Horsakistan

Akt 682                                                                2010-06-30          

Delirum tremens i Torekov         

- Marum, det var ett fult spratt han spelade . . .

- Marin, har du nu lyssnat på någon politiker igen.

- Alls inte. Jag tänker på midsommarnatten. Den som skulle bli varm, ljus

och behaglig.

- Och?

- Vår tradition att spela upp lite midsommarnattsdrömmar. Jag tycker det

verkar som om Lugar får ett återfall. Hans berättelse om Bernes besök och

om en resa med ett flygande tefat var väl väl magstark. Jag tyckte att han

påtagligt hallucierade.

 - Vi vet ju från Gunin och hans resa med många olika artkompisar och släktingar

till Schweiz . . .

- Jag vet. Det var hösten 2008. Och jag vet att han träffade både svartkråkor och

alpkajor. Men att en av svartkråkorna skulle ha kommit hit till Hallands Väderö

med ett flygande tefat, styrd av någon sorts folkliknande ängel, är nog ett utslag

av sinnesförvirring och vanebildande ”botten upp”. Spritorgier är inte midsom-

marens minsta kännetecken.

- Men Lugin då, han var ju också inviterad till den vinande farkosten.

- Säg hellre att det var en farkost med vin-Ande, som rikligt och generöst bjöd ur

flaskor och bag in boxar. Jag säger bara usch. Var har ungdomarna fått sina sprit-

ovanor från?

- Lugna dig, så skall du få se att även du snart nog blir bjuden på en himlafärd.

Akt 681                                                                2010-06-27          

Hjärnstörd vetenskapsteori i Torekov                  

- Kajak, läste du att folket anser sig ha bevis för att deras hjärnsubstans är opåverkbar . . .

- Du Sugus, det har jag misstänkt länge. Har undrat, från och till, vad deras hjärnor har

för funktion överhuvudtaget.

- Dämpa dig nu. Det jag syftade på, innan ditt plumpa avbrott, är den länge diskuterade faran

för hjärnskador, tumörer och så, på grund av strålning och elektriska fält från mobiltelefoner,

sändarmaster och högspänningsledningar för elkraft. Ingen fara alls. Varken för vuxna eller barn.

Vetenskapens triumf över misstänksamhet och rädsla. Även kreatur som betar under luftledningar

bör gå fria.

- Det har jag vetat länge. Jag har under en lång vetenskaplig period studerat oxtunga.

- Hur har du lyckat få en oxe att öppna munnen?

- Oxtunga sa jag. Anchusa officinalis. En strävbladig växt . . .

- Det vet jag väl. Mycket vanlig på Heden söder om Torekov. Vad vet en oxtunga om mobiltelefoner?

- Du, den växer vanligtvis i symbios med strömförande stängselledningar, i veritabla magnetfält. Med

sin höjd på omkring 60 cm växer den i höjd med tre ledningstrådar. Jag har aldrig upplevt annat än

att oxtungan mår perfekt. Skulle den någon gång må dåligt så beror det inte på mobiltelefoner.

Vi har placerat vår blogg i <a

Akt 680                                                                2010-06-26          

Rätt i rätt tid om rätt i Torekov

- Gunin, rätten till rätten kom upp i rätten.
- Login, jag förmodar du syftar på sillrätten i Akt 678?
- På något sätt tragiskt. Den för snatteri misstänkte kråkan har i
vederbörlig ordning blivit hörd av en representant inom Ravnahult-
tingets departement för Attack- och Disciplinfrågor.

- Jag hörde på omvägar, trots de hemliga förhandlingarna i ett känsligt läge, att kråkan blivit

friförklarad.

- Ja. Kråkan var inte ute för att snatta. Hon ville förhandla fram ett bra pris för en lite större

leverans av ”Torke´sill”. Hennes  ungar var utsvultna och irriterade över matbrist. Förmodligen

var de lite allergiska mot den vanliga tångävjematen utmed Heden i Torekov. Och ungarna kunde

inte själv hitta något aptitligt bland alla Malens fårlortar.

