Korparna på Kallskärslid. Akt 178. Farlift - omvänt förhållande till storlek.
Bilder: Farligt i varierad grad och art.
Fästing, geting och huggorm.
Granbarkborre samt större och mindre märgborre.
Myrbagge.
(Foto: Wikipedia och Rune Axelsson, SLU)
Akt 178 2006-11-28
Farligt – omvänt förhållande till storlek.
- Gunin, har du någon gång varit rädd? Storm, åska, rovfåglar, ovar-
samma jägare, maffioser, politiker, nasare eller korpbrudar.
- Nej Lugin. Aldrig. En korp känner inte begreppets innebörd. Rädsla
är för oss enbart en ökad försiktighet. Skärpta sinnen.
- Det är märkligt bland folket i vår närmsta omgivning, när det gäller
rädsla för djur; eller snarare för dess konsekvenser i oönskade möten.
- Du menar att farligast för folket är inte de stora rovdjuren utan de
små odjuren som fästing, geting och huggorm.
- Ja, det syns vara så.
- Indirekt kan jag se en sorts fara för oss i mikrofaunan. De små djur
som angriper vår infrastruktur, vårt välfärdssamhälle.
- Du menar den nu, i Gudruns spår, omtalade granbarksborren, som
kan gå illa åt granskogen.
- Exempelvis. Denna lilla ogynnare, Ips typographus, är bara 4 till 5
m.m lång. Den är dessbättre ointresserad av tall, så Pinus den Höge
är ointressant.
- Men desto intressantare för större och mindre märgborrar.
- Större eller mindre, den större, Tomicus piniperda, är knappast över
4,5 m.m långa.
- Men likväl ett hot mot vårt bo- och nästbyggande.
- Vi får lita på att myrbaggen håller dem i schack och begränsning.
- Finns liknande hot mot folkets infrastruktur?
- Ja, stora tvåbenta miljömarodörer. Framför allt stora i orden.
- Jag var helt säker på att dinosaurierna var utdöda.
- Svaret är homo sapiens, i politikerroll.
- Och vilka kan hålla dessa i schack? Så de inte skövlar skog för
golfbanor, motorvägar, kraftledningar, slalompistar eller andra
exploateringar.
- Svaret är homo sapiens. I eller utanför politikerrollen.
Vi har placerat vår blogg i
>
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 177. Vid sina sinnens fulla bruk.
Bilder: Arkivbilder (arkivbild, SVT-arkivet, NE):
Radiounderhållning i Torekov, stg 407, början av 1920-talet.
Novisen vid spisen (Folke Ohlhagen och Tore Wretman ,slutet av 1950-talet)
Radioteaterns Inga Tidblad, under 1930-60-talen
(Bilden ur Kameliadamen, Dramaten 1955)
Akt 177 2006-11-27
Vid sina sinnens fulla bruk.
- Gunin, jag kan berätta lite från Kajaks nostalgiska tillbakablickar.
Ett tillfälle när fyra av hans sinnen, syn, hörsel, lukt och smak, verk-
ligen fick blomma ut – om jag får säga så.
- Lugin, har hans sinnen någonsin fått vila?
- Jag avstår från att ge mig in på någon diskussion med dig om sär-
skillnadströsklar. Jag nöjer mig med att ”allting är relativt”. Låt oss
betrakta Kajaks berättelse som en relationsuppfattning. Radiolyss-
nandet var ju ett sätt att komma fjärran händelser närmare.
- Nåja, kom till skott då.
- Just så. Kajak var på väg hem till Hallands Väderö, från en släkt-
träff vid Hovs Hallar. På grund av skott, kaninjakt vid Segelstorp,
tog han från Knösen en gir över Hallavara, Haga och Hov. Före Hov
landade han i en stor lönn, på en västergren, för att njuta av den hän-
förande utsikten över Torekov och Hallands Väderö.
- Det var synen. Kom till de övriga sinnena.
- Som han satt där, kände han igen några radioröster. Han blev nyfi-
ken och tittade ner på brevlådan, som tillhörde lönntomtens ägare.
Han läste namnet Håkan Westergren.
-Dramatiskt, han hörde ”Kameliadamen”.
-Ja det började brinna en eld i honom. Och inte bara i honom, även i
stugans spis. Snart kände han underbara dofter.
- Nu återstår bara smaken.
- Lugn. Dofterna kom från mat, som bars ut i trädgården av kockarna
själva.
- Låt mig gissa. Dåvarande svärsonen i huset, Tore Wretman, och
hans radiokollega, Folke Olhagen.
- På spiskroken, rätt. Och vilka rätter. Kajak himlade med ögonen
när han berättade om de rester han kommit över, när middagsgäs-
terna vilade ut i vilstolar och hammock.
- Vad säger ditt sjätte sinne, hade Tores namn någon anknytning till
Torekov?
- Möjligen, troligen nej. Snarare Tor - en kunglig operakällares vir-
tuos. Tor kan ha fått efter en Gud, så god som någon. Asagudan hade
ju många egenskaper och redskap för kulinariska utsvävningar.
- Förmodar det tog tid innan Kajak kom ut till Pinus den Höge denna
dag.
- Ja, Sugus hade verkat både ängslig och förmanande. Kajak hade
funderat på en ursäkt. ”Försenad på grund av Inga Tidblad” eller kanske mindre utmanande, ”Försenad på grund av inga tidblad”.
