Korparna på Kallskärslid. Akt LXXII. Gibraltarpoolen klar.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXXII. Gibraltarpoolen klar.


Bilder: Övre bilden visar laserbränningen av berget till pool.
Nedre bilden visar poolen med glasade genomsiktsgavlar och
fylld med vatten (sött osmosvatten med temperatur runt 20oC).

Akt LXXII 2006-03-31

Gibraltarpoolen klar

- Gunin, blev den klar nu när våren kom?
- Lugin, den är bara påbörjad, om du menar sättning av färskpotatis.
Vad jag kunde se vid min morgontur över Bjärelandet var det bara en
pärabonne som var igång. Men det är en mäktig hialöshet i faggorna.
- Jag avsåg arbetet på Gibraltarklippan.
- Jo, jag gjorde ett svep över Ydre Hall in mot Torekov. Poolen skall
invigas i morgon med pompa och ståt. Kommunens nya kvinnliga
kommunalråd, nätta Åkesson, skall inviga den med ett svanhopp.
Sedan blir det tre magplask, när fullmäktiges tre politiska vildar visar
upp sig. Vadslagning skall äga rum om huruvida de kommer att få
sina näsor över vattenytan igen. Denna övning är även en test på
konstruktionens hållfasthet. Håller den, kommer kommunens tek-
niske chef att berätta om dess tillkomst och funktion.
- Han kommer således att avslöja hur PEAB med sol-laser skar ut
poolen ur bergsklippan och tätade gavlarna med glasväggar, så det
går att se rätt genom poolen från såväl Strandmalen som från havet.
- Förmodligen. Dessutom om borrningen från poolens botten, 218 m
ner i berget.
- Hålet, som genom osmos, ständigt levererar 20-gradigt vatten till
poolen. Sommartid kan vattnet hålla en temperatur på nära 350C.
-Någon koppling mellan PEAB och Åkesson?
- Det är känsligt. Har hört att vid svanhoppet kommer vattentempera-
turen att ligga på 370C. Inte mer. Hon vill hålla huvudet kallt.
- Vet du hur de får ner temperaturen till fryspunkten när magplasken
skall ske?
- Det där har du nog missförstått. I och med att de är utfrysta, sker
det ytterligare en vadslagning. Det gäller att gissa till vilken tempe-
ratur vattnet har sjunkigt, när de tre legat i vattnet i tre minuter och
med stängd varmvattentillförsel.
- Kommer det någon rikskändis till morgondagens invigning?
- Det ryktades om samhällsfarlighetsminister Mona Sahlin. Men
någon i kommunen myglade undan hennes inbjudan. Risken att hon
skulle fylla hela Ydre Hall med vindkraftverk och poolen med för-
bränningslut var överhängande.

Vi har placerat vår blogg i

Kallskärslid
på bloggkartan.se

Korparna på Kallskärslid. Akt LXXI. Björntjänst?

Korparna på Kallskärslid. Akt LXXI. Björntjänst?


Hedlund i Rådom

Akt LXXI 2006-03-30

- Gunin, känns det inte bra nu?
- Lugin, vad tänker du på? Om du nu kan tänka efter ditt avslöjande
i förra akten, hjärnan tömd på celler.
- Nuder.
- Skatan eller finansministern?
- Jag förespådde ju en bra känsla.
- Ok. Vad har Pär Nuder nu kommit på för positivt?
- Huvudrubriken i gårdagens SvD (29/3): ”Socialdemokraterna vill
sänka fastighetsskatten”. Vad ger du för den? Och i etermedia sam-
ma dag hängde Peter Eriksson på för mp. Ingen hejd på villighet.
Till och med vänsterpartiet ville visa god min.
- De har alla alltid velat i den frågan
- Nu stal du. Påminner om Nuder. Skatan alltså.
- Jag vet vad du syftar på. Gamle bondeförbundaren och centerleda-
ren Gunnar Hedlund i Rådom: ”Vi i Bondeförbundet vill och har all-
tid velat”.
- Nej, jag syftade på samma Hedlunds favorituttryck inför alla nya
reformer: ”Vi skall inte skjuta björnen förrän vi sålt skinnet”.
- Nu är jag verkligen orolig för dina hjärnceller. Han ville inte sälja
skinnet förrän björnen skjutits. Han var försiktig, den gamle skogs-
mannen. Han ville inte realisera fiktiva varor.
- Tror du de nämnda dagspolitikerna tänker lika klokt och lurigt?
- En logisk liknelse är att inte beskatta huset förrän fasaden är såld.
- Du menar att viljan är fiktiv, mer beroende på att det är valår än på
hänsyn till att en del kanske måste flytta innan huset är sålt.
- Pär Nuder signalerar inte att han vill slopa fastighetsskatten, enbart
att han vill sänka den, men inte hur och när.
- Ska vi tipsa honom om, var i sundet mellan Torekov och Hallands
Väderö det är tillräckligt djupt, för att för tid och evighet sänka
fastighetsskatten?
- Gratulerar till några nya hjärnceller.




Jag har placerat min blogg i

Torekov
på bloggkartan.se

Korparna på Kallskärslid. Akt LXX. Himlastegen?

Korparna på Kallskärslid. Akt LXX. Himlastegen?


Bilder: Vänster upp är tävlingsbild från akt L. Vänster ner är svaret.
Högerbild är underlagsbild för apriltävlingen ”Minneslucka?” nr. 4.
(Bilder: Gunin 2005-2006)

Akt LXX 2006-03-29

Himlastegen

- Lugin, när våren väl kom, välkommen, kom den med storm.
- Tycker nog, Gunin, att det varit lugnt i Pinus den Höge.
- Att du aldrig kan fatta detta med överförd betydelse.
- Logut fick avsluta ”Minneslucka?” nr. 3, från akt L, i går. Töandet
avslöjade svaret. Ja, jag visste redan svaren. Det var ju mitt hemliga
hembränneri.
- Fanns svar från någon annan, mindre övermaga besserwisser?
- Ja. Fast Logut godkänner enbart svaret: ”Damejeanne”.
- Ha, ha. Då missade även du svaret.
- Enligt Logut har alla andra, som lämnat svar hänvisats till sina
respektive krisgrupper eller direkt till närmsta psykiatriska klinik.
Han fick inte godkänna mitt svar. IOGT var en av tävlingens
sponsorer tillsammans med Spritan i Åhus.
-Ok, då går vi på ”Minneslucka?” nr 4. Bilden uppe till höger.
- Jag tycker mig känna igen den där stegliknande konstruktionen.
När jag tömde min damejeanne inför disk och ny laddning, hamnade
jag av någon konstig anledning på ryggen och blickade mot himlen
med en förundrande tanke om jag någonsin skulle komma dit. Men
någonting stämmer inte. Kan min hjärna tagit skada?
- Vi kan diskutera vakuum vid ett senare tillfälle. Nu gäller det för
alla er som till skillnad från Lugins svampiga hjärna, har kvar några
hjärnceller, att inkomma med svar. Denna gång gäller det både vad
och var. Som vanligt svar till: horsakistan@telia.com. Senast 30/4.

Korparna på Kallskärslid. Atk LXIX. Räkna aldrig bort politiker.

Korparna på Kallskärslid. Atk LXIX. Räkna aldrig bort politiker.


Bild: Att räkna får är ett sätt att somna in i behagligt mörker.
(Fotodetalj från Akt XXII)

Akt LXIX 2006-03-29

Räkna aldrig bort politiker.

