Horsakistan

Akt 1194                                                                         2016-04-13

Torekov och Pinus den Höge på väg mot Asafest . . .

– Gunin, nu är de jordade och det mesta plastat,

med fiberväv täckt . . .

– Jo Lugin, nu må solen skina och regnet falla . . .

– Verkar som kontrapropositioner, typ . . .

– Natt regn, dag sol . . .

– Kan vi säga att något som är inte täckt är otäckt . . .

– Återstår att avsmaka.

– Rekommenderar nog för knölbildningsfasen och dito

knöltillväxtfasen att konstbevattningen sätts in . . .

– Valborg, pingst och midsommar närmar sig . . .

- På den "gamla goda tiden", typ Akt 655 den 3/4 2010, när potatis

odlades på Hallands Väderö . . .

– Och korn enligt Akt 739, den 4/12 2010 . . .

– Då var Asabalen på hösten,  på Tors dag, den 19/10 . . .

– Nu får vi rikta in oss på Torvalds-dagen den 17/6 eller snart

nog på Halvards-dagen den 14/5 . . .

– Då gällde korn- och potatisprodukter, renat, vodka och whiskey . . .

– Vi får inrikta oss på mjöd, framställd på honung . . .

– Eller på Väderö-tappad björksav, möjligen destillerad.

– Och färskpotatisen . . .

– Nypotatisen!

– . . . får enbart bli tilltugg till sillen

– Minns du travesteringen gästerna brukade tillställa oss?

– Någonting hitåt, måhända:

    "Opp och hoppa bror, sätt till 'jäsning Tor'

    Så vi Asar får spatt, uppi Pinus en natt

    Uti Gunins sal, vår Asabal

    När potatisen växer och kornet gror

    ni fixar käket, moster Ella och mor

    Lite för lite mjöd

    kan lätt bli vår död

    På Valhall upphör dansen

    med gravöl och kransen"

– Ja, tiden är ur led . . .

– Till Pinus stig in, stig in . . .

– Visa vägen . . .

– Åter en gång:

Support-Akter

Jäsning:  II den 19/12 2005 och  738 3/12 2010

Potatis:  XCIV den 28/5 2006, 479 den 18/5 2008, 302 den 9/6 2007,

650 den 25/3 2010, 673 den 7/6 2010 och 903 den 5/5 2012

Plastning:  417 den 10/1 2008

samt 194 den 23/12 2006.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1193                                                                         2016-04-08

Torekov, väg på väg, gång på gång . . .

– Marin, mycket är det här med åtgärdsprogram för vägars miljöskyddande,

om jag får tro olika pressnotiser . . .

– Inte enbart vägar Kajak, det verkar även gång på gång gälla gång,

stig, gränd eller vandringsled . . .

– Ja, jag undrar, till vart de skall leda . . .

– Utan att känna leda vill jag att vi visar några såväl presumtiva som

redan drabbade objekt . . .

– I tid och rum, objekt som får tala för sig själv vad gäller miljö . . .

 

 

 

– Hoppas, vid behov, att något typ av åtgärdsprogram är på väg . . .

– Eller i vart fall på gång . . .

– Oavsett byggteknik eller nyttjandefunktion . . .

– Utformning, ytstruktur, fordonstyp, stopp och parkering . . .

– Asfalt, typ Akter som 153, 539, 544 eller 1088, den 12/5 2014 . . .

– Glöm inte alla trafikskyltar som måste skylta om trafik . . .

– Typ Akt 1137, den 14/9 2013 . . .

– Du, jag läste en gång till, texten under rubriken överst ovan, upptill . . .

– Och?

– Jag tog helt fel. "På väg" avsåg inte en åtgärd för väg utan ett

begrepp i överförd betydelse . . .

– Jag förstår, det var en miljöskyddsplan omfattande någonting

som var under framtagning, på gång, på väg . . .

– Så slammigt av mig. . .

– Skämmigt, skändligt, menar du?

– Nej, slam. Slam från reningsverket. Typ Akt 1190, den 23/3 2016 . . .

– Väg har varit svårtolkat i många olika sammanhang . . .

– För oss med asagudarnas tro är det inte lätt med Lukas 14:23 . . .

– Kanske övermaga att jämställa Pinus den Höge med Himmelriket . . .

– Därtill, för att komma till Hallands Väderö, behövs en båt . . .

– Eller vingar.

– Varför inte simma?

– Ja, vaför inte, enligt Karin Boye gäller: "Nog finns det mål och

mening i vår färd  -  Men det är vägen som är mödan värd" . . .

– Ska vi dra i gång ett nytt "Väg-epos", likt "Tredje vägen" i många

av 800-Akter under jan - april 2012 . . .

– Gong-gong.

– Ok, vi följer Johannes: "Vägen, sanningen och livet".

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1192                                                                         2016-03-31

Torekov, första dagen i fjärde månaden.

– Gunin, i morgon är det den 1:e april, någonting på gång?

– Det är Lugin, lite av premiärdag, oaktat den tidiga påsken, som

innebar premiär på många krogar, bad från morgondoppsbryggan . . .

– Potatis satta och raberberna på uppgång, men premiär blir det

för insläpp på nya campingplatsen . . .

– Jag såg att först att få rulla in blir den gamla nostalgiska husbilen

från efterkrigsupptaktens expansion på semesterfirande . . . .

– Efter kriget, 1945, blev det bra tillgång på lastbilar, när

försvaret lämnade tillbaka lån och konfiskeringar . . .

– Denna husbil, kanske landets första, är byggd på en lastbil

som tillhört Frank Johnssons Åker i Båstad.

– Med i kön är även 1950-talsvarianten från Akt 428, den 29/1 2008 . . .

– Förmodligen även de modernare husbilarna från Akterna 947,

den 25/9 2012 och 1151, den 11/7 2015 . . .

– Ekipaget från Akt 626, den 8/1 2010, kommer med i kön enbart

om det blir snö i morgon . . .

– Inget ovanligt den förste april . . .

– NST 26/4 1985: "NV-Skånsk april-chock SNÖSTORM".

– Någon tog fel på husbil och husbåt . . .

– Men fixade snabbt ett byte från båt till bil, från köplats i hamnen

till kö för campingyta . . .

– En annan premiär är testet av de nya lammen, om de är nog präglade

för att hålla sig på rätt del av Malen i Torekov . . .

– Intressant, ytan är delad i två områden, enbart skilda åt med en grind . . .

– Inga staket vid sidorna?