Men valde ett av de citat han hört utväxlas mellan middagsgästerna:
”Jag tror på köttets lustar och själens obotliga ensamhet”.
- Och därmed antytt för Sugus att lite mat och sedan något mer skulle
sitta bra och lugnande efter en äventyrlig flygtur. Men Sugus, något
anande och misstänksam, svarade: ”Jag misstror själens nöd och kroppens lovande tvåsamhet”.
- Förklara dessa båda citat för mig, vänligen.
- Fråga inte en ”supernovisen vid spisen”
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 176. Någon snärjd i annans nät?
Bild: Vykort från hamnen i Torekov, med kortets baksidestext inlagd ner-
till på kortet. Som fotograf anges Albert Ekman. Förlag är: Fabriks- och
Handelsaktiebolaget Lorentz Larsson i Halmstad. Tidpunkt: ~ 1905.
Vykortet har sålts såväl i svartvitt som kolorerat. Den uppenbara förlagan
till kortet finns bl.a. i ”Stämningssökaren -Målaren Wilhelm von Gegerfelt
som fotograf” (Bok utgiven 2005 av Torekovs Kulturstiftelse). Sidan 94.
Ur den utomordentligt intressanta och välgjorda boken kan utläsas, ur bild-
registret, att ett inte ringa antal av konstnärens bilder finns som vykortsmo-
tiv, men med angivande av alternativ fotograf. Exv. Albert Ekman och Pål
Romare. Undre bilden igelkottsfisk, uppstoppad i Sjöfartsmuseet i Torekov.
(foto: Gunnar Lundh, FIB 1956)
Akt 176 2006-11-27
Någon snärjd i annans nät?
- Gunin, att försöka vara vitsig kan ha sina sidor.
- Lugin, att vara andefattig är inte heller bekymmersfritt.
- Att blanda ihop nät, som nyttjas för fiske med nät som finns på
fotbollsmål är kanske att gå för långt.
- Inte alls. Talesättet att en målvakt kan tvingas till att vittja nätet
är vanligt bland ultimafotbollens matchreferenter. Att fiskredskap
av olika typer vittjas på fisk eller annan fångst är klart vedertaget.
- Jag menar kanske inte så, utan snarare, vad finns det för likhet mel-
lan en fotboll och en sill?
- Du har ju varit i Torekovs sjöfartsmuseum. Tittat in genom taklan-
terninerna och sett igelkottfisken. En viss likhet kan du väl se?
- Du är ju galen. Vem skulle våga stå i mål? Fast å andra sidan,
speciellt många nickmål skulle det nog inte bli.
- Men varför denna återgång till akt 102, från den 7 juni, om fotboll?
Det är ju snarare ishockey och vintergolf som gäller.
- Den vackra bilden av fiskmadammerna, som spanar ut mot oss
på Hallands Väderö. Det var ju lite förmätet att skriva att det var oss
de var intresserade av. Fotbollen var för att samtidigt intressera och
vilseleda. Det var ju VM på gång.
- Vilseledande var den i vart fall, om än i annan bemärkelse.
- Att en målvaktstavla kan vara färglös?
- Nej, men att bakom en kamera, indirekt bakom ett foto, står en
fotograf. Du angav Albert Ekman. Uppenbart är det Wilhelm von
Gegerfelt.
- Men bakom detta foto, på baksidan av vykortet således, stod Albert
Ekman.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
KOrprna på Kallskärslid. Akt 175. Blir Pysmossen ett bidragsträsk?
Bilder: Får Hallands Väderö ett bidrag till stacken?
Akt 175 2006-11-24
Blir Pysmossen ett bidragsträsk?
- Gunin, om jag säger bidrag, vad säger du?
- Lugin, jag säger understöd, tribut, subvention eller kollekt.
- Du får en chans till.
- Ok. Medverkan, hjälp, insats, andel, tillskott eller premium.
- Eftersom det är du, får du en favör till.
- Favör? Skatt, inlägg, satsning. kontribution eller kontingent.
- Ack, jag får väl själv ge det rätta bidraget till stacken.
- Är det någon sorts myrstacksbygge du är ute efter? Är det ett
barr du blivit stucket av?
- Kom inte med det gamla skämtet om att jag varit i skogen och vet
ingenting, för jag såg inte ett barr och hörde inte en kotte.
- Barra av dig, vad gäller det.
- Här på Halland Väderö, i barrskogen, mellan Uvkärret och Pys-
mossen, finns mängder av bikupor.
- Bidrottningodling, ingen biverksamhet, tyvärr, som honungs-
eller annan smaskensproduktion.
- Men enligt ett obekräftat rykte skall en bisvärm kommit från fast-
landet, passerat över Pysmossen, fram mot biodlingen för att kolla in
någon lämplig drottning. Svärmen drog fram över mossen så småfåg-
larna i området kände av det som ett magnifikt bidrag. Vattenytan lär
ha krusats.
- Gav det någon utdelning?
- Ja, lämplig drottning lät sig inte krusas.
- Ett bra bidrag till svärmen, således.
- Men olyckligare för småfåglarna runt Pysmossen, nu inför vintern.
- Hurså?
