Horsakistan

Akt 874                                                            2012-01-31

Trivas i Torekov

– Marin, om nu Gunin och Lugin står inför ett trevägsval, i en tvekan,

kan vi då inte passa på och hoppa in . . .  

– Kajak, rätt tänkt, vi tar till en trevägsinspiration. Nostalgibilden i NST,

den  24/1 om förändringar i Torekov, i serien Bjäre då och nu, vårt besök

på Flygmuseet inom F10 i Ängelholm, Valhall Park, samt under krigstider

nödvändiga handlingar, som vi har visat i Akterna 862 och 860.

– Vi begynner med nostalgin . . .

– Jag ser, redan efter 30 år, röda prickar för ögonen . . .

– Det är de som binder ihop treenigheten . . .

– Ok, jag ser en prick i nästa bild också. Jag tänker Ove Löfberg,

legendarisk regementsläkare på F10 och dito läkare i Ängelholm . . .

– Lika legendarisk sommargäst i Torekov, med ett antal läkar-

bröder, Bo-Ebbe, TV-doktor och Lasse samt dito fader . . .

– Redan under en difteriepidemi under 30-talet fick han, iklädd en

Rödakorsuniform, flertalet torekovsboende att räcka ut tungan . . .

– Under något av krigsåret fick han de torekovsboende att öva

gasmask på och gasmask av, gasmask på och gas . .

– Medan bröderna organiserade burleska utställningar i lundastuden-

tikos anda . . .

– Huset med namnet eller röd prick var deras boende . . .

– Kopplingen till F10 är att i det fantastiska flygmuseum som skapats

där har ett rum en bärande prägel av Ove Löfbergs insatser . . .

– Vi lägger in några decennier till . . .

– Och avslutar med ett krigsanknytet dokument, typ fältpost, som

dessutom visar på ett gott och trivsamt boende i det Löfbergska hemmet.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 873                                                           2012-01-27

Lugnet i Torekov

– Gunin, från Lugnet och tillbaka . . .

– Lugin, ja, och utan stress . . .

– Lätt för oss att säga som flyger. Folket kan tvingas till stress men

likväl måste lugnet finnas kvar och smala dåliga vägar behärskas . . .

– Breda jämna vägar hjälper inte alltid vid snö och halka . . .

– Och hur är det folket säger om telefonstolpar utmed vägen . . .

– Slår enbart till i självförsvar . . .

– Här ett unikt hinder, även detta från båda färdhållen . . .

– Hädar vi asatroende om vi säger ”I faderns, sonens och den hel . . .

– Kan vara onödigt provocerande . . .

– Inte detta då . . .

– Alls icke. Ett sätt att hindra folk att lämna Torekov via ”vägen

vänster om kyrkan” . . .

– Banderollen hänger för högt . . .

– Det gäller inte fysiskt. Det gäller mentalt. När folk ser att det

drar ihop sig till fest . . .

– Ok, de förväntas vända vid Lugnet och stressa tillbaka.

– Tillbaka kommer även vi, för att kolla vägen till höger om kyrkan.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 872                                                           2012-01-25

Torekov från NO

– Gunin, det är således väg 115, Båstadsvägen, som nu gäller?

– Lugin,  Ängalagsvägen lär den heta enligt vissa kartor. Men

visst, till vänster om kyrkan. Så skall det vara. Genom Strand-

skogen och fram till Lugnet.

– Låt oss se det typiska ”Y-et” från vår egen lyfta synvinkel.

– Låt oss kartskåda.

– Kan jag få be om lite nyare kartor.

- När vi kommer fram till Lugnet, skall vi lugna ner oss

och vända hemåt igen, för att komplettera med saker utmed

vägen från olika vinklar. Det blir nästa Akt.

– Lugnet infinner sig.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 871                                                            2012-01-24

Sätten 4 till Torekov

– Gunin, Strix orerade om ”tredje vägen ut ur Torekov”. . .

– Lugin, han är illfänig bara. Han vet vi skall tala om sätten att nå

Torekov och önsketänkte om en flykt från vår sida. Ett motsattänk.

Vi börjar med en inrymningsplan, utrymningsplan om ugglorna

hade fått inflytande . . .

– Du menar om inflyttande, ett ökande folkmassetal i Torekov . . .

. . . genom fyra tillvägagångssätt . . .

– Ja, vi kan kort sammanfatta innan vi utvidgar . . .

– Över landbacken, via en av tre vägar . . .

– Beroende på. Lämpligen om folk kommer via hästar eller

hästkrafter, men knappast med pegasen under sig . . .