- Gunin, en svår vår kan det bli för får, om vi får vår .
- Men Lugin, känner du ingenting. Nu är det vår. Vad är det om får?
- Trängsel. Förhoppningsvis om vi får får.
- Har du mardrömmar om vår trängselfilosofi från akterna XX till
XXIII?
- Nej, men chockad av Nordvästra Skånes Tidningar i dag.
- Kan tro det. Var det rubriken ”Betalstationer klara för leverans”?
På sidan B7, 28/3, reportaget från firma Montageservice i Båstad.
- Ja, jag trodde någon tagit oss på allvar. Att det verkligen skulle
införas trängselavgifter i Torekov.
- Ja, men vi friskrev alla djur. Vi vill åt alla bilar som står och
skräpar på gatorna och är en siktfara för lekande barn och djur.
- Ifrågasätt inte mitt minne. Tänk på Muningenerna.
- Bra. Då minns du att ur artikeln framgick det att några tankar på
trängselavgifter inte var aktuella i Båstads kommun.
- Inga kända tankar var det. Var inte så säker. Du vet, politiker vet
inta alltid vad de tänker, när de tänker.
- De har i vart fall tänkt till om avtagande vinterträngsel, om vinter-
hus säljs som sommarhus.
- Ytterligare vinterträngsel i avtagande syns vara i antågande.
- Du tänker förmodligen på elevtillströmningen till gymnasieskolan
i Båstad, Aghard-universitetet.
- Visst. Men å andra sidan har elevers val av skola och program varit
opålitliga i alla tider. Det har säkert politikerna tänkt på, eftersom de
skall bygga om i kunskapkomplexet för fler klassrum
- Möjligen under sommarlovet. Tänkt till alltså. I värmen.
- Ack, vore vi där.
- Samma önskan har nog torekovs vintergolfare. I en kort notis, intill
den ovan relaterade, beskrevs den sena vårens bekymmer.
- Det stärker tankarna på inomhusgolf i hangarerna på gamla F10.
- Den fiktiva golfbanan på Hallands Väderö har varit spelbar hela
vintern.
- Vad fick oss att spåra ur så totalt från ämnet?
- Fåren. Politikerna.
- Nej, snarare våren.

Vi har placerat vår blogg i

Torekov
på bloggkartan.se

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVIII. Båstad räds "nytt" Torekov.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVIII. Båstad räds "nytt" Torekov


Vykort ur familjealbumet. Fattigdomsbevis i Torekov och Båstad.
Två i Torekov blir en i Båstad, om Fattighuset avyttras.

Akt LXVIII 2006-03-26

Båstad räds ”nytt” Torekov

- Gunin, veckans svep över lokalpressen hos Logut gav en intres-
sant infallsvinkel.
- Läser jag dig rätt Gunin, syftar du kanske mer på en utfallsvinkel.
- Rent av på en anfallsvinkel.
- Rätt tolkat. Rubriken i torsdagens NST (s. B8 23/3), ”Rädsla för
’nytt’ Torekov efter husaffär”, som låter lika skrämmande som
intressant.
- Sälj hus till höga priser och samhället dör.
- I äldre tider gällde det motsatta.
- Just så. Osäljbara hus får samhället att avfolkas.
- Ja, ur led är tiden.
- Och då syftar du inte på att vi i natt gick över till sommartid, mitt i
snöyran.
- Det gäller en fattigdomssymbol. Fattighuset i Torekov har ju länge
varit i utsocknes ägo. Nu är tydligen risken att fattighuset i Båstad
går samma öde till mötes, avfolkas under icke sommartid.
- Med tanke på ortsbefolkningens dubbelbeskattning av sina högt
taxerade fastigheter förstår jag risken med att kommunen avhänder
sig fattighusen.
- Nu var du rolig. Det oroliga är att vid vandring i orternas lugna
vinterkvarter, är avfolkningen lika påträngande som trängseln är
sommartid.
- Du menar, att om fattighuset inte blir ett rikehus, blir gatulivets
förväntade fattigdom rikare?
- Det kan röra sig om en halvering.
- Till detta kommer att även ”Adrianshus” skall ut på marknaden.
Kyrkoherdarna tycker hyran blir dryg. Med en travestering på kända
Matteus 26,41, vill jag säga: ”Fast anden är villig är kroppen svag”.
- Prästgården i Båstad, ja. Med ett förväntat pris på 15 miljoner lär
inte det heller bli ett nytt fattighus.
- Nej, snarare riskerar väl grannarna att bli fattighussittare.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVII. Dansant eller bara osant?

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVII. Dansant eller bara osant?


Tranor och tranbär.
(Arkivbild Login 2004)

Akt LXVII 2006-03-23

Dansant eller bara osant

- Sub rosa Lugin, borde inte (s)-rosen bytas ut mot tranbärsblom?
- Gunin, de är ju förvisso rödaktiga. Men vad menar du? Ok, röda
och vackra bär. Men sura.
- Jag är just nu sur på sponsorerna och fansen. Deras enorma fjäsk-
ande för de just nu anländande tranorna. Hörde att det kommit några
till Hornborgarsjön, trotsande den sena våren.
- Ja, det är väl ett gott vårtecken, så gott som något.
- Du, förra våren stod 145.000 av folket och glodde på dessa dansan-
de pajasfåglar. Några lär ha applåderat och till och med fotograferat.
Det skulle inte förvåna mig om Leif Pagrotsky dyker upp.
- Självklart gör han det. Han är ju kulturminister och ansvarar för
dansen i vårt land. Hoppas tranorna inte tar honom för en groda.
- Dans. Va? Fjäderfjanteri. Förvirringens grus i maskineriet. Det är
inte för inte som latinarna kallar tranan för Grus grus. Och en tranart
från Sibirien kallas Snötrana. Förmodligen totalt insnöad. Helröd i
ansiktet och vintervadar i Iran. Gissningsvis utbildad CIA-agent.
- Falken Biarmi, som vi träffade i akt XII, berättade om en trana från
sina hemtrakter runt Turkiet.
- Ja, se bara där. Jungfrutranor. Hur kan de hålla på och dansa vår
efter vår och förbli jungfrur. Meningslöst. Det klarar ju inte ens
människorna. Dessa tranor lär ha koppling till Jiddah, vilket kan
förklara kombinationen dans och avhållsamhet.
- Jungfrufödsel kan, om än inte inledningsvis njutningsbar, vara
väl så rationell.
- Vari ligger statens vinst i hela denna löjliga cirkus? Ingen nöjes-
skatt. Inga start- eller landningsavgifter vid Hornborgarsjön.
- Jag förstår du har ett horn i sidan till Pär Nuder, för att han kastar
medborgarnas möjligheter till skatteintäkter i sjön.
- Vid turen från Spanien till Hornborgarsjön, och sedan vidare, ratar
tranorna Kristianstads Vattenrike. Skamlös brist på känsla för natur
och kultur.
-Nåja. Många är de som rastar söder om Åhus. Även denna plats är
en del av Vattenriket.

- Du menar runt Egeside sjö, utmed vägen vid Yngsjö.
- Ja. Dessvärre går tranorna illa åt viss sådd, varför folket tänker
locka tranorna till speciella och billigare foderhäckar.
- Sansa dig. Det gäller att locka s.k. dansande gratisartister till ut-
tänkt publikvänligare dansbanelägen. Sen kommer grundidens
huvudtanke fram: parkeringsavgifter, kikaruthyrning och korv-
stånd.
- Bra så. Kan ingenting beskattas, kan det i vart fall uppskattas.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVI. Merit för dukig "flyttfågel".

Korparna på Kallskärslid. Akt LXVI. Merit för dukig "flyttfågel".