- Du menar att det var en överlevnadsinsats som utspelades vid hamnen i Torekov?

- Disciplinnämnden bedömde det som så och dömde därefter.

Akt 679                                                                2010-06-25

Midsommarhälsning i Torekov

- Jag, Olor, mångårig medverkande i Akterna, ber, tillsammans med min familj, att få
tillönska alla en glad och trivsam midsommar i goda vänners lag.

Vi, jag och min ”prins” har i vår fått uppleva glädjen av tillökning från alla våra ägg.
Fem ällingar, som vi är väldigt stolta över och vi ser gärna att de får växa till sig under
normala förhållanden. Detta blir fullt möjligt om vi och alla i vår omgivning lever upp till
rättrådiga kvaliteter

som klokhet, generositet, lojalitet och uppriktighet, respektfullhet samt tolerans.

Akt 678                                                                2010-06-25

Sillabråk i Torekov

- Lugin vad tänker du på när du ser den här bilden?

- Gunin, gäller det någon form av upprepandets filosofi? Är du tillbaka i Akt 675, om
måsungarnas bekymmer, kan jag bidraga med andra av dina bilder:

- Fel om motiv, rätt om upprepandet. Men det gäller midsommar. Upprepandets meny.
Som jag framsade i senaste Akten, nr. 677, gäller det potatis, sill, nubbe och jordgubbar
med grädde eller glas. I dag är sillen huvudingrediensen. Första bilden ovan visar kön
till sillamånglaren. Här har du honom vid saluståndet vid hamnen i Torekov:



- Vad består utbudet av?
- Det är den sillinläggning som förekommer världen över, och som får namn efter var
inläggningen görs. Här är det ”Torke´sill”. I andra metropoler blir det ”Boarpssill” eller
”Brantevikssill”.
- Den inläggningen känner jag till. Moster Ella brukar tillredan den enligt följande recept:
   1. Flå 20 färska och fileade sillar.
   2. Låt dom ligga, svalt under en natt, i en uppkokt och avsvalnad lag bestående av 
       1½ dl 24%-ig ättika, 7 dl vatten och ¾ dl salt.
- Måste det vara under natten?
- Skärp dig.
   3. Nästa dag fixar du fram en lagom stor glasburk.
   4. Låt filéerna rinna av och varva dom i burken med mycket hackad dill (minst 2 knippen),
       två stora hackade rödlökar och två dito gula, 40 grovkrossade vitpepparkorn och dito
       40 kryddpepparkorn, 1 msk citronpeppar, 1 tsk salt, 5 dl socker och 2 lagerblad.  
   5. Häll 1 dl av ättiksspriten över blandningen i burken.
   6. Låt burken stå svalt under minst ett dygn för att smaken skall mogna till.
- Och det blir smakfullt? Rent utav kanske en upplevelse med renat?
- Beakta den provsmakande kråkan  . . .

Akt 677                                                                2010-06-23

Kallt badliv i Torekov

- Urus vad tänker du på när du ser den här bilden?

- Gunin, du vill väl antyda att jag håller på att stånga mitt minne blodigt om Varmbadhuset i Torekov.
Jag har ju inte vaskat fram en ren tanke sedan Akt 670, den 28 maj. Men i mina minnesscenarior har jag
upplevt mycket av kallbad i olika former och med varierande aktörer. Så det krävs uppenbart en kalldusch
för få värme i hjärnan. Någon värme i övrigt har inte överraskat oss på länge. Och uppenbart inte folket.
Badplatserna är inte överbefolkade, om jag säger så.
- Men vi fåglar kan bada på torra land. Finkarna är experter på grusbad. Titta här:



- Här är det inte frågan om avsvalkande sensationer utan om avlusning, att flaxa av sig lopporna ur
fjäderdräkten. Men visst, nog verkar pilfinken njuta. Vi har ju sett både grisar och folk ägna sig åt gyttje-
bad. Folkligt Spa är ofta lera över hela eller delar av kroppen. Jag minns griseriet från Akt 658, 21 april.
Jag kan visa på, som sagts, en myckenhet av bad bland folk och fä, flygande och simmande arter.



