Horsakistan

Örnarna försöker förtydliga sig
(Foto: Pressbild, Lars Pehrson /Arkiv)


Korparna på Kallskärslid. 2006-01-30

Akt XXX

Att förtydliga sig

- Gunin, är det viktigt att synas?
- Lugin, det är betydligt viktigare att se och höra.
- Men om du släpper på arvet efter Hugin och Munin.
Ser lite till vår fåfänga.
- Den frågan borde du ställa till Sugin och Sugur.
Våra kära systrar brukar fjädra sig så fort de ser en ornitolog
som börjar fumla med sin kikare. Varför denna fråga?
- Jo, våra vänner bland örnarna blir vid denna tid på året mycket
uppmärksammade på ostsidan, som vi berättat om i tidigare akter.
De är riktiga linslusar vid Tosteberga, Åhus och utanför Sölvesborg.
- Är du avundsjuk? Är du verkligen fåfäng?
- Nej. Men det kan kanske vara bra att inte bara se och höra, utan
även synas och höras. Örnarna har börjat visa upp sig vid Hornbor-
garsjön och lockar många intresserade ornitologer. Försöker bli kom-
plement till tranorna nu i vårvintertider. Borde vi inte göra något för
att komma mer i rampljuset?
- Nej du. Vi behåller vår policy om att se men inte synas. Att hamna
i kändispressen är vi inte betjänta av.
- Jag skall i alla fall höra med Punin på Stenshuvud eller med några
av Vångabergskorparna hur de ser på ostsidans pressuppbåd. Någon
av dem kommer väl hit i vår för att uppvakta Sugin och Sugut.
- Jag tänker skydda min integritet. Till skillnad från Örnnästet har
Pinus den Höge gott rykte i informationskretsar.

Vila i frid, ytterligare en tid. Daggmasken blir viril, först i april
(Foto: Gunin 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-29

Akt XXIX

Att spana åt samma håll

- Lugin, samma visa varje vår. Förlåt, varje år. Ja, eller vår.
- Gunin, du menar att människorna spanar åt samma håll?
- Ja. Två människor som älskar varandra, tittar på varandra.
- Vi korpar i samma situation, har av livet lärt oss, att titta åt samma
håll. Tittar människorna aldrig åt samma håll?
- Jo, det börjar bli vanligt nu. Som varje år. När temperaturen stiger
över nollpunkten kommer reflexen. Alla stirrar åt söder.
- Och alla suckar: ”Måtte det vara våren”?
- Just så. Och redan i januari kan det hända. Människorna verkar
sakna normala känslor för tid, natur och miljö.
- Gunin, kom inte med golfbanor igen.
- Nej, inte alls. Men någonting liknande.
- Ha, ingenting alls således.
- Skärpning Lugin. Sparka inte på den som redan ligger. Jag menar
omsorgen om de mänskliga täpporna. Flertalet vill ju att den egna
gräsmatta skall se ut som fairways och inte som ruff. Och detta gäller
konstigt nog även de som inte är golfbanefreaks.
- Ja, jag vet ju hur vansinniga vissa blir när vi sprätter upp gräsmattor
för att plocka ollonborrslarver och annan godis.
- Det är naturligtvis utmärkt att de anlägger goda grogrunder för vår
godis. Men ännu bättre hade det blivit om de kunnat lämna förnan
och daggmaskarna i ro tills i slutet av april.
- Ja, de borde kunna nyttja tiden bättre. Glömma golfbanor och gräs-
mattor. Titta på varandra. Älska varandra. Med varandra.
- Överlåta åt oss korpar att titta åt samma håll, spana in våren och
larma när det blir ett déjà vu.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-28










Bild 1. Tomhet = Ingenting?
Ingenting har här både begränsning och yta.
(Foto: Gunin 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-28

Akt XXVIII

Är ingenting någonting?

- Lugin, är det någonting? Nånting? Något?
- Nej Gunin, det är ingenting. Inget. Intet.
- Hur kan du prata om ingenting om det inte är någonting?
- När jag pratar om ingenting så menar jag att det inte är
någonting. Saknar du någonting i hjärnan?
-Nej, ingenting. Men när du pratar, pratar du ju om någonting. Detta
någonting kan ju inte vara ingenting. För om ingenting är ingenting
så pratar du ju inte. Men det gör du ju, kanske i sak om ingenting,
men likväl måste det vara någonting som går att prata om.
- Du menar att om ingenting är någonting, kan det då fortfarande
vara ingenting?
- Ja, om ingenting är ingenting vad betyder då ordet ingenting när du
använder det? Exempelvis om någonting.
- Om ingenting är ingenting kan jag ju inte tala om någonting som
inte är någonting, exempelvis ingenting.
- Nej, ingenting är en omöjlighet. Begreppet är en självmotsägelse.
- Då måste vi göra någonting idag.
- Ja. För gör vi ingenting så gör vi likväl någonting.
- Som kan tolkas som ingenting?
- Nej. Eller ...
- Nu vet jag en definition på ingenting.
- Icke.
- Jo, som svar på en fråga.
- Låt höra.
- Vad blir det efter planeringen av nya golfbanor på Bjärehalvön och
Hallands Väderö?
- Svaret är ju absolut inte ingenting. Det blir någonting, exempelvis
en ”Förlikningskommission”.
- Som kommer att leda till någonting?
- Ge dej. Nu flyger vi och gör ingenting.
- Nå garanterar jag att du går i drickat, störtar i Kattegatt.
- Kunde varit värre. Över någon golfbana.
- Jag räds ingenting. Inte ens golfbanor.

Bild 1. Vad, var och vilken månad?
(Foto: Gunin 200X)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-25

Akt XXVII

Vad, Var och När?

- Lugin, så är det dags för årets första ”Minneslucka?”.
- Gunin, är det en av dina egna bilder?
- Ja. Så den är en nutida bild. Maximalt två år gammal. Det får
ju vara något så när lätt i inledningen på året.
- Som vanligt gäller det att tala om vad bilden föreställer, var
på Väderön bilden är tagen och vilken månad under aktuellt år
kameran sade klick. Vilket år behöver således inte anges?
- Nej. Det gäller vad, var och vilken månad.
- Som vanligt vill Login ha svaret på e-postadressen före denna
månads utgång: [email protected].
- Exakt, med rubrik ”Minneslucka i januari?”
- Intressant och se om det blir fåglar eller grodor som fixar det.
- Det behöver inte ha med perspektivseende att göra.
- Måhända en smakfråga?

Bild 1. Detalj ur vykort Ydrehall Torekov (postgånget 1904)
Bild 2. Foto Ydrehall Torekov (Gunin 2005)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-24

Akt XXVI

Soptipptips

-Lugin, har du sett det nya monumentet vid Ydrehall?
- Visst Gunin, röd och ståtlig. Potent, men något krokig.
- Jag har kollat i familjealbumet. Det fanns en liknande ställning
redan i början av förra seklet. Jag frågade Kajak vad det kunde vara
för sorts tillställning, för folk lär ha lekt i den. Jag misstänkte det var
någon sorts ritualdyrkan. Man kunde åka linbana upp till toppen. Lite
klen för att vara fallossymbol. Människorna har ju alltid en övertro
på sig själva.
- Sugus påstår, åberopande Marin, att det var ett riktmärke för oss
fåglar på Väderön som hämtade mat på soptippar. När Marin 1904,
året då vykortet ovan postades, flög över ställningen och sedan flög
lika långt in över land, 3 km, kom hon till en soptipp i Slättaröd. Den
tidens MacFärdkost, en gedigen matdepå. Farfar och famor gillade
den.
- Men sedan försvann både ställningen och soptippen.
- Ja, och i början av 1940-talet kom det en militär bunker på
Ydrehall. Ett fort, en del i ”Per Albin-vallen”.
- Och så småningom en ny soptipp i Slättaröd. Fortet blev nu
riktmärke.
- Men tippen blev inte långlivad. Tyvärr. Hyfsad fast-food.
Varför nu en ny ställning?
- Kanske för att markera sopor. Ett varningsmärke.
- Va, en ny korprestaurang, en driv-in?
- Nej. Fortet. Rena sopan. Oätlig och livsfarlig. Osnyggt.
- Hade det inte varit bättre att sanera bort fortet. Fort som f-n.
- Var inte arrogant. Ställningen är ett historiskt minnesmärke om
de djärva sjöräddningarna utmed Bjärekusten. Livräddarna övade
här landtagning medelst ”raketlina och räddningsstol”.
- Ok. Heder då åt idealisterna inom Torekovs sjöfartsmuseum.
- Även tack. Vi använder ju både sjöfartsmuseets mast och den
gamla lotsstugan som riktmärke.
- Det har vi visat i ett par bilder förra månaden, vill jag minnas.

