Korparna på Kallskärslid. Akt XLIX. Utsikt till god insikt eller god utsikt till insikt?

Korparna på Kallskärslid. Akt XLIX. Utsikt till god insikt eller god utsikt till insikt?


Bild: Svågersvettning?
(Foto: Login 2005)

Akt XLIX 2006-02-28

Utsikt till god insikt eller god utsikt till insikt?

- Lugin, nu rör det på sig.
- Ja du Gunin, jag såg det i gårdagens Nordvästra Skånes
Tidningar, NST 27/2, s. B6-B7.
- Väderötrafiken skall gå både till Sandhamn och Kapellshamn under
högsäsongen. Och daglig guidning vid förbeställning - en tvåtimmar
lång runda.
- Tror du den där Sven-Ivan klarar det?
- Klarar vadå?
- Att missa Kollingebådan, Ekmansgrundet och Svarta Stenarna.
- Du, han är ju nästan född på Väderön. Minns du inte liggande
linden från vår mellan-akt III. Vi spekulerade i akt XIV om
kaptenen i fråga inte fått sitt namn efter den – Lindgren.
- Jo. Men den andra tjommen som var på bild i NST, guiden
Bengt Kollberg, är han döpt på Kollingebådan? Eller seglat på den?
- Minns du inte att vi sett honom i ett annat sammanhang?
I somras vid 1844-års kåk. Logut har hittat fram korten.
- Vad sysslade han med? Och vem är han i den töntiga vita kepsen?
- Jag uppfattade vid fototillfället att han var biolog och sade något
som lät som svågerpolitik eller möjligen svågerproblematik.
- Biolog. De letade förmodligen daggmask.
- Nej. Vad begriper de om proteiner. De planterade någonting.
De kämpade så jag var livrädd de skulle få hjärtsnörp.
- Hoppas det var ett deklinationsfäste eller fäste för en cynokel.
Det skulle underlätta mycket för den småskaliga orienteringsför-
mågan för våra vänner Pax och Paxe när de kommer hit och skall
börja som brevduvor. Det är nått skumt med den där guidetjommen
Kollberg. Kan han ha kommit på hur duvorna orienterar och hittar?
- I så fall blir han en excellent Hallands Väderö-guide.
- Han lär veta mycket om fåglar. Synd att vi inte kommer att vara
så mycket på Väderön i sommar. Kajak och Sugus skall besöka
släkt och vänner på Kullaberg och Stenshuvud, Sugin och Sugut
skall roa sig på Vångaberget och i Vattenriket.
- Ja, och Lugar skall fortsätta med släktforsningen västerut. Avser
att besöka Island, Färöarna, Norge och Skottland. Det blir bara du
och jag kvar.
- Så sant. Och vi bör helst inte synas. Bara se.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVIII. Smygande insikt ger stålar i utsikt.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVIII. Smygande insikt ger stålar i utsikt.


Bild: Hjälp i jakten på pengar, gärdsmyg, större hackspett, göktyta
och gröngöling samt egna lås för åtkomst.
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLVIII 2006-02-26

Smygande insikt ger stålar i utsikt.

- Lugin, Logut har läst gårdagens Kristianstadsbladet (25/2), som bl.a.
har rubriken ”Ny depå redo för pengar”. Det är samma depå som vi
berört i tidigare akter, nr. XXXII och XLI.
- Depån, Gunin, som är skälet till att Nuder och delar av hans klan
flyttar från Torekov till Kristianstads Vattenrike?
- Ja. Fast nu tror inte Logut att det blir av.
- Vad skulle få Nuder att tveka när det gäller pengar i faggorna?
- Säkerheten. Enligt tidningsartikeln blir det inte lås och bom
med Franz Jäger-säkerhet. Det lär bli Presom Säkerhet AB.
- Jaha, Jynx-on -planen blir värdelös och flytten en lågoddsare. Det
är klart, om inte göktytan Jynxon med sina kamouflagetrix och med
hjälp av sina släktingar bland hackspettarna kan ta sig in i depån, lär
väl inga andra kunna.
- Då får vi väl leva vidare med Nuder i Rikevattnet i ställer för i
Vattenriket.
- Vi skulle kunna sälja en idé till Nuder. Åke Ekström, säkerhets-
chef på Kristianstads Sparbank, säger att bygget går på 18 miljoner
och att säkerheten är tillfylles, men vill smyga med all övrig adekvat
information. Detta ser jag som ett svaghetstecken. Någonstans finns
en svaghet som måste förtigas. Full säkerhet borde ha kostat minst
20 miljoner, även om det är Skooghs Bygg AB som är entreprenör.
- Men hur kommer vi över information om svagheten?
- Smyger de, så smyger vi.
- Listigt, vi infiltrerar med hjälp av Troglod.
- Som alla gärdsmygar är Troglod liten och svår att upptäcka. Han
har lätt att ta sig in över allt, oftast underifrån Dessutom är han
agentutbildad och kan läsa ritningar.
- Ställer han upp? Vad vill han ha för ersättning?
- De tre depåerna i landet skall hantera ett omlopp på 80 miljarder.
Det blir multum. Troglod nöjer sig med beröm, han är lite fåfäng,
och garanti som vanligt att kråkfåglarna lämnar troglodytidae-äggen
i fred i alla gärdesmygarnas bon.
- Nuder då?
- Vi befriar honom och hela hans klan från skatt på deras stora, fula
och starkt överdrivna bon.
- Ja, men de betalar ju ingen boskatt.
- De tror så bara för att de bygger och bor i Torekov. Nuder vet klart
alldeles för lite om boskatter och dess konsekvenser.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVI. Absolut gehör?

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVI. Absolut gehör?


Bild: (s) gör 1-0 på (v) och (mp) i skattematchen.
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLVI 2006-02-24

Absolut gehör?