- Du minns från akt 150 (9/10) att bistånds- och löftesminister blev
en bivråk. Hon tycker nu det är känsligt att fullfölja löftet att förse
Pysmossen med stödfoder åt småfåglarna där.
- Bör väl inte vara något problem. Tillsynsmissen vid bidrottnings-
odlingen gjorde ju näringslivsministeriet, deras bisyssla, lett av
trutkolonin.
- Förvisso. Bivråken, Pernissa heter hon, är rädd för att få ett epitetet
om hon verkar för en utvidgning av bidragsträsket, som Pysmossen
har blivit kallat efter svärmeriet.
- Vrövel. Pys.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 174. Plågsamma djurförsök.
Bilder: Högländare, tjur som på grund av obesvarad kärlek tänker tjur-
skalle, och blir misstolkad. (Bilder: Gunin november 2006)
Akt 174 2006-11-22
Plågsamma djurförsök.
- Gunin, när du hör om plågsamma djurförsök, vad tänker du då?
- Lugin, med eller utan folklig anknytning?
- Välj själv.
- Att folk i sina relationer till varandra använder sig av invektiv med
anknytning till djur. Exempelvis kallar varandra för ”tjurskallar”.
- Ja,ja. Ett mycket populärt invektiv, inte minst inom politiken.
- Men i konstig tolkning och vändning. Jag talade med några som
verkligen gör skäl för namnet tjurskallar. Våra vänner Högländarna.
- De har ju funnits med i en del akter tidigare. Ståtliga djur. Men, va-
då konstig vändning?
- Förklaringen jag fick på invektivets uppkomst var att en tjur råkade
ut för olycklig och obesvarad kärlek. Och tänkte: ”Dj-a tjurskalle”.
Den Högre Makten missförstod tanken och bestraffade föremålet för
den obesvarade ynnesten, kvigan. Hon miste anletsdragen och fick
skallen blottad. Bevisligen då svår att skilja från en tjurskalle.
- Mer fel än att hon var hon och ingen tjur?
- Ja. Tjuren, han förmanade sig själv med sitt uttryck. Han insåg att
felet till kvigans reaktion på hans uppvaktning var hans brist på hyfs.
- Så därför har tjurskalle blivit synonymt med brist på hyfs.
- Fast ibland undrar jag vilket som är mest plågsamt, att tappa anlets-
dragen eller bli olyckligt kär.
- Tids nog får du kanske veta. Tills dess skall jag berätta om ett verk-
ligt plågsamt djurförsök. Som ju så ofta drabbar möss.
- Vad är det nu för test på gång.
- Det är snart OS i Kina. I Kina förekommer ofta matförgiftningar.
För att minska risken hos toppidrottsmän och dito kvinnor, skall all
mat som serveras först provsmakas av möss.
- Kan detta vara sant?
- Enligt Nordvästra Skånes Tidningar kom rapporten direkt från den
sanna statsmedian i Kina.
- Således ingen vit lögn?
- Nej, men mössen i testerna skall vara vita.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 173. Rädda göken.
Bilder: Birdsearch och NST.
Akt 173 2006-11-22
Rädda göken!
- Gunin, läste du i NST om rädda göken.
- Lugin, jag har inte hunnit. Login satt och rev i den. Vilken gök, och
vem hade skrämt upp honom? Är det Cucalus, vår egen högt ärade
Hallandsväderöminister, med ansvar för ilandflutna flaskor med
spirituosarester och omnämnd i akt 151 den 12 oktober. Har han
blivit hotad av spritsmugglare eller fundamentalistiska väderstrecks-
utropare? ”Den som gal i söder är så gott som döder”.
- I all bedrövelse hedrar det dig, att du inte trodde det gällde att rädda
kaffegöken.
- Tackar som bjuder. ”Västergök är bästergök”.
- ”Norrgök är sorggök”. Det blir ingen gök.
- Jag lyssnar till ”österrgök som är tröstergök”.
- Skärpning nu. Det gäller allvarliga ting. Göken som är hotad, är ut-
rotningshotad - det gäller lergöken.
- Verkligen illa. Då blir det bekymmer för Ängelholms världsberöm-
da lergöksorkester. Vad gör vi?
- Jag har en idé, inför våren, när gökar och svalor återvänder. Gärd-
smygen Troglod från akt 155 (24/10) är ju numera stannfågel på Vä-
derön. Gärdsmygar är bra på att föda upp gökungar. När gökungarna
är i storlek med lergökarna sveps de in i ett kombiskal, som svalorna
tillverkar på samma sätt som de gör sina bon. Skalen delas sedan och
gökungarna plockas ut. Därefter limmas halvorna ihop och en tjänst-
villig hackspett fixar till hålen. Jag skall tala med gråspetten Picus
borta i aspdungen. Färgläggningen kan folkungarna fixa själv. Jag
skall tala med Troglod vid Ydrehallsfortet, så han kan förbereda
lämpligt många gärdsmygsbon för produktionen och enbart avsedda
för gökägg.
- Du, vet du i så fall vad du gjort och gör?
- Helt klart, en kulturgärning.
- Intressant att få se om Ängelholms nye riksdagsman, Hans Wall-
mark (m), kan, på NSTs anmodan, klara något liknande.
- Nåja, han får genom dig tid att arbeta mot sin egen arts undergång.