Wolfgang Amadéus Mozart 1756-1791
Målning av Johann G. Edlinger (1790)

Akt XXV

Människornas fågelsnack vådligt för oss fåglar.

-Lugin, hur mås det?
-Gunin, hur gås det?
- Det här artsnacket, som förekommer bland folk och fä blir
inte speciellt lustigare bland oss fåglar.
- Rätt. Rätt löjligt.
- Vad värre är, det kan leda till olycka.
- Hur då?
- Du vet att vissa av våra vänner bland måsfåglarna, framför
allt trutarna, har råkat ut för någon nervförgiftning.
- Ligger människorna bakom denna toxicitet?
- Förmodligen inte. Det kan vara en mutation i naturen.
Men vad jag vill komma till är en historia med anknytning till en
förgiftad gråtrut vid hamnen i Torekov. Ja, du vet hur trutar beter sig
när de är förgiftade, instabila rörelsemönster. Personen, en stilig
kille, som i gott syfte lyfte upp truten för att försöka hjälpa den,
förmådde inte situationsriktigt koppla greppet.
- Kan jag mycket väl förstå. En trut kan slå ordentligt med vingarna,
skrika och hugga med näbben – bete sig som en tuff hårdrockare.
- Killen såg sig förtvivlat omkring med en hjälpsökande blick, som
snabbt drunknade i ett par helt missförstående men leende ögon.
- Som dessutom råkade tillhöra en ovanligt vacker tjej?
- Ja en riktig skånegräbba.
- Tjejens kille, som stod i hamnkioskens glasskö, vände sig om för
att fråga sin trolovade om vilken sorts glass hon ville ha. Såg hennes
leende och läpprörelser samt måskillens belägenhet. Han kunde inte
höra deras samtal på grund av småungarnas skrik i glasskön. Han
skrek till killen: ”Kan du inte hålla truten, eller vad är det frågan
om?”.
- Aha, och en fatal missuppfattning uppstod?
- Ja. Tjejen blev smått chockad över sin ofta svartsjuke killes reak-
tion, som hon trodde berodde på konversation med måskillen och
inte på trutens oresolighet, för att inte säga brist på tacksamhet.
- Vad kan ha varit så okänsligt för känsliga öron?
- Jo, tjejen visade med sitt leende att hon inte rätt tolkat läget. Hon
frågade killen: ”Konstig måsart du sjunger duett med”. Killen sva-
rade nu smått road: ”Detta är ingen Mozart. Men jag sjunger gärna
duett med dej. Kommer du i min famn offrar jag gärna den här
skräntärnan eller vad det vara må. En skrikörn kanske”. För att testa
sin killes tillit gick hon fram och kramade om truthållaren. Att hon
sedan fick på truten av sin kille är en annan historia.
- Men truten då?
-Den kvävdes vid omfamningen mellan gräbbans väl tilltagna före-
träden. Passa dig noga för att påstå det var en skön död.
- Nej. I det läget tror jag till och med en skrattmås kan hålla truten.
- Mozart föddes 1756. 250-årsjubileum i år således. Men likväl indi-
rekt orsak till att en gråtrut miste livet i Torekov den 23 juli 2005.
- Även om han inte tillhörde kolonin på Hallands Väderö är det tra-
giskt. Men nervsjukdomen hade redan knäckt honom. Det är ännu
sorg i den fastlandbaserade Vråenkolonion.

Logins fotomontage med hjälp av DNA.-koder och datorn Odde över
hur en tänkt Astimid skulle komma att se ut.
Bild 1 Korsning med hane av gräsand och hona av hare
Bild 2.Korsning med hona av gräsand och hane av hare
(Ursprungsfoto: Gunin 2005 - - 06)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-21

Akt XXIV

Genetiska koden.
-Lugin, Login har med hjälp av DNA-modeller kalkylerat fram hur
en Astimid sannolikt skulle se ut. Lite avskräckande för vissa arter.
- Hurså Gunin?
- För människor gäller ju koden, att alla i stort sett är lika vad gäller
storlek och vikt, 120 – 220 cm resp 40 – 240 kg, med få extrema
undantag. Inom djurvärlden är skillnaderna oändligt mycket större.
- Ja, populärt från loppa till elefant, från kolibri till kondor.
- Nu har vi enbart talat om det yttre.
- Du menar hjärnas storlek och inverkan på förpackningen?
- Någonting ditåt. Gräsanden är ju inte speciellt begåvad. I männi-
skornas liknelsevärld finns ”press-anka” för någonting som inta är
någonting, utan snarare ingenting. Vad gäller sanningshalten.
- Haren är måhända något intelligentare, även om hon är rädd för att visa det. Men i fablernas värld är ju igelkotten bra mycket listigare
än haren. I djurvärlden är skillnaderna i intelligens vida större än
skillnaderna i människornas värld.
- Och liksom där, oberoende av längd och vikt.
- Ja. Effekten av skillnaderna ser du i astimidmodellen. Harens
huvud blir dominant över andens kropp.
- Och harens kropp över andens huvud.
- Det hela blir burleskt. Vi måste nog lägga ner experimentet.
- Hur skulle det bli, om experimentet lyckats, då vi korpar parade oss
med andra arter.
- På grund av vår överlägsna intelligens skulle inslaget av annan art
bli totalt försumbar. Det skulle bli som korpkloning.


- Du Gunin, du är klok som en pudel och listig som en räv samt har
minne som en häst.
- Nu fikar vi. Efter fikat skall jag ta upp några konstigheter från
människornas värld. Vi talde om den föga intelligenta anden. Men
det finns även den heliga anden och anden i flaskan. Vi talade om
någonting och ingenting. Frågan är om vi kan tala om ingenting, om
ingenting inte är någonting. Vad talar vi i så fall om?
- Politiker kan vist tala om ingenting som om det vore någonting.
- Du, det låter som någonting att testa efter fikat.

Trivselundanträngande och i vägenstående ting.
Sten i potatisen, tinor på kajen, liggande virke i
skogen, sten på sten vid sten, halmkuddar och båtar
på land och ingen horisont. Bilar som står på vägen
står i vägen, mycket annan står bara i vägen.
(Foto: Gunin 2005-2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-20

Akt XXIII.

Trivsel tvivelsutan utan trängsel

-Lugin, nu får du en sista chans. Ge exempel på några trängslar vi
kan rekommendera som intäktsobjekt via trängselavgifter.
- Vi får gå på döda objekt eller objekt utan egen vilja.
- Menar du riksdagsledamöterna när alla är i kammaren?
- Det är så sällan så det är inte mödan värt. Där är sällan någon
påtaglig trängsel. Varken avseende kroppslig närvaro eller vad
gäller anhopning av många goda idéer och reformer. Nej, det gäl-
ler sådana ting som människorna själv blockerar sig med.
- Menar du gruppknäpp? Eller när mer än en tanke samtidigt medför
kortslutning? Är kriteriet ”anhopning av många”?
- Ja, tautologi är väl en sorts trängsel?
- Du, människorna går ju till val i höst. Låt oss föreslå att för varje
gång en politiker, utan någon vettig eller bakomliggande tanke, upp-
repar ”skola, vård och omsorg, skola, vård och omsorg” så utgår en
avgift. Multum, multum.
- Logut tänkte sig nog något liknande bilarna, som kan avgiftsbeläg-
gas, inte bara för att de trängs i den pågående trafiken utan indirekt
skapar trängsel när de, som vi tidigare sagt, omotiverat står uppställ-
da på gatorna, i stället för på de egna tomterna.
- Aha, någon ”står i vägen”-avgift?
- Ackurat. Men skall stora belopp håvas in bör även medvetna hinder
som staket, stängsel, bommar och murar kunna avgiftsbeläggas.
- Vi blir radikala. Vi föreslår avgifter på allt som finns men som inte
bör finnas där det finns.Golfbanor bör kanske räknas dit?

