Horsakistan

Akt 881                                                            2012-02-25

Fel färg i Torekov

– Sugus, tyvärr, det blev ingen belöning.

– Lättheten, Marun, motarbetas av färgblindheten. ”Guldsoten”

gör att gröna ankor blir blå och osynliga i vattnet . . .

– Jag såg dom och tänkte bingo, jag kom ju ihåg Akt 326 från den

7/7 2007, vars bild jag revisar här. Tänkte äntligen Sverige. Tänkte

äntligen Torekov. Tänkte anklik en vid Strandmalen.

– Det rör sig om så mycket pengar så att det hade varit lönsamt att

måla om de gröna änderna till gula ankor . . .

– Dom flydde . . .

. . . vilket fick mig att tänka på rubriken ”På spaning efter den anka som flytt”,

ut torsdagens SvD, skriven av författaren Nalle Valtiala . . .

. . .  som har koppling till de gula ankorna. Författaren Donovan Hohn

har jagat ankorna i tre år för att kartlägga hur miljötaskiga världshaven

har blivit. Artikel framlägger att årligen spolas 10000 containrar, av va-

rierande volymer, överbord från olika fartyg. Exempelvis 61000 gympa-

dojor, Nike, den 27 maj 1990 från Hansa Carrier . . . 

– Dom letar vi inte efter, passar oss förmodligen inte . . .

– Vill du veta var det mesta hamnar kan du läsa boken eller någon av
hans kollega Ebbesmeyers, kanske något av intresse. . .

– Vi får in tillräckligt med skräp från Kattegatt . . .

– Ett nollvärde jämfört med Gore Point söder om Anchorage i Alaska . . .

– Jag vet, 11 miljoner gallon olja från Exxon Valdes . . . 

– Alla som oroas över att plankton ser ut att bli plaston bör reagera. Nu.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 880                                                            2012-02-22

Djup insikt i Torekov

– Strixa, skall vi ta chansen att komplettera . . .

– Strix, du menar nu när korparna åter står inför ett vägval . . .

– Precis, det gäller att gripa tillfället i luften. Men det blir nog

i stället att gå till botten med någonting . . .

– Har du lodat efter något . . .

– Jo, i Akt 856 finns en kommentar vid en båt, ”Mätningsbåt” . . .

– Jo, det går att undra över detta . . .

– Vi gör det här och nu. Börjar med kunskapens moder, att

repetera. En bild i da capo och några därtill.

– Siffran ”53” säger kanske inte alla allt . . .

– Att det förmodligen är en pensionerad sidobåt till ett sjömätningsfartyg.

– Vi visar några bilder med inlagd text om hur dessa sidobåtar har

gjort nytta för sjöfarten runt vår kuster och i världshaven.

– Nu förstår jag att ett större antal sidobåtar blivit mer eller mindre

”civila” rund om i våra hamnar när parallellodningen ersatts med mera

förfinade elektroniska mätmetoder som ramning och multibeamekolod,

som utförs direkt från moderfartygen.

– En sidobåt till Torekov . . .

– Ja, nu är det upp till var och en efter intresse att forska vidare

i det intressanta ämnet ”sjömätning”, i nuet, historiskt och vad

som sker i framtiden . . .

– Många fina båtar blir det möte med, Svalan, Rota, Ran, Falken,

Tärnan, Ejdern, Petter Gedda, Svensksund, Måsen, Svärtan, Gisslan,

Viggen, Lagaren, Anden, Anders Bure, Ale och Jacob Hägg samt olika

ledar- och rambåtar. Från 1867 till våra dagar.

– Vi återkommer med nya kompletteringar . . .

– Oavsett vad korparna tycker.

- Källa: Lars Malmquist "Bland grynnor och elektroner" ISBN 91-86502-13-1. 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 879                                                            2012-02-20

Gripen ur minnet i Torekov

– Lugin, ett nytt litet tänk har poppat fram . . .

– Gunin, rör det sig i ”tredje vägens” riktning . . .

– Det gäller nog snarare för vattenvägar. Efter det att kommunen

för exploatering köpt in Lyckeborgsområdet, med undantag av

mangårdsbyggnaden och närliggande mark, nyttjades stall och loge

under en tid för produktion av plastbåtar.

– En del av båtarna var under en tid hemmahörande i Torekovs hamn.

– Precis, en med beteckningen HG 3.

– Folk har en förkärlek att döpa båtar med kross av spritbutelj . . .

– Fick mig att tänka på ”Kläm en OP” i stäven . . .

– Jag fattar, ”K l m n o p”. Finner vi namn i begynnelsens K?

– Gångbara namn i den tidens Torekov var exempelvis Kjellberg och

Kullenberg.

– Vi återkommer i någon färdriktning, vart nu vägen leder oss.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 878                                                            2012-02-15

Småttigt tretal i Torekov

– Gunin, nu har jag tänkt till småttigt . . .

– Lugin, det hedrar dig att du inser din förmåga . . .

– Jag tar tre små bitar av ”Tredje vägen”, som vi flaxat kring i

de senare Akterna . . .

– Ja det ser verkligen prickigt ut . . .

– Logistik. Följ den röda tråden . . .

– Tråd och tråd, möjligen, om jag rör huvudet mycket snabbt, att de

röda prickarna flyter ihop i en linje . . .