– Nej, får och lamm är präglade att ställa sig framför grinden och vänta

tills någon öppnar den, ingen förleds att gå vid sidan om . . .

– Tester pågår att prägla även Högländare . . .

– Bekvämt att slippa staket, nät eller elstängsel.

 

 

– Ytterligare en premiär är, efter debatter sedan 1985, att en

dovhjortsfamilj skall forslas ut till Hallands Väderö . . .

–Båten avseglar kl. 14.00.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1191                                                                         2016-03-24

Långa fredagar i Torekov

– Marin, vi står åter inför en lång fredag . . .

– Förvisso Kajak, TBSS , "båtplatsfixarna" har traditionellt årsmöte

i Församlingshemmet . . .

- Typ Akter som1084 den 21/4 2014 och 801, den 8/7 2011 . . . .

– Bodarna verkar vara ett inslag i dagordningen . . .

– Någonting kontroversiellt?

– Vet inte, kanske om det skall bli utrymme för fiskförsäljning . . .

– Eller möjligheten skall anses rökt?

– Det har ofta kring hamnen varit . . .

– Det var det redan på 1980-talet . . . .

– Men då var det i verklig mening mudder på gång . . .

– Andra typer av överfört mudder har skapat överförd

tolkning av mudder . . .

– Du syftar på senare Akters beskrivna orsaker till haveri . . .

– Ja, irrelevanta signalsken och tysta mistlurar . . .

- Typ Akt 694, den 7/8 2010 . . . 

 

 

– Även mudder, överförd betydelse, över betydligt mycket övertidsjobb . . .

– Ja, påsken, framför allt Långfredagen, bör vara en fridfull helg.

– Det är bara företrädarna för modernäringen som bör få

nyttja påskhelgens dagar för midsommartidens fröjder.

 - Ja, bör Långfredagen vara en dag då det fattas kloka beslut? 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1190                                                                         2016-03-23

I dimlöshetens Torekov

– Övervakningskameran här.

Därför, det som korparna blir förblindade i, det rymmer,

som vi sett i ett större antal Akter, ytterst intressanta fynd.

När dimman väl lättar, av solen tryckt mot norr.

Här vill jag visa upp några ting från den senast dimfria

perioden, timmar under eftermiddagen den 20/3 2016.

Nåja, de var klart intressantare under tidigare decennier.

Då kunde kustlinjen fyllas upp av vrak, olycksdrabbade skepp

eller spekulationsobjekt för bråkning och upphuggning.

Idag måste man glädjas åt små rester.

Bitar av förhydningsplåt av koppar, sjödränkt ek, mineraler från

världens olika länder komna med som barlast samt järnskrot, som

ännu inte rostat upp.

Mindre roligt är att glädjas över allt avfall, plast, flaskor, burkar och

gamla bildäck samt diverse timmerprodukter som pryder Heden.

Ibland tror man sig ha fyndad ek från den tiden Heden var ekskog.

Vissa stenar och stolpar bär orangemålade markeringar. De visar

vägen, från kust till kust, till Kristianstad, rakt in hos svenska

mästarna i handboll, i Kristianstad Arena, där IFK-killarna spelar,

och oftast vinner, i orange tröjor.

När dimman lättar kan hela reningsverk och hus dyka upp.

Fåglar, skrotrester från wirar och vattensamlingar.

Ännu fler bildäck, som till skillnad mot Emils Ruff,

aldrig har trampat ett fartygsdäck.

Många fynd påminner om ting de alls inte är.

Stenar finns det gott om, både med och utan tångviskor.

Inte enbart svanar, även gravänder, gräsänder och brunänder.

Mås- och kråkfåglar i mängdeliga massor.

 

 Naturvårdsenheten vid Länsstyrelsen i Skåne bevakar naturreservatet förtjänstfullt.

 Jfr: Akt 1085 (29/4 2014) och Akt 669 (23/5 2010).

 

Andra som både bevakar och betar är vitkindade gäss.

Betar.

Försvinner en stund.

Lämnar efter sig fjädrar och spillning.

Återkommer.

Men så nalkas kvällen och dimman kommer tillbaka från norr.

Täcker först Hallands Väderö och sedan Vingaskär.

Hela Heden tonar bort.

Naturvårdsenheten måste hinna kolla så att de betesväntande fåren med

sina nyfödda lamm inte råkar ut för någonting liknande Irlands Cliffs of Moher.

De vitkindade gässen känner av den annalkande navigationsfaran, ställer in sina

magnetfält mot den magnetiska nordpolen och lyfter.

Elegant sväng mot SV och hinner undan dimman.

Nytt uppklarnande i morgon, och nya upptäckter.

Måhända.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1189                                                                         2016-03-19

I vårdimmornas Torekov

 – Gunin, hur komma undan dessa eviga morgondimmor?

– Lugin, rådgör med Lugar om försvarliga mängder . . .

– Var lagom lustig så här på morgonen, du ser och hör att även

svanarna har orienteringsproblem . . .

– Talande tystnad, lugnt prassel enbart när snödropparna bryter sig

upp och ingen mistlur hörs, efter missturen 1988.

– I förra Akten utgick vi från temperaturstatistik, att Medelhavs-klimatet

inte lurade bakom hamnpirskröken . . . .

– Pålästa, knäppta på näsan redan dagen efter i NST, vi skulle spanat efter

andra mätvärden än temperatur, som regnmängder, skyfall, eller ett säkrare

tecken som mördarsnigelns vidarevandring norrut . . . .

– Tala om utbredningshastighet, snigelfart . . . .

– Sniglar från Akter som 922 och 925, juni 2012, samt 702, den 24/8 2010.

– Påminner om vikingatidens ändring i klimatzon, när utvecklingen uttrycktes

i skäggsekunder, sträckan ett vikings skäggstrå växer på 1 sekund . . .

– Då går det klar snabbare med dagens budbärare . . .

– Men någonting pågår i dimman . . .

– Någonting som bör vara klart för skörd till Valborg . . .

– Du ser potatissättning . . . .

– Tänker du Akt som 1131, den 4/2 2015?

– Vi skriver den 18 mars, men det har pågått några veckor . . .

– För 37 år sedan skrev vi den 5 april . . .

– Visst känns klimatförändringens vindar . . .

– Ok, en månad hit eller dit . . .

– Annat växer ur backen med eller utan plast, året runt.