- Tur att inte alla flaskposter, som flyter i land på Hallands Väderö,
har kvar rester av gin och rom.
- God natt broder.
- Sam. . .z.z.z..

Relativa trängselsituationer bland däggdjur och livsmedel.
Levande hinder, kor och får m.m., flyttar sig själv, vänligt.
Döda hinder, fångad sill och äpple m.m., kan man äta sig igenom eller så
ruttnar de bort ganska snabbt.
(Foto: Gunin 2005-2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-20

Akt XXII.

Trängseltvekan

-Lugin, det ser ut som du fått material från Logut.
- Jodå Gunin. Men jag tror inte det är mycket pengar i de här trängs-
larna heller. Flockälskande däggdjur har samma motivering som
fåglar, mygg , knott och andra svärmande fenomen i faunan.
Det sker skingring innan trängselkonflikt uppstår.
- Tveksamt ibland. Vad säger kor och får om knott och vad säger
människorna om mygg? Men ollonborrar är bra, de kan vi ätas oss
igenom.
- På tal om att äta. Trängsel finns även bland livsmedel
Människorna har en liknelse: ”Trångt som i en sardinlåda”.
Men livsmedel saknar tjänstgörings- och betalningsförmånga. Så de
kan vi glömma. Och som du sa om ollonborrarna, vi äter upp hind-
ren. Om inte, så ruttnar de bort kanska snabbt.
- Är loppet kört?
- Nja, Logut har en lista till.

Relativa trängselsituationer bland flockfåglar.
1 )Måsa, kajor, råkor och kråkor. 2) Starar. 3) Råkor. 4) Starar.
(Foto: Gunin 2005-2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-20

Akt XXI.

Trängsel kring trängselavgifter

- Lugin, det verkar ha gått bra med utmaningen om objekt att plocka
in trängselavgifter på. Var det ett stimulerande jobb?
- Det var varierat. Men du skall veta Gunin, att det spred panik i
många led. Eller rättare sagt i vissa flockar.
- Det kan jag förstå. Trängseln är ju relativ. Den finns framför
ögonen men utgör inget reellt hinder. Upplöser sig när man kommer
tillräckligt nära.
- Trängselavgifter för fågelflockar vore ytters ohemult.
- Ja. Och de största och tätaste flockarna uppstår i samband med att
de olika arterna samlas för flyttstrecken söderut. Rykten skulle lätt
uppstå att många flyttat söderut för att undkomma trängselavgifterna.
- Som människor, förmögenhetsskatt och skatteparadis.
- Är det mer än fåglar som gengäldat frågorna kring trängselavgifter?
- Ja. Logut håller på med sammanställningen.

Som framgår av gamla vykort ur familjealbumet har trängsel varit
signifikant för hamnområdet i Torekov under lång tid.
Först genom segelfartygen,
sedan genom ökad kusttrafik med skutor
och slutligen på grund av den allt mer ökande bilismen.
Situationen är närmast kritisk och kaotisk under nutida semestertider.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-19

Akt XX.

Trängselavgifter?

- Lugin, jag säger bara Stockholm. Där vet man hur pengar skall
håvas in. Dagens idé och mode är trängselavgifter. Man har börjat
med bilisterna.
- Vad då börjat med, Gunin? Kommer försöksverksamheten att vid-
gas? Du ser illmarig ut. Ut med snacket.
- Jag säger bara Torekov. Vilken trängsel runt hamnen sommartid.
Rena skattekistan. Att kombinera parkeringsavgifterna för bilar och
hamnavgifterna för båtar med trängselavgifter kan ge multum.
- Skulle inte bilisterna söka parkering i andra delar av byn än hamn-
området och båtarna söka sig hit till Hallands Väderö?

- Med dagens teknik går det att registrera alla bilar och båtar varhelst
de blockerar framkomst och kan ge inkomst. Fördelen är att även de
boende i samhället, som inte ställer sina bilar på tomtmark utan på
gator och gränder - och de är väldigt många – skulle tvingas betala
avgift. Multum, mul-tum. Trafiksäkerheten vis á vi lekande barn
skulle påtagligt öka.
- Och alla de som ankrar här vid Väderön, huller om buller, blir be-
alningsskyldiga för slitage och förekommande nedskräpning. Skräp
som sällan innehåller något ätbart. Mest plast och papper.
- Nu du Lugin, nu skall vi vara innovativa. Be alla i vår omgivning
lämna in förslag till Login om alternativa trängslar, som kan avgifts-
beläggas.
- Spännande. Jag skall be Logut om hjälp. Jag hör av mig.

Bild 1. Fjäder som källhänvisning.Kallskärslid snett upp till höger.
Bild 2. Fågeltornet med utsikt mot Isternäset och Helge å.
Fjädern sedan den förlorat sin kraft.
(Foto: Lugar 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-18

Akt XIX.

Bortkommen fjäder återbördad.
Fjädereffekt orsakade översvämning i Vattenriket?

- Fantastiskt Lugin, Lugar är tillbaka från Vattenriket igen och han
har familjens bortkomna örnfjäder med sig hem.
- Du Gunin, jag visste faktiskt inte om att han har varit borta. Jag har
varit isolerad med ett ”mission impossible”. Det var ju inte så länge-
sedan Lugar var i Kristianstadsbygden. Vad gällde det nu? Va! Sa du
att han hade örnfjädern med sig hem? Bortkomna? En fjäder som
kan finna vatten är knappast ”bortkommen”, möjligen tappad bakom
ett flöte. Förlåt, framför ett flöde.
- Inga skämt nu Lugin. Lugar var där i släktforskningssyfte. Han pas-
sade på nu när det var årets harjakt på Väderön. Han gillar inte allt
smällande och risken för vådaskott. Han blev nästintill deprimerad
när hörde om harinnan Idus tragiska bortgång.
- Jag såg inte till systrarna Sugin och Sugut här i helgen. Var de med
Lugar?
- Förvisso. De tänkte nog kolla in om det fanns några trevliga korp-
killar där. Det lider mot vår. Det var stor fågelskådarhelg runt om i
Kristianstadsbygden. Vattenriket, havsörnarna vid Tosteberga, och
vid Äspet i Åhus. Dessa skådedagar brukar ju locka mängder med
fåglar av alla de arter. Vännen Svahn från Ivösjöbygdens Natur var
där. Sugin betittades av en vångabergskorp och betuttades.
Du kan läsa Kristianstadsbladet från måndagen den 16/1 s. A5+A14.
- Men fjädern? Var det häleri? Hur löstes det? Diplomatbrevet till
Mexicos president kan ju inte ha hunnit fram.

- Eftersom så många fåglar samlats var stämningen god, rent av hög,
och snacket gick. Lugar, han är klipsk, lade puzzel - fick en bit här
och en bit där. Via den omfattande översvämningen av Vattenriket,
för ett par år sedan, där hela Tivoliparken låg under vatten och val-
larna mot Hammarsjön höll på att rämna, gick spåren till en terrorist-
grupp av attackänder. De hade nyttjat fjädern i fågeltornet utmed
Linnérundan, mellan soptippen och Helgeå för att öka vattenståndet.
Men vattentillflödet blev så mäktigt att förövarna blev rädda och
flydde utomlands. Fjädern hade förbrukat all sin kraft, gömdes och
föll i glömska.
- Men någon tipsade Lugar?
- Ja, en uggla, avslöjar inte vem, hade uppmärksammat att en holk
intill fågeltornet inte nyttjades. Mesarna var liksom lite mesiga att
våga sig in. Skrönade om att det bodde en örn i holken.
- Lugar kunde räkna ut vilken holk det var och hämta fjädern?
- Inte bara det, han fick så många pikanta detaljer att han tror sig
kunna rekonstruera fjäderns irrfärder från Väderön till holken invid
Isternäset. Någonstans i kedjan finns en Nuder.
- Nu äter vi, så lyssnar jag flitigare efteråt.
- Avslöjar du då din ”mission impossible”?
- Möjligen, vad det lider.
- Vi får be Lugar om dagsläget i släktforskningen.