                                                                                                                                               

Vill du spana in mer kan du repetera, det är ju vanligtvis sommartorka på nyheter sommartid, en del
tidigare Akter. Här har du badare av olika schatteringar:
Tjur 296, Rödhake 631, Gråsparv 509, Säl 548 och 226, Skarv 502, Svan 568, Hund 319 och 567, Häst 404,
Koltrast 461, Storsjöodjur 462, Musslor 193, Drakflygare 583, Astimiden XXIV, Tromb 398, Grodmän 585,
Peder Wessel 608, Sjöjungfru 516 och 609, Fisk 474, 468 och 371, Sothöna 557, And 545, Kråka 479,
Högländare 645, 572 och 296, ”Falken” 443 samt Folk 572, 578 och många Akter därtill.



- Bad i ljus, förekom i Akt 199.
- Hoppas det blir varmare, även om ljuset nu börjar avta på nytt, i midsommartider.
- Hur som, det blir sill, nypotatis, nubbe och jordgubbar.
- Folket lär få pröjsa upp mot 50 spänn för en liter svenska eller falskskyltade italienska jordgubbar.
- Tur vi har vårt smultronställe, vårt eget lilla jordgubbsland. Obefolkat av fågelskrämmor.
- Vi har även vår egen sol, ovan molnen. Du menar att nu är goda gubbar dyra råd värda?
- Falska gubbar går att avslöja. Testa med grädde. Surnar grädden inom en vecka har du anledning
att känna dig själv sur. Gubbarna är inte svenska. Potatis har vi talat om i bl.a. Akt 673 och 655.
Sillen återkommer vi med. Redan i nästa Akt.

Akt 676                                                                2010-06-13

Vattensalamanderletare i Torekov

- Sugus vad tänker du på när du ser den här bilden?

- Kajak, jag tänker på sommaren 2007, med allt regn och översvämmade åkrar, ängar och
reningsverk. Du minns väl Akten om ”Stora Litorinakanalen”?
- Ja, det var Akt 324 från den 5/7 2007, som följdes upp av Akt 327 den 8/7 2007. Vyer á la Venedig.
- Bilden ovan visar, på grund av sommarens myckna inledande regn, att kanalsystemet från 2007,
mellan Solsidan i söder och Campingplatsen i norr, håller på att återskapas. Minnen som spökar.
- Men turkduvorna, vad sysslar dom med? Vädret för bad är inte påfallande kallande. Snarare en
aning kyligt.
- De letar efter vattensalamander.
- Varför just där?
- Salamandrar har fått en viss koppling till golfbanor. Förbud finns mot en golfbana i Påarp, för
att inte störa tillfinnandes salamandrar. Däremot efter tillkomsten av golfbanan i Skepparslöv,
dess dammar, har någon där sett en salamander där.