Teckning från anno dazumal av fågelfångst med nät i Finland

Akt LXVI 2006-03-22

Merit för en duktig ”flyttfågel”

- Lugin, Sugut och Sugin har varit på Vångaberget för att kolla upp
hur det var med vårkänslorna där. Förmodligen svalt eftersom de
kom hem ganska snabbt. De får återbesök på Hallands Väderö lagom
till påsk. Hoppas då att temperaturen stigit uti kroppen.
- Hade systrarna någonting annat, av vikt, att förtälja?
- De mellanlandade i Kristianstads Vattenrike, faktiskt i Tivoliparken
vid dess ankdamm.
- Menade de vid Rådhuskvarteret?
- Nej, fågelbadet nära Helge å. Där träffade de ett par gravänder på
väg till sitt sommarrevir på Bjärekusten. De var i ankdammen för att
tala om folkets tidigare utrikesminister Laila Freivalds, nu efter hen-
nes avgång från Rosenbad.
- Om Rosenbad i fågelbad, om vad?
- Rätt många flyttfåglar vill nu utse Laila till hedersmedlem i ”FUF-
FENS” - Flyttfåglarnas UtrikesFörening För Ett Nationellt Sär-
intresse.
- De menar att hon är unik i flyttningsavseende. Har lämnat Rosen
-bad mer än en gång. Tyder på tillförlitlighet i flyttningsfrågor.
- Ja, och som tidigare justitieminister bör hon vara en tillgång vid
internationella konflikter.
- Du menar om flyttfåglarna fångas i fågelnät i Italien, Belgien eller i
andra länder, som ägnar sig åt sådana galenskaper.
- Visst. Det är ju ingen naturkatastrof. Snarare katastrof för naturen.
- Kommer Laila att förvänta sig någon ersättning?
- Förmodligen inte. Hon lär ha avgångsvederlag och pensioner från
många olika verksamheter. Tillsammans nära 100.000:-/månad fram
till sin 90-årsdag.
- Vojne, vojne. Då bör hon ha råd att bo nära oss, i Torekov.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXV. Det tornar upp sig.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXV. Det tornar upp sig.


Nytt fågeltorn i Kristianstads
Vattenrike?
(Foto: Gunin 2006)

Akt LXV 2006-03-21

Det tornar upp sig
- Lugin, du minns vi talade om det nya tilltänkta naturrummet vid
Helge å, mitt i Kristianstad, invid Badhuset och Teatern.
- Visst Gunin. Det var i akt XLI. En pärla i Vattenriket, mitt i Tivoli-
parken. Det var till Naturrummet vi rekommenderade ”lyckokast”;
kast av tiokronorsmynt mot en ”Önskebrunn”.
- Det har inkommit missnöjesyttringar.
- Nämen så illa. Är det kommunalrådet på tillväxt, Alf Svensson
eller Nuder som uppskattat sig förfördelad?
- Fågelsamfundet, avdelningen för främjande av ornitologiska insat-
ser. Orosmolnen tornar upp sig. Ökade krav på jämlikhet.
- Vill våra vänner i Vattenriket, utöver att titta upp på folket i Natur-
rummet, även kunna titta ner på dem?
- Korrekt tänkt. Och från stillasittande position.
- Flertalet fixar detta dagligdags. Duvorna från Teaterns tak, svalorna
från kyrktornet, kajorna från husens skorstenar.
- Men långt ifrån alla. De vill sitta ihop för att kunna kommentera
vad de ser och upplever. En sorts gemensamt fågelhus med bra sikt.
- Ett fågeltorn med andra ord. Men för fåglar och inte mot fåglar.
- Ett 360-graders duvslag i jätteformat.
- Hade Peter Broberg, arkitekten och humanteknologins förkämpe,
från akt XIII, varit i livet, hade han nog fixat ett bra och vackert torn
åt oss fåglar.
- Du, vi slår i hop vattentornet med Heliga Trefaldighetskyrkans
spira.
- Bra. Kan bli riktigt skojigt nu när vårkänslorna börjar komma.
-Hur tänker du då?
- En kamp mellan tornets tvetydiga symbolik. Dels en fallisk inne-
börd och dels en som representerar den kvinnliga skyddande och
skylande aspekten.
- Tala om riv bland fjädrarna - så fjädrarna ryker.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXIV. Vårdagjämningen.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXIV. Vårdagjämningen.


Tornen börjar spira i den sena vårvärmen även i
Kristianstads Vattenrike
(Foto: Lugar 2006)

Akt LXIV 2006-03-20

Vårdagsjämningen

- Lugin och Gunin.
- Ja, Lugar.
- Jag kommer från ett besök i Kristianstads Vattenrike. Vädret var inte
bättre, våren inte längre kommen. Som vanligt ett intensivt fågelskå-
dandet både där och vid Tosteberga, Landön och Åhus. Folket med
kikarna kunde glädja sig åt sånglärka, gravänder och skrattmåsar i
sommardräkt. Visst, det går att hålla sig för skratt.
- Då var det kanske bara tornen som spirade.
- Nåja, lite snödroppar och vintergäck skymtade mellan snödrivorna.
Pax och Paxe hade fått lite vårkänslor i kuttrandet. Både koltrastarna
och talgoxarna höll på att sjunga upp sig. Lantbrukarna ängslades in-
för vårfloden. Och ni bara latar er som vanligt.
- Någon måste leva upp till ryktet om vårtrötthet. Med eller utan vår.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXIII. Om längdernas obetydligheter.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXIII. Om längdernas obetydligheter.


Ravnahultsgattet. Hål nr 7 på Hallands Väderö golfbana.
Sveriges längsta par 6 hål, 686 meter.
I bakgrunden Trollarehallshöjden på Bjärelandet.
(Montagebild ur ”Golfvisioner för Bjärehalvön”)

Akt LXIII 2006-03-19

Om längders obetydligheter

- Lugin, den var längre än så. Noga räknat 648 meter.
- Gunin, är det nu golf igen?
- Ja, i akt LV hade vi ju uppe det där med golfbana på gamla F10-
området, som PEAB köpt. En drive på startbanan skulle kunna nå
600-meterslinjen. Europatouren i golf har varit i Abu Dhabi. Paul
Casey och Ian Poulter gick ut på vingen på det Etihad Airways
jumbojetplan, typ 767, som de flög med till Abu Dhabi.
- Omöjligt. De blåser av. Det är bara i agentfilmer sådant är möjligt.
Jag vet. Jag har försökt lifta.
- Dummer. Det var efter landningen. De lade en tee-matta på vingen,
peggade upp bollen och svingade ”Big Bertha”. Trots höjden över
bana nådde de ”endast” 620 respektive 626 meter. Jag säger endast
i jämförelse med världsrekordet, som med utslagsmattan på banan är
648 meter, enligt Svensk Golf nr 4/2006, sidan 22. En annan intres-
sant längd är 686 meter. Det är längden på par 6 hålet ”Ravnahults-
gattet”, hål nr 7, på Hallands Väderös fiktiva golfbana. Längsta hålet
i Sverige har f.n. Forshaga med 661 meter, men Huvudstadens Golf-
klubb bygger ut ett par 5 hål till par 6 hål, 685 meter. Väderön leder.
- Jag läser inte sådana snobbtidskrifter. Och du, de kan ju inte ens
flyga av egen kraft, utan måste anlita en vedervärdig ”stålfågel”.
Vidare, 686 meter, är det för att hindra ”hole in one”-slag?
- Jag tycker dessa stålfåglar, som du vulgärt kallar flygplanen för, är
intressanta. På F10-området finns nu ett fint museum om flyghistoria
och många bevarade flygplanstyper.
- Det är väl ingenting mot alla de samlingar med uppstoppade fåglar,
som finns på många ställen i Sverige, museer, skolor och naturrum.
Bland annat ett fint museum här på Hallands Väderö.
- Jag kan tala om en helt annan längd. Fjorton dagar, eller möjligen
två veckor, längre tid tog det inte.
- Vadå tog?
- Läckan. Vi skrev ju om husbåtar i samma akt, nr LV. Och dessför-
innan i akt IX. Vi menade att köper folk en husbåt kan de komma
undan fastighetsskatt och i viss mån förmögenhetsskatt.
- Men i akt XLVII sa vi: ”Sätter man i dyvikan blir det ingen läcka”.
- Det var inte någon båt som läckte. Det var regeringskansliet.
- Utmärkt. Då har kansliet gått till botten. Med man och allt?
- Häda inte. Det som läckte ut var att det nu skall bli registrerings-
tvång och krav på förarecertifikat för alla båtar över 7 meter.
- Men det är väl bra. Ökad sjösäkerhet och svårare för tjuvar och
hälare.
- Visst. Men många tror att det är första steget till beskattning av bå-
tar. Det var nog dumt att vi skrev om det.
- Tag inte åt dig. Registrering av båtar har myndigheterna miss-
lyckats med tidigare.
- Men staten måste få in tillräckligt med pengar för att inte behöva
beskatta det nya skattefrälset, trottoargrevarna.
- Du menar politiker och direktörer som tagit över herrgårdarna och
slotten från adeln, och nu slipper fastighetsskatt.
- Ja, folk utan von och af. Som Persson, Rosengren och Gyll.
- Många av de som redan har de köpt sig fria från förmögenhetsskat-
ten genom kapitalpensioner. Under 2005 ”investerades” 23 fyrtiota-
listerna.
- Gyllene tider för oss är en tidig vår. Men det är fortfarande snö och
frostnätter.
- Vi får bli flyttfåglar. Tar vi med oss boet, från Pinus den Höge här
på Väderön, till en dadelpalm i Tunisien, skall vi kunna få uppskov
med skatten enligt nytt krav på Sverige från EU.
- Ja, det skulle vara skönt att slippa Nuder-klanen ett tag.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXII. I ankdammarna.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXII. I ankdammarna.