– Vi ger två kommunikationsmedel för vägar

- Under långa tider, epoker, var havet det förhärskande kommunika-

tionsrummet . . .

– Seglen är hjälpmedlen . . .

– Handkraft även ombordstädes, kallas roddkraft . . .

– En profil även på landbacken, världsomseglaren och konstnären

Petter Bruce . . .

– Som vi studerat i många Akter, som exv. 848, 795, 793, 786 . . .

– Här ror han i filmen ”På kryss med blixten” för att rädda ett barnliv . . .

– Om folk inte räds faran går det att flyga . . .

– För folk enbart med mekaniska hjälpmedel. Vi kan visa . . .

– Men klart enklast är att låta sig födas i Torekov.

– Vi återkommer om landbackens tre vägval, oavsett om ni är kvar

i Torekov eller låtit er återfödas annorstädes.

– Eller, helt enkelt, enbart gett er i väg på väg, på havet eller i luften.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 870                                                            2012-01-22

Inledande utvägen ur Torekov

– Strix, vad menar du? Var bussarna, som en tid dominerade

”Smedjetorget”, den tidens inledning till utvägen från Torekov.

– Strixa, jag syftar enbart på att komplettera vår tidigare Akt om

”Smedjetorget”, Akt 865, innan korparna kommer för sig att

slänga ut oss. Jag vet att Gunin och hans kompisar planerar för

Akter om ”tredje vägen” ut ur Torekov. Alla som läst vår Akt 865

ser ju tydligt de två utvägarna, endera till vänster om kyrkan, mot

Båstad, eller höger om kyrkan, mot Ängelholm.

– Dom skall, menar du, redovisa en ytterligare utfart . . .

– Ja, och dessutom förklara varför Marin i Akt 861 kallade Fågel-

sångsgatan för Fågelsångsvägen.

– Vad avser Marin, bör vi visa en bild av Hommerbergs mölla,

från Akt 861 och vår egen bild från Akt 863, där det finns vingar . . .

– Fattas bara, vi fåglar . . .

– Vi fattas inte vingar. Här kommer dom.

– Och här lite mer som avrundning kring ”Smedjetorget” och

bussarnas varierande tillhåll.

– Vi kan göra en kommentar i grannskapet. Vi påstod i vår Akt 862, i bild 3,

att visad byggnad uppfördes för tapetsör Gösta Johnsson. Vi borde ha  skrivit att

byggnaden uppfördes 1915 av Paulin Olsson för Josef Olsson och Maria Holmberg,

som sålde byggnaden till Gösta Johnsson 1941.

– Vi skrev ovan att Hommerbergs uppfördes 1928. Det kan vara så att första spiken

slogs 1928 och sista 1930, enligt byggmästare Sigfrid Svenssons ”memoarer”.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 868                                                              2012-01-16

Torekov i vått som torrt

– Hej Paxe, tycker du som jag?

– Varför inte Pax, kan de andra kan vi. Vi bjöd ju upp till kamp

redan i Akt 844. Prata väder kan ju alla, så ok. Vi leker också

vidare i jämförelser mellan väderlek och väderlek.

– Det finns andra skillnader att fundera över. Folkets sätt att tillvarata

rinnande nederbörd. På gamla skolhuset utmed Storgatan samlas norra

takvattnet i dagvattenavlopp, medan det södra taket avvattnas i rännsten

utmed gaveln längs Pål Romares gata. Se vidare i Akt 570.

- ”Eile mit Weile” som våra tyska vänner plägar säga . . .

– Inte om vind och snöyra. Vinden har vanligtvis väldigt bråttom . . .

– Vi har berättat i tidigare Akter, och här kommer en sammanställning . . .

– Vi kan göra en kort och ofullständig översättning av varningsklasserna

till våra egna arters insikter:

 Klass 1  Pjåddor blir oregerliga och det susar i skattornas rishögar till bon

 Klass 2 Pjåddor sveper okontrollerbart runt liksom koltrastbon

 Klass 3 Pjåddor blåser helt bort och det svajar i Pinus den Höge

– En ytterligare skillnad att fästa på pränt?

– Ja, i Akt 806 antydde Punin att han tänkte lifta från Köpenhamn upp

mot Hallands Väderö med Costa Atlantica, och det gick bra. Mindre

bra gick det för liftarna ombord på Costa Concordia mellan Rom och

Isola del Giglio

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 868                                                              2012-01-15

”Cha-Cha” dansade vidare i Torekov

– Hej, här har ni mig åter igen, Övervakningskameran

Jag ogillar allt dösnack, som jag sa i Akt 866, om snöbrist.

Jag vill bara sticka emellan med ett nytt tyckande.

