 samt 620 den 27/12 2009 . . .

– Intressant är att alla tre tvistobjekten är sjönära, har

koppling till tillgänglighet, bad och båtliv liksom djurliv och

marinbiologi . . .

– Miljöer känsliga för stormar, genom oväderspåverkan eller än

värre, orsakade av politiska tillkortakommanden . . .

– Likt de tidigare oroshärdarna var även tvisterna kring Camping-

platsen tidsutdragna . . .

– Jo, 1978 var bara såsom toppen på ett isberg . . .

– Problemet var husvagnsägarna, de så kallade "långliggarna", utmed

kustvallen . . .

. . .  som, för att slippa tömma sina "avloppslungor" i områdets "Kvittor"

lät vattnet sippra ner bland klapperstenarna . . .

– Vatten hemburet i hinkar, för matlagning och disk . . .

– Dusch kräver vanligtvis rinnande vatten . . .

– Ja, husvagnarna låg betydligt närmre strand och vatten än problemet

sin lösning . . .

– Men å andra sidan skulle området vara öppet för sitt

egentliga ändamål, camparna, inte för långliggarna . . .

– De som gav området karaktär av koloniområde . . .

– Jo, hur skulle det se ut om camparna började odla egen potatis

och slakta egna får . . .

– I en bygd styrd av politiker, verksamma inom modernäringen?

– Långliggarcamping, illojal konkurrens . . .

– Problemet fick dock slutligen sin lösning . . .

– Slutbudet sattes till priset för fårbetesmark . . .

– Det pris en fåruppfödare var villig att betala för det betesmagra

området . . .

– Krävde förvisso ingen skattehöjning . . .

– Men kanske likväl uppskattat av fåren på grund av utsikten mot

Hallands Väderö.

– Då, 1978,"blockerade" långliggarna 120 platser av de tillgängliga 680 . . .

– Nu, 2015, syns kvarstå 7 stycken, 3 + 4 . . .

– Camparna kan andas ut . . .

– Kanske även, framför allt, potatisodlande politiker . . .

– För fåren kom möjligen epilogen att upplevas som kränkande.

Supportande Akter:

   IX  (2006-01-04) och 158 2006-01-04

  441 och 448 (2008-02-06, 2008-03-03)

  611 - 615 (november - december 2009)

  1117 (2014-10-23)

 Då- och nu-vyer:

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1150                                                                                    2015-07-09

Då och nu i Torekov, 78:2 Hallands Väderö

– Gunin, enligt förra Akten skulle denna Akt beröra

stridigheter kring Hallands Väderö kring 1978 . . .

– Glädje och framgång Lugin, även törhända. Stridigheter

tar tid, så 1978 kan vi nog se som hela 70-talet . . .

– Vi har Aktat, självklart, mycket om Halland Väderö . . .

– Minst en tredjedel av Akterna innehåller ö-namnet, 460 av 1150 . . .

– Vi hänvisar inte, när ett klick av tre kan ge vinst . . .

– Vi berör dock några massmediala kopplingar . . .

– Artikeln i Akt 1149 angav kopplingar till öns användning,

skötsel, skydd och begränsningar . . . .

– Skydd för bl.a. sällarna och fågellivet . . .

– Medförande inskränkning för besökare och båtliv . . .

– Stiftjägmästarna höll sig orienterade om

intressekonflikterna . . .

– Hur allvarliga var och hur omfattande kunde

störningarna bli . . .

– Var skyddszonerna för små eller orimligt stora?

– Vi minns att det tidigare förekommit stridigheter

om såväl stentäckt, skogsbruk som jakträtt . . .

– Och omfattande utgrävningar . . .

 

 

 

– Byggande, uthyrning, anläggning av anläggningar har

understundom varit föremål för motsättningar . . . .

– God dricksvattentillgång har varit föremål för strävanden . . .

– Grävande, borrande, dämmande . . .

- Akt XVII från den 15/1 2006 . . . 

– Fyren på Bagganäsan har sedan tornets tillkomst

varit föremål för växlande intressen . . .