Bild 1. Gräsand. Anonym ur en lång kö.
Bild 2. Harinnan Idus. Skjuten vid harjakten 15/1 06.
Bild 3. Nyårsrevyns animering av experimentet ”Astimid”.
(Foto: Lugin 2005--6)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-16

Akt XVIII.

Tragedi och familjesorg. En uppskjuten skvadervariant.
En dröm – Astimiden -skjuten i sank

Gunin, det var ju ytterst tragiskt detta, just när vi såg möjligheten.
Tragisk även för familjen.
-Ja, Lugin, idén som så ekivokt presenterades på nyårsrevyn var ju
i sig ett slag under bältet, i dubbel bemärkelse. Men tror du det hade
fungerar, rent biologiskt?
- På DNA-teknikens och kloningens nuvarande ståndpunkt är det
tveksamt. Men ett experiment hade varit intressant. Någon måste
försöka. Det ligger så att säga i sakens natur eller är en naturlig sak.
Kanske inte mellan en hare och en and. Skvadern i Sundsvall, kors-
ningen mellan en hare och en tjäder, är ett falsarium. En produkt av
en körsnär. Men en strålande innovation för turismen. Tänk om vi
kunde få fram en ”äkta vara”. Vilken invasion till Hallands Väderö.
- Vilket namn skulle vi ge den? Skväder Ö?
- Den skall heta Astimid. Och djurrättsligt tillhöra familjen hardjur.
Vi vill inte sen den som fågel.

- Tänk att det endast fanns en hona, Idus, som ville ställa upp.
- Och hon går och blir skjuten under årets harjakt på Väderön.
Tvåhundra bom och en träff. Ofattbart.
- Vi borde gömt henne bättre. Lita aldrig på sannolikhet och statistik.
Inte ens när det gäller söndagsjägare.
- Tror du hon blottade sig? Med tanke på hur experimentet animerat
visades upp på nyårsrevyn. Hon offrade sig nog av skamkänsla.
- Ja, men gräsanden då? Den manliga delen i experimentet.
- Där finns det hur många villiga som helst. Alla ser lika dana ut.
Ingen behöver känna sig utpekad. Vi vet inte ens namnen på alla de
som stod i kö.
- Söker du upp Idus anhöriga och framför vår medkänsla, så startar
jag arbetet att hitta en ersättare. The show must go on. Turism är ett
villkor för Bjärehalvöns överlevnad. Det kommer inte att räcka med
tennis och golfbanor. Inte ens med 20 golfbanor. Möjligen 21.
Ostraffbart
- Ok, vi syns.

Bild 1. Källkritik vid källan. Men kossorna pumpar själv vatten
från ”fjäderkällan”.
Bild 2. Fjäder gav fä men inga fjäderfä.
Bild 3. Fort Nudernäste. Klanen Nuders gömma för konfiskerad
och stulen egendom.
(Foto: Lugin 2005)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-15

Akt XVII.

Källkritik?

- Gunin, såg du i våra tidningar att Mexiko hoppas få tillbaka en
fjäderskrud som tillhört Montezuma?

-Lugin, hade jag gått i svensk grundskola hade jag svarat: ”Jag känner
inte typ Mexico eller Monsutema”. Men nu vet jag bättre. Fjäder-
skruden är femhundra år gammal och har prytt aztekernas härskare
Montezumas huvud. Fjädern finns i dag i ett museum i Wien. Öster-
rikarna stal den från spanska erövrare, som i sin tur stulit den 1521 i
Mexico. Mexicos krav på återlämnandet har väkt förhoppningar om
att andra mellanstatliga stölder regleras. Exv. att Sverige lämnar till-
baka Djävulsbibeln till tjeckerna och att grekerna får tillbaka sin Par-
tenonfris från England. Men varför tar du upp detta känsliga ämne?
- Jo, vår familj hade en stor örnfjäder som länge prydde vår bo-
ning. Mormor Surin hade fått den av en amerikansk örn, som vilat
upp sig på Väderön, efter en vingskada - blixtträff på hög höjd.
En dag, med nordostlig vind, städade Surin boet. Fjädern lossnade
och gav sig iväg mot Hied. Den höll på att dala i skogen, men fick
lite termik över Engelska kyrkogården och orkade på så sätt utanför
skogen och gärdesgården. Den landade på ängen, mellan Lots-
stugan och gamla ekologiska stationen, nära Hellnerska villan.
- Den historien har jag hört. Det vara samma dag som några slag-
rutemän letat vatten på hela Väderön utan att lyckas. De satt och
deppade vid Lotsstugan och såg fjädern dala ner. Och som en blixt
från klar himmel, kanske en ättling till den som slagit örnen, upp-
stod en källa. De så kallade vattenletarexperterna jublade. Fjädern
försvan, förmodligen stulen.
- Källan omvandlades efter stölden till en vanlig vattenbrunn
- Men vart vill du komma Lugin?
- Punin på Stenshuvud påstår att han sett fjädern i Yngsjö. Någon
vid ett framgångsrikt vattenföretag i orten lär ha hittat vatten med
hjälp av en örnfjäder.
- Nu förstår jag vad du syftar till.
- Precis, jag skall anmäla stölden av vår fjäder till president Vicente
Fox. Samma diplomatiska dokument som han använder mot rege
ringen i Wien skall vi sen nyttja mot Malmbergs i Yngsjö.
- Malmbergs i Yngsjö är duktiga och behöver ingen örnfjäder. De
var dessutom inte med på Väderön. De är helt oskyldiga.
- Jag vet, men de vet kanska någonting. Hört rykten.

- Jag tror det är någon anfader till skatan Nuder. Kanske någon
av nuderpojkarna försökt sälja den till brunnsborrare. Har vi kol-
lat deras tjuvgömma? Har vi kollat hälarna?
- Ja vi har varit i Fort Nudernäste. Den fanns inte där. Men en del
annat, som vi skall ta itu med.
- Bra, då får vi veta om detta i en kommande akt.

En fin rollprestation av Olor i den representationalistiska
realismsketchen ”Den döende svanen” under nyårsrevyn
”Svansjön”. (Jfr Akt X). Foto: Lugin 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-13

Akt XVI.

Realism?

- Gunin, här har jag ytterligare en bild från nyårsrevyn.
- Lugin, den ser ju rent sjuk ut.
- Döende Gunin. God realism. Fin prestation.
- Men varför?
- Sketchen var ett debattinlägg i energifrågan. Kärnkraft eller
vindkraftverk. Samhällsfarlighetsminister Mona Sahlin har ju
gått ut i media, bl.a. Kristianstadsbladet 12/1, med en debattar-
tikel om att ”Vindkraften är vår framtid”. Ur artikeln framgår att
regeringen tagit beslut, som underlättar för en rejäl utbyggnad av
vindkraftverken, den viktigaste källan med potential för att nå
enbart förnyelsebar energiåtgång i Sverige år 2016.Enligt beslutet
måste vindkraftverken därför få en större regional spridning än i
dag. I dag ger de 0,5 % av elenergibehovet.
- Du menar att en ökning från 0,85 TWh till 15 TWh på 10 år?
- Inte jag. Men med den målsättningen, ökning och spridning, ser jag
framför mig, om några år, från Pinus den Höge, hundratals vind-
snurrar, 100 på Kullaberg, 100 här på Väderön, 50 vid Hovs Hallar
och ett par hundra ute till havs på våra fiskebankar.
- Varför protester?. Det gäller ju bara att hålla inne vingarna.
- Vems vingar? Snurrornas eller fåglarnas?
- Hade det varit bättre med Barsebäck I och II vid Hovs Hallar? Så-
som det en gång var på gång.
- Nej, men nu glider du från ämnet. Jag slutar. Du är indoktrinerad.
- Kom igen med något roligt från revyn.
- Vi hörs.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-12

Mellan-Akt IV.