Hälledammen på Hallands Väderö.
Äldre och nyare vykort

Akt LXII 2006-03-16

I ankdammarna

- Lugin, vad berordet på, tror du, att det inom räddningstjänsterna är
så svår att släcka bränder?
- Gunin, brist på vatten. I Torekov är det ju ofta förbud att vattna
sina gräsmattor, samtidigt som risken för gräsbränder ökar. Jag
uppfattar detta som en logisk loop.
- Jag menar bränder i överförd mening. Nu är jag på metaforer igen.
- Ok, jag förstår vad du syftar på. Vi beskrev konflikten inom brand-
väsendet i Båstad, i vår akt XXXVI, uppsägningar i Torekov.
- I tisdags läste jag parallellt Nordvästra Skånes Tidningar och
Kristianstadsbladet. Båda speglade eldfängda förhållanden inom
Räddningstjänsterna i Kristianstad och Helsingborg.
- Du syftar på NST-rubriken ”Krisen allt värre på brandkåren”
(s. B8 den 14/3).
- Ja, och ”Jargongen är ett problem” i Bladet den 11/3.
- Pyrande härdar med politiker, chefer och personal.
- Men det verkar vara olika bevekelsegrunder. Besparingar alternativt
arbetsmiljö.
- Många upplever dessa begrepp som synonyma, på något sätt.
- Vi får väl hålla klorna att konflikterna är lösta när snö smält undan,
markerna torkat och gräsbränderna börjar blossar upp.
- Och om inte?
- Då får vi hoppas att bränderna i skog och mark bara skadar de många
töntiga ställningar, som finns uppsatta på snart sagt alla fria gräsytor,
för meningslös affischering inför höstens val.
- Ja, de reella miljöfrågorna tar semester under valkampanjen.
- Men det finns politiker som är riktigt roliga. Mona Sahlin (s), samhälls-
farlighetsminister, skriver i dagens SvD (16/3 s. 5 Brännpunkt) att vind-
kraft är en lönsam energiproduktion. För några har miljöfrågorna semester
hela året.
- Nej, jag gillar henne. Hon är den ende jag läst som kan förklara varför
energi till ständigt ökade kostnader blir allt billigare.
- Du, det är kanske bra att brandkårerna slås ut av trätor, så de inte kan
hindra bränder. Det är ju en fråga om energibekämpning.
- Och energi behöver vi.
- Du verkar trött. Följ med till Hälledammen, så skall jag fixa dig en bra
energidrink.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXI. Någon ligger risigt till.

Korparna på Kallskärslid. Akt LXI. Någon ligger risigt till.


Någon ligger risigt till.
(Montage: Gunin 2006)

Akt LXI 2006-03-15

Någon ligger risigt till.

- Lugin, det är irritation bland de buskhäckande småfåglarna och i
finansdepartementet.
- Nåväl Gunin., den dåliga nyheten var den först eller sist?
Månntro trastarna, sångarna och törnskatorna ogillar journalisternas
något märkliga skrivsätt, att politikerna i departementen bara sitter
och häckar? Sitter och häckar. Är de ornitologiska analfabeter.
- Lugn Lugin, repetera akt LVII om metaforik. När folket ”sitter och
häckar” betyder det att de ”degar”, detsamma som ”uträttar ingen-
ting men låter det ta orimligt lång tid”. Har ingenting med att ligga
på ägg att göra. Någonting som verkligen är viktigt.
- Gott så. Fåglar ruvar den tid som krävs, varken mer eller mindre.
- Bekymret är vår akt LIX, den om tändstickor och rishögar. Småfåg-
larna ogillar att vi respektlöst kallar deras boplatser för rishögar, som
om det gällde gamla Volvo Amazoner och nya Audin.
- Vad önskar de för ersättningsord? Kanske ”vegetationselement för
naturtillvänd och framtidsinriktad fågelproduktion”.
- Gör en enkät. Finansdepartementets rättschef är missnöjd med att
vi, i aktens sista meningen, inte anger vilken Nuder vi avser. Det
föreligger risk för förväxling, anser han.
- Då avslöjar vi att vi avser skatan Nuder, med behov av kvistar till
skatornas, som vi tidigare påpekat, onödigt kvistkrävande nästen.
- Finansminister Pär Nuder får ju bra beröm i dagens SvD (15/3).
”Finansministerns plånbok allt fetare” på s. 6 i Näringsliv.
- Tur för honom. Han behöver pengar. Så han slipper omförhandla Göran
Persons hustrupension. Stackars Anitra Steen, så chef hon än är för System-
bolaget, är det Göran som bestämmer om vinet till familjens måltider, om
det kostar över 60:- buteljen.
- Förmodligen inte sant. Det har du läst i den kolorerade kvällspressen.
- När allt kommer omkring är det kanske bara busken som känner sig risig.
- Om det nu inte är Pinus den Höge som gungar i vinden, så vet jag i vart
fall en som känner sig risig.

Korparna på Kallskärslid. Akt LX. En svensk tiger.

Korparna på Kallskärslid. Akt LX. En svensk tiger.


Vykort från Hallands Väderö.
Övre delen fyrmästarbostad och fyrtorn m.m.
Undre delen Sjölins Café vid Sandhamn.
(Montage: Gunin 2006)

Akt LX 2006-03-15

En svensk tiger
- Lugin, här sitter du och tiger.
- Icke Gunin. detta är gosedjuret Shere Khan. Gosetigern Tiger, som
jag hittade vid fyrens soptunna, har jag skänkt till Beredskapsmuseet
i Djuramossa vid Domsten på Kullen. Museet är i konflikt med För-
svarsmakten om rätten till ”En svensk tiger”, en känd sloganbild från
andra världskrigets dagar.
- Jag vet. Det gällde att förhindra den lede Fi att bygga puzzel genom
medborgerlig lösmynthet.
- Under både 1:a och 2:a världskriget arbetade John Sjölin vid fyren
på Hallands Väderö. Som fyrmästare från 1931. Han kunde från tor-
net vid Bagganäsan följa transporter till havs från Öresund via Katte-
gatt till Nordsjön och vise versa. Många var naturligtvis intresserade
av dessa rörelser till havs, ofta av marin karaktär. Men svaret till alla
dem, som inte hade med tingens ordning att skaffa, blev en hänvis-
ning till ”en svensk tiger”. Johns hustru Emilia började driva kafé-
rörelse vid fyrplatsen kring 1925. Som pensionärer fortsatte Emilia
och John kaféverksamheten vid Sandhamn. Med till kaféet följde
hans svenska tiger, som blev expert på att hålla sin päls gul och fin
genom att med förtjusning äta av Emilias världsberömda sockerkaka
bakad på måsägg.
- Det där med måsägg är nog en skröna från krigets dagar.
- Vad tror du hänt med tigrarna i världen om John funnits idag?
Han var ju natur- och djurvän. Jaktvårdare på Väderön.
- Du syftar, förstår jag, på veckans tidningsartiklarna om tillståndet
för alla de vilda tigrarna i världen.
- Ja. Flera arter utrotades under 1900-talet, balitigern, javatigern samt
kaspiska tigern och snar även den sydkinesiska tigern. Övriga arter
minskar katastrofalt. Allt enligt WWF.
- Du menar med John kunde Väderön blivit något liknande Fanto-
mens ö Eden, semesterparadis för alla sorters djur.
- Vad tror du?
- En svensk tiger.