– Att i modern tid saluföras, hyras ut, rivas eller bli museum . . . .

– Svaret blev renovering . . .

– En i sommar påbörjad sådan . . .

– Även skogvaktarbostället är i sommar under sin

slutfas vad gäller om- och tillbyggnad . . .

– En möjlighet tillkommen efter en omskriven konflikt

med hyresgästen Carl Persson . . .

– Vi vågar kanske just nu säga att det andas optimism

och att stormens vågor verkar blivit oljedämpade utan

omfattande utsläpp, Väderötrafiken fungerar, med nytt

rederi, ett vandrarhem i vardande med kapell, fikavänligt

kaffe samt en upplyst fyr . . .

– Som han sade och lätt skriva, förvaltaren Andrell . . .

– "Det händer saker på Hallands Väderö" . . . 

– Trycket ökar, fler turister, mer vandringar och fler

betesdjur . . . 

- Konflikt med björnbärssnår . . . 

- Akt 802 från den 12/7 2011.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1149                                                                                    2015-06-30

Då och nu i Torekov, 1978:1 Hamnen

– Gunin, det där med Lugar och krympling under midsommarnatten,

vad var det? Störtade han . . .

– Ånej Lugin, krympling är synonymt med knatting, halvböj, halvrör . . .

– Åhå, kvarting, 37 och en ½:a Explorer . . .

– Ja, en 37:a får bli upptakt till vårt nya tema "Då och nu", en jämförelse

i glädje, bråk och elände kring samma företeelse men vid skilda tillfällen . . .

– Ok, en Explorer eller Renat kan ofta vara en grogrund . . .

– Ja, 37 från 2015 ger oss 1978 . . .

– Då var det sannerligen bråk kring mycket och många . . .

– Enligt världspressen jäste det under ytan . . .

– Men gällde inte alkohol . . .

– Vi går i massmedial ordning och börjar med hamnen, och med ett

allmänt enkelt tidsomfattande svep . . .

– Hamnen signalerades trång redan under slutet av 1800-talet.

- Fartyg fick dreja bi på redden, inte helt riskfritt . . .

– Hamnen byggdes ut men stormförstördes i början på 1900-talet . . .

- Julstormen 1902, enligt Akt 1060, den 19/12 2013 . . . 

 – Nya fajter och idéer, ny utbyggnad kom till 1930 -31 . . .

– Under början på 1950-talet blev hamnen åter, ansåg många, för trång . . .

– Utbyggnadsidéerna frodades . . .

– Men så, i högkonjunkturen, ökade fritiden, turismen och båtlivet . . .

– En mer än tioårig strid om hamnutbyggnaden tog vid . . .

– Skulle hänsyn dikteras av yrkesfiskarna eller av fritidsbåtägarna . . . 

- Och vilken hänsyn skulle tillskrivas badlivet och Norra Stranden . . .

- Se alla småbåtar på svej i Akt 1072, den 21/2 2014 . . . 

– Det var ett kiv och ett liv, ett liv och ett kiv . . .

 – Efter infrastrukturella arbeten under 50- och 60-talen . . .

– Torekov blev del av Västra Bjäre kommun 1952 . . .

– Bråken blossade upp ordentligt under 70-talet, speciellt sedan

en ny kommunsammanslagning ägt rum 1971, storkommunen Båstad . . .

– Det ena förslaget avlöstes av det andra, av det tredje, av det fjärde . . .

– Världspressen frossade . . .

– Det fortsatte ytterligare två år, tills dess en ny hamn stod klar . . .

– Vi har faktisk skrivit mängder av Akter kring hamnen . . .

– Förvisso, kolla lite nedan, ett litet urval . . .

– Men vi återkommer med vissa detaljer och fördjupningar . . .

– Helt klart, för sedan ett år tillbaka är striden åter igång om

eventuell utbyggnad av eller förtätningar inom hamnen . . .

– Minns Akt 1084, den 21/4 2014 och Akt 1104, den 1/8 2014 . . . 

– Det verkar hända i 20-års-cykler.