– Dimman och medföljande ruggighet lägger begränsande sordin på

känsloliven. Gudingen vet att han måste vara ute i tid, antalet

ådor är som vanligt inte obegränsade.

– Utrymme för spelat ointresse finns sannolikt inte . . .

– Tänker du Akt som 1013, den 13/5 2013 . . .

– Svanarna har det nog bättre förspänt, reviren börjar bli klara.

– Vi avslutar våra bilder från senaste veckan med bilder vi fått

från kusinerna Fugin, Funin och Punin med pikar om hur mycket

finare vädret varit utmed sydkusterna, här representerat av Skanör.

– Orsaken till att en ny istid inte är på väg påstår sig Punin se i de

övre bilderna nedan, det som i bild vänster verkar vara en dimbank

syn i bild höger vara en vinkkraftspark.

– Märkligt är att hamnen i Skanör syns ha vattenbrist. oaktat att

Näset har negativ landhöjning.

– Nåja, den som lever får se . . .

– Om det blir nypotatis till Valborg och om istiden kommer före

Medelhavs-klimatet . . .

– Eller vice versa.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1188                                                                         2016-03-09

I Torekov kan skenet bedra

– Urun, hur är det nu, kan du skilja mellan grönt och rött sken?

– Hur så, Urus?

– Jag vill minnas att det skedde skenväxling i inseglingsfyrarna till

hamnen i Torekov 1921, enligt Akt 1161, den 6/9 2015 . . .

– Ja, skenet från land och utåt blev rött . . . .

– Snedseglare av alla typer måste segla mot två röda sken i ens . . . .

– Borde inte vara svårt för någon under devisen om navigeringens

livsnödvändighet . . . .

– Jo, under inledningen av efterkrigstiden uppfördes söder om Torekov,

någon kilometer inåt land, en radarstation med en roterande och en

vippande antenn, sedermera ersatta av höga radiomaster. . .

– Jag vet, de försågs med röda varningsljus för flygsäkerheten. . . .

– Japp, men bildade ut från land röda enslinjesken precis som hamnfyrarna . . . .

– Svårbegripligt, men ändå, misstag kunde ske . . .

– Det var tydligen inte på tal om av växla tillbaka till tiden före 1921 . . . .

– Folket ville ha blinkande sken, som staten borde pröjsa för . . . .

– Vid reningsverket i Torekov fanns under ett trettontal år ett vindkraftverk med

röda varningsljus, ingen noterad olycka . . . .

– Sker kanske bara en vart femtonde år . . . .

– Uppenbart slocknade hela ärendet . . .

– En dansk seglare visade snabbt upp de bedrägliga skenens

konsekvenser . . . .

– Risken syn kopplad till väderfenomen . . . .

– Är vädret att lita på? Vi skulle gå mot varmare tider . . .

– Vi visar lite om detta under gångna 25 år.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1187                                                                         2016-02-29

Deras agent, vår-agent i Torekov

– Hej, här är jag, agent 00Talpa, hemlig dubbelagent.

Jag arbetar både åt Gunin och Övervakningskameran.

Självfallet båda dessa varandra ovetandes.

Gunin ser, som jag ser det, ofta i ett överperspektiv och Övervaknings-

kameran ser det mesta i ortogonalperspektiv.

Sedan Gunins padda blev offer för en snok i Akt 823, den 6/9 2011,

är det jag som söker i underperspektiv, grodperspektiv, uppåt och neråt.

Över och under jordytan.

Jag har exempelvis kollat upp lökläget inför den snabbt annalkande våren.

Läget är gott, inte minst i Kyrkoparken i Torekov.

På tal om gott, vi mullvadar äter inte lökar. Inte växtdelar överhuvudtaget.

Daggmask, under huvudet tagen, är det som gäller.

Jag har kollat, efter ok från Snorre Säl, flytförhållandet i Torekovs hamn.

Icke mycket till många båtar i den hamnen inte.

Förstår att många båtälskande personer nu passar på att försöka sälja

sina klenoder till presumtiva köpare i den omfattande hamnplatskön.

Säljarnas marknad. Simma lugnt.

Restaurangerna är fortfarande vinterstängda.

Det märks på att fiskeflottan ligger förtöjd vid kaj och hummer-

kuporna, tinorna, tinar på den så kallade terra firman, här hamnpiren.

Inför förväntad väntande turitström till Sund och Nanny för Hallands Väderö

har i tid kravallstaketen för lugn köbildning aktiverats. Minns Akter som

783, den 1/5 2011, 994, den 27/2 2013 och 1145 den 6/6 2015

Besökshundarnas trygga uppkopplingar har säkrats. Ingen oro här.

Nedskärningar i kommunen har pågått under vinterhalvåret.

Framför allt har poppel, pil, salix, fläder och ölandstok drabbats.

I ett fall skapade smältvatten en vy "såsom i en spegel".

Korintierbrevet, 1:a kapitlet, 13 versen, påminner om att upptuktelsen

speglar en kärleksåtgärd, med hopp och tro på vårlig nytillväxt.

Må även bebyggelsen växa sig bred, hög och utsiktsfull.

Du minns Akt 894, den 9/4 2012.

Obändig expansion.

Redan februarisolen kan plocka fram i tö vad som försvann i snö.

Ett våroffer inför sommarsäsongens inviteringar:

familjens gruppfoto. Persedlar, bakgrund och logistik.

Minstingen, killen, överst på klippblocket.

Med en femuddiga stjärna i mössan, som symboliserar

öppna fält för frihet, friskhet och hälsa. Sublimt.

Sedan flickan med Torekov i mössan. Storslaget.

Mamman i mössa med tecknet för Vattumannen, Aquarius

från Zodiakens djurkrets, som skapar hos alla en längtan till

vattenrika miljöer, även tider utanför perioden från den 20/1

till 18/2. Lysande.

Sist pappan med dekal i mössan, MFF.

"Malen För Folket".

Nåja, kanske något övermaga.

Men bakgrunden är uppenbarelsebart vald med omsorg. Magnifik.

Försök inte avslöja mig.

Du skulle enbart framstå som en drömmande konspirationsromantiker.

Var sparsam med vattnet, skona reningsverket.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1186                                                                         2016-02-18

Konstskatten som ekar på Hallands Väderö

– Ser vi tillbaka Gunin, bland våra Akter, verkar det som om vi

uppskattar ekar . . .

– Ekar tomt utan, Lugin . . .

– Vi har under årens lopp besökt Väderöns samtliga ekar, och

visat upp många av dem i våra Akter . . .