- Mot undergång, inte för överlevnad?
- Det är lättare att arbeta mot någonting än för någonting.
- Generalisera inte. Begränsa till politiker.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 172. Indiska talar när tiger ger guld.
Bilder: Wikipedia
Akt 172 2006-11-20
Indiska talar när tiger ger guld.
- Lugin, vet du vad 40.000 minus 3.000 är?
- Gunin, om det inte är någon töntig kuggfråga är det 37.000.
- Naturligtvis, men vad är 37.000?
- Möjligen en utröstad politikers tillägg på månadspensionen.
- Var seriös nu. Tänk efter. Tänk tillbaka.
- Det gjorde jag ju. Tillbaka till valdagen, till den 17 september.
- Tänk tillbaka till den 15 mars, vår akt LX (nr 60).
- Visst ja, en svensk tiger.
- Det har gått helt galet.
- Har den fiktiva tigern rymt från Hallands Väderö?
- Var seriös nu. Den indiska lagen, som skulle skydda tigern mot ut-
rotning, har snarare blivit ett hot än skydd.
- Hur är detta möjligt?
- Indiens tidigare miljöminister, Maneka Gandhi, har påvisar att
”samexistens mellan människor och köttätande vilda djur är en myt”
och vill ha lagen omskriven. Lagen är ett större skydd för människ-
orna än tigrarna, illegal tigerjakt kan döljas bakom skyddsskäl.
- Varför kom jag att tänka på vargsituationen i Sverige.
- Därför att ditt undermedvetna säger dig att det är bra att tänka.
- De 37.000 är vinsten på tigerpälsen? Kineserna betalar 40.000 och
det avgår 3.000 i omkostnader.
- Ditt undermedvetna har lagt av. Visserligen är kineserna penga-
starka köpare med medicinforskningen som finansiär. Men inga
stora vinster till de fattiga skogsindierna för deras tjuvjakter.
Siffran 3000 är de i dag överlevande tigrarna, som för hundra år
sedan var 40.000.
- Men medge att siffran var nära den som svenska politiker kan få
som ersättning för de tvingats sluta att tänka. Ett tack för att de tiger.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 171.Ingen skall skälla på själlöst skall.
Bilder: Rondellhundar vid hamnplanen i Torekov och Bäckakorp vid 2:e bäck i Torekov. (Foto: Nils Phil och Gunin november 2006)
Akt 171 2006-11-20
Ingen skall skälla på själlöst skall.
- Gunin, vem skall vi skälla på?
- Lugin, vi skäller aldrig på någon. Vi skäller överhuvudtaget inte.
Den sortens läte överlåter vi till hundar och folk.
- Det var i överförd betydelse. Ditt skötebarn. Skall vi stillatigande
åse alla dessa konstgjorda hundar, som nu finns i stort sett alla ron-
deller och vid ett stort antal vägkorsningar.
- De är väl trevliga. Levande hundar är värre. Rondellhundarna är ju
tysta och försynta. Inga bajspåsar behövs. Som sedan ligger och
skräpar.
- Hur blir det med cirkuseffekten. Du vet alla anslag om cirkus som
fästes på stolpar och träd. Och som sedan får sitta kvar i evigheters
evighet. Vem tar hand om hundarna när de dött? Det vill säga när
intresset dött. Kan bli rena cirkusen.
- Jag tror du är lite sotis på företeelsen. Efter ditt misslyckande som
bäckakorp. Liksom bäckahästen kan locka kvinnor och barn, trodde du, om du var bäckakorp, att du kunde locka korpbrudar. Totalt
fjasko. Intet väsen såg dig.
- Tönt. Rondellhundarna kanske lockar mammor med barn. Men
någon hanne får inte vittring på någon tik inte.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 170. Skräckcell kan ge cellskräck.
Bilder: Montanus, vår vän pilkfinken, klagar på att skatorna, framför allt
de ur Nuderklanen, skrämmer bort småfåglarna från deras fröautomater, de
som det vänliga folket hänger ut, och äter spillet på marken under automa-
terna. Spillet är avsett för småfåglar som inte själv kan äta från pinne.
(Foto: Gunin november 2006)
Akt 170 2006-11-19
Skräckcell kan ge cellskräck.
- Gunin, vad gör vi åt Nuder?
- Lugin, måste vi göra någonting? Göran har ju gjort någonting.
- Ursäkta att jag inte hänger med.
- Göran Persson gav Pär Nuder, när han blev finansminister, ett eget
rum på Rosenbad. Rummet döptes t.o.m. till ”Nuderska rummet”.
Ingen nöd på den mannen.
- Men nu har Alliansen s.a.s. sparkat ut honom och döpt om rum- met
till ”Saltsjön”.
- Ja, ja, för att påminna oss alla och en var, om att höga fastighets-
skatter kan bli som salt i sår. Kan svida både för drabbade och
drabbare.
- Nu var det inte Pär Nuder jag ville åt, utan skatan Nuder.
- Har han varit med näbben i andras syltburkar nu igen?
- På sätt och viss. Skatorna, och faktiskt också kajorna, snyltar på
småfåglarnas matbord. Finkar och mesar är ytterst irriterade.