- Generationsmått, c:a.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1148                                                                                    2015-06-24

Omvårdnad kring midsommartid i Torekov

– Lugin, rödstjärtsparet vi såg i senaste Akten . . . 

. . . .har släppt sina ungar från holken . . .

– Ja Gunin, jag observerade detta, och att paret matar

och fostrar sina ungar på marken, vilket dokumenteras

här genom dina bilder från dagarna kring midsommar . . .

– De får lära sig vikten av att vara observanta på omgivningen

och endast lita på föräldrarna . . .

– Spana åt alla håll, invänta matningen, som måste ske snabbt . . .

– För att inte röja var ungarna finns . . .

– Viktigt är att ungarna lär sig . . .

 . . . att hålla ihop . . .

– Hoptryckta för att likna en sten, eller två . . .

– Absolut inte sova, men gärna imitera en blomma . . . .

– Eller försöka likna ett skrämmande ugglepar . . .

– Lära sig gapa stort . . .

 . . . . när maten kommer . . .

– Svälja så att masken inte kryper ut ur gapet . . .

– Samtidigt är det viktigt att vara aktiva . . .

 . . . och i alla lägen öva sin flygförmåga . . .

– Endast korta vilopauser med uppdelad vakthållning.

– I dessa brytningstider är naturen full av platser som

påminner om skolor för livsviktiga kunskaper . . .

 – Mammor förmanar som mammor brukar förmana.

– Ungarna må vara sädesärlor eller  kråkor likaväl

som rödstjärtar.

– Allt medan folket ägnar sig åt kulturella utsvävningar . . .

– Hemvärnets musikkår från Ängelholm . . .

– Eller studerar sjöfarten mellan Torekov och Hallands Väderö . . .

– Här representerad av bogserbåten Kullen från Helsingborg.

– Alltmedan växtligheten, vissa arter, pinnar på i den höstlika våren . . .

– Här representerade av strandmalens hundkäx och strandmalört.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1147                                                                                    2015-06-19

Omskrivning i Torekov

– Lugin, minns du björken . . . .

– Ja Gunin, om du syftar på Sandhamnsbjörken . . .  

utgallringen av björk på Hallands Väderö . . .

– Nu är björk eftersökt som ved, i denna kyliga midsommartid . . .

– Många andra växande arter har haft det jobbigt i vind och kyla . . .

– Midsommarkransarna till förfång . . .

 – Även vissa storodlare av pumpaarter har haft det drygt . . .

 – Ja, av Sugus bild ovan ser vi vad som hänt under ett dygn . . .

– Knappast någonting.

 – Kråkungen klarar sig tack vare sin ull-liknande fjäderskrud

och mammans mat . . .

– Holkungarna har det bättre förspänt . . .

– Och folket kan söka skydd från vind och regn

under vattenytan . . .

– Trots allt, det finns folk som kan nyttja vinden när

den har som mest bråttom . . .

– Kanske sluppit midsommardansen . . .

– Dansen i Torekov, i regi av TTBF, slapp undan regn . . .

– Många valde dock att servera maten under tak . . .

 – På tal om mat, Torekov har begåvats med en rapp brödexpress

som förbinder gamla NOLATO-fabriken vid Litorinavägen och gamla

SSRS-byggnaden - "Varvet" - vid hamnen . . .

– Vårt dagliga bröd giv oss idag . . .

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1146                                                                                    2015-06-17

Särskrivning i Torekov

– Gunin, minns du kulblixten . . .

– Ja Lugin, men det var före särskrivningsepoken . . .

 – Tydligen, för idag hade denna kulblixt blivit en kul blixt . . .

– Jo, som "en brunhårig sjuksköterska tvättar barnunderkläder"

bli till "en brun hårig sjuk sköterska tvättar barn under kläder" . . .

– Det är ju förvisso en viss skillnad . . .

– Tvätta kläder eller barn. . .

– Svårt kan det också vara att särskilja . . .

– Från andra skiljer, som ur-, av-, åt-, från- . . .

– Ja, som i bilden nedan från Malen i Torekov. Tre fågelstreck . . .