– Vad gäller möten kan ekarna ersätta hörnorna i Torekov . . .

– Visst, vi möts i Sandvikseken, typ . . .

– Även fotografer och konstnärer gillar ekar . . .

– Vi syns i någon av Hälledammsekarna . . .

– En av ekarna där, resterna av en, är fint avtecknad av

Nils Forshed i "Stora Hallands Väderöboken" . . .

– Många andra ekar, dessutom . . .

– Kungseken, Ulagaps-lobaria-eken, Nörreskogsekarna,

Tångaskogsekarna, Sandvikseken, Kappelhamnseken . . .

 

 – Ekarna i och runt Hälledammen har varit synbart uppskattade . . .

– Vykortsfotografer som Wilhelm von Gegerfelt, Albert Ekman , Olof Brink,

Hervid Vallin och många, många fler . . .

– Gegerfelt var dessutom en känd och uppskattad konstnär . . .

– Många konstnärer uppskattade kända motiv på Hallands Väderö . . .

– Vi har ju några dyrgripar i vår konstskatt på Pinus den Höge . . .

 

 

– Ibland undrar jag över om konstnären underordnar sig naturen

eller naturen försöker efterlikna vad konstnärens skaparkraft kreerat . . .

– Ja, vi ser ett foto av Albert Ekman, illustration i en Väderö-artikel i

Svenska Turistföreningens Årsbok 1912 av Paulus Romare . . .

– Och vidare att se på ett alster ur vår konstskatt, en tavla

av samma ek, som Ekmans foto, målad av göteborgskonstnären

Gidion Ekholm (1886-1952) . . .

– Av åldersskillnaden mellan fotograf och konstnär kan vi

konstatera att fotot är äldre än tavlan . . . .

– Däremot vet vi inte om konstnären hette Ekholm även före

tillkomsten av motivet med eken på holmen i Hälldammen . . .

– Inget uppskattat skämt . . .

– Tavlan då?

– Ja vars, högt uppsatt . . .

– Värdefull?

– Nja, hänger nära toppen på Pinus den Höge.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1185                                                                         2016-02-13

Alla hjärtans dag i Torekov

– Övervakningskameran här.

Om jag säger den 14 februari, morgondagen, hur tänker du då?

Kanske säger du Valentin-dagen, Alla Hjärtans Dag.

Möjligen 1:a i Fastan och mängder med semlor, fastlagsbullar.

Kajak tänker på Sugus och Marin på Marun. Och vice versa.

Lugar tänker på vin, mer med smaksinnet än med hjärna och hjärta.

Gunin tänker på Hjärt- och lungfonden, pg 909192-7.

Jag tänker på Hjärtafloen, eller idag Hjärtafloarna.

De små vattensamlingarna innanför Horsakistan, på Malen, söder

om Torekov. Underbara tider då det fortfarande fanns såväl vatten

som is. Exempelvis vintermånaderna på 1940-1960-talen. Då var de

utbildningsplatser för Torekov-barnens skridskofärdigheter.

Det var innan urbaniseringen på söder.

Då var Hjärtafloen en och oftast bara en. Grund, säker och snabbfrusen.

Sedan kom den utvidgade bebyggelsen, de vattenförande rågångarna kapades

av genom den "Transmalenska avloppsledningen" mellan Ydrehalls-verket

och reningsverket, även invallande genom bankformationer.

Stormar som Gudrun, Per, Simone, Sven och Gorm fixadevallarna mot havet.

Syns bl.a. i Akt 1174, den 2/12 2015.

De hydrologiska betingelserna förändrades och därtill övervakning av växtlig-

heten och tuktning. Resultat har blivit som mina bilder nedan visar, att under-

stundom är det ingen Hjärtafloe alls, uttorkad, eller så är det flera, översväm-

ningar. Vass och starr har fått bra rotfäste.

Trädet mellan den ursprungliga floen och efterkomlingar har nått tids ände.

Jag börjar 2003.

Växtligheten i de uttorkade floarna brändes.

Idag slåtter med traktorhacka.

2004.

 2009.

 

 

2010.

 

  

2016.

Trädet är borta.

Floar innanför gärdesgården har skapats under sedare år.

Som framgått av tidigare Akter även ovanför Litorinavallen.

Akter som 676 den 16/10 2010, 324 och 327 under juli 2007.

Med på något sätt behåller de en hjärtlik form.

Den ursprungliga floen var verkligen hjärtformad

Här en nyskapelse 2015-2016.

Nu har floarna fått nya funktioner.

Fårbete, vändplats för barnens mara under hamnfesterna,

sävsusning för festligheter i Emils Ruff mm.

 

 

 

Andra floar inom Malen, exempelvis Skelaviksdammen och Pussen,

var av olika skäl inte populära för skridskoåkning. Avstånd och dåliga

isar på grund av underströmmar.

 

 

Pussen finns i Akt 296, den 28/5 2007.

Havsis har av lättförklarliga skäl inte varit populära övningsfält.

Nej, i modern tid har det varit Flytermossen - Flymossen -  som

vart skridskoskrinnandets favoritplats.

Ett antal Akter har framkrivit detta.

Akt 641 den 25/2 2010, Akterna 644, 645, 647 och 652 i mars 2010

samt 766 den 11/2 2011.

Idag verkar det vara buss till någon ishockeyhall som gäller.

Kan ett hjärta klappa för slikt?

PS

– Ett tillägg idag, den 14/2, Valentindagen.

När frosten idag nöp till, formade sig luftbubblorna i isen

till hjärtform.                                               DS

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1184                                                                         2016-02-06

Sjöfartsmuseet i Torekov - en gammal lerseglare

– Lugin, jag kommer från Ravnahults-biblioteket . . .

– Vågar jag gissa Gunin, fika med dubbelsemla . . .

– Hade du sagt Akt 241 eller 243 från februari 2007 hade

du varit på spåret . . .

– Torekov? Torekov var ju med i På spåret . . .

– Det gäller Båtologen . . .

– Jaha, medlemstidningen för Klubb Maritim . . .

– Du tar dig, det var nr 1 för året . . .

– Utgivningsdag den 5/2, jag har redan läst den . . .

– Utmärkt, då behöver jag inte referera artikel på sidorna 51 . . .

– Nej, en intressant artikel av Rolf Ihre om leverantörer

av lera till Gustavsbergs porslinsfabrik . . .

– Hoppet af Länna, som idag utgör en del av Sjöfartsmuseet

i Torekov var en lerseglare enligt artikeln . . .