Jag tycker visserligen senhöstens stormar, ”Berith”, ”Dagmar”

och julhelgens ”Emil” gav ett skummande snöliknande landskap.

Men bedrägligt kort.

Ett äkta snölandskap, som ofta förekom under förvintern 2011,

se Akter som 746 - 763, påvisar detta påstående, påtagligt.
Pågick i månader.

Jag vill visa på några tidigare visade objekt, som kommit i nytt

blickfång på grund av stormandet. Efter snö kommer tö, men

blickfången visar upp sig i samma läge som i tidigare snöfritt läge.

 Här har stormarna ruskat om såväl stock som sten.

När snön smält undan står den orubbat kvar, den kända pråmvinschen

från Akter som 757, 270, 268 0ch 259. Möjligen, genom rostfällning, minskat i

volym och vikt. Det påstås att objektet nyttjas av Nordvästskånska Korro-

sionsinstitutet. Vinschen vägs varje år, 1 april, och med utgångspunkt från

värdet, vis á vi tidigare värde, kan man räkna ut havsvindens salthalt.

Viktigt att känna till.

Men stormarna rubbar.

Bilden från 2007 känns igen från Akt 599. Här befinner sig ”Cha-Cha”

och vinschen på samma nivå över havet.

Samma från kontrariktningen. Vinschen stadigt på sitt fundament.

Här ser vi hur stormarna mellan övre och undre bilden flyttat

”Cha-Cha”  högre upp. På samma sätt vinschens fundament,

medan vinschen snarare har glidit ner en bit, vilket syns bättre

på följande bilder.

Ja, vad då då, undrar ni?

Om vinschen vägs med en fjädervåg så vet ni att tyngden avtar med

höjden över jordytan. Indirekt kan detta kunna komma att upplevas

som om den saltfriska luften i Torekov är oroande instabil. 

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 867                                                              2012-01-10

Extrapolera bort Torekov

– Marun, vad är det för onödigt ältande om snö . . .

– Förmodligen, Sugus, har alla blivit skumögda . . .

– Redan den 13/11 2006 . . .

– Det var dagen för Akt 166 . . .

– Däruti konstaterade Gunin och Lugin att om 200 år skulle det

bli kritiskt. Snö, regn, smältande is och storm skulle öka på

havets nivå åtskilliga meter . . .

– Folkens forskare talar om allt mellan 1 meter och 8 meter, så

Pinus den Höge på Kallskärslid skulle klara sig . . .

– Var lagom säker. Låt oss extrapolera med utgångspunk från

Gunins bilder. Dels från högvattnet nu januari 2012, dels från

lågvattnet, tagna i januari 2008.

– Vi tittar.

– Skall vi uppskatta nivåskillnaden till 2 meter under 4 år . . .

– Det blir ½ meter per år . . .

– Säg att Pinus den Höge idag ligger 34 meter över havets nivå . . .

– Jösses, då klarar vi ju oss endast i 68 år . . .

– Väderön i 40 och Torekov i knappt 20 . . .

– Då begriper jag varför, vid ett högvatten 1969, hamnen var full med

båtar i ”säkerhet”, men inte nu i januari 2012 . . .

– Du menar att 1969 trodde folket på att vattnet skulle ge med sig . . .

– Jo, men icke så i år. Alla verkar ha tagit upp och sålt sina båtar.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 866                                                              2012-01-05

Emil gav Torekov vinterlandskap

– Hej, här har ni mig igen, Övervakningskameran

Jag ogillar allt dösnack om snöbrist.

Jag vill bara sticka emellan med ett tyckande.

Jag tycker stormen ”Emil” gav ett skummande snölikt landskap.

Jag skall enbart visa detta med några av mina bilder från Malen.

Heden söder om Torekov, tagna medan stormen ”Emil” rasade.

Det var den 4 januari 2012.

 Jämför med Akt 750.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 865                                                              2012-01-04

Varje tid sin nytta i Torekov

– Strix, minns du löftet i Akt 863?

– Förvisso Strixa, hotet från Gunin är vilande . . .

– Då kör vi lite om ”Smedjetorget”, som förmodligen heter

någonting opassande . . .

– Vi kör med ”Smedjetorget”, vi kör det i bildsvit från 20-talet

fram till 50-talet, Gunins favoritdecennium, och en blick in i

den framtid som inte blev . . .

– En lugn tid, i lantbruksnytta.

– Fortfarande jordbruksmark, Torekov expanderade annorstädes.

– Nåja, några hus och ”Lindströms garage” har tillkommit.

- ”Lindströms garage” var för en åkerirörelse och senare tillkom

nyttjade för rörläggeriföretag, Erikssons och Eklunds.