. . . en yttre linjen med kanadagäss, som mittlinjen med en grågås

avskiljer från den hitre inre linjen med vitkindade gäss . . .

– Hur särskiljer du? Det kan väl inte bero på att några arter enbart

rör sig åt vänster medan andra både och . . .

– Kanadagåsen är något större än den vitkindade, har vitt bröst,

svart runt ögonen och grå fjäderskrud upptill . . .

– Ok, och den vitkindade då mindre, svart bröst och vitt runt ögonen

och svarta inslag på fjäderskruden upptill.

– Den särskiljande grågåsen urskiljes via rött näbb . . .

– Och även i storlek mellan de avskiljande.

– Hur skiljer jag en trädkrypare från trädet hen bekryper?

– Det är inte meningen att så kunna. Det är en skyddsutrustning.

– En särart kan tänkas . . .

– Verkar som en skyddsutrustning kan slå slint . . .

– Du menar som i kommande bild . . .

– Ja, två måsfåglar, av samma art, slåss om en unge . . .

– Som inte kan vara bådas . . .

– Kanske från en annan art . . .

– Kannibalism . . .

– Ett par pilfinksungar längtade efter en holk med flera

utsikts- och inmatningshåll . . .

 . . . för ett mer frånskiljande uppväxtliv.

– Vi har fått en respons från Snorre Säll vis á vi förra Aktens

tack för friskiljande turistutfärder.

– De uppskattar allas uppskattning, de menar:

– Det spelar ingen roll om safariguiden ropar "akter om" eller

"akterom", "förut" eller för ut", bara vi observeras.

– Hur är det föresten med huvudskapet för Väderön, är de

förtroendevalda eller för troende valda?

– Hela Akten verkar konstigt i hop skriven.

– Och då har vi likväl inte tagit med att när Torekov blev storkommun

fick vi en grannkommun som inte var en grann kommun.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1145                                                                                    2015-06-06

Torekov, för "Herrens Vägar"

– Gunin, såg du pressnotisen om Möller?

- Jo Lugin, jag läste, av ätten Romare . . .

 - Inser du nu att vi kan få  ytterligare sju lyckliga år vid Ravnahult och

Kallskärslid . . .

- Du menar att folkets resor ut till oss är säkrade . . .

- Säkert, vi kan fortsätta spana in Nanny och Sund.

- Vi kan likväl, ändå, bli sidsteppade . . .

- Hur så?

- Skogvaktargården, du vet i Akt 656 den 9/4 2010,står i tur att bli mer

folkvänligt sakral, som vi predikat om i tidigare Akter som 628 den 24/1 2010,

849 den 11/11 2011 och 891 den 25/3 2012, och kortaste vägen dit från såväl

Sandhamns- som Kapellhamnsbryggan går inte via vare sig Kallskärslid eller

Ravnahult . . .

- Jag skall ta upp problemet med Föreningen "Herrens Vägar",

för att få ut underlag om den sanna vägen.

- Godhet, sanning och trofasthet . . .

- Borde gå, beaktande att folket kan slippa tvångsströva utmed Galgberget . . .

- Ja ett försvinnande hot som bör göra den mest illfänige följsam.

- Hur det nu än blir, så har det varit många år som folket beskådat . . .

- Låt oss tacka befraktare Lindgren för detta . . .

- Och vi överlåter åt Snorre Säl i Sälskapet Hallands Väderö Maritima Natur,

Akt 793 den 10/6 2011, att prisa för alla fina sälsafarin.

 Ur minnesluckan:

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1144                                                                                    2015-06-03

Torekov, förut viktigt akterut

– Marin, hur var din kontinentala resa . . .

- Kajak, tackar som frågar, Köpenhamn är ok . . .

- Någonting utöver allting . . .

- Utmed, faktiskt, Amaliehavnens kaj, före Langelinje, den 22 maj . . .

- Aha, den Lille Havfrue . . .

- Nja, två andra skönheter, tremastade skonertskeppet ACTIV

från London och tvåmastade råsegelskonaren Halmø af Kjøbenhamn . . .