Korparna på Kallskärslid. Akt LIX.. Sjuttio år och ännu en liten lönsam lintott.

Korparna på Kallskärslid. Akt LVIX.. Sjuttio år och ännu en liten lönsam lintott.


Eld ej att leka med
(Fotomontage: Gunin 2006)

Akt LXI 2006-03-15

Sjuttio år och ännu en liten lönsam lintott.

- Lugin, lunchen väntar. Men innan du sticker, vad vet du om stickor,
nu inför bobyggartider?
- Du Gunin, jag säger bara ”600 miljarder stickor”. Det du, sticker
hål på de flesta rekord.
- Har någon samlat så många? Verkar omöjligt. Helt sjukt.
- Har du inte läst dagens tidningar? Solstickans lilla lintott, konsnä-
ren Einar Nermans son Tom, har nu varit tändsticksaskens prydnad i
70-år. Han ligger kanske bakom försäljningsframgången. Men som
sagt, han har hållit på sedan 1936, utan att ha åldrats en dag.
- Jag har för mig att försäljningen bidrar till behjärtansvärda ända-
mål, bl.a. solstickspriset sedan 1986.
- Beakta att dessa stickor har en farlig ända, som kan leda till en ända
av förskräckelse.
- Låt mig slippa gissa.
- Tänk dig alla rishögar, som folket samlar ihop under vårens ans-
ningar av trädgårdarna. Ligger och skräpar. Våra vänner bland små-
fåglarna börjar bygga bon i dessa rishögar. Så plötsligt blir det påsk-
afton och folk blir som galningar. Fram kommer sprit och tänd-
stickor. Under skrål och sång får rishögarna och fåglarnas bon skatta
åt förgängelsen.
- Just så. Sen blir det någon sorts da capo under valborgsmässoafton,
på de högar som överlevt påsken eller alstrats av mindre alerta träd-
gårdsägare under mellantiden.
- Samma sorts tändstickor, mer sprit samt såväl tal som sång.
- Tur vi har våra bon högt över folkets förstånd och räckvidd.
Jag känner verkligen med våra småfågelvänner.
- Men våra lata släktingar bland kråkor, skator, råkor och kajor
plockar gärna kvistar och stickor ur dessa högar till sina bon.
- Det är ju ändå inte riktigt så att den enes död är den andres bröd.
- Nu hänger jag inte med.
- Biet sticker och dör. Tändstickan sticker till och dör, brinner upp.
- Jo, men vem är den andre, den som får bröd? Rishögen brinner ju
även den, och dör till förgänglig aska
- Den senaste var förskollärare Evy Blidberg, som fick solstickepri-
set på 100.000:-, 2005, för sina Lekotek.

- Tack och lov. Jag trodde du skulle komma med Nuder, som ohäm-
mat och okritiskt plockar på sig av det som andra jobbat ihop.

Korparna på Kallskärslid. Akt LVIII. Rykte med fantasisummor som agn.

image357
Akt  LVIII                                                      2006-03-12 

Rykte med fantasisummor som agn.
 

-
Gunin, tror du det är brist på fantasi som saknas?
- Nej Lugin, jag tror snarare det är brist på ren fantasi.
- Bristupplevelse utanför fantasins gränser, kommer några fram-
över att få känna av i sina plånböcker. På grund av fantasisummor.
- Du tänker på artikeln i Nordvästra Skånes Tidningar i fredags
(10/3 06, s. B9) med rubriken "Protester mot höjda hamnavgifter".
- Ja. Med fantasilöshet syftar jag på att Hans Paganus inte anammat
den finansieringslösning vi skissade i vår tjugonde Akt, XX. Klart
mer fantasifullt, rent av fantastiskt, i förhållande till att öka hamnav-
gifterna rakt över. För en viss båttyp från 3200:- till 3800:-, c:a 20%.
- I artikeln jämförs med Båstad och Helsingborg i vars hamnvatten
storfinansens lustjakter avspeglar sig, vis á vi hamnen i Höganäs och
de andra hamnarna runt Bjärekusten och Skälderviken, där sans och
måttlighet är blänket i deras vattenspeglar.
- Men grumligheten i kommunalpolitikernas ögon, de som skall se
till det bästa för torekovsborna och deras hemmahamn, var kommer
den ifrån?
- Möjligen från det som i artikeln döljs osynligt och ogenomträng-
ligt, men framhålles som förnekad förhandlingstaktik.
- Ja, rykten går.
- En hamn med dåliga rykten är inte bra. En bra hamn bör ge ett gott
rykte. Utan rykte ingen fisk eller hummer med nät och tinor. Varje
båtägare med fiskintresse måste kunna vårda och rykta sina nät och
sillanäringar. Rykte med fantasisummer är dåligt agn.
- Du, läste du Svenska Dagbladets "Efterbörsen" i dag (Sv.D. 13/3
Näringsliv s. 22) "Den långa jakten på båtplatsen" ?
- Ja. Trots ständiga köer, uppemot 10 år, låg båtplatskostnaderna
"bara" i intervallet 1600: - 2100:-.- I Stockholm förekommer trängselavgifter.
- Någon vision om Torekov? Exv. 2008.
- Hamnen blir en föreningsangelägenhet, gissar jag.

Korparna på Kallskärslid. Akt LVII. Metaforik?

Korparna på Kallskärslid. Akt LVII. Metaforik?


Bild: Metaforisk megafon.
(Fotomontage: Login 2006)

Akt LVII 2006-03-10

Metaforik?

