Horsakistan

Akt 690                                                                2010-07-26

Flygfyr ens med Torekov                   

- Gunin, hur blev det med Urus efter senaste Akten? Är han inte en lustig fyr?

- Lugin, det riktigt lyste ögonen på honom när han berättade vidare om ensmärken.

Han berättade om ett ensmärke, som stod på en kulle uppe vid Varan. Det var några

år under 1930-talet och en bit in på 1940-talet. Han berättade med tacksamhet om

dess existens. Han pekade ut läget på en karta:

- Jag känner faktiskt till den . . .

- Han berättade om de svåra åren före och under kriget. Bristen på mat. Folket var inte

lika generösa med utkast och sopor som tidigare och senare. Korparna sökte sig till de

olika småhamnarna och letade fiskrens och musslor. Jag kollade vissa enslinjer. Han kanske

inte bara fantiserar. Från Torekovs hamn över ensmärket i Varan når man hamnen i Båstad . . .

- Det är en flygfyr som fanns i Varan och . . .

- . . . och vidare, Loguts pappa Vurin på Hovs Hallar, hittade till hamnen i Arild via Varan.
Konstigt, för Arild ser vi ju för blotta ögat. . .

 . . .  och Fugins pappa Pukin på Kullaberg tog sig lätt till Knösen och vidare till hamnen i

Kattvik, före eller  efter besök hos Vurin. De hjälptes åt. Urus och många andra korpar

liftade gärna med SJ:s tåg, såväl söder ut som norr ut. Urus kom på att via ensmärket . . .

- Det var en flyg . . .

- . . .i Varan hittade han från Pinus den Höge till Varegården vid Båstad, platsen där tåget

på grund av åsens stigning höll lägst hastighet. Tunnelbygget genom åsen lär vara ett försök

att komma från korpinvationen av fripassagerare . . .

- Du, lugna ner dig. Urus är bara exalterad av att ha träffat på en intressant hemsida om

ensmärket i Varan, som var en flygfyr. Inte för korpar utan för i huvudsak folkets nattliga

postflyg mellan Göteborg och Malmö. Tror du mig inte så kolla själv upp:

Akt 689                                                                2010-07-25

Ens i Torekov                                      

- Gunin, hur blev det med Urus efter senaste Akten?

- Lugin, svaret blev med ens.

- Verkligen olikt honom att svara med ens.

- Nåja, inte ens på det viset, ens denna gången. Det var ingen sorts substantive-

ring. Inte heller såsom jag nu utnyttjade ens, adverbialt. Nej, med tanke på det

som följde, som en rak linje, måste det ha rört sig om ett adjektiviskt ens.

- Det vill jag inte ens ifrågasätta.

- Navigering, som vi ofta snackat om, och ovanligt ofta med Pax och hans brevduve-

kompisar, men inte fullt kunnat reda ut, hade Urus en banal förklaring till.

- Nu förstår jag med ens detta med hans ens. Han flyger efter enslinjer.

- Precis. Han visad på enslinjer i vår omgivning. Han lovade att återkomma med ens-

linjer i något större sammanhang nästa gång.

- Skall vi bjuda in Pax så han får något verkligt töntigt att skratta åt?

- Försiktighet. Det finns bevisligen duvor som orienterar efter minnet av geografiska-

och folkliga objekt i terränglådan. Men gärna Pax. Han kanske försäger sig om hur han

orienterar. Här är Urus´ idéer om lägeskännedom:

 - Det skall bli intressant att höra hur Urus tänkt sig navigering utanför sitt normala synfält.
Enslinjer mellan Torekov och Hallands Väderö, via Vingaskär. Börjar han inte bli gammal?

Skall vi ge honom en GPS i julklapp?

-Urus är mycket för ens. Du minns när han satt i Pinus den Höge och skrek ”Ens rodd, ens

rodd” åt sjövärnsgossarna som övade rodd utanför Vitasand.