- Lugin, come credi che andrá per la squadra di hochey a Torino?
- Gunin, hoppas de vinner över Finland, som just nu leder över
Ryssland med 1-0, en bit in i 2:a perioden.
- Du följer tydligen Public Service från Turin?
- Ja. I första pausens nyhetssändning fick folket veta att om något
eller några år behöver merparten av svenskarna inte deklarera längre.
Skatteverket skall tillsätta en utredning, för att visa på att beskattning
kan ske utan deklaration från majoriteten av landets löntagare.
- Fantastiskt. Har Göran Persson och Pär Nuder verkligen anammat
vad vi skrev om fiktiva arbetsinkomster i december 2005 i akt III?
Vi talade där om deklarationsblanketten som ett museiföremål från
1900-talet.
- Skälet redovisades inte, men vi kan ju hoppas på att rutorna för så-
väl fastighets- som förmögenhetsskatt får skatta åt förgängelsen.
- Det måste finnas metoder att få in motsvarande skatteintäkter långt
innan de använts till att byggt upp okontrollerbara och manipulativa
förmögenheter och misstaxerade och pengatvättande luftslott.
- Om Finland leder över Ryssland med 1-0 kan vi väl säga att med
sin välriktade puck in i vänsteralliansens svaga försvar för skatterna
tar Göran Persson ledningen med 1-0.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVII. Här håller häleriet hålen hänsynsfullt i hållbar hågkomst.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLVII. Här håller häleriet hålen hänsynsfullt i hållbar hågkomst.


Bild: Danska mynt hittade på Ebeltofts kökkenmödding
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLVII 2006-02-25


Här håller häleriet hålen hänsynsfullt i hållbar hågkomst.

- Lugin, i akt XVII berättade jag om attacken vi gjorde mot Fort
Nudernäste. Häleriboet för skatan Nuder och hans klan.
-Raiden, Gunin, i samband med jakten på örnfjädern?
- Vi hittade inte fjädern, men väl en del annan. Några danska
mynt som Kajak och Sugus haft med hem från soptippen, som
fanns utanför Ebeltoft på Jylland.
- Hur kom Nuder &C:o åt myntsamlingen?
- Förmodligen i samband med renoveringen av vårt föräldrabo,
efter orkanen Gudruns härjningar här på Hallands Väderö.
- Nuder har en sällsynt förmåga att oärligt komma åt pengar.
Men varför fanns de kvar? Jag menar, varför var de inte pantsatta?
- Det är hål i mitten på dem allihopa. Nuder trodde det var fel på
dem eller misstänkte att de var stöldmärkta. Han vågade inte visa
upp dem. Han kände en depressiv rädsla och ångest inför sin klan.
- Rätt åt honom. Påminner om Jöran Persson.
- Hejda dig nu. Hur får du in Göran Persson?
- Vi pratar om skatan Nuder, inte finansminister Pär Nuder.
- Jag talar om Jöran, med J. Erik XIV:s kanslist och domare. Han
försökte också lura sina egna inom klanen av nyadel och blev dömd
till döden, men senare benådad av Erik.
- Intressant att se om Göran Persson och Pär Nuder finner nåd inför
Karl XVI Gustav efter den 17 september. Men hållen i mynten är ju
ingenting, och dessutom danska. Danskt ingenting.
- Skärp dig nu Lugin. Du menar kanske talmannen. Har du redan
glömt vad vi diskuterade om i akt XXVIII? Den om ”Är ingenting
någonting?”.
- Men vad är hål, om det är någonting? Det ser ju ut som ingenting.
- Frågar du Sugus, säger hon att det är en del av en vacker och värd-
full ring. Utan hål är ringen av ringa värde, värdelös som ring.
- Frågar jag en fiskare vid hamnen i Torekov, säger han kanske att
det är någonting i båtskrovet för att sätta en dyvika i. Utan dyvika
blir båten full av vatten, sjunker och blir värdelös.
- Hål är således något lömskt, illasinnat och värdelöst eller viktigt,
vackert och värdefullt?
- Ja, det kan vara så.
- Vid inflation i Danmark, då mynten blir värdelösa, vad händer med
hålens värde? Blir hålen mindre eller bibehåller de sina former?
Är svenska mynt mer inflationistiska, merbenägna inflatoriska?
- Danskarna har slopat mynt med hål, för att kunna beskatta dem
fullt ut. Problemet är löst. De har lärt av Sverige.
- Finns det då ingen reell värdegrund för olika hål?
- Nej, värderingen få bli som för fastigheter, fiktiv.
- Hur kan en fastighet bli ett hål?
- Fiktivt, i plånboken.
- Detta, inte speciellt hållfasta hålvärde att hålla sig till, blir som
Torekovsfiskaren uttryckte det: ”En fiskare utan kniv är som en
sköka utan kön”.
- Ja, även knivar finns i alla prisklasser.
.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLV. Varg, vilket himla liv - men ett bättre liv?

Korparna på Kallskärslid. Akt XLV. Varg, vilket himla liv - men ett bättre liv?


Bild: Varg, en intelligenslyftare på Hallands Väderö?
(Fotomontage: Login 2006, tidigare akt och internetfoton)

Akt XLV 2006-02-20

Varg, vilket himla liv – men ett bättre liv?

- Gunin, nu är det grejer på gång.
- Lugin, jag utgår från att du läst helgpressen hos Logut.
- Riks- och lokalpress. I Dagens Nyheter, DN 19/2 s. 18-19 om
vetenskap, är huvudrubriken ”Färre vargar gör älgen dum”.
- Du vet mycket väl att vi inte har några älgar på Väderön, och
inga vargar heller, för den delen. Vad är du ute efter? Inga älgar
platsar på Väderön och vargar skulle förmodligen inte vara ett
dugg roligare.
- Jo, som ett rent pedagogiskt experiment. Enligt DN gör ett liv
utan rovdjur älgen dum. Några vargar här på Väderön skulle kanske
få många av dumskallarna bland sjöfåglarna att bli klipskare.
- Skärp dig nu Lugin, du verkar behöva en varg själv för att undgå
inavelsfördumning.
- Jaha, du tror det ligger på det genetiska planet, positivt urval.
- Har du helt missat innebörden i DN-artikeln? Vargen gör ett bättre
urval än jägarna. Det har vi konstaterat när det gäller harstammen här
på Väderön. Jägarna skjuter hellre än bra. Kolla tillbaka i akt XII.
Vargens roll är att den skärper överlevnadsinstinkterna hos basfödan.
- Min idé var att vargens välkända intelligens på något sätt skulle
smitta över på omgivningens klenare hjärnor.
- Någon sorts pedagogiskt hockus-pockus?
- Artikeln pekar på, att när vargen återkom till den amerikanska
nationalparken Yellewstone, så blev fågellivet där mycket rikare.
Detta kan inte ha berott på att vargarna käkat upp en massa olika
fågelarter.
- Nej, med kraftigt begränsat andra störningsmoment mot trivseln
och fortplantningen bland fåglarna. Begränsat kronhjortarna, och
sådana finns inte på Väderön.
- Bevisligen påverkar vargen, genom sin blotta närvaro, andra arter
inom området positivt.
- Det finns begränsningar, om det nu inte är något fel på just de
vargar som har synts kring Harpsund.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLIV. Olyckligt uthängda.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLIV. Olyckligt uthängda.