– Fortfarande tämligen ”oförstört”, om jag så får säga . . .

– Den västra gräsbevuxna delen nyttjades under en tid för

folkungdomarnas fotbollslekar.

– Nu har det hänt lite. Det har blivit busstorg med servicebyggnad i

öster . . .

– Och i väster, fotbollsytan, nyttjar NP i Grevie för byggvarumarknad.

Verksamheten i ”Lindströms garage” har diversifierats . . .

– Sedan vet vi att det blev mer bussar och mer parkering, bussförbud i byn . . .

– Följt av ”Smedjan” med bostäder, övernattningsrum för busschaufförer,
samlingssal samt under viss tidsperiod bibliotek och postkontor . . .

– Ytor som idag konverterats till bostäder . . .

– Alternativ skymtade i LEADER-projektets arkitekttävling om ett

nytt centrum för ett mera vintertilltalande Torekov . . .

– Flukta in Akt 745 . . .

– Det var andra objekt, vi visar två som berör ”Smedjetorget” . . .

– Nåja, vem vet, kanske . . .

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 864                                                              2012-01-03

Ingen höjdare i Torekov

– Kajak, ingen höjdare precis . . .

– Synd att påstå så Marin, ugglorna verkar  . . .

– Vi avrundar för en tid våra höjdare, så får vi se om vi på

något sätt måste nedvärdera ugglorna, Strix framför . . .

– Vi lägger ut några nya tornliknande objekt . . .

– För att inte tappa bort Punin, så låter vi honom lägga ut

ett par höjdare från sin del av Skåne . . .

– Då blev det kyrka likväl . . .

– Den vyn försvinner när Rådhuset blir klart. Nu finns bara

ytterväggarna där, hängande i järnställningar. Sikt rak igenom . . .

– Ok, vad gör vi nu med Strix och Strixa efter deras nedlåtenheter,

deras brist på insikter om höjdkänsla?

– Jag har några alternativ . . .

– Jag ser att du kan tänka dig att sända dem på utbildning till

våra vänner tornugglorna i Amsterdam . . .

– Eller snabbare och billigare via 1. till 4 . . .

– Testa vad som är sant eller falskt i verkligheten, testa hur

det ligger till med deras syn enligt 2 . . .

– Du menar om de ser alla käpparna lika klara eller suddiga?

– De skall uppfattas som lika tydliga, eljest får det bli 3 . . .

– Tufft, undersöka om de enbart har vakuum mellan öronen . . .

– Jo, om de till äventyrs klarar proven får vi ta till 4 . . .

– Du menar att då blir de avslöjade . . .

– Möjligen.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 863                                                              2012-01-02

Märkliga hemligheter i Torekov

– Strix, hur avlöpte din test med Login?

– Strixa, det är väl ok med Login, men eftersom Gunin ligger bakom

så kan jag konstatera att han verkar ha blivit knäpp, helknäpp. Någon

sorts hemlighetsmakeri, som jag försökte skämta om. Han verkar vilja

hemlighetshålla att det är nytt år, snöfritt och stormiga stormar.

– Vad gör du?

– Möter honom på hans egen planhalva. Tar fram hans nyårs-Akt från

skiftet mellan 2010 och 2011, d.v.s. Akt 755. Vi kan komplettera även

Akter som exv. 750 och 758. Ersätter hans snörika bilder med årsskiftets

snöfria och stormpiskade bilder. Ren asfalt . . .

– Tång och ”sjöfynd” i stället för is och snö . . .

. . . men ändå, GOTT NYTT ÅR. Här kompletteras luciastormarnas

härjningar med lite fler bilder . . .

 – Oj då, Västra stranden som Copacabana . . .

– Vi gör några ytterligare kommentarer för att reta Gunin och Kajak. Bilden

från Akt 801, med Hommerbergs mölla, anger några felaktiga namn. Kjellberg

skall ersätta Möller, och Kjellberg ersättas med Kullenberg. Mellan Sandbergs

och Vingaskär, på horisonten, kan skrivas Lundgren. Vi lägger in en alternativ

bild, som även visar Hommerbergs i sin helhet.

– Vi kan tillägga att snacket om Södra vägens förlängning fanns

redan i Akt 594 . . .

– Och att byggmästaren i bild 3, Akt 802, hette Paulin och inte Pauli . . .

– Vi kan snobba med ett samband i Akt 609 mellan Tv 230, Guldkalven

och Smedjegatan . . .

– Det ligger vi lågt med, vi återkommer om Smedjetorget i en egen Akt.

Vi har placerat vår blogg i <a