-Lugin, har vi Göran Perssons öra?
- Hugeligen Gunin. Vem skulle ha skurit av honom ett öra? Jag vet
ju att den nederländske konstnären Vincent van Gogh skar av sig sitt
ena öra. Men Göran Persson?! Visserligen föddes Vincent i en präst-
gård och var en tid lekmannapredikant i Belgien. Göran har redovi-
satvisat ambition att vilja bli präst, men ändå. Hugeligen.
- Ja, men tänk nu Lugin. Sansa dig.
- Aha. ”Såningsmannen” och ”Potatisätarna”. Två av Vincents mera
kända tavlor, som för tankarna till hans skildringar av sin hemsock-
ens fattiga lantarbetare. Vincent lyckades aldrig sälja någon tavla och
levde ofta själv i armod. Detta, och bråk med sin konstnärskollega
Paul Gauguin, gjorde honom deprimerad. Han flydde hemifrån och
skar öronsnibben av sig. Göran Persson har ju köpt en gård och vill
bli ”såningsman” och ”potatisätare”. Jag såg i skvallerpressen att
han tvingats låna upp ytterligare en miljon för att bli klar att fly dit.
Jag anar sammanhangen, Gunin.
- Inta alls. ”Att ha Göran Perssons öra” är en metafor, som betyder
”Göran Persson lyssnar till vad vi tycker och säger”.
- Metafor, det vet jag väl. Senaste numret av Sunt Förnuft (2/06) har
Nuder, finansministern, på förstasidan som halvfigur och predikants-
mottot: ”Ingen skatt är helig”. En metafor, eller ...? Tänk om det i
stället varit sanning.
- En metafor har ingenting med sanning eller lögn att göra, om inte
den tanke som överförts till metafor har den innebörden. En metafor
förvandlar inte svart till vitt eller vitt till svart. Det rör sig enbart om
ett bildligt och överfört uttryckssätt Du får se ”helig” som ett mate-
rialiserat förintelsebart och bildligt kors.
- Ok, en skatt är således enligt Nuder varken gudomlig eller okränk-
bar. Han har förmodligen hört många Torekovsbor uttala svordomar
över fastighetsskatten I samband med gudomligheter svär man inte.
Den kan således inte vara helig, och därmed, i överförd mening, klar
för dokumentförstöraren. Varför sker inte detta?
- Nuder förklarar sig i Sunt Förnuft enligt ovan, s. 17-20. För att
slopa en skatt måsta han hitta på en ny, som ger samma intäkter.
Han fortsätter med, just det, en metafor: ”En sann socialdemokrat
måste vrida och vända på varenda skattekrona för att krama ur så
mycket välfärd som möjligt”.
- För många innebär denna vridning ”blod, svett och tårar”. Är detta
en metafor eller en sanning? Osanning kan det inte vara. Jag har känt
dofterna.
- Nuder säger i Sunt Förnuft, till fastighetsskattes försvar: ”En villa
är en del av en förmögenhet. Man kan välja att spara i en fastighet
eller på annat sätt”. Köp en villa för 4 miljoner för ett lån på samma
belopp. Detta blir en märklig nudersk metafor: ”Köp en villa för ett
sparbelopp på 4 miljoner”. Överföringen gör ett lån synonymt med
en besparing.
- Undrar vad de säger i banken när villaägaren i ställer för att betala
räntan på lånet vill ha ränta som för en besparing.
- Intressant att Pär Nuder gör fastighetsskatten till en extra och
100%-ig förmögenhetsskatt.
- Hur så intressant?
- Om Nuder läser Svenska Dagbladets notis idag, 10/3 Näringsliv s.
8, av Viktoria Raft, kommer han att finna ett mycket gott råd av förre
finansministern Kjell-Olof Feldt (s): ”Förmögenhetsskatten bör tas
bort”.Nuders koppling innebär ju då att även fastighetsskatten ryker.
- Ja, om nu Feldt har Perssons öra och Persson i sin tur har tummen
på Nuder.

Korparna på Kallskärslid. Akt LVI. Med tveksamhet uppskattat.

Korparna på Kallskärslid. Akt LVI. Med tveksamhet uppskattat.


Bild: Bild som fiktiv upplevelse.
(Fotomontage: Login 2006)

Akt LVI 2006-03-10

Med tveksamhet uppskattat.

- Lugin, hörde du folkets partiledardebatt i Public Service för
några veckor sedan?
- Förmodligen Gunin. Men du vet att jag är en förträngningsmästare.
- Göran Persson framhärdade med att fastighets- och förmögenhets-
skatten är bra skatter och skola vårdas med omsorg. De behövs för
vård, skola, omsorg, skola, omsorg och vård samt omsorg, vård och
skola.
- Finns slikt att tillgå?
- Vissa tveksamheter idagafördes.
- Har du någon idé till förbättringar?
- Eftersom jag tidigare i akt II, III, IV och IX baktalat såväl den för
statskassan föga intäktsbringande förmögenhetsskatten som den du-
biöst fiktiva fastighetsskatten, får jag väl föreslå andra intäktskällor.
Jag har ju tidigare i akt III rekommenderat en mycket intäktsbring-
ande fiktiv löneskatt. Även om pengar inte är allt, så kostar det en
hel del att syssla med vård, skola och omsorg, fastän insatserna per
kronor inte alltid får ett utfall som motsvarar förväntningarna.
- Har du tillverkat en inflationssäker sedelpress?
- Bättre än så. Jag angriper folkets mest älskade och dyrkade ägodel.
- Vågar du verkligen rekommendera hustrumisshandel?
- Värre än så. Bilen. Fiktivbeskattning av bilen. Går det an att fiktiv-
beskatta bostäder bör det gå att fiktivbeskatta bilar, båtar och hus-
vagnar. Inledningsvis en lag om att privatköpta bilar registreras i
Sverige, för beskattning under 15 år. En bil måste anses inköpt för
nytta och nöje och inte för försäljning, spekulation eller konfiske-
ring. Samtidigt med registreringen noteras bilens värde enligt en
av regeringen fastställd årlig riktprislista – oavsett inköpspriset – i
rutan för förmögenhetsbeskattning i ägarens deklarationsblankett.
- Precis som vid fastighetsinnehav.
-Exakt. Bilens taxeringsvärde beskattas till 75%. Ex: Herr Ander
son, som skatteobjekt, köper efter prutning, pengar under bordet eller
via inbyte en BMW för 200.000:-. Men priset enligt riktprislistan är
225.000:-. Förmögenhetstillskottet i deklarationen blir 168.750:-.
Bilens taxeringsvärde ökar självfallet varje år, oavsett ev. underhåll
eller förslitning, i takt med modellens - eller motsvarande modells –
nya riktpris. Denna ökning följer bilen i 15 år, oavsett om den säljs
eller skrotas dessförinnan. När herr Anderssons bil efter 15 år bör
vara skrotningsberättigad är taxeringsvärde 407.000:- . Att skrota
bilar tidigare än efter 15 år, bör av nationalekonomiska skäl undvi-
kas, ja rent av förbjudas. Som en följd av detta måste alla bilar vid
en uppnådd ålder av tio år besiktigas minst två gånger årligen. Nya
arbetstillfällen skapas som en synergieffekt. Om viss lyxutrustning
som titanfäljar, ratt och växelknopp med läder, skinnklädsel, stereo,
TV, barskåp, spoilers och självspelande piano införskaffats till for-
donet genom köp, gåva eller stöld, skall taxeringsvärdet höjas.
Någon ekonomisk gräns uppåt skall inte finnas, enbart en gräns för
maximal tjänstevikt. Varje bil är vid inköp garanterad en skrotnings-
premie på 3000:-. Denna summa skall årligen ingå i förmögenhets-
redovisningen som en fordran på staten, samt vid utbetalning beskat-
tas som inkomst av tjänst.
- Vadå tjänst? Det är ju arbetsinkomst.
- Så gott som alla ägare gör underhållsarbete på sina bilar. Möjligen
amatörmässiga, men ändå.
- Biltvätt, skall den beskattas som eget besparingsarbete?
- Gärna det. Men skulle någon lyckas sälja sin bil, skall det utgå
vinstskatt på skillnaden mellan årets taxeringsvärde och gällande
skrotningspremie på 3000:-.
- Det hela verkan vansinnigt omständligt.
- Lugn. Det är inte slut än. Om någon exv. äger en Skoda för färd till
sitt arbetet, samtidigt som dennes granne kör till sitt jobb i en BMW,
måste skodaägarens bil bli upptaxerad till BMW-väde.
- Varför detta skamgrepp?
- Därför att en Skodan i detta sammanhang gör samma samhällstjänst
som en BMW. Båda ägarna kommer till sina respektive jobb i tid.
Jämför med fastighetsskatten. Säljer någon sitt hus blir grannarnas
hus taxerade med underlag från den försäljningen.
- Nu är det väl ändå slut på eländets elände?
- Ingalunda. Här gäller det att suga på karamellen .”Den som har råd
att ha hus har råd att bo i det”, blir som ”den som har bil har råd att
köra med den”, visdomsord i NST från en s-politiker från guldkusten
i Viken eller möjligen vid silverstranden i Höganäs. Sorgligt att en så
klok ekonomiautodidakt lämnat maktens högsta boning. Bilskatten
kan ökas på. Vad säger du om 1,5% på taxeringsvärdet enligt ovan?
- Men hejda dig nu. Du verkat ha fått allvarlig guldsot.
- Nej, inte ens dollartecken i ögonen. Bilägarna måste erbjudas en
skatt som är påverkbar. Vi ger oss på drivmedelsskatten. Ökar vi den
ordentligt, är det mycket som kan sparas genom att ta cykeln, eller
möjligen apostlahästarna, i stället för bilen.
- Ha, ha. Där lurade du dig. Mindre bensinåtgång ger mindre skatt.
- Inte alls. Kajak jobbade som ledare för ollonborrsjägarna på Cam-
pingplatsen i Torekovs hela 1960-talet. Camparna ogillade få in
flygfäna i sina tält och husvagnar. Han lärde sig ekologisk balans,
men även ekonomisk. Det kiosken förlorade på sololja tog de igen
på regnkappor. Vi måste öka skatten till över brytningspunkten för
bortfallet. Inga problem, folket älskar sina bilar.
De knorrar på måndagen men tankar fullt på tisdagen.
- Allt klart?
- Ett problem återstår. Minskat körande innebär lägre försäljnings-
volym på däck. Statens momsintäkter minskar. Momsen på däck
måste ökas upp till 35%. -.
- Nu slutar vi innan du blir så desperat att du vill sänka alkohol-
skatten på karburatorsprit.