La Nilsson

- Kajak, minns du när vi besökte kajparet Corve och Modela,
på prästgården i Västra Karup?
- Ja Sugus, jag minns. Det måste ha varit i början på 1980-talet.
Det var varmt, lugnt och stilla. Till och med råkorna i kolonin på
andra sidan kyrkan var tagna av värmen, tysta och dästa. Koltrasten
i kyrkoherdens berså sjöng dämpat och näktergalen i snåren hitom
mejeriet lät, förlåt uttrycket, mesig.
- Och för att söka svalka flög vi upp under takåsarna i kyrkoskeppet.
Corve kände till en oskyddad ventil.
- Genom springor i innertaket kunde vi se att kyrkorummet var knö-
kafullt med människor, som vi trodde sökte svalka.
- Ja, men så hände det. En första ton. Råkorna ryckte till, koltrasten
tystnade och hos näktergalen sviktade både tarsen och tersen.
- La Nilsson sjöng i sin hembygds kyrka.
- Vilken uppvisning i sångkonst.
- Och vi på första parkett, rakt ovanför, när de höga c-na gled genom
takgliporna. Var detta vår skapares belöning för vår egen oförmåga?
- Och på den tiden var det inte passande att applådera. Bifallsyttring
skulle ske medelst resning och bugning.
- Att vi flaxade våldsamt med vingarna var det ingen som såg eller
hade ont av.
- Vi flaxade verkligen av upphetsning och inte på grund av solens
upphettning.
- Nu har solen för evigt gått ner för Birgit Nilsson. I veckan begrovs
hon i samma kyrka vi hört henne sjunga i.
- Jag tycker på något vis, att efter den dagen i kyrkan sjunger både
koltrast och näktergal vackrare.
- Självfallet lyssnade även de.
- Sorgligt att vi kråkfåglar inte är musikaliskt bildbara.

Hallands Väderö är en bra grund för golfbanor. Naturbanor med naturliga sand-
bunkrar och smala fairways. Hedbana, parkbana, skogsbana, linksbana och
seasidebana – allt i ett. Möjlighet till spektakulära vattenhinder.
Foto: Gunin 2005. Stigen från fyren till Sandhamn.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-12

Akt XV.

En fantastisk golfbana

- Lugin, vad vet du om en albatross? Vad vet du om en eagle?
- Gunin, du ser lurig ut. Menar du någonting annat än våra kom-
pisar i fågelvärlden? Örnar träffar vi ju från och till här på Väderön.
Jag mötte en vandringsalbatross, en stormfågel på strövtåg, trots
han hette Alcatraz, utanför Skagen i höstas. En stor rackare. Han
hade världsrekord i vingbredd.
- Både rätt och fel Lugin. Läste du Nordvästra Skånes Tidningar –
NST – i går? Lars Henningsson, vd. för Skansen i Båstad efterlyste
nya idéer för ökad turism på Bjärehalvön.
- Skansen? Finns det ett Skansen i Båstad? Då förstår jag detta med
örnar och albatrosser. Han vill utöka sitt fågelhus och fågelberg.
Han vill kanske ha dit några korpar också?
- Fel, fel Lugin. Du vet mycket väl att det inte finns något Skansen i
Båstad som djurpark. Skansen Båstad är hotell och Spa. Lars vill ha
fler turister. Gärna golfspelare. Aktiv turism. Aktiva turister.
- Aha Gunin. Golfspelare på Skansen och fåglar i Norrvikens Träd-
gårdar. Stackars fåglar. Albatross är tre under par och eagle två
under par, golftermer. Blaha.

– Lugin, bli inte putt nu. Vad jag vill komma till är hur perfekt
Hallands Väderö är för en eller ett par golfbanor.
- Putt, ett par? Golftermer igen. Kommunen har ju redan sex banor
och det råder slagsmål om ytterliggare två eller tre. Räcker inte det?
Öllöv, Påarp, Norrviken och Hemmeslöv. Och nu Väderön?
- Lugn Lugin, det var mest ett tankeexperiment. Men medge att det
skulle kunna bli fantastiska naturbanor. Både seasidebana, linksbana
och skogsbana , allt i ett. Med naturliga sandbunkrar och fina vatten-
hinder. Flygfotot (S-E Svensson) i NST (s. 4) i tisdags såg väl inbjudan-
de ut? Medge det.
- Bilden var inbjudande. Med golfbaneförslaget är sjukt. Väderön är
ett naturreservat.
- Kan du inte se framför dig, från Pinus den Höge, ett antal stora lyx-
kryssare ligga för ankare i öasundet. Med internationella golfspelare,
som sprider sig över Väderön och Bjärehalvön. Tänk vad mycket
matrester de skulle kasta runt sig, oss fåglar till fromma.
- Slut med svingar. Snart kommer du väl med fältryttare, bågskyttar
och Robinssonäventyr. Tills nästa gång vi pratas vid kan du fundera
på skvadern.
- Ok, bakåtsträvare.

Fotografier visande miljön kring den ”Liggande linden”
Bild 1. Från vykort 1930-talet. Hovfotograf G. Brink. Från V
Bild 2. Från vykort 1940-talet. Lektor Hervid Vallin. Från V
Bild 3. Från vykort 1980-talet. T. Lindeberg ULTRA. Från O
Bild 4. Foto 2003 Gunin. Från O
Bild 5. Foto 2005 Gunin. Från V

Mellan-Akt III. 2006-01-11

Korparna på Kallskärslid

Liggande linden – den berömde.

- Lugin. Duvorna Pax och Paxe avstod från bostad i den
liggande linden. Jag fick lite material av Logut om detta
märkliga och smått berömda träd. Omtyckt fotoobjekt.
Trädet har förekommit i några filmer, bl.a. Ronja Rövar-
dotter. På bildsviten ovan ser du förändringar som ägt rum
i rumsmiljön. Från att ha varit en individuallist är trädet nu
nästan en av många i en skogsdunge med olika trädslag.
- Intressant Gunin. Jag skall låna Hervid Vallins bok ”Besök
på Hallands Väderö” (1977) och läsa lite om växtlivet.
- Bra. Gör så. Vallins bild ovan finns i boken på sidan 47.
Och i morgon tar jag upp detta med golfbana. Vi ses.

Bild 1. Råkostlottorna.
Bild 2. Att se hotande duvhökar med nacken.
Bild 3. Fallossymbol på Vä Klackabacke.
Bild 4. Bostadsområde med religionsfrihet.
(se vidare i texten under Akt XIV)
(Foto: Lugar jan. 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-10

Akt XIV.

Inför resa i västerled

- Lugin. Låt se vad Lugar berättade om duvorna och livet
i ”fjärran östern”. Något framgår av hans bilder ovan.
Första bilden påstår han är en grupp ur ”De flygande lottorna”.
En hjälporganisation inom kråkfåglarna. Här en råkdivision.
Till skillnad från oss korpar ger sig råkorna ända in på männi-
skornas boningar och plockar mat som lagts ut till småfåglarna.
Gammal ost kan blir råk-ost och gamla grönsaker blir rå-kost.
Råkorna – lottorna – kunde hjälpte Lugar med mat.
- Men duvorna då? Kom till sak.
- Inga problem. De kommer gärna till Hallands Väderö och blir
Klippduvor, dessa stackars stressade brevduvor. Enda kravet var
tillgång till ett modernt duvhöksskydd. Bild två ovan visat utprov-
ningen av en nackvarnare. Varnar inte för nackar, utan kan får duvor
att kunna se bakåt utan att behöva se bakåt.
- ???.