– Vi har ju skrivit om konverteringen av Hoppet, från lera inombords

till betongskrov som utombord . . .

– Här lite information för repetition.

 

 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1183                                                                         2016-02-01

Dubbelhörna i Torekov

– Lugin, det var i Akt 1173, den 27/11 2015, som vi startade

med hörnor, skapade av gatukorsningar . .

– Minnesgott Gunin, det var med "Möllers hörna".

– Sedan en fortsättning i Akt 1177, den 14/12 2015, med hörnor

vid namn "Cykeldoktorns", "Magnussons", "Tages" och "Stures" . . .

– Du, om vi börjar längst ut, i öster av Bläsingehusen, vid "Stures"

och följer den sjönära villaraden fram till Hamnplanen kommer vi

till "Wilmas hörna" . . .

– Där såväl Pål Romares- som Wulffs- och Peder Wessels gata rinner

ut på Hamnplanen . . .

– Ett riktigt dubbelhörn, med livlig trafik . . .

– Och du, Wilma Lundin (1905-1962), som en gång bodde i hörnhuset,

var syster till mannen bakom "Stures hörna", Sture Lundin (1900-1962).

– Två hörnboende profiler. Visas på flygfoto i Akt 1158, den 16/12 2013 . . .

– Hörnan i sig kan sägas vara en byprofil, med sitt blickfång . . .

– I Akt 1025, den 5/7 2913, visas hörnans utseende genom årtionden och

år från 1910 - 1980 och från 2005 - 2015 . . .

– Skymtar fram genom asfaltering, cykel- och maratonlopp, midsommar-

och hamnfester även i Akter som 1022 (23/6 13), 1088 (12/5 14),

1100 (1/7 14) och i 1141 den 6/5 15 samt förmodligen i fler därtill . . .

– Men ändå, vi kompletterar . . .

– Andra tider, andra kartor finns i andra Akter . . .

– Som Akt 1158, anvisad ovan . . .

– Storgatan, via "Möllers hörna", vinklar av i Pål Romares gata

och leder mot hamnen och "Wilmas hörna" . . .

– Varelser i dessa hörn kan ha ögonkontakt . . .

 

 

 

 

– På tal om ögonkontakt, det kan bli så till nästa hörna också . . .

– Du menar det blir i andra änden av Wulffs gata . . .

– Ja, korsningen där med Dr Ahlströms gata . . .

– "Camitz hörna".

– Akt 1054, den 27/11 2013 . . .

– Vi ses om vi syns.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1182                                                                         2016-01-16

Snöyrans Torekov

Övervakningskameran här.

Eftersom korparna fortfarande befinner sig i matsmältningsfasen

ute på  Hallands Väderö, Pinus den Höge och Ravnahult, tager jag

mig friheten att bli snöyrans rapportör genom bilder från dagens

datum, som är den 16 dagen under det 2016:de årets första månad.

En tid med stor politisk splittring. Innan ens flyttfåglarna anlänt.

Vi har fått en släng av vinter, inte så märkvärdig och inte så märk-

ligt, om det inte var för att vissa och visa politiker lovat, hotat med,

medelhavsklimat och häftigt stigande vattenstånd i världshaven.

Vi har följaktligen aldrig haft en inledande fjortondagarsperiod på

ett nytt år med så lågt vattenstånd runt Bjärekusten. Tala om MP.

Nu några bilder i snöyran, sparsamt kommentarade.

Den nästan tomma hamnen börjar fyllas med is och snö, lågvattnet

ger gott utrymme. Av folket syns en enbart en fågelskådare.

Tack du tappre.

Men som sagts, korparna är på Väderön.

Parken vit och vacker. Lugn och fridfull.

Fåglarna utmed Malen, söder om Torekov håller samråd, under

ledning av en häger, om strategi inför en eventuell isbeläggning

på ytan över många arters foderhäck.

Mattillgången måste säkras. Oden var är du? Du vet, isbrytaren.

Korparna känner ju Oden.  Namngivaren.

Även småfåglarna samråder, snötäcket kan bli ett hinder.

Småfåglarna måste äta upp sig för att möta kylan.

Småfåglarna måste lära att burra upp sina fjäderskrudar

för att möta kylan. Bli som dunbollar. Viktigt.

Folk som inte hittat mat kan gå på Hotell.

Kattegat eller Torekov.

Småfåglarna måste lära sig att hitta sina foderegivare,

av vänligt folk uthängda och laddade.

Såväl fåglar som andra bytesdjur, kaniner och harar, måste

lära sig att inte lämna spår efter sig.

Räven är listig. Liksom rovfåglarna.

Småfåglarna måste även inse vikten av att kunna gömma sig.

Skarvarna behöver inte bry sig. Ingen vill ha dem.

Dessutom får de hjälp av snön att vita ner Svarteskär.

De kan således dra in på födan vad gäller färgproduktionen.

Snö och is är problemskapande även för folket.

Bilar slirar.

Cyklar blir än mer riskfulla att hantera och framföra.

Barnvagnar måste vinterutrustas. Folkbarn är ömtåliga.

Att äta ute är helt ute.

Folkets dibebisar har det därvidlag mysigare.

Fortlider kylan kan det bli bekymmer för sjöfarten.

Fågellivet får svårt att visa upp sig för ornitologerna.

Att se Kallskärslid från Näset, Gibraltar, kan vara si

och så i snöyra.

Detta ytterst trevliga och spejande folket kan drabbas

av frustrationsstress.

Svårigheter kan uppstå att hålla kanonkrutet torrt.

Bäckar, åar och älvar blir latenta fällor.

Men visst, det finns andra förutsättningar.

Också.

Bygg ihop Varmbadhuset med hamnbassängen till ett

stort äventyrsbad, oberoende av storm och kyla.

Glas och betong. Kontakta Gert Wingårdh.

Anlägg en skidbacke på taket till gamla bussgaraget,

som danskarna håller på med på taket till Köpenhamns

sopförbränningsanläggning. 

En bra pulkabacke kan anläggas på Vingaskär.

Kontakta broder Paulsson via PEAB.

Korvkiosk i AGA-fyren.

Med senap i grön sektor, utan i röd.

Väl mött i snöyran.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1181                                                                         2016-01-03

Torekovs godheter

Lugar här.

Därför att jul- och nyårsborden, genom moster Ella och Sugus, har

sugit arbetslusten ur alla andra kring Pinus den Höge.