- Skatorna tål ju inte saltvatten. Om Nuder inte slutar med att snylta
på andras tillgångar ”belönar” vi honom med en vistelse i ”Nuderska
rummet”.
- Du menar att vi lurar dit honom med hjälp av hans egen fåfänga.
- Visst. Han läser aldrig några tidningar och vet ingenting om ”Salt-sjön”
- Vilken skräckcell det blir för honom. Blir det en botande cellskräck
för framtiden?
- Förmodligen inte. Han kommer tillbaka.
- Men småfåglarna får det något lugnare en tid.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 169. Släkten är värst.
Bilder: Höstbild från Hovs Hallar. Postglacialt abrasionsområde på
Bjärehalvön. Hallandsåsens möte med västerhavet, Kattegatt.
(Foto: Gunin oktober 2006)
Akt 169 2006-11-16
Släkten är värst.
- Gunin, det verkar bottenlöst.
- Inte alls Lugin. Jag hörde att du varit hos släkten på Hovs Hallar.
Det är inget bottenlöst i det. Snarare socialt, bevis på empati.
För du menar väl inte vattendjupet utanför Höghallaudde, maximalt
12 meter. Före glaciärernas omvandling till världshav.
- Nej, nej och åter nej. Jag menar tjafset. Representanter för hela
släkten var där. Jag, kajor, råkor, kråkor och skator. Alla, utom jag,
skrek och domderade. Alla, utom jag, var upprörda. Alla, även jag,
hade läst dagens massmediala utbud. Folket i Hässleholm, Uppsala
och Linköping var mest hatade.
- Jag förmodar du syftar på alla försök att lindra kråkfåglarnas extra-
vaganta tilltag för att störa folket. Självfallet med undantag för korp
och den mindre vanliga nötkråkan.
- De flesta ansåg folket onödigt tarvligt. Utplaceringen av rovdjurs-
spillning drabbade mest barn och husdjur. Att öka belysningen i träd-
kronorna förstärkte bara mysigheten nu inför julen. Banalt, detta med
att sända ut ljud av en kajas skrik i dödsångest. Dessutom från en
kanadensisk kaja. Det skrämde folket mer än kajorna. Nu lär en
svensk variant vara på gång, känslig för kajor, obegriplig för folket.
- Ja hörde att SVT i Linköping sänt ut ljudet i närradion. Folket
lär ha flytt till skyddsrum och ut på landet.
- Med följdverkan?
- En grupp sökte skydd i en skogsdunge, full med råkor. Så det blev
återflykt till staden.
- Men inget ont som inte har något gott med sig. Skyddsrummen
blev testade, landsorten fick besök och gemenskapen ökade. Bland
folk och bland kråkfåglar.
- Vad som förundrar mig är hur och varför nötskrikan och lavskrikan
har fått sina namn, men aldrig nämns i störande sammanhang.
- Håller med om att det är störande.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 168. Magknip eller ...
Bilder: En gammal skutskeppare i Torekov ser svåra tider för fåglarna
föröver och framgent. Svartvit flugsnappare bekräftar.
(Tolkad bild från FIB 31/56 Foto: E.Cederholm/G. Lundh/Scanpix/Gunin)
Akt 168 2006-11-16
Magknip eller utrotningshot för 72% av fågelarterna.
(Aftonbladet 2006-11-14)
- Gunin, hur illa kan det vara?
- Lugin, har du magknip? Har du ätit något olämpligt?
- Det gäller inte ätit. Snarare oätit. Svält. Aftonbladet basunerade i
veckan ut att världens fåglar är ytterst känsliga för klimatändringar.
- Konstaterade vi inte, i akt 166, att Hallands Väderö inte minskar
sin yta genom klimatets issmältningar mer än att vi bör klara vår
matförsörjning.
- Egoist. Tänk på alla andra fåglar. Det är inte bara isen som ändrar
karaktär vid ökad värme. WWF varnar för att tre arter av fyra riske-
rar utrotning om förändringarna inte kan bromsas. Det berör i högsta
grad Hallands Väderö.
- Jag vet att kanariefåglar nyttjades i kolgruvor för att larma om för
höga koloxidhalter. Vad varnas det nu om?
- Beteenden. Du vet ju att svalan Urbica i akt 164 höll på att missa
att han var flyttfågel. Flyttfåglarna kommer inte iväg. Och någon na-
turlig födda finns inte här. Du minns stararna här på Ön, som blev kvar över valet till Ravnahults-tinget, akt 150-151.
- Men det var väl bra. Brittsommaren skapade politisk medvetenhet.
Det blev ju regimskifte.
- Våren kan bli ännu värre. Myggorna når sitt maximum långt innan
exv. flugsnapparen kläckt fram sina ungar. I Holland finns det idag
bara kvar 10% av den tidigare populationen. Och för Väderön gäller
det ju inte enbart kustlinjen utan än mer kärren och vattentillgången.
- Du sätter mig i bryderi. Jag har ätit några bönor. Växthusgaser får
inte släppas ut. Jag måste.
- Varför?
- Annars får jag magknip.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 167. Korp utförde storverk.
Bilder: Korpmannen och historisk angöringsbrygga vid Hallands Väderö
(1947 Arkivbilder).
Akt 167 2006-11-15
Korp utförde storverk.
- Gunin, folket är väl en´a klena en´a.