- Strunt i det. De ställde ett krav, nämligen att någon otillbörlig
konkurrens i form av alternativ kommunikationsmöjlighet inte får
tillkomma på Hallands Väderö, så som skett på Vä Klackabacke
(bild 3), om de två skall tjänstgöra som informationsöverförare.
Dessutom ser de fram emot att det nya rederiet för väderötrafiken
skall vara lika hörsamma för fågelskådning som för sälsafari.
- Hur visste de om nytt rederi? De orkar väl flyga över öasundet?
- De hade ryktesvägen, via boförmedlingen, hört talas om en berömd
liggande lind. De hade fått se Ronja Rövardotter, på video, hoppa
från gren till gren. Det blir ju lätt en Lindgren. Och därifrån till Bjäre
Shipping är ju barken tunn. Men de vill ha en bomiljö som påminner
om den de har i Vä (bild 4). Och det är ju helt klart inga problem.
- Vilken trosuppfattningar har de?
- Vadå trosuppfattning? De har bra självtillit. Räcker väl?
- Är de kristna? Har du inte spanat in dagens Nordvästra Skånes Tid-
ningar. För att bo på Väderön måste man tydligen vara kristen.
- Gäller väl bara fyrvaktarbostäderna ? Av falkarna från Akt XII, du
minns, hade Rustico asatro och Biarmi var grekisk antikortodox.
- Duvorna, Pax och Paxe, har ju gjort tjänst som fredsduvor så de är
mer kristna än vanliga kristna. De kan mycket väl finna en bra bo-
plats i granarna i lunden innanför Vitasandbryggan.
-Sa du Granlund. Då har vi snart en golfbana på Väderön.
-Det tar vi i nästa akt, eller i någon därpå.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-10

Akt XIII.

Resa i österled

- Du Lugin, Lugar är hemkommen från sin flygtur till Vä
Klackabacke vid Kristianstad. Du minns uppdraget han fick i
Akt VII och mellan-akt II?
- Mycket väl broder Gunin. Förhandling med två duvor. Jag har
träffat honom. Jag tyckte han kraxade konstigt. Inte sitt vanliga
”korp-krack, korp-krack” Lät mer som ”krab-krab, krab-krab”.
Han måtte väl inte fått fågelinfluensa eller något på hjärnan.

- Tror inte det. Han var rent ut sagt förbannad. Inte på duvorna,
utan på KRAB, Kristianstads Renhållnings AB.
- Vadå? Det verkar ju alla vara. Revisorer, vissa politiker och s.k.
fria skribenter. Och några till. Kretsloppsparken i Åsum är väl fin.
- De har lagt på locket. Därför är han sint.
- Lagt på locket? Försöker de tysta ner internkonflikterna? Dölja
något för Kristianstadsbladet eller 2 x Bergkvist.
- Det gäller Härlövsängtippen. Fåglarnas MacFärdkost. Hela härlig-
heten är övertäckt med jord och slam. Tala om miljövandaler. Ingen
tänker på oss fåglar. Ingen läser längre ”Tyst vår”.

- Lugar klarade sig hem. Hur fixade han maten? Kom han till
tals med duvorna?
- Låt mig först tala om en sak, sedan vi tar lunch och jag berättar om
duvorna. En sorglig händelse vad gäller Härlövs ängar. I början på
1970-talet utlystes det en arkitekttävling om utnyttjandet av detta
unika område, enbart ett åkast från en stadskärna. Segrade gjorde
ett danskt arkitektpar. De föreslog ett betongdäck över hela tippen
och parkering inunder, bland soporna. Det bästa förslaget, enligt min
mening – ett nordens Venedig – var signerat Peter Broberg.
- Landskronagruppens arkitekt och humanist?
- Just han. Humanteknologins banerförare. Han, mannen som kom
ihåg att leva medan han gjorde det, avled förra veckan. Så nu kan
Härlövs ängar ligga där och låta sina överförmyndare skämmas.
Vilken tillgång det hade varit idag. Även för fågellivet.
Nu lunch, sedan duvorna

Vykortsbild på Rusticos och Biarmis falkunge.

Akt XII

Asylminne

-Gunin, var du inte oresonligt tuff när du tyckte jaktfalkarna kunde
bära sina pickelhuvor permanent? För evigt blinda.
- Möjligen Lugin. Men för mig är de skolade och tränade terrorister.
- Tror det mer beror på falkenerarens mentalitet och träningsmetoder.
Minns du inte falkarna som farfar Marun berättade om?
- Jodå, paret Rustico och Biarmi, som rymde hit till Hallands Väderö
och sökte asyl för att de inte fick para sig.
- Ja, de lär ju ha varit trevliga gökar. Förlåt falkar. Rustico, från Bor-
garnes i Island var med på en isländsk galeas i Medelhavet och träf-
fade Biarmi, som kom från Samsun i Turkiet. De tyckte Väderön låg
mitt på linjen mellan deras respektive födelseplatser. De fick en unge
här på Väderön och bosatte sig sedan på Orkney.
- Varför flyttade de? De var ju omtyckta. Ungen var ju till och med
linslus på ett vykort.
- Väderöns asylregler var för tuffa. Deras jaktinstinkter riskerade bli
alltför avtrubbade. Jakträtten var ju en handelsvara, en fråga om
arrende. All tjuvjakt kunde leda till att asylrätten gick förlorad.
- Men de lär ha varit roliga. Deras dispyter, när Rustico med sina
isländska gudar konfronterade Biarmi och hennes grekiska gudar
är ju en berättarlegend på Väderön. Farfar menade att dessa skär-
mytslingar borde ha roat herrar Ahlström, Linander och Ask mer än
harjakterna.
- Jag skall kolla med Kajak om han vet något om falkarnas vidare
öden.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-06

Akt XI

Terrorist eller politiker?

-Gunin, minns du Icterina?
-Lugin, menar du den lilla gulliga gulsångaren vi lyssnade till i
somras vid punkt 402 på söder i Torekov?
- Ja, men hon ville hellre kallas härmsångare. Jag säger ville, för
hon anade oråd redan vid avfärden till tropikerna i höstas. När hon
är tillbaka sent vår vill hon kanske bli gulsångare på heltid.
- Vad är på gång?

- Människorna har ju vid nyår instiftat en lag om förbud mot
maskering vid demonstrationer, sammankomster och folksam-
lingar. Gäller vid alla skäl utom religiösa. Nu är hon rädd av vi i
fågelvärlden skall göra något liknande; ett förbud mot att gömma
sig bakom andra fåglars sång och läten. När hon i vår som vanligt
sjunger som koltrasten eller näktergalen, utan att kunna visa upp
motsvarande fjäderdräkt, är hon rädd att bli betraktad som terrorist.

- Sånt kvitter, jag kan bli religiös för mindre. Möjligen skulle en
sådan lag kunna befria jaktfalkarna från sina löjliga skinnluvor.
Visserligen är det ju omvänt där. De har luvor när de sitter still
och är utan när de leker terrorister. Således evigt luvetvång.
- Tänk om vi kunde stifta lagar för människorna att leva efter. Då
skulle jag föreslå att alla vänsterfotade skulle ha en domus-påse
över huvudet och alla högerfotade en Ica-påse.
På det viset vore det lätt att se vilka som är politiker.
- Va?
- Jovisst,de kan ju inte ha någon påse alls.
De har ju huvudet under armen.
- Även de som inser samhällsskadan av fastighets- och förmögen-
hetsskatten?
- Spelar ingen roll. De är så klarsynta att de ser genom vilken påse
det vara må. Även om den är v-märkt och miljötillvänd.

Cygnus och Olor ur ”Enleveringen i Rådhuset”
(Foto: Lugin 2006-01-01)

Korparna på Kallskärslid

Akt X.

Ur Nyårsrevyn ”Svansjön” – inslaget om ”Ankedammen”

-Lugin, hur var den? Årets nyårsrevy. Du hade ju fribiljett till
premiären och såg ju även lite av generalrepetitionen.
- Ja Gunin, jag har tidigare visat ett par bilder därifrån. Bilden idag
är från en av sketcherna ”Från ankedammen”, som framfördes som
en hyllning till gästerna från Kristianstads Vattenrike.
Några snattrade och ogillade namnet ”ankedamm”. Men snattret
talade sitt eget språk och flertalet fann framförande och innehåll
underhållande och berättigat. Jag har ännu inte fått ljudupptagningen
i utskrift från Logut, men här lite ur det jag hörde bland allt kraxande
och snattrande:

   Mörke kd-fursten kom då ner
   hotande och vred ...
   ...förtroendet i botten
   ville råda över potten
   Han förförde lju(s) skön Heléne
   som inte sam på egna ben . . .