- Nåja, vadå, avlyssnar jag någon begränsad berömdvärd tvekan . . .

- Du vet, skeppsromantisk nostalgi, segelfartyg i minsta detalj . . .

- Men?

- Detaljers äktheter, skådade här tjusiga träarbeten och äkta repslageri

kontra modern sjösäkerhetsutrustning, när fartygen konverterats från frakt

av döda laster, dw, till kryssningar med livligt levande passagerare . . .

- Charter, säkerhet, hurså . . .

- Kolla in i aktern. En genuin skeppsbåt i akterdävertar på Halmø,

men till priset av moderna uppblåsbara gummiflottar i behållare

som påminner och minutläggning eller sjunkbomber  under 2:a

världskriget. Och än värre vad avser ACTIV, en sladdring RIB-båt

i akterdävertarna, i stället för, exempelvis, en gigg.

- Håller med, verkar plastigt. Men måhända nödvändigt.

- Samma elände här ovan på Tre hjärtan.

- Ordning med sjömanskapet nedan på Svanhild . . .

- Nedan, Elin af Hven då? Hennes skeppsbåt, är ok, men saknas . . .

- Ok, inser att någon rott i land för att hamstra snus och brännvin.

- Du, jolle saknas i akterdäverterna på m/s Hilda från Öland, Akt

1069, den 3/2 2014, när hon bärgas av SSRSs Bernhard Ingelsson

från Torekov i "öppen sjö". . . .

- Zita har sin något glasfiberrenoverade jolle på plats medan

det ser ut som Alfa har släpjolle, en dinge . . .

- Sällan. Någon besökare har blivit utrodd till den på redden

ankrade modergaleasen. Många skutor hade jollar som däks-

båtar . . .

- Lyftes upp innanför låringen, eller så,  med bomkran inför avresa.

- Vi har i flydda Akter sett alternativa hängningar . . .

- Du avser Akter som 1133, 22/2 15, 1111, 15/9 14, 1105, 9/8 14,

931, 9/8 12 samt 915 den 26/6 2012 . . .

- Jag kan tycka att en fin skeppsbåt skall vara klinkerbyggd.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1143                                                                                    2015-05-28

Torekov, en vår med får . . .

– Övervakningskameran här.

Varför?

Urun och Urus yrade i Akt 1142 om en vår utan får.

Hur dumma får två korpar vara?

Får är inte dumma, som du får se här.

Det öppna landskapets ädla riddare.

På Malen,Heden söder om Torekov, låg en plasthink.

Den utgjorde en stor snubbelrisk för folkets mänskligheten.

Precis framför grinden vid Skåneleden.

Den svenska pulsådern genom Skåne.

Hinken, faran, upptäcktes av fåren . . .

 . . . som unisont frågade undertecknad om vad som borde göras.

Jag gav dem rådet att förpassa hinken till tångävjan.

Ingen bland folken, kanske någon bonde undantagen, uppehåller sig

frivilligt i en tångävja.

Ok, ett får som läst sin Emil i Lönneberga tog huvudansvar för hinken.

Ledsagad av sina kompisar . . .

 . . . . vandrade hon, påhejad & beundrad, mot tångävjan.

Med olika typer av stöd och behov tog han sig till tångävjan och,

likt Emil, fixade han själv av sig huvudbonaden.

Platsen blev godkänd och den församlade flocken

kunde känna sig nöjda med bedriften och lämna

den och hinken bakom sig.

Avslutningsvis, noga inför undertecknad, inpräntandes

att det var vi, fåren, och inte du, Övervakningskameran,

som kanske kom att spara in ett och annat folkligt benbrott.

Ok, det öppna landskapets modiga riddare.

Är du får- och lamm-romantiker finns många Akter om dessa djur.

Nästan varje år i april-maj-juni och under höstar i aug-september-okt.

Exv: 280, 298, 558, 1090 och 1140 respektive 882, 945, 959, 1108 och 1043.

Och lika många till. Läs dig till sömns.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1142                                                                                    2015-05-23

Torekov, en vår utan får  . . .

– Urun  här.