Lugar ni vet, korpen med den nyktra synen på olika njutningsupp-

levelser. Korpen med egen vingård och bodega på Hallands Väderö.

Du som jag har kanske fått hälsningar inför jul och nyår.

De kan börja tidigt i december med God helg.

Lite senare mer preciserat som God Jul och Gott Nytt År.

Perioden 23/12 - 26/12, kort och gott, med ett God Jul.

Sedan, under följande två-tre dagar, God fortsättning.

Under årets två sista dagar begränsat till Gott slut.

Gott Nytt År blir det under kort tid i samband med års-

skiftet; vanligtvis mellan 31/12 kl. 23:54 och 1/1 kl. 00:06.

Oftast beroende på inblandade klockors divergens.

Efter slaget kräver konventionen God fortsättning någon

tid, eller "det samma" i pratsamma biotoper

Nåväl.

Vi vet alla vad ett år är, ett solvarv, 31.557.600 sekunder.

Nytt är vanligtvis någonting som följer efter någonting

tidigare eller signalerar en nyskapelse eller dito upplevelse.

Det är upp till var och en att utvärdera "nytt", utbringaren,

tillönskaren avser troligen, till 99,9%, enbart att 5:an

i 2015 blir en 6:a i 2016. Ordet Nytt är således i sig onö-

digt, självfallet, för förståelsen av att Gott År avser året

som följer på champagneslurken.

Men nytt behövs för rytmen i talet. Liksom att en trappa skall

ha endera ett steg eller tre. Aldrig två. Viktigt för balansen.

Men ordet gott är lurigt och försmädligt, tolkningsinnehållet

svävande, kan rentutav vara tvivelaktigt. Många bör vara på sin vakt.

Vad menar egentligen budbäraren eller budbärarna? Var själskritisk.

Någons hälsning till en eller alla. Allas hälsningar till alla andra eller någon.

Kan, i dessa eller mellanliggande kombinationer, demokratisk samtolk-

ning verkligen, helt ärligt, kunna tänkas föreligga? Beaktande att gott, i

sin grundform god, har många synonyma möjligheter till missuppfattningar. 

Beakta La Rochefoucaults maxim 238 som säger att det är mindre farligt

att behandla någon lite illa än alltför mycket väl. Godhet förpliktigar.

Godheten som förväntas, förväntas den tillkomma avsändaren eller mot-

tagaren eller bådadera, en eller alla; alla för en, en för alla.

Om god står mot elak, vem vill inte vara godhjärtad och snäll.

   Ohumant ifrågasättande.

Om god står mot välsmakande, vem vill inte servera godast tänkbara kost.

   Hur ofta har du själv råkat ut för annat än välsmakande tilltugg?

Om god står mot otillräcklighet, varför behöva misstro någons rejälhet.

   Är du själv fullgod, klok och är all din verksamhet lukrativ?

Om god står mot dålig, varför ifrågasätta någons skicklighet eller friskhet.

   Överskatta inte din egen driftighet och sunda livsstil.

Om god står mot opålitlig, varför misstänka någon om falskt välmenande.

   Hur filantropisk tror du att du själv är?

Om god står mot okunnig, hur framstående tror du att du själv är.

   Din vederhäftighet kan vara ifrågasatt i breda led.

Du kan inte i alla lägen skylla på att vara i god tro.

Är du en god man? Vad tycker din omyndige adept?

Är du en god kvinna? Vad tycker du om utsvävat moraliserande?

För den som inte anses god, hen är jag vanligtvis beredd att gå i god för.

Ofta blir, tyvärr, god en oidentifierad kliché för trevlig, glad, fridsam eller fridfull.

Enligt min mening bör gott, vid tidpunkten i fråga, förbehållas beskrivningen av doft,

aromen, från och smaken av nyårsnattens spirituosafönimmelser.

Hålla ett gott barskåpet är lätt för mig som är stadd vid god kassa.

Får jag besvära om en god fortsättning?

Jag gör det i god ton med en förhoppning om att den passar just dig.

Jag vill även avsluta med en god nyskriven dikt med ett gott syfte: 

                  I gryningen, i gryningen

                    Hallands Väderö

                  I skymningen, i skymningen

                    Hallands Väderö

                  Torekov, Torekov

                    i gryningen

                  Torekov, Torekov

                    i skymningen

                  Såväl

                    som under alla mellantider

Synd att vikingarna lämnat Hallands Väderö.

Det danska gemytet är stimulerande.

Ölkänslan importerad imponerande.

Gammeldansken undergörande.

Hagbard Handfaste, du saknas Torekov.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1180                                                                         2015-12-30

Saknas Torekov

– Marun, vi går mot ett nytt år . . .

– Helt nära Sugus, skola vi minnas eller glömma . . .

– Tänka framåt, måhända . . .

– Lever du i glömskan om att vi saknade S:a Thora sten

en gång . . .

– Idag verkar den, till synes, ånyo vara saknad i ögonvrån . . . 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 

– Skola vi hava glömt att önska alla och envar ett GOTT NYTT ÅR,

så saknas från oss en sådan framfusighet på intet sätt, som vi visat

på så många gånger tidigare, enligt bildtexten ovan . . .

– I vårt allt varmare klimat glömmer vi lätt bort isvintrarna . . .

– Jobbigt . . .

– Minns, eller förträng, vintrar som 1940-42, krigsvintrarna, 1947,

med isen som "ruttnade" och gick under över en natt, 1954 - 56 med

isbergsbildning, 1963 med is till Väderön , 1965-66, under Erlanders

regeringstid med  - 26 grader i Stockholm, 1968-70, vinter långt in i

april och med 68-revolten , 1979 med Sveriges kallaste nyår, 1984-86

med tre vargavintrar och ett stadsministermord samt 2009-2011 med

köldrekorden efter millennieskiftet . . .

– Vi har i många Akter, som kan läsas, försökt att hålla minnet vid liv . . .

– Det är inte för sent, slika infaller ofta i februari eller mars . . .

– Som vi minns . . .

– Vikingarna, som nu definitivt lämnat Hallands Väderö, efter

utgrävningarna enligt Akt 1150 den 9/7 2015 . . .

– Jo, hur minnas dem?

– Genom Ekstam och Forsheds författarskap . . .

– Boken som nu alla borde ha hunnit köpa eller erhållit som julklapp . . .

– Med varmt hjärta . . .

 

 

– Varmt, saknar du Varmbadhuset? Det var ju med så sent

som i förra Akten . . .