- Säkert. Rodden blev inte bättre förrän Urun avlöste honom med ”All at once, Pull togehter”.

Eleverna kom från HMS Duke of York.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 688                                                                2010-07-22

Surr blir mer än så i år i  Torekov 

- Lugin, förra årets surr kan bli till bullerskador i år.

- Vadan Gunin? Har myggen gått på kadettskola för att lära sig ina högt?

- Hamnfesten i Torekov. Förra året surrade en helikopter envist runt samhället.

- Det minns jag irriterande väl. Det var Akt 577, den 27 juli 2009.

-I år, nu på lördag, blir det flyguppvisning med JAS Gripen, kl. 15.15.

- Folkligt flyg i våra Akter är ju inte bullrande ovanligt. Vi har visat upp många

märkliga tingestar. Folk kan inte flyga naturligt. Folk måste ta till skrot och tingel tangel

för att ta sig upp. Ofta för nyttan, men lika ofta för onyttan, för nöjet. Exempel:

- Räddningstjänsten är viktig, ofta i samarbete med SSRS. Vår egen Gripen af Torekov.

- Mycket av onyttan har faktisk utvecklat nyttan. Djärvt folk i flygande tingestar.

- Ja, verkligen. Denna tingest dök upp i Torekov för några dagar sedan.

- Ja, nästa gång blir det väl en reamotor under Emmastolen.

- Folkligt liv under en fallskärm har vi sett tidigare i våra Akter. Minns Akt 583 den 11/8 2009.

- Kolla då även in Akt 503 och 504 från september 2008. Om navigeringsproblematiken, som

i Akt 381, den 15/11 2007, återkommer vi till i nästa Akt. Kanske, om Urus vill minnas till.

- Den här bilden som kommer, vad skall vi säga om den?

- Otroligt. Går det verkligen att flyga med en torkvinda?

- Dummer, det är konstruktionen bakom vindan du skall snurra in på. Tingesten bakom

lokaliseringsskyltröret för anvisningen till anslutning för kommunalt vatten.

- Har du glömt din militära fostran? Kort anvisning, och det  heter bortom. Bakom är ett

mentalt tillstånd.

- Du nu inväntar vi JAS-attacken och uppsöker Montanus SPA för avkoppling i värmen.

Den kan påtagligt förbättra din mental hälsa.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 687                                                                2010-07-15

Kö till SPA i Torekov

- Hej, här har ni mig igen. Mitt namn är Montanus, pilfink. Jag driver ett SPA i Torekov.
Jag var med i föregående Akt, där mitt SPA visades upp. Här inspekterar jag det:

I den rådande värmen har det gått över förväntan. God tillströmning av intressenter.
Här är några bilder:




Före bad i vattnet bör fjäderdräkten genom sandbads befrias från löss och loppor.

Det måste vara ordning och reda i verksamheten.

Efter badet är det viktigt att stressa av och gärna torka fjäderdräkten på en solvarm sten.

Jag har fått frågor om folkets tillstånd att bedriva SPA inom på deras domäner. Det är ok.

Erforderliga tillstånd föreligger. Dagvattnet renas via en fjädersil på bräddavloppets skibordskrön.

Fjädersilen har gärdsmygen Troglod fixat. Han kan ta sig in i brunnar. Ni minns honom från bl.a.

Akt 348, den 16/8 2007. För utsläpp av renat i havet har vi Tullens välsignelse. Att fisken i havet

utanför vårt SPA inte far illa av utloppet har Fiskeristyrelsen kontrollerat. Som garant för att det inte

skall uppstå vattenbrist står Båstads kommun. Kvällsposten, en av folkets kolorerade sensations-

blaskor, förkunnade med en rubrik på löpsedeln den 13/7 att ”kändisar och värmebölja skapade

vattenpanik i Båstad”. Men mina kunder är lugna och vana att klara av kontakten med att ta sig

vatten över sina huvuden. Dessutom ligger mitt SPA i Torekov, inte i Båstad.