Ni minns  Akt 1132 från den 14/2 2015.

Och med Urus i Akt 1133, den 23/2 2015.

Jag minns inte.

Jag minns att det är vår, maj månad.

Äng och lycka grönskar.

Lycka till folk som får bada.

Bada på Hallands Väderö.

Ren invasion på Hallands Väderö.

Redan under maj.

Men badlyckan blev, som Urus plägar säga, till bad luck.

Midsommaren utsattes för vådligt vårligt hot.

Hot om potatisbrist genom frost.

Hot om sillbrist på grund av beskattning.

Inte Sträng.

Gunnar Emanuel, ni vet.

Rovfiske.

Tänk en midsommarafton utan mat.

Några vet hur det är.

 Att behöva lita på ett enda matställe.

Är, som blåmesen plägar säga, som att lägga alla ägg i samma rede.

Eller gudingen, utan musslor blir det vare sig ådor eller ällingar.

Trist.

Kommer inte göken och näktergalen blir det en tyst vår.

Och kaffet smaklöst och stämningen helt galen.

Som att fastna i ett drivbälte med tjockolja.

Rent förödande för danska fritidsbåtar.

Skitigt.

Förstår att vårens stora slutupplevelse blev bråk.

– Urun, hör du, Urus här. Är du medveten om att du

talar om maj månad 1977 . . .

– Nej.

– Jo, om Väderön i HD 20,2,18 och 18 maj samt NST 11 och 4 maj.

Frost 17/5 NST samt sill dito 24/5. Näktergal NST 13/5 och gök 4/5.

Olja i NST 23/5 och matställe 26/5 och bråk 23/5.

Övriga bråk Aftonbladet 22/5, KvP 22/5 och Arbetet 23/5.

Alla klippen 1977.

– Ok, den sanna bloggen.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1141                                                                                    2015-05-06

Vår i vår Torekovs-miljö

– Marin, vad gav ditt svep över Torekov under månadsskiftet

april – maj, i detta nådens år 2015?

– Kajak, i brist på mer omfattande demonstrationer blev det

lite lite av lite varjehanda. Får och lamm har kommit ut på

Torekovs mal, något sällskapssökande.

– Även vis á vi sina egna.

 

– Växtligheten blommar ut och fåglarna sjunger

sina kärlekshymner.

– Blommar ut, är det inte ett höstfenomen . . .

– Rabarberna skjuter upp och amatörträdgårdsmästarna

letar efter sina grepar . . .

– Det som försvann i snö, det kommer . . .

– Kommer gör öringen. Söker sig mot strömmande bäckar

och åar . . . .

– Men hamnar ofta i matlagningen.

– Vädret lockar till lek och information i Parken.

– Någon. håller gräsmattan i skick, vid grinden, med

hjälp av en trehövdad klippare . . .

– Hamnplanen var start för ett cykellopp som någon

påstod skulle enda i Paris, till förmån för Barncancerfonden.

– Tour de Bjare . . .

– Vid hamnen stod tre bodar . . .

– Kanske övernattningskuber för dem som missat

Väderö-båten och bostäderna vid fyren . . .

– Snarare för andra behov på Hallands Väderö.

– Vi hörs kanske, vid behov.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1140                                                                                    2015-04-28

Leva och låta leva kring Torekov

– Övervakningskameran här.

Jo du, våren. Bilder från april 2015.

Kampen i tillvaron. Konkurrens. ”Lebensraum”.

Malen, Heden, söder om Torekov.

Fåren vs vitkindade änder.

Det öppna landskapets idoga bevakare.

 

 

Båda arterna på plats.

I aktiv tjänst.

Ännu duckar triften.

Och Lugar har ännu inte dukat upp i Bodegan.

Men visst händer det drastiskheter.

Premiärturer med plastschabraken skapar utrymme för SSRS.

Gammal bensin klibbar igen pumpar och förgasare.

Om än inte Lugar blev berusad så gäller i övrigt full gas.

Solen däremot, hen följer sin invanda himmelska vandring.

Liksom fyrarnas svepande karaktärer.