 ____________________________________________________________________________________

– Tanken föder tanken på lutfisk, tänker jag . . .

– Akt 401, den 21/12 2007 . . .

– Jag saknar den gamla fina hemlutade spillångan . . .

– Och kabeljon . . .

– Nu är det inte soda, det är tång i Varmbadhusets badkar . . .

– Jag saknar tång för torrsim . . .

– Den försvinner med utströmmar eller kommunal idoghet . . .

– Lantbrukarna saknar den med måtta . . .

– Annat var det exempelvis i Akt 611, den 30/11 2009 . . .

– Jag frågade Övervakningskameran vad han tycke om saknad . . .

– Han påstod att många Malen-vandrare skulle säga Zorro . . .

– Jack Russeln syntes ofta på Malen under perioden då

Jonas Bergström, sommarhusboende i Torekov, var husse . . .

– Saknad utmed vattnet . . .

– Vattnet då?

– Saknas ibland, understundom lite för mycket, sällan lagom. . .

– Tonfisken i havet, från förra Akten, saknar vi . . .

– Finns fortfarande att köpa, moster Ella menade att

tonfisk skulle kunna duga som nyårsmys . . .

– Här kommer ett förslag på tillagning . . .

– Vi kan kanske förmena att ting kan komma att saknas,

som blivit behandlade som i stöld-Akten 1168, den 4/11 2015.

– Många är det nog som tycker vi saknar idéer inför 2016.

– Den som läser får se.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1179                                                                         2015-12-27

Skumt skum i Torekov

– Login, kusin Punin från Stenshuvud har hört av sig . . .

– Logut, sedvanlig jul- och nyårshälsning, något försenad . . .

– Nej, någonting osammanhängande om kossor, mjölk

och grädde samt havre, havremjölk och dito grädde . . .

– Aha, ett inlägg i den infekterade debatten att producera

mjölk direkt av havre utan att först låta den passera genom

kossornas alla magar . . .

– Någonting ditåt . . .

– Han hade passerat Vinslöv på sin tur över Vattenriket

runt Kristianstad . . .

– Förmodar han svamlade om risgrynsgröt, vispgrädde och

ris à la Malta; det brukar han göra vid denna tid på året.

– Han menade att havregrädden inte går att vispa, för låg fetthalt . . .

– Jag har talat med moster Ella, hon har kommit på ett

knep. Havredrycken tillverkas med tillsats av havssalt.

Salt havsvatten kan fås att skumma, titta här vid stormen

Staffan runt Bjärekusten . . .

– Det blir skum, både påminnande om grädde och snö . . .

– Vilken tillgång . . .

– Inte minst för de semlelockande högfjällshotellen . . .

– Tyvärr, de saknar skummande saltvatten . . . .

– Vi behöver bara hålla oss väl med lågtrycken . . .

– Grädde och snö, men inte minst skum till skumbad . . .

– Vilket SPA . . .

– Låt oss återgå till ris á la Malta, jag tror både moster Ella

och Sugus bjuder med äkta skånsk vispad kogrädde.

 PS. Har du missat Punin tidigare, kolla exv Akt 987, den 22/1 2013  och Akt 1050 den 9/11 2013 DS..

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1178                                                                         2015-12-21

Gammaldags gräddsill i Torekov

– Urun, som Moster Ella sa i Akt 1176, det lackar mot jul . . .

– Hursa´ru Marin, läckert till jul, det blir väl sill, och inte bara

en massa segt illaluktande och ulligt äckel från tångävjan, som

under midsommaren, en gång i tiden . . . . . .

– Du hör som du vill och kan, det var 1882, men det bli sill i år . . .

– Jag minns den go´a sillen från 1913, fet och smaskig . . .

– Dessa många valar sillar har vi faktiskt redan fullt ut avnjutit . . .

– Har de inte mer i Hundested, Ljungbergs favoritinköpsställe . . .

– Det fixar sig, Torekov har egna duktiga fiskare, tro mig.

– Ok, årgång 1991 kan duga . . .

– Killarna från Akt 957, jag litar på dem, kan fixa helt nyfärsk . . .

– Vi kan eljest köpa färsk dansk sill igen, på redden, om killarna

från Torekov skulle misslyckas . . .

– Kanske . . .

– Mellandagarna, vad tror du och hur tänker Moster Ella om tonfisk . . .

– Tonfisk?

– Minns du inte 1952, Sture Lundin och sonen Arvid, över ett ton . . .

– Jo du, mäktigt; men de fiskar inte längre . . .

– Gutte och Lasse då, du minns Stures svärson . . .

– De fiskar tyvärr inte längre, sorgligt nog . . .

– Men . . .

– Det finns numera ingen tonfisk runt Hallands Väderö . . .

– Ingen blåhaj heller . . . .

– Nix, kanske tumlare . . .

– Hummer då, till nyårsfirandet . . .

– Kan nog gå att fixa . . .

– Rickard, storfiskare Lars Kullenbergs son, hade ju

några redan i en tidigare Akt . . .

– Det var humrar av årgång 1963, de är nog uppätna . . .

– Du får fånga nya, det är väl inte förbud längre . . .

– Luta dig lugnt tillbaka, vi fixar foderhäcken till nyår . . .

– Ok, då önskar jag alla en God Jul och ett Gott Nytt År.

– Skulle vi stå utan färsk sill, överraskade och traumatiserade, så kan

vi väl nyttja matjessill . . .

– Du, det tar månader att fixa sådan sill, den skall ligga lagrad

i tunnor under månader i lake med socker, kanel, kryddpeppar,

nejlikor och helst almguträ, och sillen gärna med maginnehållet kvar . . .

– Förordar faktiskt utan . . .

– Jag har fyra filéer kvar från midsommarfesten . . .

– Utmärkt, då fixar vi till en gammaldags gräddsill . . .

– Jag vet. Jag rör ihop 1,2 dl vispgrädde med 3 msk farinsocker, 1½

msk äppelcidervinäger, 1/3 av en purjolök, tunnskivad underdel, samt

en bunt grovhackad dill . . .

– Ok, i denna röra vänder du ner dina skurna matjessillfiléer . . .

– 2 cm breda bitar . . .

– Välkommen till bords den 24/12, efter Kalle Anka.

– Glöm inte besken, malörtsbrännvinet på artemisia absinthium från

Torke Mal.