- Alls inte alla, Lugin. När jag letade efter kartan till förra akten hit-
tade jag i arkivet det foto som vi efterlyste i akt XLII, från den 16/2
06 - mannen med korpen.
- Han som fixade till brunnen, källan, som hittades med hjälp av en
örnfjäder?
- Ja, en superhanterare av korp. Slog så stenarna flisades och morä-
nen skvätte vida kring. Bara att ösa upp med vattnet.
- Visste Kajak vem han var?
- Jo visst, visste han det. Kajak plockade fram ett annan kort, som vi-
sar på att annat objekt, arbete, där mannen i fråga medverkade. En
angöringsbrygga för två av den tidens Väderöbåtar, S:a Thora och
Arild.
- De tidigare tyska landstigningsbåtarna, som konfiskerades i Dan-
mark under kriget och byggdes om för Väderötrafik i Torekov. Slog han verkligen ner pålarna med korpens plattsida?
- Någonting ditåt, kanske
- I så fall en prestation i herculesklass.
- Vart ville du inledningsvis komma, din antydan om klenhetsöm-
kan?
- Låt oss se på några av folkets världsrekord och jämföra med djurens. Längdhoppning inledningsvis.
- Mike Powell, USA, 8,95 meter.
- Snöleoparden 16,15 meter. Höjdhopp?
- Kubas Javier Sotomayor 2,45 meter.
- Puman 5,55 meter. Löpning 10.000 resperktive 100 meter?
- Kenenisa Bekele från Etiopien 26,52 minuter, USA:s Justin Gatlin
och Jamaicas Asafa Powell, båda med 9,77 sekunder.
- Gaffelantilopen 12,32 minuter och geparden 3,25 sekunder. Frisim då, 1500 respektive 100 meter?
- Grant Hackett från Australien 14,36 minuter och nederländernas
Pieter van der Hoogenband med 47,84 sekunder.
- Tonfisken med 1,42 minuter och segelfisken med 3,25 sekunder.
Låt oss se på 400 meter häck.
- Kevin Young från USA med 46,78 sekunder.
- Kängurun med 29 sekunder. Vi kunde fortsätta med hur många
jämförelser som helst.
- Utom korpslagning. För inom djurvärlden får ingen slå korpar.
- Vad heter han sa du, han med korpen?
- Det sa jag inte, jag sa bara att Kajak visste.
- Låt oss säga Johansson, så kan många ta åt sig äran.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 166. Finns det is till whiskyn?
Bild: Frihandsfärgläggning med rött av Gunin på kartblad (Wikander) från akt XLV 2006-02-20, som visar restland efter att isen vid nordpolen smält.
Akt 166 2006-11-13
Finns det is till whiskyn?
- Gunin, hur är det med oron idag?
- Lugin, vad har du nu snokat upp för någon blåslampa till min häck?
- Vill du ha eländet på upphettningsplanet, så kör jag en slik variant.
Det finns inte en tidning med självaktning, som den senaste veckan
försökt undvika att skrämma hicka på alla och envar vad gäller kli-
matförändringar. SMHI har bekräftat att det blir varmare i Sverige
och på jordklotet i sin helhet. Isen vid polerna kommer att smälta och
hela Torekov kommer att hamna under vatten.
- Må så vara med det. Det lär ta minst 200 år för en sådan världs-
havshöjning. När jag läste siffrorna i tabloiderna skissade jag in en
ny kustlinje på ett kartblad över Hallands Väderö, som jag fann i vårt
arkiv. Jag gjorde det på fri hand från Pinus den Höge-utsikten. Du
kan känna dig lugn. Skaffa en honkorp, föd upp ungar och skapa
generationer av ättelägg. Större delen av Väderön kommer att bestå.
All den is som erfordras för att dränka Kallskärslid finns inte.
- Jag tror jag dämpar oron lite till, med en whisky.
- Behöver du lite is?
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 165. Ett stenat rykte.
Bild: Grafik Paloma Pérez Lucero SvD 061110.
Akt 165 2006-11-12
Ett stenat rykte
- Gunin, du syns ligga taskigt till.
- Lugin, säg inte att Kajak är på gång igen.
- Nej, denna gången är det dina egna gener som spökar.
- Mina gener skäms jag inte för; de härstammar direkt från Hugin och
Munin.
- Ett DNA-test från Borgholms slott visar på att din närvaro där är
bevisad. Det är meningslöst att du förnekar detta säkrade faktum.
- Jag förnekar det inte alls. Tvärtom, jag skrev om min närvaro där
i ett antal akter, 110-113, under juli månad. Varför denna överbevis-
ning?
- Stöld. Stöld av någon med stor kapacitet. Med stor kraft.
- Stor kraft och kapacitet? Det stämmer förvisso med min hjärna.
Men vad fanns att stjäla med hjärnkraft i denna slottsruin?
- Det var inte på slottet. Det var någonting kulturhistoriskt som låg
gömt i en 150 år gammal murdel, nära nya entrébyggnaden.
- Det jag fick med mig från Borgholm var en gammal medaljong,
som härstammar från våra släktingar på Blå Jungfrun. Den hittades
av en stenskvätta, Nanthe heter han, som hade bo, tillsammans med
sin hona Oe, i en stor stenhög nära restaurangen.