Bild: Galghumor och olyckskorpar
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLIV 2006-02-18

Olyckligt uthängda.

- Lugin, hur många skrönor, ordspråk och talesätt om oss korpar
känner du till?
- Du, Gunin, det är ganska många. Att de finns, världen runt, i så
stor omfattning kan kanske delvis förklaras med att vi anses vara
en talande fågel. Rentav tilltalande.
- Och att vi är konsekventa, helt svarta. Inget fjäderkrafs.
- Många tycker det är skrämmande med den helt svarta skruden.
Vilket är ytterligare grund för missförstånd, missund och förtal.
- Ja, för att säga att någonting är ogenomförbart, sägs detta ibland
som ”det sker när korpen blir vit och svanen svart”.
- Eller att vi är oförbätterliga - ond natur kan inte utplånas - genom
uttrycket: ”vad hjälper det att tvätta en korp, han blir aldrig vitare”.
- Samma talesätt har jag sett i betydelsen att det är lönlös möda att
urskulda en skojare.
- Det är många skrönor som berör hängning och halshuggning.
- Visst , om någon är ödsbestämd att bli hängd eller halshuggen och
sedan prisgiven som asmat, han kan ju aldrig undgå sitt öde. Denna
tragik ser vi ibland beskrivet som: ”De korparna ska ha, de ska de”.
- Men eftersom ordspråken finns i alla språk, blir de ofta, mycket
ofta, felöversatta. Och alltid till vår nackdel när det gäller våra goda
egenskaper.
- Du tänker på ”den som korpar tillhör drunknar inte”, som står för
att om ödet bestämt hängning så kan denna hängning inte föregripas
av att offret drunknar dessförinnan.
-Ja, här misstänker jag att talesättet är: ”den som står väl med korpen
dukar aldrig under”. Det är förvisso något helt annat.
- Skojare håller ihop ser jag ibland som ”den ena korpen hackar inte
ut ögonen på den andra”. Det är helt enkelt så, att när två korpar
skojar med varandra, har båda glimten i ögat.
- Missförstånden kommer från att många talesätt handlar om att vi
hackar ut ögonen på folk, djur, kleti och pleti. Trist.
- ”Otacksamhet är världens lön” blir ”ger man mat åt en korp, så
hackar den ut ögonen på en”.
- Ursprungligen är det så, att en korp är beredda att offra sin syn om
det kan linda en svältandes nöd.
- När vi värnar om småfåglarnas frid och säkerhet även då vi sover,
blir det av illvilja: ”när korparna hackar ut ögonen på varandra får
småfåglarna fred”. Tolkningen blir en helt annan.
- Var kommer detta med ”olyckskorpar” från?
- Olyckor med den hacka, som kallas korp, den som vi beskrev i
föregående akt, nr XLIII – Slagkraftig korp.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLII. Slagkraftig korp.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLII. Slagkraftig korp.


Bild: Korp med slagkraft
(Fotomontage: Login 2006)

Akt XLII 2006-02-16

Slagkraftig korp.

- Lugin, känner du till andra korpar än Corvus corax?
- Säkert, Gunin. Vi kan börja med den tvåsidigt spetsformade
moränhackan, som ofta kallas pikhacka. Omtyckt av vissa
människor när de skall gräva diken i hård mark.
- Ja, ofta är båda ändarna spetsformiga, med ibland är en spetsig
och en är formad som ett andnäbb.
- Likväl kallas den korp och inte and.
- Beror förmodligen på slagfärdigheten.
- Förmodligen, en and kan ju bara snattra.
- Vid grävningen av en brunn här på Hallands Väderö spelade
korpar dubbla roller. Du minns brunnen som hittades med hjälp
av en örnfjäder?
- Ja, du berättade om det i akt XVII. Där spelade ju mormor Surin
en viss roll vid lokaliseringen av brunnen. Vem mer?
- Ingen mer Corvus corax. Men väl en hacka. Du vet att i och med
att fjädern försvann, försvann ovanmarkdelen av källan.
- Ok, det var bara att börja gräva.
- Login har någonstans i sina gömmor ett foto från den tiden –
”mannen med hackan”. Så fort han funnit fotot skall vi presentera
det.
- För det räknar väj Login med att få en hacka?

Korparna på Kallskärslid. Akt XLII. Ytterligheternas symbolik.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLII. Ytterligheternas symbolik.


Bild: Asaguden Oden med korparna Hugin och Munin
(Teckning av Otto-Henrik Wallgren)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-14

Akt XLII.

Ytterligheterna symbolik.