Fyren på Hallands Väderös Bagganäsa skall renoveras.

Nostalgin till glädje och sjösäkerheten till fromma.

Konkurrent till SSRS.

Den finske fyrreparationsentreprenören . . .

 . . .  fick hamnen i Torekov att se ut som en oljeriggshamn

på norska västkusten.

Nu stundar dagar för sjösättning av fritidsbåtar och

riggning av Sjöfartsmuseets mast.

Vi råkas.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1139                                                                                    2015-04-13

Lava på Hallands Väderö annat än i Torekov

– Kajak, om jag säger lava, hur tänker du?

– Marin, är vi i Torekov, tänker jag slanguttrycket för

stapla, trava, lägga på hög - som sillalådorna i Akt 969,

den 18/11 2012. Möjligen sitta i en bastu och öla . . .

– Vi är på Hallands Väderö . . .

– Hade det varit vid tiden för korpens skapelse kunde det

vara magma, bergartssmälta. . .

– Det är påsk 2015 . . .

– Bra, det finns 13.500 lava-arter i världen, i

Sverige 2.000, varav några unika på Väderön . . .

– Verkade mycket intressant när Örjan Fritz

pekade ut dem hos oss i Ravnahult, vid Galg-

berget och i Söndre skog . . .

– Några lavar flyr upp i trädkronorna för att undgå

snäckorna, du vet ”sniglarna med hus på ryggen” . . .

– Förstår. Akt 702, den 24/8 2010 . . .

– Men inte Akterna 922 och 925 i juli 2012 . . .

– Och rakt inte Akt 144, den 1/10 2006 . . .

– Hörde på folkets TV att renarna norröver har svårt

att hitta renlav, måste stödutfodras . . .

– Förstår, ger ingen lönsamhet, renen dör ut . . .

– Förstår du den fulla konsekvensen, lavens betydelse?

– Självklart. Ingen lav, ingen ren, ingen jultomte,

ingen julklapp, ingen köpvärd produktion, ingen BNP . . .

– Kollaps. Utarmning. Kollade folket in Ravnahultseken . . .

– Ja, du kan vidare följa upp den via våra 100-tals ek-Akter . . .

– Kollades vitsippor och sälar?

– Solklart, i denna vårs väder . . .

mer än tillrådligt konkurrensutsatt.

– Lava på sten?

– Kolla Akt 1018, den 9/6 2013.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1138                                                                                    2015-04-09

Roll- och rullbyten i Torekov, dagar i april

– Övervakningskameran här.

Varför funderar du?

Jo, folket påstår att under betingelser är alla katter grå.

Kattor även, för den delen.

Enkla rollbyten.

Nu är kattkampanjen på väg ut.

Under påskhelgen är andra fritidssysslor på väg in, hit.

Bilen är sysselsättare 1, med klös i.

SUVen dominerar i surven.

Men rullbyten anas.

Vita, nåja, även mörka BMW 0ch Merzor, nåja,

även Volvo och Japanare syns ha fått ge vika för

ett nymornat intresse för Land Rover-typer.

Mörka, vanligtvis mycket dunkla.

Kan det vara så, under betingelser, att alla bilar är grå.

Som vardagen?

 Eller kan det vara som med sommarkatter?

Hur är det på Hallands Väderö?

Enligt Marin är det jämnt mellan Ferguson och Fiat.

 Här är den viktigaste insikten utsikten.

Om ett gott arbetsutförande.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1137                                                                                    2015-04-01

Torekov, en dag i april

– Gunin, har förra Akten någonting med din Norge-resa

i somras att göra?

– Ja Lugin, upplevelsen kring Hurtigrutten vid Stadlandet, söder

om Ålesund, projekteringen av världens första sjöfartstunnel.

med sjöfarten innanför Hallands Väderö att göra?

– Jag tror mycket. Du vet all konstig trafik mellan Skälderviken

och Laholmsbukten, samt runt Bjärehalvön och Kullen med

forskningsfartyg, marina enheter, kustbevakare, arbetsbåtar,

SSRS-are, SMHI-are, mudderverk, sjömätare . . .