Den av löss och loppor infiltrerade badsanden renas regelbundet av en flock utsvultna starar.
Gör som myndigheterna nedan, besök mitt SPA ofta och länge.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 686                                                                2010-07-14

Superbra SPA i Torekov                  

- Hej, mitt namn är Montanus. Jag är fågel. Jag är en pilfink. Vi pilfinkar och även många av våra

släktingar och artfränder har medverkat i väldigt många Akter. Minnesvärd är 635, från den 8/2,

för den hänvisar till många trevliga tillfällen. Vi har efter den Akten medverkat i 663 och 677. Att

Gunin vill att vi medverkar idag beror på Akt 677 och att vi utvecklat ett super-SPA i Torekov.

Vi har etablerat oss på Norra Stranden. Den strand som en gång såg ut som nedan:

Gunin har i olika Akter berättat om förändringarna av stranden under 1950-talet och framåt. Till-

komsten av parkeringsplats, ny småbåtshamn, vatten- och avloppsledningar mm. Kolla gärna till-

baka på Akter under april-maj 2009, 559 – 577, inkluderande lite om Norra Stranden, juli 2009.

Så här ser det ut i realtid:

I ett bäckliknande erosionsdike, med sötvatten från en dagvattenbrunns bräddavlopp, har vi

skapat vårt SPA. Rinnande friskt vatten, lagom tempererat.

Jag återkommer i nästa Akt med aktivitetsbilder från vårt SPA, som rönt stor uppmärksamhet

under den pågående värmeböljan. Håll ut. Drick, men lagom mycket. Flaxa lugnt. Välkomna till

vårt SPA. Det besöksmässigt mest frekventerade i hela Båstads kommun. Klart rinnande och

tempererat vatten, solvärmda avslappningsstenar, avlusnings- och avloppningseffektiv sand.

Såväl solig som skuggig miljö. Trivsamma vänner och god sämja. Konkurrensmässiga priser.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 685                                                                2010-07-11

Pampas typ Torekov                       

- Hej, mitt namn är Taurus Artio Dactyla. Jag är Highland Cattle. Eller om du så vill

Heiland Coo. Eftersom jag är verksam inom naturvården på Bjärehalvön kallas jag

oftast, rätt och slätt, Högländare. När jag såg förra Akten om Ovis och fårens verk-

samhet fick även jag tillåtelse av Gunin att göra en Akt. Jag är liksom Ovis ett dägg-

djur. Jag är ett partåigt hovdjur, ett idisslande slidhornsdjur. Men ett oxdjur och av en

helt annan dimension än Ovis. Minst 10 gånger. Vi har varit med i en massa Akter.

Senast Akt 677 och 671. Gärna minns jag Akt 645, som hänvisar till många fler. Vi

är minst lika stora, bokstavligen större, naturvårdare är fåren. Vi är inte lika många

och inte verksamma på lika många platser. Men vi finns såväl söder om Torekov som

norr om, som tidigare Högländare-Akter visat. Vid Heden och vid Flytermossen. Vi

arbetar i tuffare miljö. Fåren verkar rädda för vatten. Vi arbetar i stort sett året runt,

fåren några vår-sommar-höst-månader. Men visst, all respekt för fårens insatser.

Många anser oss Högländare för lättjefulla och arroganta. Att vi struntar i fåglar och

folk. Men det är ett synfel. Vi bara hyllar långsamhetens lov. Sett över tid är effektivi-

teten synnerligen hög. Som ni ser nedan på mina bilder har vi snart skapet ett stycke

pampasliknande Torekov. Inte så dumt nedanför det område som i framtiden skall bli

Torekov, som skapas för det goda boendet året om. För att vi inte skall glömma fåren

under vinterhalvåret har vi skaffat lermodeller att placera ut i naturen. Lera som tål ett

åretruntliv. Avslutningsvis vill jag som fåren säga: ”Vår insats  -  er miljö”.