-Lugin och Lugar, vad vet ni om vårt rykte som korpar?
- Skulle tro, Gunin och Lugin, att det är ytterst varierande,
beroende på var i världen vi befinner oss.
- Ja, Lugar och Gunin, vårt symbolvärde växlar verkligen inom
ytterligheternas gränser, från liv till död, från ljus till mörker,
från klokhet till dåraktighet, från trygghet till oro.
- Låt oss titta på vår symbolik i lite kronologisk ordning och
med lite systematik.
- Var börjar vi? I och med skapelsen eller efter syndafallet?
- Vårt rykte kan verkligen bli bra eller dåligt, beroende på var
och när vi börjar redovisningen.
- Nåja, nu skall vi försöka vara objektiva, inget medvetet förtiga
eller okritiskt framhäva.
- Självklart, vi är ju inte politiker i vanlig mening.
Endast bevakare och budbärare.
- Oavsett budskapets innebörd och konsekvenser.
- I äldre religioner där solen dyrkades, representerade vi verkligen
ytterligheter som långt liv, men även en dödssymbol, illvilja och
välvillighet, visdom och krigisk förödelse.
- I andra religioner åskådliggjorde vi fruktbarheten och var ofta
hedersgäster på bröllop.
- I Kina representerar vi makt.
- I den kristna traditionen är vi rena synden.
- När duvorna Pax och Paxe kommer hit, får de blir de symboler
för motsatsen, den oskyldiga själen.
- I Greklande kan vi glädjas åt långt liv som solgudens budbärare.
- Men i Egypten är det förstörelse och illvilja som belastar vårt
rykte.
- Taskigast ligger vi nog till inom alkemin, där vi tillsammans
med dödsskallar och gravar blir sinnebilden för svärtande och förkrosselse – nigredo.
- Noa hade naturligtvis, för att börja någonstans, korpar med på
arken.
- Just det, Noa sände ut en korp som spanare. Vi fick därefter
representera kringvandrandet.
- Men irrandet och letandet efter lämpligt landstigningsplats
belastade oss med epitetet oro.
- I paradiset, hos Adam och Eva, och vid syndafallet bodde vi i,
och representerade vetandet i Kunskapens träd, vars frukt Eva
plockade och så olyckligt åt av.
- Vi har också varit metaforer för ensamheten i form av attribut
till antal eremiter, exv. Paulus och Vincent.
- Vår slughet och misstolkade ambivalens gjorde oss till ikoner
för dessa egenskaper inom den kanadensiska stammen av tsimshia-
indianer.
- Låt oss se på någonting positivt. I germansk och nordisk asalära
finns guden Oden och på hans axlar de båda korparna Hugin och
Munin, representerande tanken och minnet.
- De flög överallt och rapporterade allt de sett.
- Låt oss tillfälligt stanna upp här, för det är faktiskt från Hugin
och Munin vi har våra gener.
- Det är så långt tillbaka i vår släktforskning som vi befinner oss
just nu. I asagudarnas tid och rum. Folkets vikingatid, 800-talet.
- Vi återkommer om släktforskningen framöver.
- Även med en del vulgära ordspråk och uttryck som oskyldigt
drabbat oss, samt olika typer av öknanm.
- Du menar som ”olyckskorpar” och ”korpgluggar”?
- Ja. Även typen ”Korpen stjäl fritt, men duvan får skulden”.
- Slutligen även en del synonymer till ordet korp.
- Det finns slagkraft i det ordet.

Korparna på Kallskärslid. Akt XLI. Kanske ett lyckokast eller bara linsluseri?

Korparna på Kallskärslid. Akt  XLI. Kanske ett lyckokast eller <br />bara linsluseri?


Bild 1. Ur tidningen C4 Kristianstad nr 1/2006 (Nitton Bilder /MG)
Bild 2. Stadens siluett från Isternäset (Lillö) (Foto: Lugar 2006)

Akt XLI 2006-02-12

Kanske ett lyckokast eller bara linsluseri?

- Lugin, tror du att jag kan ha haft fel?
- Låter osannolikt, min käre Gunin. Vad får dig på sådana
depressiva tankar?
- Ett samtal med Nuder.
- På grund av sopfesten i föregående akt, akt XL?
- Nej, inte Pär Nuder. Skatan Nuder, klanledaren för resan österut.
- Ska de inte flytta till Härlövsängar, området runt Linnéslingan?
- Det var min gissning, kontantdepån enligt akt XXXII. Nuder för-
nekar. Han menar det är stadens siluett och det omfattande sociala
livet runt Isternäset och Helge å som lockar. Samt att de känner
sig mobbade i Torekov bland Stockholmare och golfadel.
- Jag tror jag vet den verkliga anledningen. Linsluseri i kombina-
tion med girighet. I närheten av området skatorna tänkt sig, skall
byggas ett Naturrum. Mitt i Kristianstads Vattenrike, mitt emot
Badhuset i Tivoliparken, på västsidan av Helge å. Allt enligt
tidningen C4Kristianstad, nr 1/2006.
- Det är att gå från Vattenrike till Rikevatten.
- Hurså?
- Vi lanserar ett ”Lyckokast”. Låt folk stå i Tivoliparken och
kasta prick på Naturrummet med tiokronorsmynt, som det blir
gott om i framtidens Kristiansrtad. Naturrummet med sitt stora
platta tak får utformas som en tratt, en ”Önskebrunn”. Prick på
taket och en hemlig önskan går i uppfyllelse. En del når natur-
ligtvis inte över Helge å, vilket medför att kastaren måste för-
söka tills vederbörande lyckats, för att inte riskera bli drabbad
av oönskade önskningar.
- Aha, och mynt som kastas för långt hamnar i ”Nuderriket”.
Bara för skatorna att plocka åt sig. Nuder är listigare än vad
vi trodde, när det gäller att plocka folk på pengar.
- Linsluseriet då?



- Mängder med folk kommer, med kikare och kameror, att
betrakta skatornas galenskaper från Naturrummets första parkett.
- Nu förstår jag varför Kristianstads tillväxtkommunalråd avstår
från riksdagslistans förstanamn för Kd, inför höstens val.
- Nu hänger jag inte med. Skall han stanna hemma och tävla
med skatan Nuder och hans anhang i stället för att tampas med
minister Nuder och hans gelikar?
- Nya förstanamnet, pensionären Alf Svensson, kan möjligen
samla tillräckligt med röster för att nå riksdagen. Men enbart han.
Det kan ge en bieffekt på kommunalvalet, som gör att Kd inte
ramlar ur fullmäktigeförsamlingen i Kristianstad, en påtaglig
risk i dagsläget.
- Du menar att kommunalrådet avstår en omöjlig riksdagsplats för
en mer trolig plats i kommunfullmäktige, med draghjälp – och
kanske en fortsättning som kommunalråd?
- God tankeläsning.
- Men naturrummets roll?
- Fortsätt ditt tankläseri. Fundera på girighet och linsluseri.
- Hur reagerar myntkastarna om ett populärt kommunalråd dyker
upp i naturrummet? Om ett impopulärt dito dyker upp?
- Myntkastning ökar förmodligen i båda fallen. Något mer i det
senare fallet.
- Alla mynten som hamnar i Helge å, och som Nuder inte kommer
åt, tillhör gissningsvis kommunen. Räddningstjänsten kan utöka
sin personalstyrka, framför allt med dykare.
- Heder åt kommunalråd, som saknar riksdagsmannaambitioner.