- Men att leta på litorinavallens insidan i Torekov, vad liknar det?
- Det har funnits en golfbana på söder i Torekov, på ägor som då tillhörande Carl Johansson och Edvard
Svensson. Duvornas forskning rör sig kring följande: ”Finns salamander innebär en ny golfbana kris, byggs
en golfbana kan den bli isotop för invandrande salamander, men om en golfbana avvecklas vad sker då med
salamandrar, saknade eller finnandes?”
- Duvorna är helt fel på det.
- Du menar att ingen vet hur det var med salamander före golfbanan, d.v.s. före 1925, och under golfbane-
tiden, d.v.s. fram till 1938?
- Golfbanan, på Carl Johanssons mark, låg enbart väster om litorinavallen, Tunbyvägen. Duvorna letar öster om.
Där har aldrig legat någon golfbana. Några hål öster om Tunbyvägen tillkom 1934, men på mark lite längre söder
ut, som tillhörde Edvard Svensson.
- Jag vet, och på Edvards mark även väster om Tunbyvägen, där nuvarande bebyggelsen utmed remsan norr om
Skepparegatan finns. Golfbaneområdet öster om Tunbyvägen låg söder om nuvarande Lyckeborgsvägen.
- Carl Johanssons mark, väster om Tynbyvägen, fanns golfbanan från den vägen i öster till en bit in på Heden i väster.
Vidare fram till Södra vägen i norr och i söder fram till gränsen mot nuvarande Södermans.
- En icke ringa areal, med tanke på byns storlek under 1930-talet. Klubbhuset låg på Heden liksom tee till
hål 7 och greenen till hål 8, tiden från 1925 till 1933.
- Tror du de desorienterade duvorna hittade någon vattensalamander? Dom är ju inga riktiga orienterings-
duvor. Amatörer.
- Salamandern är skygg men duktig på att kamouflera sig och finna unika gömställen.
- Salamandern i Skepparslöv gömde sig i ett golfbollsskal. Är det verkligen så listigt?
- Ingen golfspelare bryr sig om en trasig boll. Aldrig någonsin. Ingen slår på en sönder- eller nerslagen.
Ingen med golfklubba bevandrad. Möjligen Lisbeth Salander och Tiger Woods fördetting Elin.
- Inte ens om det står PEAB på bollen?
- Möjligen på Bjärehalvön. Möjligen med ett pennskaft eller en gnällspik.
- Finns inte salamander där, öster om Tunbyvägen, bör det vara jungfrulig mark för en golfbana.

Akt 675                                                                2010-06-10

Hitchcock-drama i Torekov

- Lugin vad tänker du på när du ser denna bild?
- Gunin, jag tänker Hitchcock. Jag vill minnas att vi supportade honom i en film som
hette ”Fåglarna”. Det var 1963.
- Bli inte övermaga. En bild till, vad tänker du då?

- Jag minns ingen måsmedverkan. Tanken är enbar ett obehärskat skrän.
- Inte helt fel. En del folk fick uppleva dessa i Torekov i går.
- Vadan detta spektakel?
- Som du vet bygger måsarna nuförtiden sina bon på husens takpannor, mitt i byn.
När äggen är kläckta ska ungarna så småningom till stranden. Hoppa ner från taken
klarar de fint. Sedan blir det gatlopp till närmsta strand. Det kan bli problematiskt.
De har ju inte ensamrätt till gatorna. Karta och kompass har de inte, så det blir föräld-
rarna som via skrik och skrän får dirigera dem rätt.
- Och även se till att de inte möter illasinnat folk och fä, med eller utan fordon.
- Blir det kris kommer hela släkten till hjälp, som bilden ovan visar, för att försöka
avleda hoten. Vid behov även med behovsvara. Folk tycker det är äckligt och flyr.
Jag följde ett sådant drama i Torekov. Två ungar var på väg utmed Storgatan till
stranden vid Morgondoppsbryggan. Eftersom det fanns folk vid bryggan fick ungarna
order om att svänga av och följa Christopher Barfoths gata mot Batterivallen och
därefter ner för slänten till stranden mellan bryggan och Lotsstugan.









- Blev det en lyckad framkomst?
- Helt klart. Jag var imponerad av föräldrarnas kommandoteknik och skrik.
- Jo, men du minns väl Akt 328 från den 9/7 2007?
- Det var den som berörde Larus den II från Bornholm och hans måsfågelträning i
kommandon vid Dagshög. Dessutom såg jag en kvinna av folket som fick sig till del
en näradödenupplevelse. Hon kom oroande nära en unge. Ett skrik fick henne att titta
uppåt och hon fick en skräcksyn liknande följande bild:

- Tala om ”Hitchcock-Psycho”.
- Det var 1960, när den begav sig.