- Var det den restaurangen som hade så fin bakgårdsmiljö för er?
- Nej, vi åt vid stenröset och råkade då på Nanthe och hans fynd.
Jag berättade medaljongens historia och Nanthe gav mig den.
- Då ser jag sambandet. Stenröset var en del av muren, som rivits
för åtkomst av ny entrébyggnad. Muren skulle återuppbyggas med
stenrösets material. Som plötsligt och obegripligt var borta efter ditt
besök. Förstå att du är misstänkt. Den som börjar med en silvernål
slutar med en silverskål. En liten medaljong blir snart 40 ton betong.
- Jag ser sambandet, inte du. Ryktet har gått om medaljongfyndet.
Någon eller några har stulit stenmaterialet för att sikta och leta
genom det efter ytterligare medaljonger.
- Öland, liksom Gotland, är plågat av alla dessa skattjägare. Och jag
tycker faktiskt du är en av dem, din medaljong som gåva till trots.
Jag ser dig minst som hälare.
- Du, jag återbördade den dit där den hör hemma, till Blå Jungfrun.
Så jag undanber mig alla häxprocesser.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korprna på Kallskärslid. Akt 164. Spring i hamn - för kast likt?
Bilder:.Torekovs hamn. Stormvarning är utfärdad. Övre: Detaljbild från
föregående akts övre bild. De röda cirklarna markerar på olika spring.
Nedre bilderna visar på marinens kasttåg från en kunglighets händer, samt
en modern kapslad kastlina för båtamatörer och skridskosäkerhet.
(Foto: Gunin i oktober 2006 samt ur Marinens fotoarkiv)
Akt 164 2006-11-09
Spring i hamn – för kast likt?
- Lugin, du minns svalan från Fiskhuset i Torekov, akt 101?
- Helt klart Gunin. Urbica heter han. Ingenting har blåst ur min
hjärna.
- Hur som helst, han tycker du for med viss osanning i din version av
händelserna kring Torekovs hamn, inför stormvarningen. Det gäller
allt om spring. Han såg varken spring på kajerna eller i vattnet.
- Urbica är en fartens vurmare. Som vi konstaterat tidigare flyger
han bättre än vad han ser och upplever. Jäktad som han var, inför den
försenade flytten till det tropiska Afrika, kan jag förstå honom. Hans
framkastade kritik är ett övertramp, inget bindande. Han kan inte
skilja på spring och spring. Han trodde jag sett folk springa runt på
kajerna med repdragningen.
- Aha, att folket sprang med språng med spring.
- Jag såg att Urbica såg, att folket anlade spring med hjälp av kast-
lina, eller kasttåg, som vi med anknytning till marinen och kustbe-
vakningen vanligtvis säger. Men han hann nog inte fatta det.
- Jag håller med dig om att ett äkta kasttåg skall i sin kastända ha en
fint sydd skinnpåse med sand i. Vad skulle han fatta?
- I sitt flygande fläng över hamnbassängen mötte han kasttågets
skinnpåse. Han berättade för Montanus, pilfinken vid Vrakskjulet, att
han enbart hann se en trubbnosad varelse med lång svans komma
farande i kollisionskurs, innan han dök undan. Som ett darrande vrak
sökte han sig till Skjulet. Där på fartygsratten, ovanför namnbrädan
Svea, förklarade Montanus vad han sett Urbica utsättas för.
- Och sedan försökte Urbica mästra dig för någonting han inte själv
var införstådd med.
- Han återkommer den 27 april 2007. Då skall jag ta ett snack med
honom. Risken är att även han blir trubbnosad, men stjärtlös.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 163. "I noran vär".
Bilder:.Torekovs hamn. Stormvarning är utfärdad.
Övre: Kjell Holmbergs båt med spring till motsatt kaj.
Undre: Upptagning av snipa.
(Foto: Gunin i oktober 2006)
Akt 163 2006-11-08
”I noran vär”
(Väder med anledning av nordvästlig kuling)
- Lugin, har Kajak vidtalat dig. Han är allvarligt oroad av ditt sätt att
se på saker och ting, som rör sig i tid och rum. Att du okritiskt tror
på vad du ser. Med andra ord, att du har en defekt som saboterar dina
möjligheter till ett politiskt omdöme.
- Gunin, vi talade inte om förändringens vind, utan om vindens för-
ändringar, om styrka och riktning. Ett alldagligt och osammanhäng-
ande prat om ”vinn å vär”. Något obegripligt för mig när han kom in
på bibelcitat ur Predikaren 1.14, att strävandet efter vishet är ett ja-
gande efter vind.
- Du missade uppenbart hans syn på fåfänglighet, misstron på att
uppnå någonting genom att i timmar sitta och stirra på en fladdrande
flagga. Att vänta på stiltje eller medvind i ställer för att lära sig flyga.
Fåfängligheters fåfänglighet, var du rädd att skada din fina fjäder-
dräkt?
- Jag lät inte tiden gå vind för våg. Jag studerade hur folket klarade
att dona för vind och våg.
- Och vad gjorde folket?
- Varierat. Vid nordlig vind stiger vattnet i Torekovs hamn över en
del av kajerna, vilket medför att båtarna antigen måste tas upp på
land eller förtöjas med spring från kajen mitt emot båtens egen.