Vi har placerat vår blogg i <a

684                                                                2010-07-07

Ovis klok i Torekov                         

- Hej, mitt namn är Sivo Ovis. Betoning på första stavelserna. Jag är får, en tacka.

Jag och mina lamm tjänstgör på Heden, söder om Torekov. Vi är kulturarbetare, Vi

håller landskapet öppet. Vi ser till att miljöns flora bevaras. Med tanke på förra Akten

om konstlad och konstködslad växtförväxling fick jag Gunins tillåtelse att göra detta

inlägg. Oaktat namnet Ovis, är vi inga fårskallar, i folklig betydelse. Tvärtom, vi är

miljöns trogna tjänare. Vad var det Strindbergs dräng Carlsson i Hemsöborna sa? Jo,

 ”det skall rotera det en med det andra”. Töntiga kråkungar i Akt 682, som klagade på

fårlortar.

Vi håller efter fel växter och göder de rätta. Därför får vi en arbetsmiljö som är Sveriges
vackraste. Det spelar ingen roll åt vilket väderstreck vi glanar. Lika vackert år alla håll.
Håll med, alla. Vi har ju fått visa detta tidigare. I många Akter. Men här kommer några
från vår nuvarande miljö, runt ”Pussen”, tjärnen som vi sett i Akter som 572 och 677 med
Högländare. Nu med ängsull, svärdsliljor, vivor och säv.

Men det är klart, i centrum är det som vackrast, där finns våra lamm. Alltid i centrum.

Detta är inget nytt. Lammen i centrum har vi sett tidigare. Gärna minns jag Akter som
297 (28/5 2007) och från juni 2008 finns 484 och 485 samt nu senast 669 och 671. Ok,
592. Se inte Ovis som dum utan som outgrundligt vis. ”Vår insats  -  er miljö”.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 683                                                            2010-07-04


Jämförligt även ojämlikt i Torekov 

- Kajak, sorglig, verkligen sorgligt.

- Sugus, tänker du på Lugar, oxtungan eller de utsvultna kråkungarna?

- Svanparet från Akt 679 med de fem ungarna. De som sände oss en

midsommarhälsningen den 25/6.

- Vad har timat?

- Förmodligen har de mist två av ungarna. Övervakningskameran kan bara registrera tre. En

försvann redan den 27/6 och ytterligare en saknas sedan den 28/6. Tragiskt.

- På tal om oxtunga, växterna har det klart lättare och bättre.

- Jag är inte så säker. Folket prioriterar konstigt. Vad naturen under lång tid skapat vill folket

ombilda. Skapa, som de tycker, mera utseendevänliga arter. De kunde lika gärna börja till-

verka allt i plast.

- De är på god väg. Vad värre är, är att de jagar många naturliga växter med saxar, klippare,

ättikssprit, gasollågor, växtgift och någon enstaka bland folket för hand, med hacka och skyffeljärn.

- Vad är ogräs och vad är inte ogräs?

- Det beror på många ting. Fel växt på fel plats vid fel tidpunkt. Jag visar några bilder så få du

avgöra själv.

- De har i vart fall lättare att komma med på bild. Bland de 80 senaste Akterna finns det med minst

80 olika växtarter, från en hög tall till en pytteliten backtimjan. Och detta utan att någon Akt, med

undantag av oxtungans, specifikt handlar om växter. Senaste växt-Akten var 603, den om ekar.

- Det var den 27/10 2009. Växter liksom bara kommer med.

- Dessvärre också i folkets jakt på en miljö av idel 1:a maj-blommor. Nästa vårs tulpan är svensk.

- Jag vet. Blåa kronblad med gula kors.

- Har du tänkt på en sak, att många prydnadsväxter börjar på P.

- Petunior, penséer, pelargonier, pioner . . .                                                                                          

- Men också smaskigheter som potatismos.