- Något om Båstadpolitikerna?
- Mycket. En parodi på ”den som gräver en grop åt andra” var
”den som anlägger en väg åt nästan ...”.
Det här med politiker, som lämnar partierna med ändå sitter kvar
som ”politiska vildar”, finns både i Båstad och Kristianstad, kom
av synonymskäl att bli ”politiska vildar och galningar”. När de blev
kallade för dårfinkar lämnade en hel flock pilfinkar sina fina platser
i rosa rugasabusken intill scenstranden. Bofinken Knut satt kvar.
Jag får återkomma.

Husbåt i Torekovs hamn.
Foto: Gunin 2006-01-02 på vykort ur
familjealbumet)

Akt IX.

Fastighetsskatten igen

-Gunin, hur är det med din time out?
-Lugin, jag har varit vid Hovs Hallar och talat med våra kusiner.
Jag flög över Torekov, campingplatsen och Norrebro.
- Jag såg att Nordvästra Skånes Tidningar, den 31/12 05, hade ett fint
reportage med ”Norrebro under fyra årstider”. Vackra foton av Mats
Roslund. En fin plats. Lite fiskrester från fiskarna och lite annan från
camparna. Vänligt folk.
- Jag läste artikeln hos Logut. Forskade lite i det förflutna. Det var ju
ett dj-a stenkastande i insändarspalterna under förra året. Bråk mel-
lan campare, en del bybor samt fiskarna kontra sommarstugeägare.
Vem och med vems rätt stenbumlingar begränsat parkeringen och
försökt utestänga camparna . När man ser hur fint husvagnsägarna
ligger, fritt intill havet och med utsikt mot oss på Väderön, kan jag
förstå att en del av de fastighets- och förmögenhetsskattetyngda stug-
ägarna mår dåligt, av ekonomiska skäl. Att några av dem dessutom
mår dåligt av empatiska skäl är ju däremot olustigt. Jag har läst om
den sorglustiga expropriationen av campingplatsen i Torekov, under
senare delen av 1970-talet. Tala om vissa människors brist på empati
och ”byggmaffians” makt över svaga kommunalpolitiker.

- Där Gunin, har du ju ett sätt att komma från fastighetsskatten.
Husvagnar. Stugor på hjul. Sedan utan hjul. Visserligen gick de ”på
pumpen” med den sista varianten på Norrvikens Camping en gång i
tiden. Och i Torekov blev det åtal för att det stod ”manskapsbod” på
fakturan i stället för ”husvagn”. Och du, nu funderar länsstyrelsen på
att ge tillstånd till ytterligare övervakningskameror, för övervakning
av de husvagnar som står obebodda på campingplatsen i Torekov.
Märkligt. Förekomsten av fasta platser var ju ett bärande skäl till att
expropriationen kunde ske. ”Den enes död, den andres bröd”
- Ja, du ser att det är fel av många anledningar, Lugin. Beskattning
eller åtal kommer om de blir tillräckligt många om den lösningen.
Camparna med sina husvagnar är ständigt jagade. Det medför oftast
ett allmänt campingförbud, som här på Väderön. Å andra sidan växer
antalet stugor på campingplatserna. Jag såg utökningen i Torekov,
när jag passerade över Strandskogen och idrottsplatsen.
Flytermossen har blivit fin.

- Men det är väl bra. Att det finns stugor i fina lägen att hyra för alla
de som inte vill ha, eller har råd till, en egen stuga.

- Självklart. Men de olika regelverken för kostnader, skatter och
sociala betingelser skapar missförstånd och osämja. Brist på empati
skapar segregation i olika steg. Den fiktiva fastighetsskatten är i sin
nuvarande utformning inte en beskattning som kan upplevas som
fördelningsrättvis av enskildas resurser. Enbart blinda (s)-politiker
ser den som en ”Robin Hood-skatt: Tag av de rika och ge åt de fatti-
ga”. Det är nya resurser som måste skapas för att lyfta samhället i sin
helhet. Hästgårdar näringsbeskattas, ingen fastighetsskatt, och nu får
de en satsning av (s)-pengar. Vilken är drömmen om ”Robin Hood” här?

- Och som du ju tidigare hävdat, den bakomliggande fastighetstaxe-
ringen är så dubiös att den skadar tilliten till myndighetsutövningen.

- Jämför med den ”husbåt” som jag såg när jag passerade hamnen i
Torekov. En tjusig båt i bästa läge. Ingen fastighetsskatt. Retar en
del. Ett försök har gjorts att alla båtar skulle registreras, precis som
bilar. Floppade ur till en frivillig grej. En beskattning av båtar, hus-
vagnar, golfklubbstugor och hästgårdar, som ingen regering vågat sig
på, löser ju på intet vis en stugägares ekonomiska problem. Nej du
Lugin, vi får tänka ut någonting annat än att bolla skatter mellan
olika objekt. Jag får kanske lyssna till min Talisman.
- Får jag veta något i Akt X.?
- Ytterst osäkert. Men så småningom. Måhända.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-03

Akt VIII.

Vårkänslor i midvinternatten.

- Sugus, två ollon för dina tankar.
- Tack Kajak. Jag tänker på vårkänslor.
- Mitt i smällkalla vinternatten?
- Ja, jag tycker naturen ibland är orättvis. Jag var hos Logut och tittade i några tidningar. Sidovis med barnbilder, från BB och dop.
Människorna tävlar om att föda första barnet på det nya året.
Det är ju ingenting vi kan medverka i med våra fasta rutiner. Vi
kläckte fem ungar ur tre ägg. Vad hände? Paparazzineriet sov.
Men vid människornas BB:n flockas fotografer vid nyårstid.
NST basunerade den 2/1 på sidan 10 ut: ”Välkommen lille Tiger”.
Äntligen, tänkte jag, får vi i övriga djurriket vara med.
Men icke. Det var en liten människogosse, med föräldrapar på Råå,
som på BB-Helsingborg tittade ut helt och hållet kl. 00.43 på nyårs- dagen. Att pojken fick namnet Tiger beror, enligt NST, på att hans farfar anser att det är mer klös i pojkar än flickor.

- Töntgubbe skulle jag villa säga till den farfadern.
- Dessutom skall gossebarnet i förnamn heta Fredrikdotter efter mamma Persdotter. Tigers båda äldre systrar heter Fredriksdotter i förnamn, efter mamman Monica Persdotter och pappan Fredrik Larsson. Och nu Tiger Fredriksson Fredriksdotter-Larsson. Vad säger du Kajak?

- Jag tiger. Jag förstår ingenting. Vad ska människorna med en ny
namnlag till? En anti-anarki-namnlag vore på sin plats. Hur var det
vid andra sidan?
- Jo, Kristianstadsbladet låter meddela, samma dag på sidan A6, att
först ut var en näsbytös på 3,7 kg.
- Tjusigt med en brud. Ska hon hetta Lejoninnan?
- Vet ingenting om namnet, men föräldrarna heter Lufti Vuca och Elhane Murseli.Hon blev slagen av Tiger med över 9 timmar. Men både Tiger och Lejoninnan skulle fötts 2005 enligt föräldraparens kalkyler.
- Kanske skulle namnet Elvuca Luftseli kunna passa?
- Lägg av. Du har fått namnlagen på hjärnan.
- Men kan vi konstatera HIF – KBK 1-0. Skotte-sekunden är utan
betydelse i den här tävlingen.

- Skäms Kajak. En pojke och en flicka. Segern till jämlikheten.
Ett hjärtligt grattis till både barnen och föräldrarna.
- Och till Österänggymnasiet i Kristianstad och Tycho Braheskolan
i Helsingborg för presumtiva elever.
- Allvar Kajak. Hur bär de sig åt, människorna. Hur kan de få vår-
känslor redan i mars. De är ju inte katter. Klimax för barnafödandet
ligger ju i mars-april. Midsommarbarn. Om du skärper dig Kajak, kan vi kanske hinna med dubbel äggkläckning. Klimatet är ju rätt
milt här på Hallands Väderö.
- Sugus, nu har du den där drömska blicken igen.

Mellan-Akt II. 2006-01-02

Korparna på Kallskärslid

Om namnbyte.