Anm: Personerna ovan har även individuellt medverkat i Akter som:

686 (18/8 09), 621 (30/12 09), 643 (28/2 10), 854 (4/12 11), 1020 (19/6 13).

1064 (12/1 14), 1077-1078 (mars 14), 1131 (4/2 15) och 1177 (14/12 15)

Edvard R (1848 -  ), Frans Lj (1866-1942), Sture L (1900-1962), Gutte L (1910  - 1969),

Lasse K (1916-1990), Arvid L (1928 -  ) och Rickard K (1950 -  )

 Recept-Akter:  1121, 946, 887, 747  m fl.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1177                                                                         2015-12-14

3½ hörna i Torekov

– Gunin, Möllers hörna i Akt 1173, vart svänger vi

och landar nu?

– Ost över, Lugin. för att visa på hörnor som kan försvinna

och gator som kan byta namn . . .

– Byten i samband med kommunsammanslagningarna har vi

ordat om tidigare . . .

– Visst. att Hamngatan försvann och Pål Romares gata tog över

samt att Båstadsvägen blev till Ängalagsvägen och Ängelholmsvägen

till Slättarödsvägen. Nu skall vi uppleva att Möllarevägen blev till

Marinavägen . . .

– Och namnet Möllarevägen blev till Möllaregatan och flyttades till

en parallellgata nordvart . . .

– Men hörnor då?

– Kolla nedan, tre markeringar röd *, blå * och grön * . . .

– Jag ser. Röd i korsningen Marinavägen - Ängalagsvägen

– Tidigare Möllarevägen - Båstadsvägen . . .

– Jag ser Blå i korsningen mellan Storgatan och Båtmansgatan . . .

– Båtmansgatan är blindad, men vid tidpunkten det begav sig

fanns det en väg ut, som du ser på bilden nedan, från 1952 . . .

– Kanske kallades den i folkmun för Romares väg, efter George

Romare, aktiv i SSRS i Akt 1064, den 12/1 2014, och boende i

villa Romehill, utmed vägen . . . 

– Funkisvillan som syns längst till vänster i 52-årsbilden nedan

och i bilderna ovan utmed Båtmansgatan . . .

– Jag ser även Grön i korsningen Peder Wessels väg -

Strandriddaregatan - Marinavägen och Bläsingevägen . . .

– Tre korsningar, tre hörn och tre namn . . .

– Den röda är "Cykeldoktorns", efter Erik Nilsson, en av

Torekovs legendariska teknisktpraktiska genier . . .

– Förekommer i Akter som 911-912, i juni 2o12, och

586, den 18/8 2009 . . .

– Bil- och cykelreparatör, väderöbefraktare och NOLATO-man . . .

– Den blå är "Stures", efter skeppare Sture Lundin, som bodde

i hörnhuset, Storgatan 2 . . .

– Hörnan upplevde folk som praktisk vid väntan på transport

inåt landet, med buss eller bil, i lä bakom häcken från västanvindar . . .

– Något yngre folk kanske kallade hörnan för "Magnussons", efter

Gunnar Magnusson som, med familj, tog över villan efter Sture . . .

– Magnusson var radiohandlare och reparatör, samt NOLATO-man . . .

 

– Även den gröna får bli "Stures". Sture flyttade in i Bläsingevägen 28

med sin familj . . .

– Sture var som sagts skeppare, men även fiskare och med i väderötrafiken

samt hamnfogde . . .

– Från sin nya hörna hade han fin utsikt över hamn och hamninlopp.

– Sture uppmärksammas i Akt 1078, den 13/3 2014

– Något av kringmiljön i Akt 1058, 16/12 2013 och Akt 563 den27/5 2009.

–Där "nya" Möllaregatan möter Ängalagsvägen skulle hörnan kunna kallas

"Magnussons" . . .

– Du menar efter frisör Tage Magnusson, som bebodda hörnvillan

i NV.

– Kolla närmiljöer i Akter som 872 och 875 i januari-februari 2012 samt

1037, den 14/9 2013.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1176                                                                         2015-12-12

Årets julklapp godast i Torekov

– Moster Ella här.

Mig minns du med välbehag från Akter som 1121, den 21/12 2014,

1050, den 9/11 2013 och 859 från den 20/12 2011. Med flera.

Jag är korparnas favoritmatmamma, hon du vet med

kardemummamumman. Julbordets höjdpunkt.

Vad jag vill?

Det lackar mot jul. Det lackar mot god mat.

Det lackar mot allt annat än att lacka.

Möjligen julklappar, typ undantagna.

Det gläder mig strålande att årets julklapp

blev en höjdare.

En dammsugare.

Jag är redan igång med produktionen.

Alla jag känner skall få dammsugare.

I lackade paket.

Vad är tidigare julklappar mot mina dammsugare.

Minns andra bra julklappar i Akt 736, den 24/11 2010.

Och bra recept på god och närande julmat i Akterna ovan.

Ja, ja, automatiska dammsugare gäller det, säger du.

Doppar jag mina i lite amorösa droppar så glider de ner,

helt av sig själv, i alla korphalsar. Tro mig. 

Vill du testa själv, kommer här ett recept.

Vi syns vid julbordet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 1175                                                                         2015-12-05

Helga efter Gorm i Torekov

– Övervakningskameran fortfarande här . . .

Varför?

Därför att; när orkanen Gorm väl hade hunnit försvinna över

Hallandsås, nåja väl och väl, efter lite spex, typ med hamnbodarna

i Båstad, jagades han vidare av stormen Helga. 

Hon kom lite mer sydligt och fick en märklig effekt på övningstågen

i den invigningsväntande tunneln genom Hallandsåsen.

Tågen norrut rullade dubbelt så fort som de sydvart rullande.

I övrigt var Helga skonsammare än Gorm mot Torekov . O Helga Natt.

Som vanligt lite skvättande över Bruneskär.

Några flaggor, fanor och vimplar i trasor.

En och annan vindmätare överansträngd.

lugnare hamnbassängen än i ytterhavets vågor.

SSRS-besättningarna tyckte tillfället var passande

för övningsverksamhet.

Lågtrycksväxlingarna kräver både kunskap och beredskap. 

Förutsättningarna för god framförhållning kan vara nog så 

problematiska.

Kolla oraklens spådomar i bilden nedan.

Hur blir det på lördag och söndag den 13-14, i

blåsandets månad, december 2015?

Strunt i vilket.

Då har jag redan inlett julfirandet.

O Stilla Natt.

Vi har placerat vår blogg i <a