– Inte för fort. Avsnitten är littererade med olikfärgade punkter, som

du måste kunna urskilja, från väster mot öster: röd, gul, blå, brun,

grön, svart och slutligen vitt, vid anslutningen till Eneborgsvägen.

– Låt se. Den korsar Tejstvägen mellan blå och brun prick.

– Här har du vägsnuttarna, stigavsnitten.

– Vid slutet är den riktigt väglik . . .

– Väglik? Snarlik, förvisso, död som väg. Degraderad till

kommunikationsled för cykel och fotvandring.

– Kanske må vi återkomma om vägar i övrigt.

– Inom området? Möjligen.

– Eller måhända det där med ”4:de vägen”.

– Måhända biten inne i Carl Johans skog . . .

– Om du inte räds räven.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 877                                                            2012-02-09

Tredje vägens utsikter mot Torekov

– Lugin, nu gör jag såhär, i stort, medan du tänker smått . . .

– Gunin, du tror om mig stort,  i det lilla . . .

– Jag menar att jag fortsätter på förra Akten med några svepande

vyer, medan du till nästa Akt tänker fram detaljer . . .

– Ok, den som tänker smått tänker stort . . .

– Jag lägger ut nu utan kommentarer . . .

– Vissa littera följer de i Akt 867 givna.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 876                                                            2012-02-08

Tredje vägvalet ut ur Torekov

– Gunin, vågar vi oss på tredje gången ut . . .

– Lugin, självklart. Det kan bli lite historisk nostalgi . . .

– Men den finns ju knappast längre . . .

– Vi får börja med en rekonstruktion från Akt 871 och

rekognoseringskartan där. Vi går via ”Generalstaben” . . .

Vi hänger på några gårdar, som fram över 40-talet hade anledning att

söka sig väg söderut . . .

– Kreatur och utmarker. Men den 4:e utposten vad är . . .

– Vi återkommer med den. Låt oss kolla in 3:an först . . .

– Du menar hur den har blivit nonchalerad i bebyggelseutvecklingen . . .

– Modern folklig framkomlighetslogistik kräver sin tribut . . .

– Vi visar lite rekonstruktioner via röda prickar i nyare foton och kartor.

– En del av ”3:dje-vägen” kan sägas ha börjat vid Edvard Svenssons och

via hans klippiga betesmark, en gång golfbana, och sedan ha sökt sig genom

”Carl Johans skog”, namnet efter ägaren till gård A ovan, för att åter ha sett

dagens ljus vid Tage Olssons. En spännande väg för den tidens cyklande

ungdomar av folket.

– Nedan ser vi vägen, vid en tidpunkt då den enbart behövde försvara sin

existens mot insvepande snötäcke . . .

– Men snart nog svepte exploatörernas maskiner och sprängare in . . .

– Ett Klondyke utan lockande guld, men med en utsikt, värd mer än så,

mot Hallands Väderö och Pinus den Höge . . .

– Vi avslutar denna första vägsyn med att titta på den senast planlagda

bebyggelsens inverkan på ”3:dje vägens” levnadsvillkor . . .

– Men vi återkommer.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 875                                                            2012-02-04

Varför hålla till höger i Torekov?

– Gunin, varför hålla till höger om kyrkan? Det blir ju uppförsbacke

genast . . .

– Lugin, det är litorinavallen. Till vänster, mot Båstad, följer vägen

toppen på vallen, men sedan kommer Stendlidbacken, efter Lugnet . . .

– Då måste folkets val vara en följd av annan bevekelsegrund än . . .

– Vägen mot Båstad, Ängalagsvägen, var under många år, på 1900-talet,

i bättre skick än vägen mot Ängelholm, Slättarödsvägen. Bussen mot

Båstad rullade på asfalt medan bussen mot Ängelholm länge tvingades

skumpa fram på ojämna och väglutsdoftande grusytor.

– Privatbilister valde länge att ta vägen mot Båstad och vika av i Hov,

mot Västra Karup, för att komma söderut . . .

– Var det inte en omfattande omväg . . .

– Jag har flugit alternativen, och med vår lathund för att tolka över ving-

slag till meter körsträcka kan jag säga att vägen via Hov till V. Karup

är endast 854 meter längre än vägen till V.Karup via Slättaröd och Lillaryd . . .

– Men trafiken höger om kyrkan verkar ha ökat på senare . . .

– Ja, och det beror nog på att vägstandarden utjämnats, om vi kan säga

så om vägbanor, och vinsten i längd ökar om folk väljer att inte åka fram

till V. Karup utan vika av i Mäsinge och ta vägen via Öllöv, Killebäckstorp

och Ängelsbäck mot Grevie kyrka. Vis á vi vägen över Hov till kyrkan i

Grevie sparas 2314 meter.

– Ja, i och med att högertrafik infördes, sparas redan vid kyrkan i Torekov,

en sväng åt höger, några meter mot en vänstersväng.

– Precis, postbilarna kör alltid medurs, alltid högersvängar . . .

– Högertrafik råder även till sjöss. Båten på bilden, lite ovanför här, kommer

i vänsterfil . . .

– Det är en båt som dras baklänges på en vagn, tönt . . .

– Höger om kyrkan leder även till det expanderande Torekov, bebyggelsen

vid Eneborgsvägen . . .

– Det kan bli mer om detta i nästa vägvals-Akt, val 3 enligt Akt 871.

Vi har placerat vår blogg i <a