Korparna på Kallskärslid. Akt XL (XXXX). Sopfest?

Korparna på Kallskärslid. Akt XL (XXXX). Sopfest?


Ur SvD 06-02-11
(Ekonomi s. 1 och 7)

Akt XL (XXXX) 2006-02-12

Sopfest?

- Gunin, minns du den nervskadade gråtruten i akt XXV?
- Ja Lugin, han som dog utan att få veta att han fixat en ny kärlek.
- I dagens Sydsvenskan (SDS 06-02-12 s A9) redovisas en rapport av
länsstyrelsens inventeringskille, Åke Andersson, över orsaker till att
gråtrutskolonin här på Hallands Väderö halverats på tio år. Han anser
det mer beror på matbrist än sjukdomar.
- Vi har ju också i olika akter fört fram det olyckliga i människornas
nya sätt att hantera sin sopor, exv. XXXIII, XXXII, XXVI och XII.
- Tur att vi ännu klarar långflygningar och soptippar i Dammark.
- Men vi kan kanske lära av människorna. Vissa sopor finns det ju
fortfarande god spridning på. Exv. papper.
- Syftar du på artiklarna i Svenska Dagbladet (06-02-11 Näringsliv,
s. 1 och 7)?
- Korrektur. Förlåt, korrekt. Pär Nuder anklagar företagsledarna att
mer måna om sina egna plånböcker än företagens intresse. Svenskt
Näringsliv vill slopa förmögenhetsskatten, vilket vi förespråkat i
flera akter, medan Nuder vill manipulera med bolagsskatten, i sam-
verkan med Göran Persson och Marita Ulvskog.
- Men det gäller ju maten.
- Ja, Dagens Nyheter vitsar till det i dagens DN (06-02-12 , ekonomi
s. 2) med rubriken ”Igel saknar visioner – därför sitter han löst”.
- Ha, ha, vi förknippar ju igel med en blodsugande rackare som inte
tappar sugen i första suget. Borde passa bättre på Nuder.
- Hur löser Telis vd, Igel, detta?
- Det ser du på bilden i SvD, där Igel försöker suga i sig ett papper.
- Aktien är inte ens värd papperet den är tryckt på, tydligen.
- Jag menar, kan storfinansens hajar leva på papperssopor borde väl
vi och trutarna kunna det.
- Sammanfattningsvis tolkar jag dig som du menar, sjunker aktierna
på börsen, sjunker tillflödet i Nudersbörsen och ner i magen sjunker
aktierna.
- En väl magstark överlevnansfilosofi.
- Hur går det för Nuder, om han inte hittar några ätbara pappers-
rester.
- Fram till september överlever han på fastighetsskatten.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIX. På längden eller på tvären? Tvärilska.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIX. På längden eller på tvären? Tvärilska.


Leonardojämförelse mellan korpen Gunin och skatan Nuder
(Bildmontage: Login 2006)

Akt XXXIX 2006-02-10

På längden eller på tvären? Tvärilska.

- Lugin, Nuder och hans klan är tvärilskna på oss.
-Gunin, är det något ovanligt? Vad har retat dem denna gången?
Är det snikenhetssyndromet eller resan österut?
- Det blir lite jobbigt i längden. Men det gäller nog längden.
- Folket i brandjeepen, akt XXXVI, segrade ju i en tankekamp genom
personlig längd och medföljande intelligens. Kom nu inte med något
ruttet skämt om tankbil i stället för en jeep.
- Vilka är det skatorna vill utmana? Är det oss korpar?
- Nuder anser att hans långa stjärtfjädrar i förhållande till sin egen
vikt gör honom längre än vad jag är, och därmed intelligentare.
- Han vill uppenbart mäta från näbbspets till slutet av stjärtfjädern
och sedan sätta detta mått i relation till totalvikten. Viktigpetter.
- Statistiken avsåg människor. De mäts från hjässan till hålfoten.
Han tålde inte att jag påpekade detta.
-Ja, helt klart togs inte måttet från nästipp till svanskota, eller något
annan löjligt. Människornas mått redovisades redan av Leonardo da
Vinci. Login har lagt in min siluett och Nuders siluett i ett sådant dia-
gram.
- Ja, det syns ju klart vem som besitter intelligensen.
- Nuder kan mäta hur han vill, det hjälper honom inte. För att han
skall se större ut än han är, har han fått stå främst i bilden. Det bjuder
jag på.
- Du, en helt annan sak. när vi nu talar om detta. Har du tänkt på hur
Göran Persson och hans statsråd placera sig vid gruppfoton framför
trappan på Harpsund?
- Skall bli skoj och se om någon eller några, efter de nya vetenskap-
liga rönen, nästa gång grupperar om sig för att göra ett längre
intryck.
- Längre och längre. Det avgörs väl i september?
- Vetenskapen kan då möjligen bekräfta att sambandet med
intelligens inte var kopplat till längd utan till bredd.
- Eller rondör.
- Då får vi det jobbigt med invandrarna.
- Du menar strutsarna i de många farmarna och hängen?
- Några sådana här på Hallands Väderö skulle säkert liva upp
en och annan badgäst.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVIII. En orättvis betraktelse?

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVIII. En orättvis betraktelse?


Rättvisans gudinna eller eller vilplats för duvor.
(Internetbild)

Akt XXXVIII 2006-02-09

En orättvis betraktelse?