Akt 674                                                                2010-06-09

Ödesgudinnan slog till i Torekov

- Kajak, det kan bli en trist sommar och höst.
-Sugus, tänker du väder eller nytt arrendebråk kring Skogvaktarbostället på
Hallands Väderö? Vi var ju där senast i Akt 662. Om Carl Persson och tänkt
övergång till vandrarhem berörde vi i Akt 591, i september 2009.
- Jag saknar Sugut och Sugin. De tänker nog stanna vid Vångaberget året ut.
- Jo, det är kanske bättre fotboll där, med Treby, än på Torevi, samarbetet med
Båstads GIF till trots. Det var en tid sedan vi kraxade om fotboll. Då var det
bara uppåt. Upp i division 4 var det i Akt 145, den 2/10 2006, och sedan vidare
till division 3 i Akt 364, den 10/10 2007. Därefter bar det bara utför. Trist. Jag
förstår såväl våra döttrar.
- Alla fotbolls-Akterna fanns med i Martin Paulsson-Akten, Akt 627, den 11/1.
- Division 3, 2008. Nu är läget kritiskt. Idag på nedflyttningsplats, från division 5
till division 6, på grund av att  Förslöv klarade oavgjort, 1-1, mot Grevie.
- Nio poäng på tio möten. Två vinster och fem förluster samt tre x.
- Märkliga lag, en del. Torekov IK heter numera Torekov IK / Båstad GIF.
annnat lag heter Fortuna FF.
- Fortuna?
- Lyckans-, slumpens- och ödets gudinna. Hjälp från Högre Makt. Segrade den 2/6
på Torevi med 3-1. Tala om flopp vid flipperspel, fortuna. Stålkulor. Någonting för
Råå-a gäng? Och nu senast, 5/6, förlust borta mot Landora med 4-1.
- Landora? Måste vara ett Landskrona-lag med färg.
- Det finns andra lag i serien från Landskrona, som heter FK  Besa och BK  Fram.
- De står på möteslistan i juni, 13/6 och 19/6. Landskrona, en ödesort? Kanske
borde Henke Larsson bli permanentboende i Torekov-huset, Akt 625, den 6/1.
Henke kan uppenbart Landskronas fotbollstaktik, alla kategorier.
- Med tanke på tänkbara resultat är det säkrast att hålla sig i skogen.
- Således inte som i Akt 501,den 10/8 2008.
- Nej, som nedan.
- Mötet på Torevi den 6/6. Reservlaget mot Munka Ljungby.
- Resultatet?
- Jag såg inte målen.

Akt 673                                                                2010-06-07

Ingen teg att förringa i Torekov

- Lugar, om jag säger lyckan i Åhus och lyckan i Panadés, vad säger du då?
- Lugin, jag tror du tänker snara in mig .Jag säger därför ohälsa och missär.
- Du tror att jag är ute efter den lycka som upplevs genom bruk av nikotin och alkohol?
- Det kan jag inte utestänga. Jag vet vad du tror om mig. Men jag vet att en gång i tiden
var varje liten lycka i Åhus utnyttjad för tobaksodling och i spanska Panadés är än i dag
varje lycka bevuxen med vinrankor – om än aldrig så små odlingstäppor. Vart vill du
komma?
- Lyckan att få smaka den första färskpotatisen.
- Absolut lycka. Men nu är du där igen. Potatis ger starksprit. Nubbe till sill och päror.
Åhus och Absolut. Inte sant?
- Nej, det var ingen rännsnara i den lyckan. Vodka fås via säd, absolut. Jag är ute efter
en jämförelse. Jag vill med några bilder visa att liksom varje lycka, stor som liten, i Åhus
gav tobak och i Panadés ges druvor så syns varje öppen markbit runt Torekov ge päror.
- Du menar att bland sand, sten och grus sågs, och ses, en ranka, två tobaksplantor eller
tre stånd potatis. Men vakta på, vinodlingen är på frammarsch i hela Skåne. Och sillen
syns klara sig undan rödmärkning.
- Ja du. Sill, nubbe, nya päror samt ett gott vin till desserten och en cigarr bakefter.
- Absolut lycka, det tror jag även några bland folket skulle drista sig till att säga.
- Färskpotatis eller nypotatis? Minns du Akt XCIV från den 28/5 2006?
- Den hänvisningen fanns redan i Akt 655, från Hallands Väderö, den 3/4 2010.