Ett virrvarr av förtöjningsrep kors och tvärs över hamnbassängen.
- Du vet att vinden symboliserar andens kraft att hålla samman livet
och förknippas därför ofta med ett rep.
- Du menar att reptricket räddade båtarna från undergång?
- Snarare, kanske, från övergång.
- Uppgång då? Några tog upp sina båtar.
- Konsten att tyda naturen, för att fatta rätt beslut, kan vara nog så
knepig. Redan de gamla kineserna hade ett tecken för detta, fengs-
hui, som betyder vind och vatten.
- Jag undrar vem som egentligen räddade båtarna. Vinden och fram-
för allt virvelvinden, den som lätt uppkommer i hamnbassänger, har
genom tider och religioner uppfattats som ett tecken på gudomlig
närvaro.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 162. Astenopi.
Bilder: En fladdrande flagga kan komplementförbrylla.
(Foto: Gunin i november 2006)
Akt 162 2006-11-08
Astenopi.
- Morron Kajak, du vill tala med mig.
- Ja Lugin, Gunin är bekymrad över dina korpögons objektivitet och
klarsynthet.
- Gäller det min flaggfixering i Torekov under oktoberstormen?
- Ja, att du såg en efterbild av en fladdrande flagga efter det att stor-
men mojnat. Det är allvarligt för korpens öga. Lika allvarligt som att
uppleva en successivkontrast. Gjorde du det?
- Du menar om jag till äventyrs efter min fixering av flaggan mot
den ljusgrå himlen såg en ny flagga, med i fixeringsflaggans komple-
mentfärger?
- Precis. Såg du en flagga där det gula korset gick i violett och de blå
fälten i orange? Gjorde du det är det allvarligt; du har i så fall samma
lättmanipulerade ögon som folket. Din objektivitet kan komma att bli
ifrågasatt. Du blir utpekad som blåögd.
- Lugn i stormen Kajak. Jag var bara lite röd- och tårögd på grund av
den hårda vinden; fick en släng av aberration, som möjligen medför-
de en begränsning i min simultankontrast.
- Då så. Bara detta inte medförde någon form av storhetsvansinne.
- Möjligen en hållhake på Gunin i mina relationer till dig.
- Vafalls? Utpressning på gång?
- Ärftlig astenopi, på din sida.
- Förlåt om jag inte hörde.
- Din syn på Sugus. Oförmågan att se ålderssymtomen.
- Unge korp, lär dig att detta har ingenting med korpens öga att göra.
Det är någonting som ligger bra mycket djupare än så. En del av
själens skattkammare. Förhoppningsvis kommer både du och Gunin
att varsebli detta, en insikt enbart möjligt genom egna upplevelser.
- Suck. Tala om variant på upplösningsförmåga.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se
Korparna på Kallskärslid. Akt 161. Korpens öga - om näthinnans dröm eller verklighet.
Bilder: En fladdrande flagga förbryllar (Foto: Gunin oktober 2006)
Akt 161 2006-11-05
Korpens öga – om näthinnans dröm eller verklighet
- Gunin, den gick fort. Den hade bråttom.
- Ja Lugin, trots oktober är årets längsta månad.
- Hur menar du? Det finns fler månader med 31 dagar. Jag upplever
oktober som grå, trist och långdragen. Det var inte tiden utan vinden
jag syftade på, den senaste stormen. Vid Hallands Väderö fyr upp-
mättes 30 m/s i stormbyarna. Det gick fort att flyga från Pinus den
Höge till hamnen i Torekov under stormdagen.
- Låt mig först påpeka att oktober är en timme längre än de övriga
31-dagarsmånaderna på grund av återgång till vintertid, + 1 timme.
Visst, det gick fort österut i den väst-nordvästliga stormen. Men hur
kom du ut till Väderön igen? Minns vår akt 149 om snedseglare.
- Jo du, jag bidade min tid och väntade ut stormen. Under tiden satt
jag och betraktade en flagga. Den fladdrade hela tiden.
- Du undrar varför? Jag undrar om du sov på dina lektioner i elemen-
tär aerodynamik och fysik i största allmänhet. Blåste vinden ditt
huvud fritt från alla luftströmningarnas lagar, exv. att i en gas som
luft, avtar trycket med ökande hastighet. På en flagga i jämn vind
kan det inte undvikas att det någon gång uppkommer ett litet veck i
flaggan, så att det bildas en förhöjning, som tvingar vinden till
hastighetsökning för att hinna med omvägen över vecket. Därvid
sjunker lufttrycket över förhöjningen, med resultatet att det ur-
sprungliga lilla vecket i flaggan blir större. På flaggans andra sida är
ju trycket normalt. Resultatet blir ett fladder. På grund av vinden rör
sig vecket nämligen längs flaggan.
- Tack för din föreläsning. Jag kan flyga. Jag sa att jag avvaktade
tills stormen bedarrat. Men flaggan fladdrade likväl. Förklara det, du.
- Du, när en hjärna som din varit utsatt för en längre tids stirrim-
pulser, exv. från en fladdrande flagga, tar det ganska lång tid innan
den förmår acceptera att det skett förändringar. Det har du efter
Kajak. Han ser fortfarande Sugus som en ung och vacker korpbrud.
Vi har placerat vår blogg i
Torekov på bloggkartan.se