- Lugin, vi köper ett gammalt bo och renoverar det. Kostnaderna för
boet och renoveringsmaterialet delar vi lika. Sedan säljer vi det med
en svårkalkylerad vinst.
- Ja Gunin, vi delar den vinsten lika. Det blir väl rättvist?
- Inte alls självklart. Det måste vi klargöra från början. Det kan ju
vara så att jag ensamt utför merparten av renoveringsarbetet. I så fall
bör jag ha en större del av vinsten.
- Det finns ingen, menar du, självskriven distributiv rättvisa om hur
en vinst eller förlust skall fördelas? Ingen högre makt som avgör vad
som är gudomlig rättvisa?
- Nej. Vi bör i förväg upprätta ett kontrakt med fastlagda kriterier om
hur fördelningen skall ske efter en försäljning.
- Men om vi även köper in all arbetskraft och fördelar denna kostnad
lika, kan vi då inte fördela vinst eller förlust lika?
- Beror på. Tänk dig att vi hjälps åt att köpa en lott för 100:-. Satsar
50:- var och vinner 1000:-. Är det då rättvist att vi tar 500:- vardera?
- Ja, helt klart tycker jag det är rättvist.
-Tänk dig, att den femtiolapp du satsade var din enda tillgång. Min
femtiolapp, däremot, var blott en tiondedel av mitt kapital. Du tog
enligt mitt sätt att se, en betydligt större ekonomisk risk än vad jag
gjorde. Därför borde du vara berättigad till högre utdelning.
- Jaha, ingen gudomlig rättvisenorm här heller.
- Vi har tills nu talat om rättvisa i resursfördelningssammanhang.
Agerande under frivillighet
- Vad mer kräver rättvisa, detta begrepp utan definition?
- Tänk dig att jag hackar dig i nacken med mitt näbb. Mot din vilja.
- Skulle du aldrig våga.
- Jag sa tänk dig.
- Det skulle omedelbart bli åtal, så vet du det.
- Ja, och därmed nästa form av rättvisa. Mitt straff och ditt skade-
stånd. Här har vi rättvisor som växelvis kallas kompensatoriska,
kommunikativa eller retributiva. Hur visst handlande juridiskt
skall bestämmas. Sökande i kloka lagparagrafer.
- Lika fall skall behandlas lika. Ingen opartiskhet inte.
- Det blir likväl enbart någon form av formell rättvisa.
En existerande lag som är objektiv kan sakna kriterier för rättvisa.
- Det har vi ju upplevt. Och att domstolarna inbördes dömer olika.
- Likheten inför lagen är en papperskonstruktion.
- Rättvisan har försvunnit in i moralfilosofins teoretiska dunkel.
- Du menar att känslor och former av ”fairness” har tagit över.
- Låt oss se tillbaka på fördelningsrättvisas igen, sett i detta dunkel.
Vi borde kunna se en rättvisa i hur förmånerna förvärvats.
- Tyvärr inte. Då borde skattebörda efter förmåga reellt gälla.
- Den teorin falla platt till marken om vi ser hur staten kräver in
fastighetsskatt. Där nås gråzonen för stöld eller konfiskering.
- För att inte riskera att beskylla vårt rättssamhälle för otillbörlig
myndighetsutövning, så konstaterar vi helt sonika att den statliga
rättvisan härvidlag bygger på att det är roligt att betala skatt.
- Ju mer skatt, desto roligare.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVII. Förtroende för tilliten - en fråga om stabilitet?

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVII. Förtroende för tilliten - en fråga om stabilitet?


En villa, ej beskattningsbar – en synvilla.
(Internetbilder)

Akt XXXVII 2006-02-06

Förtroendet för tilliten - en fråga om stabilitet?

- Gunin, nu har det hänt igen.
- Lugin, häckar du dagligdags hos Logut i hans bibliotek?
- Inte ja, och inte nej – men något lite ofta, om du förstår?
- Ett luddigt svar tycker jag. Svävande.
- Medvetet. Jag leker Göran Persson.
- Har herr statsministern uttalat sig igen? Eller tigit still?
- Han har enligt DN (5/2 06 s. 2) uttalat sig för SvD: ”Vi ska ha
kvar fastighetsskatten, den är en stabil och bra skattebas. Men den
skall också ha trovärdighet och folkligt stöd”.
- Sa han detta före eller efter uttalandet om att skatten inte behöver
inbringa mer pengar än den gör eller nödvändigtvis måste?
- Spelar det någon roll?
- Ja. Vet du vad en villa är?
- En folklig boendeform som lider under trycket av fastighetsskatt.
- Ett fristående enfamiljshus med trädgård, ja. Men en villa kan även
vara en oriktig uppfattning, en villfarelse
- Du menar att det går att beskatta en villa, men det är en villa att
beskattningen skapar folkligt stöd. Tilliten blir förvillad?
- Som vi beskrivit taxeringen i akt IV, blir svaret ja.
- Han vill har en kaka, men vågar inte upp den.
- En strategi, som kan leda till dålig luft. Mögeldoft.
- Sens moral: Avstå från att baka kakan.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVI. Om längdens betydelse för att bekämpa heta känslor.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXVI. Om längdens betydelse för att bekämpa heta känslor.


Brandjeep för långa personer.
(Bildmontage: Lugin 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-05

Akt XXXVI

Om längdens betydelse för att bekämpa heta känslor.

- Gunin, jag har suttit hos Logut och läst lite i veckans tidningar.
- Läst om någonting, Lugin, som vi inte redan visste?
- Nja. Det stod en blänkare om en undersökning man gjort bland
folkets värnpliktiga. Alla dessa mätvärden, som fås fram genom
mätinstrument och intervjuer, körs sedan i ett datorprogram. Para-
metrar ställs mot parametrar. Vips, datorn spottar fram nya para-
metrar. Oftast kända. Som när forskare och pedagoger vid ett
sjukhus fick fram, att av de undersökta barnen, från nyfödda till
åttaåringar, de med stora fötter läste mycket bättre än de med små
fötter.
- Ja, men till saken nu.
- Jo, värnpliktsundersökningen visar ett klart samband mellan de
undersöktas kroppslängder och utbildningstid. Ju längre kropp
desto längre utbildningstid, tolkat som högre begåvning och
intelligens.
- Nåja, än sen då?
- Genant för dig, Gunin. Du påstod i akt XXIV, den om genetiska
koden och Astimiden, att några sådana samband inte existerade.
-Fel Lugin, jag talade om hjärnans intelligens i förhållande till
storleken på dess förpackning hos djur, med undantag av männis-
kor. Napoleon borde känt sig generad om han varit i livet.
- Jag vet också en och annan som blott och bart har huvudet för att
skilja öronen åt.
- Men en praktisk tillämpning på denna töntiga undersökning, som
förmodligen bekostats med allmänna medel, kan jag klart se.
- Jag ser det pyr en glöd i dina ögon.
- Under förra året var det ett våldsamt bråk i Torekov. Ett stort an-
tal brandkillar hotade med att lämna sina jobb.
- Det minns jag. Det var i protest mot en sammanslagning mellan
brandkårerna i Båstad och Ängelholm.
- En befälsfråga. Med stöd av statistik kunde de tryggt ha avvecklat
hela verksamheten i Båstad.
- Du tänker på en undersökning som gjordes i Ryssland.
- Ja, den som tydligt visar att ju större brandbekämpande insatser
som förekommer, desto allvarligare och mer förödande blir brän-
derna. Utan brandkår små konsekvenser, med brandkår stora.
- Varför avvecklades då inte brandvärnet i Torekov?
- Medellängden hos personalen i Torekov översteg den som till-
kom meningsmotståndarnas i Båstad. Statistiken hade segrat över
statistiken, min käre dr.Watson.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXV. En rättvis betraktelse?