Akt 672                                                                2010-06-05

Urbanisering av Torekov

- Logut, Marin har varit på tur söder över med Marun . . .
- Vad säger du Login, har de varit i Spanien?
- Nej, nej. De har varit runt Heden, söder om Torekov. De har tittat
till får och Högländare. Och sett lilla Elvira från Malmö.
- Ok. Om jag visar dig en bild som denna, vad säger du då?

- En fin restaurering av ett gammalt svin- och hönshus. Detta har tidigare
framgått, den 20/4 2007, i Akt 275 och påpekats i Akt 443.
- Om jag visar denna bild, vad säger du då?



- Urbanisering. Hur bebyggelsen mer och mer tränger undan folkets modernäring.
Jag kan visa bilder på hur det small i berget för ledningars dragning. Det får bli
framöver. Ni vill jag visa en bild av vad som återstår av kulturarbetet.



- Odlingen verkar verkligen vara i slutsvängen. Ser ut som sparris.
- Det hade kanske gått lika illa, eller lyckosamt, om det varit selleri.
- Det talas om 97 hus och kanske ytterligare ett 79-tal.
- Räcker det till?
- Husen eller de presumtiva köparna?
- Reningsverket.

- Som sagts ovan, vi återkommer bland all sten och asfalt.

Akt 671                                                                2010-05-31

Morsdag i Torekov

- Marun, vad säger du om ja säger den 30 maj?
- Marin, då säger jag Morsdag.
- Om jag säger den 20 december 2007?
- Israel och Moses.
- Om jag säger den 15 november 2007?
- Leopold.
- Men om jag som alternativ till de två dagarna under 2007 säger
Akt 400 och Akt 381?
- Jag försöker med symbios, när exempelvis olika djurarter lever i
nära samverkan till varandras inbördes nytta. Den gången, vill jag
minnas, var det kohäger och tjur i Spanien. Vart vill du komma?
- Till ängarna, gamla soptippen, vid reningsverket söder om Torekov,
där det sedan några år finns Högländare som strosar runt och betar.
- Det vet jag. De har förekommit i tidigare Akter, som 296 och 572.
- Men inga kalvar, som i Akt 296, var där och firade sina mödrar
denna Morsdag. Däremot var folktösen Elvira, som är ett år, åtta
månader och från Malmö, i Torekov för att gosa med sin ”Momo”.
- ”Momo”, är hennes mormor förmodar jag. Och ?
- Hon uppmanade vid ett möte med Högländarna att de borde inta
en mer symbiotisk hållning till biotopens häckande talgoxar. Inte enbart
namnet ”oxe” borde vara gemensamt. Pälsen borde kunna leverera mat.
- Det är tveksamt om talgoxens larvföda kan trivas i en oxpäls. Och vad
skulle talgoxarna serva oxarna med?
- Plocka loppor ur pälsen, kanske.
- Låt oss i alla fall se på talgoxens orädda närvaro i beteshagen.













- Konstigt, men talgoxarna och Högländarna verkar inte ens talas vid.
- Men som vi nämnde ovan gjorde Elvira det.



- Vad skall vi tro om nyttan? Lite senare försökte Elvira övertyga ett lamm om
vikten att visa aktning mot och lyda sin fårmamma, även efter morsdag.
- Såg ut som om hon ville buga och tacka.