 

 

 . . . har jag funnit en förklaring till. Jag tror det pågår en projektering

för en tunnel genom Kullen, som förbinder Skälderviken med Öresund . . .

– Du menar, så att fartyg inte behöver runda Kullanäsan, Nordens svar

på fartygens ökända Kap Horn . . .

– Granskningen av Kullens nordsida väcker djupa mystiska tankar . . .

– Kusin Fugin på Kullaberg påstår sig redan anat en öppning . . .

– Han har sett ritningar på alternativa dragningar . . .

eller inte vara . . .

som var en förövning till Öresundsbron . . .

– Du menar att norrmännen vill ha en Kullabergstunnel som

förövning till en Stadslandstunnel?

– Kanske är det Marinen, SSRS eller Kustbevakningen som ligger

bakom projektet?

 

- Veteransegelklubbarna eller The Tall Ships Races?

– Från förra Akten.

– Vi ser med spänning föröver.

– Jo, det är ju bara den 1:a april idag.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1136                                                                                    2015-03-30

Möjlig mer närseglation utanför Torekov

– Gunin, förklara dina tankar kring fullriggaren

i Skälderviken.

– Vi såg inte Christian Radich vid besöket 1973 . . .

– Men i Köpenhamn, enligt Akt 346, den 15/8 2007.

– Och vi har följt henne ofta under The Tall Ships Races . . .

– Som i Akt 1026, den 10/7 2013 . . .

– Vi har upplevt många andra seglare under årens lopp . . .

– Som Abel Tasman i Skälderviken . . .

– Och Albert Johannes . . .

– Samt som ett urval följande . . .

– Vad vill du säga med detta?

– Någonting stort är i görningen . . .

– Som skall påverka en ännu intensivare

seglation innanför Hallands Väderö?

– Ja, kolla upp nästa Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1135                                                                                    2015-03-20

Dom, dommare, dommast i Torekov

– Kajak, det heter inte dom på rikssvenska . . .

– Marin, jag vet, det heter dum, dummare dummast. Men

förra Aktens dom ledde tankarna till dumheter . . .

– Du tänker nu på stölderna ur och utanför Börsen . . .

– Ja, vi har i andra Akter belyst stölder och vandalism

i och kring Skjulet och Museet i Torekov.

– Du tänker på Akter som 1133, 23/2 i år, 1121 – 1120 från

december 2014, 963 – 964 från november 2012, med alliga-

tor, elefanröra, Salt Peter . . .

– Ja, röveriet fortsätter . . .

– Skeppsklockorna borta, som vi vant oss se

upphängda lite olika, rent historiskt . . .

– Månntro de nu vandrat vidare till gillesstugor

eller smältverk . . .

– Håll uppsikt vid hembesök . . .

– Börsen är inte säkrare än banken, tyvärr.

– Sparbanken i Bjäre-Hov fick tydligen avvecklas

sedan räknekunskapen försvunnit . . .

– Ut genom ett fönster . . .

– Kompassen och SSRS-dekalerna i häleriet . . .

– Om stölden har drabbat SSRS och Gripen i Torekov

vet jag ingenting om, men en övning den 7/3 2015

verkade snurrig . . .

– Du menar Gripen snurrade runt en prick som visaren

på en urdrucken kompass . . .

– Ja, för att sedan gå rakt på den, pricken . . .

– Och sedan studsa tillbaka . . .

– Förmodligen finns en högre och djupare nautisk förklaring

än en förmodad stulen kompass . . .

– Märkligt nog hittades handskarna från Hagagatan,

men inte lodenrocken . . .

– Håll utsikt efter någon typ i lodenrock och lyssnades

till en kassettbandspelare med eller utan inspelat ljud

av skeppsklockor och krokodilvrål.

– Hur kan vi förhindra snatterierna?

– Tidigare i folkbarnens uppfostran fanns Brunngubben.

– Han hörs inte i vår tids VVS-teknik . . .

– Skapa en klunkande och kluckande Pumpagubbe.

Vi har placerat vår blogg i <a