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXV. En rättvis betraktelse?


Bildunderlag ur internet.
(Bildmontage: Login 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-04

Akt XXXV

En rättvis betraktelse?

- Lugin , minns du våra tidigare akter, de som berörde fastighets-
och förmögenhetsskatt? Akt II, III, IV och IX.
- Något så när Gunin. Varför denna undran?
- Det verkar som Göran Persson och Pär Nuder har läst dem.
- Har Göran lämnat in regeringens avskedsansökan?
- Nej. Men Göran Persson har enligt NT (nr 5/06 s. 2 Citerat) sagt:
”Det starkaste skälet mot förmögenhetsskatten är att den har ett drag
av frivillighet eftersom en del personer kan göra dispositioner för att
undvika förmögenhetsskatt. Det är inte bra för skattemoralen”.
- Exakt vad vi skrev. Men nog är fastighetsskatten, som vi beskrivit
den bl.a. i akt IV och IX, än mer demoraliserande?
- Förvisso. Men det verkar som Göran Persson givit Pär Nuder direk-
tiv att se över fastighetsskatten, ”den skall inte ge mer pengar än vad
som behövs”. Tala om luddighet. Det är ju mer sättet att taxera än
hur mycket som beskattas, som är dubiöst.
- Va? Fiktiv beskattning kan väl aldrig vara försvarbar.
- Naturligtvis inte. Men man lagar ju inte en läckande båt genom att
borra upp ett nytt håll som är enkelt att plugga. Det är den verkliga
skadan som måste åtgärdas. Taxeringsvärdena nyttjas ju i många an-
dra sammanhang, där bristerna skapar missgynnande: lagfartsavgif-
ter, förmögenhetsunderlag, försäkringspremier, lånegarantier m.m.
- Kan det vara (Kd), med sitt förslag till fastighetsskattens avveck-
ling, som fått Göran och Pär att försöka tänka till?
- Nu skall vi inte överdriva.
- Deras förmåga att tänka?
- Nej, (Kd)s förslag. Det är en halvmesyr, som i orätta händer kan bli
än värre än dagens skatt. Okontrollerbara avgifter.
- Ingen ny cancersvulst. Befintliga måste snabbt opereras bort helt
och hållet.
- Har du märkt Gunin, att jag i våra samtal om skatterna aldrig an-
vänt orden ”orättvisa” och ”rättvisa”?
- Det har jag noterat. Jag tror jag vet varför.
- Jag kommer i en akt framöver att sätta rubriken ”En orättvis
betraktelse?”. Akten skall handla om begreppet ”rättvisa”. Många
nyttjar i dag ”rättvisa” som någonting vår skapare fastlagt, eller
ännu vanligare, något som bygger på egna känslor och tyckande.
- Skall med intresse medverka i den akten.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIV. Vad?

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIV. Vad?


Vad är detta?
(Foto: Gunin 2006)


Korparna på Kallskärslid. 2006-02-02

Akt XXXIV

Vad?

- Lugin, nu är det dags för årets andra ”Minneslucka?”.
- Ja Gunin, det tickar i väg, för att vitsa om den förra gissningen, den i akt XXVII, med svaret i akt XXXI.
- Denna gången nöjer jag mig med svar om vad bilden visar.
- Inget när och var således. Får de stackars stackmyrorna vara med, de med fantasierna om månbilen tidigare?
- Alla får - även lammen – vara med.
- Vilka lamm?
- De som skall beta här på Väderön i sommar och de som skall röja sly och rugosa på strandmalen söder om Torekov. De är viktiga
kuggar i miljövården. De övervintrar i Ängalag. ”Flyttfä”.
- Är det på grund av fåren som vi nu åter tvingas lyssna till tofs- vipans störande och skovliga ”tjää-eh” och ”veeh-ah”, både dag och natt? Och deras vingsmatter. ”Tjääh-viddlevipp, i-vipp i vipp ... tjee-o-vipp ...”.
- Inte på grund av Lugin. Tack vare.
- Ok, de kan vara här om en månad om våren så vill.
- I väntan på våren kan du fundera på bilden. Vad är det?
Svara till: horsakistan@telia.com. Före mars.
- Det är nog ingen snöängel.
- Men något av ”det som försvann i snö, det kommer upp i tö”.
- Kanske samtidigt med tofsviporna.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIII. I fablernas värld.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXIII. I fablernas värld.