Korparna på Kallskärslid. Akt LV. Vinnande eller vinande förslag?

Korparna på Kallskärslid. Akt LV. Vinnande eller vinande förslag?


Akt LV 2006-03-08

Vinnande eller vinande förslag?

- Lugin, har du avverkat pressbiblioteket idag?
- Ja Gunin. Jag kan hälsa från Logut och Login. De hade att göra.
- Jag bladade en del i ottan och glanade lite i Oddo.
- Glanade, vad fick dig att bli så stirrande. Du verkar stirrig.
- Bara morgontrött och grus ur ögonen. Att behöva grus för halka
är ju inte så vanligt i mars. Men på tal om grus, vad säger du om
att PEAB köpt Valhall Park och flyttar till Ängelholms kommun.
- Huvudkontoret och gruset finns kvar i Förslöv. Något konstigt
med köpet?
- Kan det bero på golfbanemischmaschet i Båstads kommun?
- Gamla F10-området bör kunna rymma en golfbana. Tävlingar
att slå en golfboll så långt som möjligt med carry och rull brukar
ske på landningsbanor.
- Hur långa längder rör det sig om?
- På en gräsbana satte Cristian Sterning rekord för en tid sedan
med ett enarmsslag, 258 m. Med två händer har han slagit 386 m.
Men då är det ju dåligt rull. På en hårdgjord flygfältsbana bör ett
slag med en carry på upp mot 400 m rulla vidare mot 600-meters-
strecket. Men jag tror inte det är golfskäl. Fömodligen mer seriöst,
om sådant finns.
- Det stod en blänkare om varvsverksamhet.
- Rundor. Det heter rundor i golf. Inte varv.
- Varv. Båtbyggeri. Ett företag skall i en av hangarerna bygga
husbåtar (NST 8/3 s. A14). Ett nyvångsföretag i samverkan med
danskar och engelsmän och ett företag i Ljungbyhed.
- Läser rätt personer vår akt IX, blir det nog inte bara export.
- Vad blir det av golfbanemarkerna i Påarp och Öllöv?
- Förmodligen underlag för vinproduktion. Vinrankor. EU har
ju släppt loss ytterligare odlingslotter för Sverige. Den här kalla
inledningen på våren visar på att de vinodlingar, som är på gång
i södra Sverige klarat sig bra (NST 8/3 s. C16). Ju längre mognads-
tid desto bättre smakupplevelser.
- Vågar jag påstå att jag upplever detta som något korkat.
- Försök vänligen vara lite mer tillknäppt.

Korparna på Kallskärslid. Akt LIII. Nästintill adliga.

Korparna på Kallskärslid. Akt LIII. Nästintill adliga.


Bild 1. Flygfoto över del av Kristianstads Vattenrike (Jfr Akt XXXII)
Bild 2. Informationskarta vid Lillö Slottsruin
Bild 3. Detalj från informationstavla vid Härlövsborg
(Kristianstads kommun / Länsstyrelsen i Skåne Län)
(Bildmontage: Login 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-03-06

Akt LIII

Nästintill adliga.

- Lugin, Gunin, Sugut och Sugin, nu skall jag berätta lite från min
släktforskningsutfärd till Kristianstads Vattenrike och några andra
ännu hemliga platser. Det blir i stora drag, jag vet ännu inte allt och
tveksamheter får jag återkomma till lite pö om pö. Många lustighe-
ter och fakta kommer jag framöver att beröra i mer intressanta och
om möjligt adekvatare sammanhang.
- Ok Lugar, vi lutar oss tillbaka och du drar i gång.
- Redan på 500-talet utvandrade två korpar från Island. Pappa Kajaks
anfader, en stor maskulin korp som ville se världen, lämnade områ-
det kring Gláma och flög till Vagár på Färöarna. Jag har kunnat
spåra hans ättelägg i generationer. Från Färöarna, vidare till Sogn i
Norge och därifrån till Westray, Orkneyöarna, för att sedan bida en
tid i Skottland, området kring Ben Wyvis. Därifrån fortsatte gen-
flykten till Irland och Donegal, för att via Nordfolk i England nå
Danmark och trakterna runt Yding Skovhöj. Förmodligen var det
vid denna tid och plasts som Hugins gener kom i vårt blod. Efter
Danmarkstiden blev hemvisten olika platser i Tyskland, Hartz och
Rügen, för att slutligen nå Sverige - Skåne och Hallands Väderö -
via en tid vid Rytterknegten på Bornholm.
- Kajak hittade Sugus på Kullaberg. Hur hamnade hon där?
- Tillbaka till 500-talets Island. När Kajaks gener for mot Färöarna
var Sugus´ redan på väg från Fontur till Troms i Norge. Färden fortsatte efter hand genom olika delar av Finland – Saariselkä, Savo och
Hyvinkää – samt så småningom vidare till Sverige, Tiveden och Kils-
bergen och där mötet med Munins gener. Med dessa i blodet blev det mellanlandning vid Stegeborg vid Slätbaken, Johannishus i Blekinge
samt vid Ryssbergen. Efter en längre tid vid Kjuge Kull, Balberget
och tjänstgöring vid Härlövsborg och Lillöhus i nuvarande Kristian-
stads Vattenrike bar det av mot Kullaberg via en tid runt Söderåsen.
- Lugar, du talar tidsmässigt i gåtor. ”Redan på väg”, ”vidare mot”,
”fortsatte resan” och ”för att slutligen” o.s.v. När och varför vid en
viss plats vore intressant att höra om.
- Lugn, systrar och bröder. Var sak på sin plats under rätt tid.
Uppehållet vid Härlövsborg och Lillöhus, var under en epok från
sent 1400-tal till tidigt 1700-tal, som omfattar tiden när Skåne blev
svenskt och försvenskades samt den spännande tiden med snapp-
hanefejder. Kajaks gener kan förmodligen ha funnits i korpar som
var med i Jellinge, när Röde Orm firade jul hos Harald Blåtand.
Våra förfäder har varit mycket framgångsrika, under varje sekel, som
rapportörer hos konungar, adelsmän, biskopar och slottsgrevar m.fl.
Jag vågar påstå att vi tillhör fågelvärldens enda högadel.
- Men påfåglar och örnar?
- Sugut, högmod föregår fall. Påfåglarna har kunnat ersättas med
elektroniska inbrottslarm och örnarna måste matas för att överleva.
Dessa båda arter är nu enbart till för parkförvaltare och fågelskådare.
- I akt XLIV redovisas en del av våra ”dåliga rykten”. Varför lever de
kvar om vi är så överlägset bra?
- Sugin, jämför med folkets politiker. Bra rykten dör snabbt. Dåliga
rykten dör aldrig. Tack vare några dåliga rykten, i och för sig oberät-
tigade, har vi kunnat leva självständiga liv i årtusenden, i allas med-
vetande, och framgångsrikt, i det tysta, verkat för tingens goda ordning.
"Röda nejlikor" i svarta skrudar.