- Logut, Lugar skall till Vä Klackabacke och förhandla med två
utstressade brevduvor, som yppat att de vill konvertera till turtur-
duvor eller skogsduvor. Kan du ge honom ett mandatdokument.
Kajak och Lugin vill ha dem hit som kommunikationsexperter.
- Jo, men du Login, ändrade vi inte våra namnbytesregler nu inför
2006. Stärker inte dessa deras önskemålsmöjligheter?

- Jag tror du rör ihop människornas nya namnlag och våra familj-
och artbytesregler. För människorna gäller det att förenkla namn.
Stavningsbyte. Från C till K, från Ph till F m.m. Byte till släktnamn.
Framför allt att kunna byta från ett utländskt till ett svenskklingande
efternamn. Ökar möjligen möjligheten till arbete. För oss är det sna-
rare bud på det motsatta. Att invandrande fåglar inte skall kunna
gömma sin eventuella fågelinfluensa bakom ett artbyte. Tänk om en
smittad andfågel blev till kråkfågel eller en hönsfågel blev till duva.
Låt oss se vad vi kan göra för våra brevduvor i Vä.
De heter Columba livia domestica. Eller enbart Columba livia om vi
ser dem som lite vilda och fantasifulla. Det kan nog vara så.

- Punin påstod de hette Pax och Paxe.
- Nåväl, men vi måste gå på deras fågelbokföringsnamn. Turturduvor
får de inte bli, de heter Streptopelia decaocto, och de får bara byta ett
av namnen. De måste byta livia. Som Columba kan de välja att bli en-
dera palumbus, Ringduva, oenas, Skogsduva eller behålla livia och bli
vild ursprungsart, d.v.s. Klippduva.

- Bingo. De kan bli Klippduvor bara genom att slopa sitt tredjenamn.
- Just så. Och med några bilder från Kallskärslid och Hovs Hallar tror
jag de kommer att bli mycket nöjda med vårt erbjudande.
- Utmärkt. Vi kallar in Lugar för information och peppning.
- En värvning i klass med HIFs, om klubben lyckas knipa Henrik
Larsson från Barcelona.
- Knipa. Var fick du den ankan ifrån?

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-02

Akt VII.

- Jo, nu minns jag. Punin berättade om ett möte han haft med två
brevduvor på Vä Klackabacke. De ville konverterat till skogsduvor.
- Till skogsduvor. Varför det, i fridens och fågelskådarnas namn?
- De hade efter ett stressigt arbetspass pustat ut hos ett par ring –
duvor på Skrivarevägen i Vä Fure. Ringduvorna förstod fullt ut
bekymren. Deras eget värdpar – ägarna till trädgården de levde och
byggde bo i – har tre dagstidningar: Kristianstadsbladet, Nordvästra
Skånes Tidningar (NST) och Svenska Dagbladet (SvD). Problemet
är söndagarna. Kristianstadsbladet saknar helt söndagsutgåva. NST
kommer med posten. Vilket innebär lördagar och söndagar utan
NST. SvD-söndagar kommer av någon ofattbar anledning inte till
Kristianstadsbygden på söndagar. Trots tre tidningar får deras värd-
par lita på andra informationskällor under söndagarna .(Men, inom
parentes sagt, en nästintill ohanterlig mängd tidningar på måndagar,
6 st.) Brevduvorna i Vä höll på att slita ut sina fjäderdräkter i jakten
på söndagsnyheter. Dess bättre löste sig deras problem när de fixade
fram såväl Sydsvenska Dagbladets som Dagens Nyheters söndags-
editioner. Några kan mer än andra.
- Men hade Punin frågat om de fall där folk inte vill läsa andra och
kanske ”sämre” tidningar än vad de är vana vid? Eller tycker det blir
onödigt dyrt med supporttidningar på söndagarna?
- Ja, osäkerheten var en av anledningarna till att de gästande brev-
duvorna tänkte konverterade till skogsduvor. De vill nog egentligen
bli turturduvor, men det tillåter inte familje- och artbyteslagen.
- Vojne, vojne. Människorna har ju inför 2006 förenklat sin namn-
byteslag. Kan inte vi vara lika generös med vår byteslag?
- De vill inte bli tamduvor. Jag ska be Login och Logut redovisa
orsakerna och kanske finna en lösning i nästa mellanakt, nr II.
- Du sa osäkerhet?
- Droppen som, så att säga, fick fågelbadet att rinna över, var när
SvD, inför årsskiftet, skrev om att tidningens söndagsedition ska göras mer läsvärd och omfattande, med motiveringen att på söndagar
har ju läsarna mest gott om tid för sin tidning.
- Ha, ha. Än mer tid om tidningen inte kommer alls. Knäppgökar.
- Du Lugin, tycker du inte vi skall erbjuda dem att komma och bo här
på Kallskärslid. Jag tror de kan bli godkända och känna sig som
klippduvor här. Vi skulle ha god nytta av ett par bra och erfarna
duvor med kommunikationskompetens.
- Bra. Vi skickar dit Lugar och förhandlar, när han läst Mellan-akt II.
- Vi återkommer i en senare akt om hur det avlöpte.

Korparna på Kallskärslid. 2006-01-01

Akt VI.

- Gott Nytt År till oss alla på Kallskärslid och Hallands Väderö.
- Vackra raketer över Torekov och Arild.
- Aj, aj, Lugin. Såg du inte att det var minst fyra röda nödraketer
över Torekov. Det är inte bra. Respekt för nödsignaler gäller.
- Kajak, det är raketer som överlevt datumstämpeln. Är det inte
bättre att bränna av dem än blint lita på dem i en nödsituation?
- Nej. Destruktion i rätt ordning. Därmed basta. Tänk om vi
varnade småfåglarna för höken i tid och otid. Respekt. Du vet
vad ni anser och sagt om tillit i Akt IV.

- Lugin, innan Tennyson berättade du om Punins äventyr i
Edenryd, Kristianstads Vattenrike och Vä Klackabacke. Vad mer?
- Jo, att vid Edenryd minskar gråtrutskolonin ute på Vållholmen
precis som här på Väderön.
- Medfågligt trist, men bra för andungarna. Ejdrarna syns ha det
besvärligt även utan trutarna. Trutarna hr blivit landkrabbor.

- Punin käkade lunch i Uggleskogen i Kristianstads Stadspark,
delen mellan La Veni och ”Klarälven”, invid Österänggymnasiet.
Han tyckte det verkade som denna gamla arbetsplats för Åke
Uddling, en av annandagspromenadernas tidigare ledare, har fått
ambitionen att inte bara vara landets bästa gymnasieskola, utan även
bli utbyggd till en av de större. Rena byggarbetsplatsen. Hoppas den
inte tagit sig vatten över taken, där den finns på gamla Nosabysjöns
botten. Han kraxade fram ”Att hitta en toppenskola på bottnen, det
vore något att skriva hem om”.

- Sa du, Åke Uddling? Det var väl han som ersattes av TV-kändisen
och ekosofen Jan Danielsson? Han var ju här ute och inventerade
oss en gång, vill jag minnas. Trivsam människa. Dog för ung.
- Åke var också en strong naturbegåvning. Såg honom en gång i livet
vid Hovs Hallar och Daghög i samband med en inventering för loka-
lisering av ett kärnkraftverk. Det som sedan kom att bli Barsebäck I.
Nu så olyckligt avvecklat. Ett riktigt stolpskott av centern.

- Sugus, tack för den superba blåmusselgrytan. Tacka Supus för
receptet när ni ses. Sa du han fått det i Tunisien?
- Ja Lugin. Jag tror dock den gode göken slog blå dunster i mina
vackra ögon. Smaken var nog mer korsikansk eller fransk. Login tror
han snott receptet ur Ica-kuriren Nr 51 -52 2005, Moules marinière,
sidan 25. Login lägger in det i vår receptbank, i datorn Oddo, inför
nästa år. Han återkommer om korsikanska musslor.
Vilken sanningen än är, var det en god, närande och enkel rätt.

- Jo, nu minns jag. Punin berättade om ett möte med två brevduvor
vid Vä Klackabacke. De hade konverterat till skogsduvor.
- Till skogsduvor. Varför det, i hela fridens namn?
- Det får du höra om i Akt VII.