Illustration av Arthur Rackham (1919)
(Ur Bra Böckers Hexikon 1988)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-02

Akt XXXIII

I fablernas värld

- Lugin, du ha naturligtvis läst tidningarna senaste tiden?
- Som alltid Gunin. Något särskilt du grubblar över?
- Ja, det här med Muhammedsbilderna.
- Du menar profet-teckningarna i Jyllands-Posten, som retat
upp känslorna hos många muslimer och fått dessa att bojkot-
ta exportföretag i Danmark, några stora mejerier och ysterier?
- Jag är kluven här. Naturligtvis är yttrandefriheten central för
oss korpar. Alla inskränkningar är otänkbara. Men de danska sop-
tipparna – kökkenmöddingarna – som ligger nära Hallands Väderö
är viktiga för oss.
- Du menar, att i och med exportstörningarna, får soptipparna ett bra
tillskott av ost, som nu inte kan gå på export. Stora mängder.
- Visst. Men yttrandefriheten är viktigare än vårt överflöd på ost.
Du minns tryckfrihetsmålet, som en anfader till oss en gång funde-
rade över?
- Det har funnits ett antal. Men eftersom du nämnde ost, förmodar
jag du tänker på fabeln om ”Korpen och räven” av Aisopos.
- Ja, den där räven lockar korpen, av fåfänga, att sjunga.
- Och därigenom tappar ostbiten han höll i näppen.
- Exakt. Räven hugger ostbiten i luften och glufsar den i sig.
- En förnedrande beskrivning av en korp. - Dessutom förevigad på
bilder.
- Att väcka förtalsmål mot Aisopos den gången ansågs inte lämpligt.
- Men det var ju inte en korp räven lurade. Vi är väl medvetna om att
vi inte är sångfåglar. Konstaterade vi redan i akt IV om La Nilsson.
- Aisopos levde på Samos och i hans originalfabel var den lurade en
huskråka, en invandrad corvus splendens från Indien till Medelhavet.


- Det blev förmodligen en korp när fabeln översattes till olika euro-
peiska språk. Ingen vet med säkerhet vilka översättarna är. Någon
sorts hämnd kan inte utövas.
- Som väl är. Det gäller att skydda yttrandefriheten, värna det fria
ordet och uppskatta fablerna för vad de är.
- Tecknarna då? Exempelvis Arthur Rackham.
- Det är bara att applådera hans skicklighet.
- Medge ändå att räven ser bra töntig ut.
- Nu skall du inte vara kaxig, bara för att vi inte har rävar för
närvarande på Hallands Väderö. Blir det havsis kommer de.
- Kajak påstår det hände 1947, i slutet på februari.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXII. Växlingskurs österut.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXII. Växlingskurs österut.


Kristianstads Vattenrike med f.d. Härlövsängtippen (pilen/klofilen).
Bild från omslag till Kristianstad Kommuns Budget 2006 (Olofsson)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-01

Akt XXXII

Växlingskurs österut

- Gunin, jag tycker våra släktingar skatorna, framför allt de i Nuder-
klanen, är underliga. Näriga på något sätt.
- Hurså Lugin? Att de har ökat i antal på grund av bra livsbetingelser
är väl snarare ett skäl till att gratulera dem. En god socialpolitik.
Mat, vård och omsorg.
- Nja. Lugar berättade att vid tillslaget i Fort Nudernäste, för att
spåra örnfjädern, hittades tecken på att ett antal nuderättlingar skall
flytta över till släktingar i Kristianstads vattenrike. Området mitt
emot Tivoliparken, på västsidan om Helge å.
- Låter konstigt, nu när Härlövsängtippen, vår tidigare MacFärdkost,
har blivit övertäckt. Ska de snatta mat från änderna i Tivoliparken?
- De är nog mer giriga än så. De har fått nys om att Kristianstad skall
få en ny kontantdepå, när riksbanken i Malmö stänger sin. Det är ett större antal skånebanker som behöver ny depå, för att minska trans-
portavstånd och begränsa rånrisker. NST skrev om detta den 4 /1 06.
- Nuderättlingarna kalkylerar med att växelmynten kommer att flöda
rikligare i Kristianstad än i övriga delar av länet?
- Förmodligen. Och därmed ökar möjligheten till åtkomst. Folk i all-
mänhet slarvar med växelmynt, tappar och förlägger. Ett sorts över-
flöd.
- Sådant ser en Nuder. En sorts beskattning. En dold brandskattning.
- Du pikar en Nuder.
- Dubbelpikar. Pica pica.

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXI. Måntro: med myror mot månen månntro?

Korparna på Kallskärslid. Akt XXXI. Måntro: med myror mot månen månntro?


Bild 1. Tävlingsbilden från Akt XXVII.
Bild 2. Tävlingssvaret i bild – en fjällig ticka.
(Foto: Gunin 2005)

Korparna på Kallskärslid. 2006-02-01

Akt XXXI

Måntro: med myror mot månen månntro?

- Gunin, kom det in några svar på ”Minneslucka i januari?”,
tävlingen du hade i Akt XXVII?
- Några stycken, Lugin. Login har bidragen i sin Oddo.
- Hade någon gissat rätt?
- Ja. Roligaste svaren kom från några stackmyror, som har en av
sina myrväger nära platsen där den fjälliga tickan växte.
- Var det vid norra delen av Lilla Sandhamn, här på Hallands
Väderö, där avrinningen från Tångakärret sker och ger marken god
fuktighet för svamp? Där brukar det växa tickor.
- Ja. Men myrorna ville göra gällande att fotografiet föreställde
kratern Mare på månen.



- Aha. De ville påminna om att den första rörliga roboten på månytan
var mycket likt en jättestor myra. Tala om högfärd hos småpåvar.
- Första rätta svaret, hatten på en fjällig ticka fotograferad från ovan i
september månad vid slånbusken och flädern intill Tångakärrsflödets
utlopp i Lilla Sandhamn, kom från koltrasten Merula.
- Inte så konstigt. Hon brukar häcka i den slånbusken.
- Fick hon något pris?
- Hon tyckte bilden liknade en bit hermelinpäls. Någon att söka
värme i, denna kalla vinter, hade suttit bra, menade hon. Hon är inte
längre flyttfågel.
- Men var fick du en päls ifrån?
- Hon fick en fin och lagom stor frigolitlåda, som jag stal vid caféet i
somras. Jag kilade fast den mellan grenarna nertill i busken. Hon var
nöjd och glad.
- Att vara en liten trast och flyga runt i en hermelinpäls och se kung-
lig ut kan vara provocerande.
- Framför allt nu när Väderön väntas får besök av en kungsörn. Tala
om katt bland hermelinerna. Men Merula sjunger bättre än alla örnar
tillsammans.
- När kommer nästa tävling?
- Inom några dagar eller så.