Korparna på Kallskärslid. Akt LII. Gör aldrig ingenting.

Korparna på Kallskärslid. Akt LII. Gör aldrig ingenting.


Bild: Skjutglad Scottsäker skotte.

Akt LII 2006-03-03

Gör aldrig ingenting.

- Lugin, vad tänker du på när du hör ett skott?
- Gunin, naturligtvis på Sir Walter Scott, 1700-talsförfattaren från
Skottland. Briljant begåvning. Gillade korparna uppe i de
skottska högländerna, skogarna kring Ben Wyvis och på Skye.
- Sir Walter Scott har ju tillskrivits aforismen: ”Gör aldrig ingen-
ting”. Hur stämmer här hans briljans vis á vi vårt resonemang kring
om att ingenting är någonting? Akt XXXVIII.
- Vi gör en analys med utgångspunkt från en del av Sir Scotts dikt,
Lady of the Lake:
Om vid din levnads färd på otryggt hav ditt segel rivs i plötslig
ofärd, om fåfängt, trofast, vis och tapper du lidande, försakelse
och flykt fått utstå i nyckfull storm. Ödsla ej suckan över att
ditt öde skiftat, ej över ogin överhöghet och trogna vänners svek.
Möt upp där andens skyldskap väntar leende att hälsa dig på enslig ö,

som en anfader till oss avlyssnade i Edinburgh 1818 samt några
notiser ur dagens tidningar, som relaterar till ”några som gjort
ingenting” i förhållande till ”ingen som gjort någonting”.
- Ursäktar du mig om jag inte begriper någonting.
- Ja, ingenting att förvånas över.
- Medan vi letade mat på soptippen sålde Calder Race Court i Miami
en unghäst på en stormig auktion för nära 125 miljoner kronor till
irländaren Demi O´Byrne, mitt framför näsan på Sheik Mohammed
bin Rashid Al Makatoum från Dubai. Någonting kontra ingenting.
- Tala som Sir Scott: "Tappert lidande, försakelse och flykt i nyck-
full storm”.
- Och de svenska medaljörerna från hockey-OS i Turin risker förlora
sina guldmedaljer, inte på grund av dåligt spel, utan för fel dekaler
på dräkterna utanför rinken och i samröre med Leif Pagrotsky – en
av Göran Perssons knähundar, med ansvar för bildning och kultur.
Ingenting består för tveksamt någonting? Men en anledning för
lagkunnige Thomas Bodström att ta sin ministerkollega i örat?
- Sir Scott: ”Ej ogin över överhöghet och trogna vänners svek”.
- Nåja, ingenting för ingenting.
- Hur skall månntro Görans lydknäktar hantera sin partisekreterare,
Marita Ulvskog, som i ställer för att yla som en vargen i skogen,
mediokert konstaterar att ”det inte kan vara i enlighet med statens
intentioner ” (dagens eko 2/3) när LKAB:s vd Martin Ivert i pension
får 80 miljoner på sex år. Skall detta myckna något, förbli Iverts eller
övergå till ingenting. Någonting till stadskassan? Eller ingenting?
- Enligt lyd-damen en anpassning till näringslivet. Ivert får väl söka
sig till sina kompisar och hoppas det blir, enligt Sir Walter, ”ett möte
där andens skyldskap väntar leende och hälsar honom på (,för van-
ligt folk,vår kommentar) enslig ö”.
- För att göra någonting av ingenting, är alla nu nämnda välkomna
att dela med sig av sina
varierande rika tillgångar
till rika varierande gångar
- stigar i skog och mark –
på en av natur knappast enslig Hallands Väderö.

Korparna på Kallskärslid. Akt LI. I orostider.

Korparna på Kallskärslid. Akt LI. I orostider.


Bild: Levande eller död?
(Fotomontage: Login 2005-2006)

Akt LI 2006-03-01

I orostider

- Lugin, sorgligt, sorgligt.
- Instämmer Gunin, verkligen tragiskt.
- Oskarshamn idag. När kan fågelinfluensan ha nått Kristianstads
Vattenrikt? När når den västkusten och Hallands Väderö. Det verkar
vara besvärligast för andfåglar som svanar, gäss och änder av olika
arter.
- Men även hönsfåglar och duvor är i farozonen.
- Det är på sätt och viss majoritetsfåglar i våra intressevatten.
- Kan vi lita på att det gamla talesättet ”Länskungörelser och dåligt
väder inte når väster om Torekovs kyrka” även gäller hälsofarlig
smitta? I så fall skulle Hallands Väderö klara sig.
- Tyvärr kan vi inte förlita oss på detta. Minns sälsmittan, senast
002. Det var väl någon form av valpsjukevirus.
- Jag ryser när jag ser alla döda sälar på min näthinna. Och tänker på
när svanen Olor spelade ”Den döende svanen”, akt XVI, i nyårsre-
vyn. I dag en kuslig realism.
- Tror du Astimiden i akt XVIII och XXIV skulle kunna bli smittad?
Hälften hare, hälften gräsand. Egentligen mer hare än and.
- Inte riskfritt. En katt på Rügen har blivit smittad.
- Katter och kattor. Där är sympatierna delade. Bofinken Knut, härm-
sångaren Icterina och gärdsmygen Troglod hatar dem. Svalorna och
sädesärlorna älskar att retas och driva med både katter och kattor.
- Det är helt klar, en natur utan katter skulle bli katastrofalt trist.
- Ja, det är härligt att se hur katter, framför allt källingar, kan få folk
att bete sig fjantigt. Jag blir nästan lite avundsjuk.
- Vi får försöka få hit Pax och Paxe innan influensan når Vattenriket.
- Jordbruksministern, Statens Veterinärmedicinska Anstalt och
Smittskyddsinstitutet verkar ju kämpa på bra för att finna lösningar
på problemen.
- Vi bör kanske undersöka om det finns lämpliga örter här på ön som
vi kan rekommendera som förebyggande kost.
- Tamiflu och Relezu bygger på oseltamivir, som framställs med
extrakt från kinesisk stjärnanis. Vi kan försöka med vanlig svensk
anis eller fänkol, som odlats på fosforhaltig mark. Väderön ligger bra
till. Vi kan testa torkade produkter från i höstas. Ger de oss gastroin-
testinala bieffekter är vi på rätt väg.
- Bara inte omgivningen tror vi är berusade om vi börjar kräkas.
- Strunt i det. Vi får skylla på vi hittat lakrits i en sopbinge.

Korparna på Kallskärslid. Akt L. Ä re nå´d i na?

Korparna på Kallskärslid. Akt L. Ä re nå´d i na?


Bild 1: Insnöad skottkärra (rullebör)
Bild 2: Insnöad ? Vadå?
Vad är detta?
(Foto: Gunin 2006)

Korparna på Kallskärslid. 2006-03-01

Akt L

Ä de nå´d i na?

- Lugin, nu är det dags för årets tredje ”Minneslucka?”
- Ja Gunin, har Login fått några svar på den senaste?
- Många, och nästan alla hade rätt, en insnöad upp och nervänd
skottkärra eller, som Torkeborna säger, en rullebör.
- Något töntigt svar?
- Ett tragikomiskt. En pilfink som håller till kring varmbadhuset
i Torekov, spa med tångbad du vet, gissade på att det var en brud,
en anorektiker, som badade skumbad.
- Vojne, vojne.
- Snö ligger kvar, så nästa tävlingsbidrag, ”Minneslucka? nr 3” är
öppen till efter snösmältningen. I vart fall mars månad ut.
Snön irriterar många. Det jäser även i vårkänslorna kan man säga.
- Svara som vanligt till: horsakistan@telia.com.
- Det gäller bara vad. Inte när och var.